Med anledning av motion om förstatligande av de privata bevakningsföretagen
NU 1975/76:30
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 30
med anledning av motion om förstatligande av de privata bevakningsföretagen Ärendet I
motionen 1975/76:1800 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ till ett förstatligande av de privata bevakningsföretagen.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag är auktorisation obligatorisk för alla som yrkesmässigt ägnar sig åt att utföra bevakningsuppgifter åt andra. Undantagna är statliga och kommunala myndigheter. Frågan om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Länsstyrelsen skall vid prövningen inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärendet. I lagen stadgas att auktorisation får beviljas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Särskilt skall beaktas att bevakningsföretaget har lämplig organisation och planläggning av sin verksamhet. All personal hos auktoriserat bevakningsföretag, liksom även föreståndare och styrelseledamöter, skall vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt. Tillsynen över de auktoriserade bevakningsföretagen utövas av länsstyrelserna. I bevakningsföretagskungörelsen (1974:462) finns tillämpningsföreskrifter för förfarandet vid auktorisation av bevakningsföretag och för godkännande av personal och styrelseledamöter i bevakningsföretag.
Närmare föreskrifter om utbildningen av väktare samt om väktares uniform och utrustning m. m. utfärdas av rikspolisstyrelsen efter samråd med berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer. Efter sådant samråd har rikspolisstyrelsen den 1 oktober 1974 utfärdat provisoriska föreskrifter för utbildning av väktare m. m. Dessa föreskrifter förutsätter för både heloch deltidsanställd personal en grundutbildning som omfattar dels en introduktionskurs, dels undervisning i ämnena allmän väktarkunskap, brandförsvar, väktartjänst och skyddstjänst samt kunskapsprov i anslutning till utbildningen. Härtill kommer praktisk yrkesträning. Grundutbildningen omfattar sammanlagt 217 timmar. För särskilda bevakningsuppgifter förutsätts specialutbildning, t. ex. hundförarutbildning.
I förordningen (1975:874) om anordnande av bevakning föreskrivs för ett antal angivna statliga myndigheter med underlydande organ att dessa
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami Nr 30
NU 1975/76: 30
skall anlita det statliga företaget Allmänna Bevaknings AB (ABAB) för bevakning av anläggningar som är betydelsefulla från totalförsvarssynpunkt.
Uppgifter om bevakningsföretagen
I Sverige finns enligt tillgängliga uppgifter för närvarande ca 100 auktoriserade bevakningsföretag. Färre än hälften av dessa sysselsätter mer än 25 anställda. De två största företagen är Bevaknings AB Securitas - dotterbolag till Securitas International AB - och Allmänna Bevaknings AB (ABAB), vilka tillsammans svarar för drygt 75 % av marknaden. Övriga företag är relativt små och har i de flesta fall lokalt begränsat verksamhetsområde. Bland de uppdrag som bevakningsföretagen brukar åta sig kan nämnas bevakning av fastigheter, byggnadsplatser, anläggningar och fartyg samt övervakning av kunder i varuhus och butiker.
Securitas, som är ett privatföretag med en ägare, har i Sverige omkring 6 000 hel- och deltidsanställda. Utöver bevakningsverksamheten bedriver företaget tillverkning och utveckling av olika hjälpmedel för bevakningsuppgifter, t. ex. TV-kameror, automatiska larmsystem och automatiska personkontroller. Securitas utbildar sin personal genom en egen intern utbildning. Företagets verksamhet är landsomfattande. Utom i Sverige finns dotterbolag i bl. a. Norge, Storbritannien, Holland, Belgien, Frankrike, Portugal och Iran.
ABAB bildades år 1964. Staten är genom Statsföretag AB ensam aktieägare i bolaget. Enligt bolagsordningen, som har godkänts av Kungl. Maj:t, skall bolaget svara för att dess personal får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna håller erforderlig standard. ABAB häromkring 1 000 anställda. Företagets kundkrets består såväl av statliga myndigheter och företag som av privata uppdragsgivare. ABAB är etablerat i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad.
Motionen
Under senare år har, säger motionärerna, bevakningsföretagens roll i samhället kommit i blickpunkten. De framhåller att det är viktigt att väktarna utgör en ansvarsmedveten kår som fullgör sina bevakningsskyldigheter utan att överträda sina befogenheter. Härför krävs en tillfredsställande utbildning. Motionärerna bedömer dock utbildningen vara otillfredsställande speciellt i de mindre bevakningsföretagen. Den längsta utbildningstiden finns inom det statliga ABAB. Koncentrationen på den privata sidan till det största företaget, Securitas, finner motionärerna vara oroväckande. De anser därför att de privata bevakningsföretagen bör förstatligas, så att samhället erhåller bättre kontroll över denna verksamhet.
NU 1975/76: 30
3 Pågående utredningsarbete
Utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning (utredningsman: riksdagsman Paul Jansson) tillkallades i april 1975 för att utreda frågan om utbildning av väktare. Enligt direktiven är huvuduppgiften för den sakkunnige att lägga fram förslag till en utformning av utbildningen som är ägnad att göra väktarpersonalen väl skickad att utföra uppdrag av sådant slag som normalt brukar anförtros bevakningsföretag. Därvid skall frågan om gränsdragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet och sådana arbetsuppgifter som ankommer på polisväsendet uppmärksammas särskilt. Vid utformningen av förslaget skall hänsyn tas till såväl de allmänna intressen som gör sig gällande i detta sammanhang som de önskemål som kan ställas upp från företagens och deras kunders sida. Av särskild vikt anges vara att utbildningsfrågan får en lösning som tillgodoser befogade krav från de anställdas sida. Målet för utredningen bör vara att nå fram till en lösning av utbildningsfrågan som tillgodoser de olika intressen som gör sig gällande i denna fråga. Den sakkunnige skall därför samråda med de myndigheter, i första hand rikspolisstyrelsen, samt de arbetsmarknads- och branschorganisationer som är berörda.
Den nu nämnda utredningen skall också samråda med ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15; utredningsman: riksdagsman Åke Wictorsson), som har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om ordningsvakter. Med ordningsvakt avses en person som inte är anställd inom polisväsendet men har fått förordnande - av polisstyrelse, länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen - att utföra polisbevakning. Med sådant förordnande följer i allmänhet vissa särskilda befogenheter. Förordnanden har, utom för bevakning vid offentliga tillställningar, givits för en mängd andra bevakningsuppgifter av skiftande karaktär. Antalet personer med förordnande som ordningsvakt uppgick 1974 enligt rikspolisstyrelsens beräkningar till omkring 10 000. I direktiven för ordningsvaktsutredningen erinrar chefen för justitiedepartementet om att han i propositionen med förslag till lag om bevakningsföretag (1974:39) uttalade att det borde kunna förväntas att det i fortsättningen skulle bli mindre vanligt än dittills att väktare förordnades till ordningsvakt. Utredningen skall bl. a. ta ställning till det allmänna behovet av samt de principiella och praktiska aspekterna på en ordning som innebär att personer som inte är polismän åläggs att utföra vissa polisiära uppgifter.
Båda de angivna utredningarnas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Utskottet
Auktorisation av bevakningsföretag är, som redovisats i det föregående, obligatorisk enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Tillsynen över bevakningsföretagen utövas av länsstyrelserna, och närmare föreskrifter om utbildning av väktare m. m. utfärdas av rikspolisstyrelsen.
4 I Sverige finns ca 100 auktoriserade bevakningsföretag, varav de flesta mycket små. De två största företagen, det privatägda Bevaknings AB Securitas och det statliga Allmänna Bevaknings AB (ABAB), svarar tillsammans för drygt 75 % av marknaden och har 6 000 resp. 1 000 anställda.
I motionen 1975/76:1800 uttalas att bevakningsföretagens roll i samhället har kommit i blickpunkten under senare år och betonas de krav som måste ställas på väktarnas ansvarsmedvetenhet och utbildning. Utbildningen inom de privata bevakningsföretagen är inte tillfredsställande, anser motionärerna. Dessa företag bör därför förstatligas, så att samhället får en bättre kontroll över deras verksamhet.
Frågan om utformning av väktarutbildningen och i samband därmed gränsdragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet och polisväsendets arbetsuppgifter utreds f. n. av utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning. Denna utredning skall samråda med ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15), som har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna för ordningsvakter och ta ställning till nu gällande ordning att personer som inte är polismän kan få befogenhet att utföra vissa polisiära uppgifter.
Utskottet finner det vara angeläget att det allmänna har en tillfredsställande insyn i och kontroll över bevakningsföretagens verksamhet. Det auktorisationssystem som nu tillämpas syftar härtill. Arbetet inom de två utredningar som f. n. är sysselsatta med att belysa utbildnings- och gränsdragningsproblem på det område som aktualiseras i motionen kan väntas utmynna i förslag om ytterligare åtgärder i samma syfte. Ett initiativ till förstatligande av de privata bevakningsföretagen är enligt utskottets mening inte påkallat.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1800.
Stockholm den 24 februari 1976
På näringsutskottets vägnar C. G. REGNÉLL
Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s). Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Blomkvist (s), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).
5 Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Auktorisation av (= utskottet) polisiära uppgifter.
Utskottet finner det angeläget att den offentliga kontrollen över bevakningsföretagen väsentligt stärks. Det är från säkerhetssynpunkt oförsvarligt att en statsmakt accepterar stora privata styrkor med särskilda befogenheter. Än betänkligare blir detta, om sådana styrkor står under multinationella företags kontroll. De båda utredningarna har enligt direktiven uppenbarligen inte tillsatts med sikte på någon grundläggande ändring av förhållandena. I likhet med motionärerna anser utskottet att dessa problem kan lösas endast via ett förstatligande av de privata bevakningsföretagen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1800 hos regeringen hemställer om åtgärder för förstatligande av de privata bevakningsföretagen.
'
1 ». . ■ •
, ......
" .'i ■ ;
■’ ‘ :■■■•< ... '
• ; ■ - • . : •
'
• .. . ‘
'■ . 1.
•> ■
■ ; :
,