Med anledning av motion om ett totalintegrerat system för pappersförman grundat på Sl-enheter
NU 1975/76: 21
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 21
med anledning av motion om ett totalintegrerat system för pappersförman grundat på Sl-enheter
Ärendet
I motionen 1975:612 av herr Andersson i Örebro (fp) hemställs att riksdagen låter utreda frågan om ett totalintegrerat formatsystem grundat på SI-enheter.
Sveriges standardiseringskommission (SIS) har avgivit remissyttrande över motionen. Dessutom har fyra skrivelser inkommit från företag m. fl.
Motionen
Pappersformat enligt A-serien är nationell standard i många länder, påpekar motionären. Han hävdar emellertid att antalet olika pappersformat har ökat under senare år, detta trots mycket stora investeringar avseende A-serien med tillhörande förvaringsformat. Enbart i svenska standarder finns utöver A-serien mer än 40 färdigformat. Därutöver finns andra format för bl. a. blanketter för optisk klarläsningstext, inlagor i s. k. datapost och böcker. En övergång till nya blankettformat, grundade på engelska tum, är enligt motionären på väg. Tumsystemet expanderar snabbt inom kontorstekniken och blankettindustrin, uppger motionären och anför att kedjeblanketter (”datablanketter”) allt oftare tillverkas i hela tumhöjder för att passa investeringar i tryckpressar med 24" -cylinder. En viktig orsak härtill är postgirots satsning på optisk klarläsning av inbetalningskort med höjden 4". Formatändringen för med sig att förvaringsutrustning, kuvert m. m. successivt måste anpassas härefter. Sedan Sveriges standardiseringskommission år 1965 fastställt höjdsteg och breddsteg för kontorsmaskiner och blanketter i tum är enligt motionären samtliga blankettstandarder angivna i engelska tum, vilka översatts till fiktiva millimetermått. Han anser att denna utveckling gören samordning nödvändig. Det finns annars risk för att den grafiska branschen delas upp i blankettillverkning (med format i engelska tum) och annan trycksakstillverkning (med format i millimeter). Visserligen beaktar SIS formatblandningens praktiska och ekonomiska konsekvenser, säger motionären, men problemet på längre sikt är inte generellt utrett.
1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami Nr 21
NU 1975/76: 21
2 Uppgifter i anslutning till motionen
AIImani
I näringsutskottets betänkande 1975/76:13 lämnas en redogörelse för standardisering, standardiseringsorganisationen i Sverige och det internationella samarbetet för standardisering.
Standard för skrivpapper m. m.
För skrivpapper och vissa andra slag av tryckt materiel i A- och B-serierna gäller som internationell standard ISO 216. Denna ersätter den tidigare ISOrekommendationen R216 1961, med vilken den tekniskt sett är identisk. Canada, Finland, Norge och USA har inte godkänt vare sig ISO-rekommendationen eller den nu utfärdade standarden.
Enligt standarden anges måtten för de båda serierna ISO-A och ISO-B i millimeter.
Bestämmelser om skrivmateriel i statlig verksamhet
Grundläggande bestämmelser om användning av skrivmateriel i statlig verksamhet finns i skrivmaterielkungörelsen (1964:504). Enligt denna skall standardiserad materiel användas om det finns lämplig sådan. För papper föreskrivs att det skall ha format enligt de standardiserade formatens A-serie. Detta gäller även för plast, väv och annan skrivmateriel som används i stället för papper. Som grundformat för A-serien anges A 0 med sidomåtten 841 x 1189 mm. Övriga format erhålls genom att närmast större format halveras parallellt med kortsidan. Varje format betecknas med bokstaven A och en siffra som anger det antal delningar av seriens grundformat varigenom formatet erhållits. Riksarkivet kan medge avvikelser från dessa bestämmelser.
Statens provningsanstalt meddelar för viss tid godkännande av skrivmateriel. Godkännande kan vara förenat med vissa villkor och kan återkallas av provningsanstalten. Provningsanstalten skall årligen i januari månad kungöra en förteckning över de slag av skrivmateriel som är godkända.
Sl-systemet
Sl-systemet är ett internationellt fastställt system av måttenheter. Det bygger på äldre metriska system och har utformats så att det dels skall vara så enkelt som möjligt, dels kunna användas i alla sammanhang, vetenskapliga, tekniska och vardagliga. (SI betyder Systéme International d'Unités, dvs. internationella måttenhetssystemet.)
Sl-systemet består av grundenheter, supplementenheter och härledda enheter, som gemensamt kallas Sl-enheter, samt av multipelenheter bildade
NU 1975/76: 21
av Sl-enheter. Utöver Sl-systemet accepteras ett antal tilläggsenheter.
Grundenheterna är fysikaliskt definierade. Supplementenheterna är geometriskt definierade. De härledda enheterna är uppbyggda av grundenheter och supplementenheter på enklaste sätt. Om man känner systemets uppbyggnad och den aktuella storhetens natur är det lätt att inse vilken enhet man skall använda. Ingenting annat än grundenheter och supplementenheter förekommer i de härledda enheterna. Detta gör Sl-enheterna samstämda.
Enheter av lämplig storlek för skilda användningsområden bildas med hjälp av prefix. Prefixet (kilo-, milli- etc.) kombineras med ett visst tal. Enheter som innehåller prefix kallas multipelenheter.
Grundenheten för längd är i Sl-systemet meter (m). Som närmaste lägre multipelenhet föredras millimeter (mm).
För Sveriges del innebär Sl-systemet att vissa enheter försvinner och ersätts med nya. I några länder - t. ex. Storbritannien - medför övergången till Sl-systemet en radikal ändring av nästan alla enheter.
Internationell standard för tillämpningen av Sl-systemet har fastställts av den internationella standardiseringsorganisationen ISO. SIS har fastställt svensk standard för storheter och enheter. I svenska skolor har Sl-systemet använts sedan år 1965. Avsikten har varit att alla svenska företag skulle genomföra övergången till Sl-systemet före år 1976.
I Sverige finns inga lagbestämmelser som reglerar övergången till Sl-systemet. I praktiken måste den svenska övergången följa övriga länders övergång.
Yttrande av Sveriges standardiseringskommission
SIS påpekar att det inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO i dess Technical Committee, TC 6, Paper, board and pulp, pågår en revision av den i motionen nämnda standarden ISO 216. Förslag föreligger om en grundläggande standard för pappersformat, omfattande, förutom Aserien, därpå baserade formatserier B, C och D-H med samma förhållande mellan formatens längder och bredder.
B-, C- och E-serierna är, anför SIS, välkända i Sverige och används för kuvert. G-serien, och då särskilt G5, har bl. a. från layoutsynpunkt visat sig särskilt lämplig för den grafiska industrins produkter. Detta format ligger mycket nära nuvarande format för riksdagstryck.
Tanken är att man inom olika tillämpningsområden, såsom för kontorsblanketter, kuvert, påsar, mappar, pärmar och böcker, skall kunna välja lämpliga format ur den i den reviderade ISO 216 fastlagda grundstandarden och därigenom begränsa antalet varianter.
SIS kommenterar uppgiften i motionen om de stora investeringar som i olika länder har gjorts i utrustning baserad på A-format. SIS erinrar i detta sammanhang om att man bl. a. i USA och Canada på samma sätt har gjort investeringar baserade på andra format. I föreliggande förslag till
NU 1975/76: 21
internationell standard för format på blanketter att användas inom administration, handel och industri ingår endast A-format. Under en övergångstid tillåts emellertid - av hänsyn till befintlig utrustning i vissa länder - användning av ett format med en något mindre längd än hos A4-format. Bredden är dock i båda fallen den för A4 gällande, och man har således kommit ett stycke på väg till fullt enhetliga format.
Beträffande formaten anför SIS följande. Kedjeblanketter är ett specialfall där man på grund av den tillgängliga utrustningen kan nå vissa fördelar genom att göra längden något större än hos A4. Skillnaden är emellertid så liten att formatet får plats i standardiserade kuvert och pärmar. Dessutom kan man, som framgår av den svenska standarden, i den efterbehandling som ändå måste ske trimma formatet till A4-längd. Även för dessa blanketter anges bredder som ligger inom toleransområdet för motsvarande A-format.
I standarden anges alla formatens mått i millimeter. För blanketternas höjdmått har motsvarande tummått upptagits inom parentes. Detta har skett som en eftergift åt de länder som fortfarande använder måttsystem i tum. Vid utarbetandet av standarden har man dessutom funnit det vara praktiskt att för varje format ange det antal höjd- och breddsteg som ryms.
Vidare tar SIS upp i motionen nämnda stegmått i kontorsmaskiner och anför följande. En stor del av befintliga skrivmaskiner och nästan alla datoranslutna radskrivare har breddsteget 2,54 mm och höjdsteget 4,233..mm. Dessa steg har sedan länge befunnits lämpliga, och en nyligen gjord standardiseringsstudie synes inte ge anledning till förändring. Någon svårighet att i länder med metersystem tillverka maskiner med dessa stegmått, som ursprungligen baserar sig på tummått, föreligger inte. Med användning av särskilda konstruktionsblad med stegmåtten som modul föreligger heller inga svårigheter att konstruera blanketter. Detta styrks av att såväl den av Economic Commission for Europé (ECE) antagna dispositionsnyckeln, "layout key", för transportdokument som andra blankettstandarder baseras på dessa stegmått. En nackdel är att en måttsticka graderad i millimeter inte är praktiskt användbar för blankettkonstruktion, men den ersätts av rutnätet i ett konstruktionsblad.
Standardisering av tidskrifts- och bokformat studeras internationellt, och tanken är därvid att man skall välja ett antal format ur den ovan nämnda grundstandarden. Därvid måste givetvis existerande standard för råformat beaktas.
Förekomsten av de två måttsystemen - metersystemet och tumsystemet - kommenterar SIS på följande sätt. Tumsystemet används fortfarande bl. a. i USA men kommer inom överskådlig tid att försvinna. Detta betyder att längdmått i framtiden uteslutande kommer att anges i meter eller multiplar härav. För pappersformat och tillhörande grafiska tillämpningar kommer således måttenheten millimeter att med stor sannolikhet bli allenarådande. Detta betyder emellertid inte att alla standardiserade millimetermått i framtiden kommer att bli runda tal. Byte av måttsystem som sådant behöver
NU 1975/76: 21
nämligen inte innebära att den absoluta storleken av tidigare använda mått ändras, om dessa är ändamålsenliga och praktiska. 1 sådana fall bibehålls måtten som standard men anges fortsättningsvis i det nya måttsystemet - även om angivelsen då blir ”ojämna” tal med en eller flera decimaler. Det är således inte riktigt att som i motionen säga att man i detta sammanhang får ”fiktiva millimetermått”. Det är inte heller en riktig slutsats att befara att blanketter och trycksaker kan komma att anges i olika måttsystem. Metersystemet kommer att användas, men vissa mått kommer att anges i bråkdelar av millimeter. Detta är ingen olägenhet för tillverkare, och det bör heller inte vålla några svårigheter för användare, vilka ju, liksom i dag, kan utnyttja formatbeteckningarna A4, A5 etc. utan att för sin verksamhet behöva känna till de exakta måtten i millimeter.
SIS framhåller att formatfrågor är under behandling internationellt, främst inom ISO. Från svensk sida deltar genom SIS’ förmedling experter från användare, tillverkare och myndigheter aktivt i detta arbete i avsikt att inom olika tillämpningsområden på lämpligt sätt medverka till att pappersformat blir systematiskt och enhetligt standardiserade och att antalet format begränsas.
De farhågor om en formatblandning med ogynnsamma ekonomiska och praktiska konsekvenser som framförs i motionen är enligt SIS mening inte befogade. Snarare är det så, anser SIS, att det pågående arbetet bör kunna leda fram till lösningar som med hänsynstagande till alla hithörande faktorer blir både praktiska och ekonomiska. SIS ifrågasätter därför om den föreslagna utredningen, i varje fall i nuvarande läge, kan anses erforderlig.
Utskottet
Antalet olika pappersformat har, hävdas i motionen 1975:612, ökat under senare år. Utöver den s. k. A-serien, som är nationell standard i många länder, finns, säger motionären, enbart i svenska standarder mer än 40 färdigformat. Därtill kommer andra format för bl. a. blanketter för optisk klarläsningstext, inlagor i s. k. datapost och böcker. Motionären finner att en övergång till nya blankettformat, grundade på engelska tum, är på väg. Formatändringen medföratt kuvert och förvaringsutrustning måste anpassas härefter. Med hänvisning till att formatblandningens praktiska och ekonomiska konsekvenser på längre sikt inte är utredda hemställer motionären att frågan om ett totalintegrerat formatsystem grundat på Sl-enheter skall utredas.
I statlig verksamhet skall, såsom framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående, standardiserad materiel användas om det finns lämplig sådan. För papper föreskrivs att det skall ha format enligt de standardiserade formatens A-serie. A-seriens mått anges i millimeter. Det i motionen åberopade Sl-systemet är ett internationellt fastställt system av måttenheter. Grundenheten för längd är i Sl-systemet meter med millimeter
NU 1975/76: 21
som närmast lägre enhet.
Sveriges standardiseringskommission (SIS) påpekar i yttrande över motionen att inom det internationella standardiseringsorganet ISO pågår arbete för att åstadkomma systematiskt och enhetligt standardiserade pappersformat och en begränsning av antalet format. I detta arbete deltar SIS. Beträffande de båda måttsystemen anför SIS att tumsystemet fortfarande används bl. a. i USA men att det inom överskådlig framtid kommer att försvinna. För pappersformat och tillhörande grafiska tillämpningar kommer, enligt SIS’ bedömning, måttenheten millimeter med stor sannolikhet att bli allenarådande. SIS hävdar att tidigare använda mått i de fall de är ändamålsenliga och praktiska kommer att bibehållas som standard men anges i det nya måttsystemet. Angivelsen kommer då att lämnas i ”ojämna” tal med en eller flera decimaler. Det är inte en riktig slutsats, anser SIS, att blanketter och trycksaker kan komma att anges i olika måttsystem. Metersystemet kommer att användas, men vissa mått kommer att anges i bråkdelar av millimeter. Sammanfattningsvis anför SIS att de farhågor om en formatblandning med ogynnsamma ekonomiska och praktiska konsekvenser som förs fram i motionen inte är befogade. Det pågående arbetet bör enligt SIS kunna leda fram till lösningar som med hänsynstagande till alla hithörande faktorer blir både praktiska och ekonomiska. SIS ifrågasätter om den i motionen föreslagna utredningen i varje fall i nuvarande läge kan anses erforderlig.
Utskottet vill understryka betydelsen av en långtgående och rationellt utformad standardisering av de pappersformat som används i offentlig och privat verksamhet. För den statliga verksamhetens del finns bestämmelser om ett enhetligt formatsystem grundat på Sl-enheter. Enligt vad utskottet har erfarit genom kontakter under hand med statliga rationaliserings- och arkivmyndigheter har inte inom statlig verksamhet konstaterats sådana negativa följder av formatblandning som motionären påtalar. I den mån problem av detta slag föreligger torde de i första hand hänföra sig till näringslivet. Sveriges standardiseringskommission (SIS), som delvis finansieras av staten, är centralorgan för standardiseringsverksamheten i Sverige och svarar för kontakter med det internationella standardiseringsarbetet. Inom SIS samarbetar företrädare för statlig, kommunal och privat verksamhet. Strävanden att åstadkomma en mera rationell ordning när det gäller formatsystem för papper bör enligt utskottets mening kanaliseras genom SIS. Utskottet, som förutsätter att berörda organ uppmärksamt följer utvecklingen på området, finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning i saken till regeringen.
NU 1975/76: 21
7 Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975:612.
Stockholm den 3 februari 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp). Rask (s). Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och herr Petersson i Ronneby (c).