Med anledning av propositionen 1975/76:86 om godkännande av avtal om samarbete mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik, m. m. jämte motion
NU 1975/76:29
Näringsutskottets betänkande 1975/76:29
med anledning av propositionen 1975/76:86 om godkännande av avtal om samarbete mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik, m. m. jämte motion
Ärendet
I propositionen 1975/76:86 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. godkänna föreslaget avtal mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik,
2. anta förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:1771 av fru Hambraeus (c) och herr Granstedt (c), vari hemställs att riksdagen
1. avslår propositionen 1975/76:86,
2. hos regeringen anhåller om utredning beträffande konsekvenserna av ett energiförsörjningssystem baserat på fusionsenergi i vårt land.
Propositionen
Det föreslagna avtalet återges i propositionen på s. 15-21. De närmare formerna för samarbetet skall enligt avtalet anges i ett eller flera anslutningskontrakt. I avtalet behandlas den svenska representationen i de organ som har inrättats för genomförande av Euratomprogrammet. Vidare finns bestämmelser bl. a. om finansiella åtaganden och om rätt till forskningsresultat m. m.
Enligt lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier åtnjuter vissa där uppräknade internationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. För att Euratom och dess tjänstemän skall tillförsäkras de privilegier, avseende främst tull- och skattefrihet, som föreskrivs i förslaget till samarbetsavtal föreslås i propositionen en ändring i lagen.
Motionen
Fissions- och fusionsenergi hör nära samman, anför motionärerna. Båda energiformerna kräver enorma insatser av kapital och komplicerad teknik.
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 29
NU 1975/76:29
2 Motionärerna uttrycker farhågor för att dessa energisystem kan komma att skapa ett samhälle där den enskilde medborgaren får allt mindre möjligheter att påverka sin situation. Propositionens förslag innebär enligt motionärerna en övergång från grundforskning till teknisk utveckling med en därav betingad drastisk höjning av kapitalbehovet. Det svenska bidraget till Euratoms utvecklingsprogram beräknas i propositionen till 13 milj. kr., som skall betalas från anslaget Energiforskning. Därutöver beräknas att forskningsråd och högskolor skall anslå ca 4 milj. kr. till fusionsforskning. Det blir alltså, säger motionärerna, inte mycket kvar till annan icke konventionell energiforskning. En sådan stor satsning bör, hävdar de, föregås av en utredning av vilka följder fusionsenergin får och om den kan väntas ge ett önskvärt energiförsörjningssystem.
Utskottet
Den europeiska atomgemenskapen (Euratom) har sedan år 1959 genomfört fleråriga fusionsforskningsprogram, vilka omfattar all verksamhet i Euratoms medlemsstater inom områdena styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Det långsiktiga målet är att konstruera prototyper till fusionsreaktorer för produktion av elkraft till konkurrenskraftiga priser. Genom det samarbetsavtal som riksdagen nu föreslås godkänna ansluts Sverige till detta forskningssamarbete. De svenska forskningsinsatserna inom fusionsforskningsområdet, vilka hittills i huvudsak har haft grundforskningskaraktär, kan härigenom inordnas i ett större, samordnat internationellt utvecklingsarbete. Vidare får Sverige genom samarbetsavtalet löpande insyn i det omfattande arbete som f. n. bedrivs inom Euratoms ram. I propositionen framhålls dock att det svenska forskningsarbetet enligt avtalet bibehåller en rimlig självständighet. Sverige har enligt avtalet rätt att utvidga eller ändra det svenska program som skall omfattas av samarbetet.
Kostnaderna skall i överensstämmelse med hittills gällande villkor för samarbetet inom Euratom fördelas i enlighet med förhållandet mellan parternas bruttonationalprodukter. Det svenska bidraget beräknas komma att uppgå till ca 66 milj. kr. för programplaneperioden 1976-1980. De gällande fördelningsprinciperna innebär även att Euratom alltid skall svara för en viss del av de totala kostnaderna för det svenska programmet. I propositionen föreslås att det årliga bidraget om ca 13 milj. kr. tills vidare skall belasta medelsramen för det treåriga energiforskningsprogram som riksdagen beslöt våren 1975. Av denna ram har 50 milj. kr., dvs. ca 16,7 milj. kr. per år, beräknats för ett delprogram som omfattar fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och ”övriga energiformer” (främst solenergi). Euratoms bidrag till den svenska fusionsforskningen uppskattas i propositionen komma att uppgå till ca 2 milj. kr. per år.
I motionen 1975/76:1771 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna påpekar att propositionens förslag innebär en mycket kraftig ökning av de
NU 1975/76:29
resurser som avsätts för fusionsforskning. De anser att denna satsning på fusionsforskning kommer att ske på bekostnad av forskningen om förnyelsebara energikällor.
Utskottet delar industriministerns bedömning att det är värdefullt att den fusionsforskning som bedrivs i Sverige inordnas i ett handlingsprogram av sådant omfång att det på ett effektivt sätt kan inriktas på att delta i utvecklingen av en elkraftsproducerande fusionsreaktor. Utskottet tillstyrker alltså propositionen.
Motionärerna anser vidare att en så kraftig satsning på fusionsforskning som föreslås i propositionen bör föregås av en utredning om konsekvenserna för det svenska samhället av ett energiförsörjningssystem baserat på fusionsenergi.
Den fråga om teknikens och då speciellt energisystemens inverkan på samhällsutvecklingen som aktualiseras i motionen är otvivelaktigt av stor betydelse. Den uppmärksammas också f. n. inom flera organ. Sekretariatet för framtidsstudier (U 1975:17) avser att genomföra en studie över sambandet mellan det svenska samhällets framtida utformning och behovet av energi. Den ansvariga projektgruppen inom sekretariatet har nyligen publicerat en idéskiss till denna studie - Energi och samhälle. Delegationen (I 1975:02) för energiforskning, som är samordnande organ för hela energiforskningsprogrammet, planerar att inom ramen för allmänna energistudier behandla energins ekonomiska och ekologiska konsekvenser. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att bl. a. överväga frågor rörande s. k. teknikvärdering. Beträffande motionärernas önskemål om en utredning rörande följderna av ett energiförsörjningssystem byggt på fusionsenergi vill utskottet påpeka att det ännu inte med full visshet kan sägas att det är möjligt att producera elkraft till konkurrenskraftiga priser genom fusionsenergi. Det är alltså ett mycket långsiktigt forskningsarbete som f. n. pågår inom detta område. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning i saken till regeringen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:86 och med avslag på motionen 1975/76:1771 yrkandet 1
a) godkänner det föreslagna avtalet mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik,
b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.
NU 1975/76:29 4
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1771 yrkandet 2.
Stockholm den 24 februari 1976
På näringsutskottets vägnar C. G. REGNÉLL
Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp). Sjönell (c), Blomkvist (s), Wååg (s). Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).
GOTAB 51355 Stockholm 1976