Med anledning av motion om val av huvudmän i sparbank

NU 1975/76: 32

Näringsutskottets betänkande 1975/76: 32

med anledning av motion om val av huvudmän i sparbank Ärendet

1 motionen 1975/76:839 av herr Håkansson i Trelleborg m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring i sparbankslagen i enlighet med vad som i motionen anförts.

Förslagets innebörd anges i det följande (s. 2).

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i sitt betänkande 1975/76:2 behandlat en motion med samma yrkande.

Gällande bestämmelser m. m.

I lagen (1955:416) om sparbanker (ändringar i här aktuella delar 1968:602, 1969:774) föreskrivs att i sparbank skall finnas huvudmän som representanter för insättama (11 §). Huvudmännen skall övervaka sparbankens förvaltning och fullgöra vissa i lagen särskilt angivna uppgifter, såsom att välja styrelse och revisorer. Antalet huvudmän skall vara lägst 20 och högst 60, om inte tillsynsmyndigheten - bankinspektionen - med hänsyn till särskilda förhållanden medgeratt antalet får sättas högre än 60. Bland behörighetsreglerna (12 §) märks att huvudman skall vara bosatt inom sparbankens verksamhetsområde, såvida inte tillsynsmyndigheten på grund av särskilda förhållanden Finnér skäl att medge undantag.

Bestämmelserna om val av huvudmän innehåller bl. a. följande (13 och 14 §§). Hälften av antalet huvudmän skall enligt närmare stadganden i sparbankens reglemente väljas av kommunfullmäktige i de kommuner som ingår i sparbankens verksamhetsområde eller av landsting. Återstoden utses av huvudmännen själva bland insättare i sparbanken, som vid utgången av kalenderåret närmast före huvudmannavalet hade ett tillgodohavande i sparbanken av minst 100 kr. Huvudman som står i tur att avgå får inte deltaga i valet för besättande av hans egen plats. Kommunfullmäktiges och landstings val av huvudmän skall under gängse förutsättning vara proportionellt. Mandattiden för huvudman är tre år. Vid första huvudmannavalet i sparbanken skall mandattiderna sättas kortare än till tre år i den mån så erfordras för att åstadkomma successiva nyval.

1 betänkandet NU 1975/76:2 redovisas uttalanden i motiven till sparbankslagen, bestämmelser som kompletterar lagens föreskrifter om huvudmannaval samt sparbankernas praxis på området. I en historik redogörs för de gällande bestämmelsernas bakgrund, för lagändring år 1969 rörande

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 32

NU 1975/76:32

huvudmannavalen och för behandlingen av riksdagsmotioner i ämnet åren 1964 och 1970.

Motionen

I motionen framförs kritik mot reglerna för val av huvudmän i sparbank. Den gällande ordningen uppfyller enligt motionärerna inte kraven på en normal demokratisk process. Till följd av att huvudmännens mandatperioder ofta inte sammanfaller med de kommunala valens och att val av huvudmän vid huvudmannasammanträdet sker successivt uppstår ”eftersläpande majoriteter” i huvudmannakårens sammansättning. Sådana förfaranden har, säger motionärerna, i andra sammanhang ersatts med en regel att val av representanter till det organ valet gäller sker vid ett och samma tillfälle. Genom att bilda block med minoriteter av de huvudmän som valts kommunalt kan, anför motionärerna, den del av huvudmannakåren som har valts av huvudmännen själva behärska de val som skall ske vid huvudmannasammanträdet. Det är enligt motionärerna önskvärt att mandatperioden är lika lång för alla och tidsmässigt anknyter till den period som gäller för kommunala styrelser och nämnder. Vid val av huvudmän på huvudmannasammanträde bör proportionellt val tillämpas, anser motionärerna vidare. Eftersom huvudman inte äger rätt att delta i val till sin egen plats kommer enligt motionärerna valet att i så fall förrättas enbart av de kommunalt utsedda representanterna. Bortsett från eventuella kompletteringsval skulle val på huvudmannasammanträde liksom i kommun eller landsting sålunda äga rum vart tredje år.

Riksdagsbehandling av frågan år 1975

Över den motion i ämnet som väcktes år 1975 inhämtade näringsutskottet remissyttranden från bankinspektionen och Svenska sparbanksföreningen. Remissinstanserna avstyrkte motionen. I betänkandet NU 1975/76:2 lämnas ett utförligt referat av remissyttrandena.

Remissinstanserna tog bl. a. upp motionärernas uppgift - som vidhålls i den nu föreliggande motionen - att regeln om att huvudman inte äger rätt att delta i val till sin egen plats skulle medföra att ett proportionellt val kommer att förrättas enbart av de kommunalt tillsatta huvudmännen. Det förhåller sig så, förklarade bankinspektionen, att samtliga närvarande huvudmän, med undantag av huvudman vars plats står till förfogande för val, har rätt att delta i val till den lediga platsen. Förutsättningar föreligger sålunda inte att tillämpa regler om proportionellt val, sade inspektionen. Även Sparbanksföreningen konstaterade att motionärerna hade missuppfattat den gällande ordningen. Då den väljande huvudmannaförsamlingen endast delvis består av ”politiskt grupperade” medlemmar är det uppenbarligen tekniskt omöjligt att tillämpa reglerna om proportionellt valsätt, var föreningens slutsats.

NU 1975/76:32

3 I denna fråga anförde utskottet att remissinstansernas invändning mot de valtekniska förutsättningarna för motionärernas förslag var befogad men att detta inte uteslöt att det förordade valsystemet skulle kunna föreskrivas genom mera vittgående författningsändringar än motionärerna hade tänkt sig. Motionen avstyrktes av utskottet. Den praktiska innebörden av motionärernas förslag var, framhöll utskottet, att kommunerna och landstingen på ett mera markerat sätt skulle få inflytande på huvudmannakårens sammansättning. Utskottet uttalade att det inte fann anledning till ändring i de nuvarande lagbestämmelserna om val av huvudmän på sätt som föreslogs i motionen.

Temat i motionen vidareutvecklades i en reservation av vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet. Reservationen utmynnade i yrkande på att huvudmannavalen skulle göras proportionella och avse samma valperiod som kommunfullmäktiges.

Riksdagen avslog motionen.

Utskottet

I motionen 1975/76:839 framförs på nytt ett förslag som prövades av riksdagen i november 1975 och därvid avslogs. Det gäller ändring i reglerna för val av huvudmän i sparbank. Huvudmännen - som enligt sparbankslagen (1955:416) är ”representanter för insättarna” - är sparbankens högsta beslutande organ. Institutionen ger kommuner och landsting inflytande i sparbankerna, eftersom hälften av antalet huvudmän skall väljas av kommunfullmäktige i den kommun eller de kommuner som ingår i sparbankens verksamhetsområde eller av landsting. De övriga utses av huvudmännen genom självkomplettering. Det föreskrivs i lagen att valen, som avser en tid av tre år, skall vara successiva. I det stora flertalet fall genomförs detta på så sätt att de kommunvalda ledamöterna utses samtidigt och de övriga med en tredjedel varje år. Motionärerna vill ha sådana regler att mandatperioden blir densamma för alla huvudmän, överensstämmande med de kommunala organens mandatperiod, och att de icke kommunvalda utses genom proportionella val.

Motionärerna har inte anfört några nya argument för sitt förslag och synes inte heller ha beaktat den invändning som förra året gjordes mot de valtekniska förutsättningarna för förslaget. Det valsystem som motionärerna förordar kräver en mera omfattande ändring i de nuvarande bestämmelserna än de räknar med. Utskottet står kvar vid sin tidigare uppfattning och avstyrker motionen.

NU 1975/76:32

4 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:839.

Stockholm den 24 februari 1976

På näringsutskottets vägnar C. G. REGNÉLL

Närvarande: herrar Regnéll (m), Borjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp). Sjönell (c), Blomkvist (s), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m) och fru Oskarsson (c).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionen (= utskottet) proportionella val.

Såsom framhölls när frågan behandlades förra gången gäller motionärernas förslag en liten detalj i det stora sammanhang som maktförhållandena inom kreditväsendet utgör. Åtgärder på ett helt annat plan och med långt större räckvidd erfordras för att ett godtagbart tillstånd skall uppnås på detta område. Mot bakgrund av sparbankernas betydelse bl. a. för bostadskreditgivningen och därmed för samhällsplaneringen i stort är det ändå väl motiverat att förslaget genomförs. Huvudmännen bör givetvis utses för samma valperiod som kommunfullmäktige. Att en del av huvudmannakåren utses genom självkomplettering är principiellt förkastligt. När metoden likväl tillämpas är det ett minimikrav att detta sker vid ett tillfälle per valperiod, inte genom successiva val som påverkar huvudmannakårens sammansättning på ett slumpartat sätt. Kravet att valen skall vara proportionella är också helt konsekvent och riktigt. Tvärtemot vad bankinspektionen och Svenska sparbanksföreningen tycks anse är det fullt möjligt att införa ett väl fungerande proportionellt system för sådana val som det här är fråga om.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:839 hos regeringen begär förslag till ändring i sparbankslagen (1955:416) i enlighet med vad utskottet anfört.

GOTAB 51346 Stockholm 1976