Med anledning av propositionen 1975/76:34 i vad avser förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.
Näringsutskottets betänkande 1975/76:20
med anledning av propositionen 1975/76:34 i vad avser förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.
Ärendet
I propositionen 1975/76:34 (handelsdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen bl. a. att antaga förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.
Propositionen i övrigt, innefattande bl. a. förslag till marknadsföringslag samt vissa riktlinjer för myndighetsorganisationen på det konsumentpolitiska området, har behandlats i näringsutskottets betänkande 1975/76:14 (RD 1975/76:42 s. 91 f„ rskr 1975/76:108).
Propositionen
Det här aktuella lagförslaget - som i propositionen återfinns på s. 8 f., med motivering på s. 123 f. och s. 132-134 - avser delvis en formell anpassning till den nya marknadsföringslagen (1975:1418). Det innebär vidare att nya bestämmelser om vittnesed och om infordrande av bevismaterial införs i lagen om marknadsdomstol m. m.
Utskottet
Utskottet har ingenting i sak att erinra mot lagförslaget. Såsom påpekas i propositionen (s. 133) bör bestämmelserna om vittnesmål formellt anpassas till de nya regler om vittnesed som numera - med giltighet från den 1 januari 1976-har införts i 36 kap. rättegångsbalken genom lagen (1975:1288) om ändring i rättegångsbalken. Detta har iakttagits i utskottets förslag till lagtext.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:34 i ifrågavarande del antager följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.
dels att i 1 och 20 SS orden "lagen (1970:412) om otillbörlig marknads 1
Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 20
NU 1975/76:20
föring” skall bytas ut mot ”marknadsföringslagen (1975:1418)”, dels att i 3,4,9 och 11 §§ samt rubriken närmast före 13 § orden ”otillbörlig marknadsföring” skall bytas ut mot ”marknadsföring”, dels att i 6 och 11 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 13, 15 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
A v utskottet föreslagen lydelse
13 §
Ansökan om förbud enligt 1 § lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring eller 1 lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor göres skriftligen. Av ansökningen skall framgå de skäl på vilka ansökningen grundas och den utredning sökanden åberopar.
Ansökan om förbud eller åläggande enligt 2-4 marknadsföringslagen (1975:1418) e\\er 1 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor göres skriftligen. Av ansökningen skall framgå de skäl på vilka ansökningen grundas och den utredning sökanden åberopar.
15 S
Ärende får avgöras utan sammanträde enligt 14 § första stycket, om tillfredsställande utredning föreligger och part ej begär sammanträde. Ansökan som uppenbart ej förtjänar avseende får avslås utan sådant sammanträde.
Fråga om förbud enligt 8§ lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring eller 5 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor kan prövas utan sammanträde enligt 14 § första stycket. Sådant förbud får dock ej meddelas utan att den som förbudet avser fått tillfälle att yttra sig i frågan, såvida det icke finns anledning antaga att han avvikit eller eljest håller sig undan.
Fråga om förbud eller åläggande enligt 13 § marknadsföringslagen (1975:1418)e\ler 5 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor kan prövas utan sammanträde enligt 14 Jj första stycket. Sådant förbud eller åläggande får dock ej meddelas utan att den som förbudet eller åläggandet avser fått tillfälle att yttra sig i frågan, såvida det icke finns anledning antaga att han avvikit eller eljest håller sig undan.
18 §’
Marknadsdomstolen kan vid vite förelägga part eller annan, som kan antagas ha upplysning att lämna som är av betydelse i ärendet, att inställa
Marknadsdomstolen kan vid vite förelägga part eller annan, som kan antagas ha upplysning att lämna som är av betydelse i ärendet, att inställa
' Orden ”11 §" och "ed” i 18 § första stycket motsvaras i den i propositionen 1975/76:34 föreslagna lydelsen av ”11 och 12§tj” resp. ”ed eller försäkran”.
NU 1975/76:20
3 Av utskottet föreslagen lydelse
sig personligen inför domstolen. Domstolen kan besluta att den som ej är part skall höras som vittne. Därvid äger 36 kap. 3, 5 och 6 §§, 10 § andra stycket, 11 §, 13 § första stycket och 14 § rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får domstolen vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.
Part kan även föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen handling, varuprov och liknande som kan ha betydelse i ärendet. Detta innebär dock ej skyldighet att röja yrkeshemlighet av teknisk natur.
! fråga om vite som avses i denna paragraf äger 9 kap. 8§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning. I stället för de där angivna beloppen 5 000 och 10000 kronor skall dock gälla 50000 och 100000 kronor. Den som ej är part och som efter kallelse av marknadsdomstolen inställt sig inför domstolen har rätt till ersättning enligt vad i rättegångsbalken är föreskrivet om ersättning till vittne eller sakkunnig. I ärende vari ombudsman för talan tillämpas bestämmelserna för mål om allmänt åtal och i annat ärende bestämmelserna för mål vari förlikning är tillåten. Skall ersättning utges av parterna en för båda och båda för en, skall domstolen slutligt fördela kostnaden mellan dem med hälften å vardera.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Stockholm den 3 februari 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och herr Petersson i Ronneby (c).
Nuvarande lydelse
sig personligen inför domstolen.
Part kan även föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen handelsböcker, korrespondens och övriga handlingar som kan ha betydelse i ärendet. Detta innebär dock ej skyldighet att röja yrkeshemlighet av teknisk natur.