Bet. 1975/76:NU34

Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser överförande av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-03-02
Källa: data.riksdagen.se

NU 1975/76: 34

Näringsutskottets betänkande 1975/76: 34

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser överförande av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning jämte motioner

Ärendet

Regeringen har i propositionen 1975/76:100 (budgetpropositionen) bilaga 1 (finansplanen) under punkten 6 (s. 67) föreslagit riksdagen att bestämma att de medel som med tillämpning av 1 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall överföras till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning får uppgå till högst 1 000 000 000 kr.

Detta förslag har föranlett yrkanden i motionerna 1975/76:2027 och 1975/76:2044. I dessa motioner liksom i motionen 1975/76:188 framställs vidare förslag om vissa ändringar i reglementet (1959:293)angående allmänna pensionsfondens förvaltning vilka har betydelse i sammanhanget. Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Finansutskottet har avgivit yttrande (bilaga 6, s. 32) över propositionen och motionerna i angivna delar.

Propositionen

Förslaget i propositionen innebär att det belopp som förvaltas av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse höjs med 500 milj. kr. Motiveringen till förslaget finns på s. 50-54 i finansplanen (bilaga 1 till budgetpropositionen). Som bilaga 6 har till finansplanen fogats en av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse avlämnad redovisning för perioden den 1 januari-den 30 november 1975. Fondstyrelsen har sedermera avgivit årsredovisning för verksamhetsåret 1975. Denna har ännu icke av regeringen formellt överlämnats till riksdagen.

Regeringens förslag är grundat på en framställning från fjärde fondstyrelsen den 3 november 1975. En minoritet inom fondstyrelsen, bestående av arbetsgivarorganisationernas två representanter, har förordat att överföringen av ytterligare fondmedel till fjärde fondstyrelsens förvaltning skall begränsas till 250 milj. kr.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 34

NU 1975/76:34

2 Motionerna

Yrkanden

I motionen 1975/76:188 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen antar ett till motionen fogat förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

Lagförslaget återges som bilaga 4 till detta betänkande (s. 28).

I motionen 1975/76:2027 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

2. antar ett till motionen fogat förslag till ändring av reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning, innebärande att fonden ej skall få inköpa mer aktier i ett bolag än som svarar mot 5 "> av röstvärdet,

4. avslår regeringens förslag om att ytterligare 500 milj. kr. skall överföras till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning.

Lagförslaget återges som bilaga 5 till detta betänkande (s. 31).

Motiveringen för dessa yrkanden finns i motionen 1975/76:1979 (s. 107 f.), vilken har hänvisats till finansutskottet.

I motionen 1975/76:2044 av herrar Fälldin (c) och Ahlmark (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76:100 beslutar

1. att under i motionen angivna villkor bifalla regeringens förslag om att tillföra fjärde AP-fonden ytterligare 500 milj. kr. för aktieköp,

2. att fjärde AP-fondens köp av aktier i fortsättningen skall vara begränsat till aktier motsvarande högst 5 '.*> av röstvärdet i varje enskilt företag.

Motiveringen för dessa yrkanden finns i motionen 1975/76:2042 (s. 9-11), vilken har hänvisats till finansutskottet. De övriga yrkandena i motionen 1975/76:2044, vilka delvis torde ange de i yrkandet 1 avsedda villkoren, gäller (3) översyn av reglerna för AB Företagskapitals verksamhet, (4) höjning av maximibeloppet för lån genom företagareföreningarna ur hantverks- och industrilånefonden och (5) höjning av investeringsanslaget till statens hantverks- och industrilånefond.

De yrkanden i motionerna 1975/76:2027 och 1975/76:2044 som inte behandlas här avser utskottet att behandla senare.

Motivering

I motiveringen (i motionen 1975/76:1979)till de här behandlade yrkandena i motionen 1975/76:2027 hävdas att allmänna pensionsfonden inte bör äga aktier. Fondförvaltningen får genom aktieplaceringarna spekulativa drag som strider mot fondens syften, menar motionärerna. De anser vidare att därigenom uppkommer ett slags maktkoncentration hos det allmänna som det kan anföras starka principiella skäl emot. Även praktiska skäl åberopas mot

NU 1975/76:34

aktieköp med fondens medel. Utrymmet på kreditmarknaden minskar. Det är de stora, börsnoterade företagen som får sin finansieringssituation förbättrad, medan finansieringssvårigheter kvarstår för de mindre företagen. Utöver regeln att riksdagen skall bestämma om eventuell höjning av det belopp som står till fjärde fondstyrelsens förfogande för aktieköp bör, säger motionärerna, en ”ytterligare spärr mot långtgående politiskt betingade ingrepp i svenskt näringsliv” införas. De erinrar om att 1968 års kapitalmarknadsutredning föreslog regeln att allmänna pensionsfonden inte skulle fä köpa upp mer än 5 % av röstvärdet i något aktiebolag.

Att Qärde fondstyrelsens aktieköp är inriktade på de större företagen understryks också i motiveringen (i motionen 1975/76:2042) till yrkandena i motionen 1975/76:2044. Förslaget att fondstyrelsen skall få disponera ytterligare medel för aktieplaceringar biträds på villkor att de mindre företagens tillgång till lån och riskvilligt kapital samtidigt förbättras. Åtgärder i detta syfte anges i yrkandena 3-5 i motionen. Motionärerna begär också att första, andra och tredje fondstyrelserna skall vidga sin utlåning till de mindre företagen genom obligationsköp som tillförsäkrar AB Industrikredit, AB Företagskredit och AB Lantbrukskredit utökad utlåningskapacitet.

Fjärde fondstyrelsen synes vara på väg att överge den tidigare åsikten att aktieinnehav inte automatiskt skall leda till anspråk på plats i resp. företags styrelse, säger motionärerna vidare. De anser att det ibland kan vara motiverat att fondstyrelsen för att bevaka sina ägarintressen är representerad i styrelsen. Detta får emellertid inte, anförs det, leda till att det inflytande som allmänna pensionsfondens kapitalplacering ger koncentreras till ett fåtal centralt placerade människor. Principen bör enligt motionärerna vara att fondstyrelsen alltid i första hand överväger att söka sin representant i styrelsen bland företagets anställda.

Det förslag till ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning som framläggs i motionen 1975/76:188 går ut på följande. Fondens förvaltning skall skötas av en enda fondstyrelse, vars majoritet skall bestå av representanter för lönarbetarnas organisationer. Den nuvarande Gärde fondstyrelsens aktieinnehav skall avveckläs. I stället skall medel ur fonden användas för uppbyggande av nya statsägda industrier. Av den rösträtt som är förbunden med fondens aktieinnehav skall minst 50 % tillkomma de anställda i vederbörande företag. Riksdagen skall besluta att 5 % av fondens medel, dvs. ca 4 300 milj. kr. (rättare ca 4 400 milj. kr.), tills vidare kan placeras på det sätt som sålunda föreslagits.

Fjärde fondstyrelsens verksamhet är enligt motionärerna ett uttryck för en statsinterventionistisk kapitalism, som kännetecknas av att statsapparaten ingriper för att söka dämpa en rad av det kapitalistiska produktionssättets inneboende motsättningar, bl. a. genom att tillhandahålla kapital gratis eller till låg ränta. Statens omedelbara insatser för de privatkapitalistiska företagens ackumulation har sina rötter i 1930-talets krispolitik men har

NU 1975/76:34

i accelererande takt utvecklats under efterkrigstiden, säger motionärerna och gör en överblick över den utveckling som de avser. Summan av fjärde fondstyrelsens verksamhet har, menar motionärerna, varit att lönarbetarnas pengar i allmänna pensionsfonden har använts för att stödköpa aktier i stora privatkapitalistiska företag. Något ökat löntagarinflytande har inte alls blivit följden. I stället förordas i motionen att fondstyrelsen skall placera medel i aktier företrädesvis för nyetablering av statliga basindustrier.

Kompletterande uppgifter

Gällande bestämmelser om allmänna pensionsfondens aktieplaceringar

Beslut om att medel ur allmänna pensionsfonden skulle i viss utsträckning kunna tillföras näringslivet som riskvilligt ägarkapital fattades av riksdagen år 1973 (prop. 1973:97, NU 1973:58, rskr 1973:237). Bestämmelserna härom ändrades delvis år 1974 (NU 1974:37, rskr 1974:253). Enligt reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (ändrat senast 1974:398) gäller nu bl. a. följande. Inom allmänna pensionsfonden finns en särskild delfond med egen styrelse, fjärde fondstyrelsen, som får placera fondmedel i aktier i svenska aktiebolag utom banker och försäkringsbolag samt i konvertibla skuldebrev och i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Fjärde fondstyrelsen har rätt att hos riksförsäkringsverket rekvirera de medel som behövs för placeringsverksamheten. De medel som överförs till fjärde fondstyrelsens förvaltning får, om inte riksdagen har bestämt annat, uppgå till högst 500 milj. kr. Aktieutdelningar och annan avkastning samt realiserade kursvinster får användas för nya placeringar. Aktiefonden är skattskyldig för all inkomst som härrör från kapitalförvaltningen. Fjärde fondstyrelsen består av elva ledamöter, som alla förordnas av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden utses av regeringen, och av återstående ledamöter utses två efter förslag av sammanslutning som företräder primärkommunerna, två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

Fjärde fondstyrelsen har egen administration och verkställande direktör. För revision av dess förvaltning gäller samma regler som för övriga tre fondstyrelser. Riksdagen har begärt att regeringen årligen skall lämna riksdagen en redogörelse för fjärde fondstyrelsens placeringar och övriga verksamhet.

Förarbeten till bestämmelserna

Propositionen år 1973 om allmänna pensionsfondens aktieplaceringar var grundad på förslag som framlagts av 1968 års kapitalmarknadsutredning i betänkandet (SOU 1972:63) Näringslivets försörjning med riskkapital från

NU 1975/76:34

allmänna pensionsfonden. I flera hänseenden hade dock gjorts ändringar i förhållande till utredningens förslag.

Utredningen föreslog en regel innebärande att allmänna pensionsfonden inte fick förvärva större andel aktier i ett bolag än att deras röstetal motsvarade 5 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Förebild för denna regel var en bestämmelse som gäller för försäkringsbolagen. Utredningen uttalade i detta sammanhang att den förutsatte att fonden skulle bibehålla sin ställning som väsentligen kapitalplacerande institution. Frågan om femprocentsregeln kan senare behöva upptas till förnyad prövning, sade utredningen. Detta kunde bli nödvändigt redan av det skälet att begränsningsregeln vid en eventuell ökning av rambeloppet kunde medföra att tillgången på attraktiva placeringsobjekt för fonden efterhand minskade. Då fonden i motsats till försäkringsbolagen inte borde tillåtas placera i penni ngförvaltande institutioner och investmentbolag och då i praktiken åtskilliga börsnoterade industriföretag inte torde vara attraktiva, kunde det komma att framstå som önskvärt att utvidga placeringsrätten sedan erfarenheter vunnits av verksamheten.

Det nu anförda var i huvudsak utredningens motivering för ståndpunkten att placeringar i investmentbolag m. fl. inte borde tillåtas. Det bör förutsättas om än inte formellt stadgas att fondens placeringar i huvudsak skall inriktas på industriföretag, tilläde utredningen.

I propositionen uttalade chefen för finansdepartementet (s. 70) att han inte ansåg att de skäl som låg till grund för inskränkningen i försäkringsbolagens möjligheter att förvärva aktier i ett företag var giltiga för allmänna pensionsfondens del. 1 försäkringsbolagens fall motiverades spärregeln med att fondförvaltningens säkerhet var det primära. Förslaget att allmänna pensionsfonden skulle få möjlighet att placera i aktier skulle ses mot bakgrund av syftet att främja en för samhällsekonomin önskvärd ökning av investeringsaktiviteten inom näringslivet. Säkerhetsfrågor och placeringspolitik fick här bedömas från andra synpunkter än när det gällde försäkringsbolagens placeringsrätt. Det förordade rambeloppet av 500 milj. kr. var också enligt finansministern inte av en storleksordning som motiverade att placeringsmöjligheterna begränsades.

Utredningens förslag att placeringar inte skulle få göras i investmentbolag mötte viss kritik vid remissbehandlingen. Bankinspektionen ansåg att det många gånger kunde vara lämpligt att tillgodose ett företags behov av kapital genom att tillskjuta ägarkapital via investmentbolag som ägde företaget. Förvärv av aktier i investmentbolag kunde också ibland vara att föredra från säkerhetssynpunkt. Om utredningens förslag på denna punkt skulle godtas måste begreppet investmentbolag närmare klargöras, sade bankinspektionen också. LO menade att investmentbolag inte fick uteslutas från fondens placeringsområde, eftersom sådana bolag kan vara de organ där de viktigaste företagspolitiska besluten i verkligheten fattas. Finansministern fann remissinstansernas kritik befogad och föreslog, ”bl. a. med hänsyn till

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 34

NU 1975/76:34

investmentbolagens direkta inflytande i näringslivet”, att enbart bank- och försäkringsbolag skulle vara uttryckligen undantagna från fjärde fondstyrelsens verksamhetsområde.

Behandling av tidigare motionsyrkanden

Motionsyrkanden dels om den begränsningen i fjärde fondstyrelsens placeringsmöjligheter att styrelsen skulle få inneha högst en tjugonde! av aktierna (eller av röstetalet för aktierna) i visst bolag, dels om inriktning av placeringarna uteslutande på nyetablering av ”statligt ägda basindustrier” eller motsvarande har väckts år 1973 med anledning av propositionen om inrättande av fjärde fondstyrelsen (NU 1973:58) och återigen åren 1974 och 1975 (NU 1974:37, 1975:33). De har avstyrkts av näringsutskottet och avslagits av riksdagen.

Till förmån för yrkandena om en femprocentsspärr avgavs reservation år 1973 av centerpartiets, de båda följande åren av moderata samlingspartiets representanter i utskottet. Folkpartiet och moderata samlingspartiet motsatte sig vid det första tillfället inrättandet av fjärde fondstyrelsen. Till förmån för motionsyrkandena om en ny inriktning av allmänna pensionsfondens aktieplaceringar har vänsterpartiet kommunisternas företrädare reserverat sig.

År 1975 förekom även ett yrkande om att 1968 års kapitalmarknadsutredning skulle få i uppdrag att undersöka allmänna pensionsfondens dittills gjorda aktieköp. Näringsutskottet (NU 1975:33) avstyrkte yrkandet. Detta fick stöd i en reservation (m). Det avslogs av riksdagen.

Allmänna pensionsfondens hittillsvarande aktieplaceringar

Fjärde fondstyrelsen hade vid slutet av år 1975 för aktieköp disponerat 435 milj. kr. av det kapital som ställts till dess förfogande. Den förfogade över en likviditetsreserv av 103 milj. kr. i form av banktillgodohavanden.

I aktieportföljen ingick vid årets slut aktier i 23 olika företag. I sex av dessa

- AGA, Svenska Fläktfabriken, Incentive, IRO, Svenska Rotor Maskiner och Volvo - översteg fondens andel 5 '-<> av aktiernas röstvärde. Största andelen i förhållande till företagets kapital - 15 resp. 11,6 "<> av aktiekapitalet

- ägde fonden i Svenska Rotor Maskiner och IRO. Fondstyrelsen innehar sedan år 1974 aktier i två investmentbolag, nämligen Investment AB Promotion och Förvaltnings AB Ratos.

Utskottet

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse inledde sin verksamhet vid början av år 1974. Dess uppgift är att tillföra näringslivet medel ur fonden som riskvilligt ägarkapital, företrädesvis genom placering i aktier.

NU 1975/76:34

7 Den medelsram som fjärde fondstyrelsen fick att röra sig inom var enligt riksdagens ursprungliga beslut (prop. 1973:97, NU 1973:58) 500 milj. kr. -jämte avkastningen av detta kapital - eller det högre belopp som Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma. Våren 1974 upphävde riksdagen emellertid regeringens befogenhet att besluta om höjning av beloppet utan riksdagens hörande. Det är alltså nu förbehållet riksdagen att ta ställning till frågan om ytterligare medel ur allmänna pensionsfonden skall överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Efter aktieköp - inklusive omplaceringar - under de båda första verksamhetsåren disponerade fjärde fondstyrelsen vid årsskiftet 1975-1976 ca 100 milj. kr. i likvida medel. Allmänna pensionsfondens totala kapital var vid samma tid 88 miljarder kronor. I november 1975 gjorde fondstyrelsen framställning hos regeringen om att ytterligare medel skulle ställas till dess förfogande. 1 enlighet med styrelsemajoritetens ståndpunkt begär regeringen nu hos riksdagen att ramen för de medel som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning skall utvidgas med 500 milj. kr. till en miljard kronor. En minoritet inom fondstyrelsen - de båda ledamöter som har nominerats av Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund - har förordat att ökningen av medelstilldelningen begränsas till 250 milj. kr.

Den föreslagna ökningen av allmänna pensionsfondens möjligheter att göra aktieköp sätts i finansplanen (prop. 1975/76:100 bil. 1 s. 18) in i ett större investeringspolitiskt sammanhang. Förslaget syftar, anförs det, till att stärka företagens försörjning med eget kapital och därmed ge ökade förutsättningar för utbyggnad och investeringar. Andra åtgärder som nämns är ökad aktieteckning i Statsföretag AB (prop. 1975/76:99), nytt tillskott till Stålverk 80, utvidgat regionalpolitiskt stöd samt insatser forén omstrukturering av varvsindustrin. I fråga om alla dessa åtgärder beräknas riksdagen få ta ställning senare under år 1976.

En utförligare motivering för förslaget beträffande allmänna pensionsfondens aktieplaceringar lämnas i det särskilda avsnittet härom i finansplanen (s. 50-54). Chefen för finansdepartementet uttalar där att det i dag är än mera angeläget än när fjärde fondstyrelsen inrättades att industrins investeringar hålls på en hög nivå. En ökning av investeringsaktiviteten behövs, framhåller han, för att exporten skall kunna ökas och jämvikten i våra utrikes betalningar återställas, för att kravet på full sysselsättning skall uppfyllas och för att energikostnaderna skall kunna begränsas genom energibesparande projekt. Finansministern erinrar om att det vid fjärde fondstyrelsens tillkomst förutsattes att rambeloppet för dess placeringar skulle kunna ökas, då erfarenheter hade vunnits av verksamheten.

Inriktningen av fjärde fondstyrelsens verksamhet framgår av en redovisning för perioden den 1 januari-den 30 november 1975, som återges som bilaga 6 till finansplanen. En fullständig årsredovisning föreligger och skall senare av regeringen överlämnas till riksdagen. Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt att riksdagen - i enlighet med det önskemål

NU 1975/76:34

som utskottet uttalade i samband med sin granskning av den föregående årsredovisningen (NU 1975:33) - hade fått tillfälle att ta ställning till årsredovisningen tidigare än vad nu kommer att bli fallet.

Finansministern refererar det vägledande uttalande om fjärde fondstyrelsens aktieköp som han gjorde år 1973 och som då lämnades utan erinran av riksdagen. Köpen borde i huvudsak inriktas på större industriföretag, och det låg därför i sakens natur att det blev de börsnoterade företagen som kom i fråga. Placeringarna borde därvid ske så att företagens benägenhet att göra nyemissioner främjades. Samtidigt borde iakttas försiktighet, så att det ökade utbudet av riskkapital inte resulterade i överdrivna höjningar av aktiekurserna. Finansministern anser sig nu kunna konstatera att fjärde fondstyrelsens verksamhet har bidragit till en gynnsam utveckling av börsbolagens nyemissionsvolym och att farhågorna för att allmänna pensionsfondens aktieköp skulle medföra negativa inverkningar på aktiemarknaden inte har besannats. Han anför också att av fjärde fondstyrelsens förvärv av aktier följer att samhället och löntagarna genom sina representanter i styrelsen får del i ägarinflytandet över företagen. En ökning av fjärde fondstyrelsens verksamhet medför, framhåller han, att detta ägarinflytande kan ytterligare breddas, något som bedöms ligga i linje med de allmänna strävandena mot en mer utvecklad ekonomisk och industriell demokrati.

Frågan om aktieplaceringar från allmänna pensionsfondens sida tas upp i tre motioner.

I motionen 1975/76:2027 (m) avvisas förslaget om en utvidgad medelsram för fjärde fondstyrelsens verksamhet. Motionärernas principiella utgångspunkt är att allmänna pensionsfonden inte bör äga aktier. Aktieplaceringarna tillför fondförvaltningen ett spekulativt drag, menar motionärerna, och medverkar till koncentration av makt hos det allmänna. Invändningar av mera praktisk natur är att användningen av fondmedel för aktieköp minskar utrymmet på kreditmarknaden och att det endast är de stora, börsnoterade företagen som tillförs kapital. Reglerna för handhavandet av den medelsram som redan står till buds för fjärde fondstyrelsen vill motionärerna komplettera med en föreskrift om att fonden inte får inköpa mer aktier i ett bolag än som svarar mot 5 % av röstvärdet hos samtliga aktier i bolaget.

Kretsen av aktiebolag i vilka fonden får placera medel föreslås vidare bli begränsad. Utöver, såsom nu, för banker och försäkringsbolag, bör undantag enligt motionärerna gälla för andra aktiebolag som driver penningrörelse och för investmentbolag.

Skillnaden mellan större och mindre företag i fråga om förutsättningar att få tillgång till riskkapital poängteras också i motionen 1975/76:2044 (c, fp). Motionärerna biträder förslaget om vidgad medelsram för fjärde fondstyrelsen, men endast på vissa villkor. Ett av dessa är en sådan femprocentsspärr som också föreslås i motionen 1975/76:2027. Vidare begärs vissa preciserade åtgärder varigenom de mindre företagens tillgång till lån och till riskvilligt kapital skulle förbättras. Ett anslutande yrkande som avser

NU 1975/76:34

de s. k. mellanhandsinstituten framförs i motionen 1975/76:2042, som behandlas av finansutskottet. Till näringsutskottets område hör resterande yrkanden i motionen 1975/76:2044, om AB Företagskapitals verksamhet och om hantverks- och industrilånen genom företagareföreningarna. Dessa senare yrkanden kommer näringsutskottet att i vanlig ordning behandla i samband med andra frågor rörande de mindre och medelstora företagens kredit- och kapitalförsörjning.

Motionen 1975/76:188 (vpk) går ut på att allmänna pensionsfondens aktieförvärv skall få en helt annan inriktning och omfattning än hittills. 1 den mån fondens medel placeras i aktier skall det vara i statsägda företag, och ändamålet med fondens insats skall företrädesvis vara att medverka till "nyetablering av basindustrier”. Minst hälften av den rösträtt som är förknippad med aktieinnehavet skall tillkomma de anställda i företaget. Ramen för aktieplaceringar av detta slag anger motionärerna till 5 % av fondens medel, en andel som vid årsskiftet 1975-1976 uppgick till ca 4,4 miljarder kr. Förslaget innefattar också att en enda fondstyrelse med majoritet av löntagarrepresentanter skall få ansvaret för allmänna pensionsfondens förvaltning. Även i denna motion betonas att det är storföretagen som drar nytta av fondens nuvarande aktieplaceringar. Motionärerna ser fjärde fondstyrelsens verksamhet som ett uttryck bland många för en tendens att staten bereder kapitalistiska företag förmåner - i form av kapitaltillskott på gynnsamma villkor, skattelättnader, samhällsservice m. m. - och sålunda i realiteten slår vakt om det enskilda näringslivet. Verksamheten har, menar motionärerna, tvärtemot det angivna syftet resulterat varken i minskad arbetslöshet eller i ett ökat löntagarinflytande i företagen. Den nya ordning som begärs skall gälla fr. o. m. år 1977. Den preciseras i ett förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Motionärerna antyder att lagförslaget kan behöva kompletteras.

Med hänsyn till de kreditpolitiska aspekterna av förslaget om en vidgad medelsram för fjärde fondstyrelsens verksamhet har näringsutskottet berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1975/76:100 i här aktuell del och över de motionsyrkanden som har redovisats ovan. Yttrandet, vartill har fogats tre reservationer (s, m, vpk), återges som bilaga 6 (s. 32). Finansutskottet har vidare i sitt betänkande 1975/76:20 om den ekonomiska politiken föreslagit vissa allmänna riktlinjer för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning.

Utskottet tar först upp motionen 1975/76:188 med dess yrkande om en långtgående förändring av allmänna pensionsfondens förvaltning.

Från kreditpolitisk synpunkt innebär motionärernas förslag att, låt vara på något längre sikt, en avsevärt större del av allmänna pensionsfondens medel än enligt propositionen tas undan från obligationsmarknaden och placeras i aktier. I finansutskottets yttrande - jämte reservationer - berörs konsekvenserna härav inte närmare. Enligt näringsutskottets mening är en

Nll 1975/76:34

sådan omdisposition av allmänna pensionsfondens resurser inte tillrådlig. Utskottet delar inte den kritiska uppfattning om innebörden i och verkningarna av fondens aktieplaceringar som ligger till grund för förslaget att dessa skall få en helt ny inriktning. Ett av syftena med den nuvarande ordningen är att satsningar skall kunna göras på redan verksamma företag som behöver medel till investeringar för att förbättra produktionsförhållandena, trygga sitt fortbestånd och erbjuda nya sysselsättningstillfällen. Utskottet anser det viktigt att detta syfte inte ges upp. Medel för aktieteckning i statliga företag har hittills anvisats över statsbudgeten. Utskottet finner inte skäl att nu förorda en ändring av denna princip. Såsom utskottet tidigare har uttalat bör frågan om den statliga företagssektorns utveckling hållas skild från frågan om aktieköp med medel ur allmänna pensionsfonden. Detta innebär dock inte att fondstyrelsen skall vara förhindrad att köpa aktier i statliga företag.

Utskottet vill påpeka att motionärerna torde ge uttrycket "basindustri”, som de använder i sitt författningsförslag, en vidare innebörd än den som är gängse (se anförande nr 55 av herr Werner [vpk] i riksdagens allmänpolitiska debatt den 4 februari 1976). Att allmänna pensionsfondens aktieplaceringar företrädesvis skulle avse ”nyetablering” av sådana industrier framstår även bortsett från ovanstående invändningar som en mindre välbetänkt föreskrift. Från motionärernas utgångspunkt borde rimligen även nyinvesteringar i redan befintliga statliga företag vara godtagbara.

Den nuvarande ordningen med fyra skilda fondstyrelser, var och en med representation för såväl arbetsgivar- som arbetstagarparten, fungerar såvitt utskottet kan bedöma tillfredsställande. Utskottet finner inte skäl för en sådan förändring av allmänna pensionsfondens beslutande organ som motionärerna föreslår.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet sålunda motionen 1975/76:188.

Därnäst kommer utskottet in på frågan om införande av en spärregel, som föreskriver begränsning av allmänna pensionsfondens möjligheter att göra insatser i ett och samma företag. Som ovan sagts föreslås både i motionen 1975/76:2027 - som utgår från att fjärde fondstyrelsens medelsram skall vara oförändrad - och i motionen 1975/76:2044 en sådan spärregel, innebärande att fjärde fondstyrelsen får inneha högst så stor andel av ett bolags aktier som svarar mot 5 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. I den sistnämnda motionen anges införandet av en femprocentsspärr som ett villkor för att det begärda kapitaltillskottet till fjärde fondstyrelsen skall medges.

Under fjärde fondstyrelsens första verksamhetsår överskreds femprocentsgränsen i ett fall. Såsom framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående har fondstyrelsen numera förvärvat andelar på mer än 5 % i ytterligare fem aktiebolag. I ett fall är andelen 15 %.

En begränsningsregel av detta slag föreslogs av 1968 års kapitalmarknadsutredning i det betänkande som låg till grund för propositionen (1973:97)

NU 1975/76:34

om fjärde fondstyrelsens inrättande. Den hade sin förebild i en bestämmelse som gäller för försäkringsbolagen, och den motiverades med att fondförvaltningens säkerhet var det primära. I betänkandet antyddes dock att det vid senare tidpunkt kunde bli aktuellt att ompröva frågan om femprocentsspärren. Regeringens och riksdagsmajoritetens ställningstagande bestämdes av uppfattningen att säkerhetsfrågor och placeringspolitik fick bedömas från andra synpunkter i detta sammanhang än när det gällde försäkringsbolagens placeringsrätt.

Förslaget om en femprocentsspärr har återkommit i riksdagen åren 1974 och 1975. Från centerpartiets sida anfördes vid utskottsbehandlingen år 1974 (NU 1974:37 s. 9 f.) att det inte förelåg något behov av att placeringsreglerna ändrades omedelbart. En viss tids erfarenhet av placeringsverksamheten kunde vara till gagn för bedömningen, bl. a. av om differentierade regler behövdes för s. k. riktade emissioner och andra aktieplaceringar. Till detta yttrande hänvisades i maj 1975 (NU 1975:33 s. 8). Den nu i motionen 1975/76:2044 framförda uppfattningen att införandet av en femprocentsspärr är ett villkor för att fjärde fondstyrelsen skall få en vidgad medelsram för aktieköp stöds inte av något som helst argument beträffande spärregelns funktion. I motionen 1975/76:2027 anges som skäl att det bör införas en ”ytterligare spärr mot långtgående politiskt betingade ingrepp i svenskt näringsliv”. För den händelse motionärerna har avsett att med denna formulering karakterisera hittills gjorda insatser från fjärde fondstyrelsens sida ter sig karakteristiken helt missriktad. Avgörande för beslut av fondstyrelsen som innebär större engagemang än 5 % torde i första hand vara storleken av aktieposter som utbjuds, t. ex. i samband med nyemissioner. En femprocentsspärr skulle på ett olyckligt sätt begränsa fondstyrelsens möjligheter att lämna önskade bidrag till finansiering av investeringar i industrier. Placeringar i aktier med reducerat röstetal skulle visserligen medge större insatser men kan från säkerhetssynpunkt te sig mindre lämpliga. Utskottet avstyrker alltså de båda motionsyrkandena om en femprocentsspärr.

Förslaget i motionen 1975/76:2027 om en bestämmelse om förbud för fjärde fondstyrelsen att förvärva aktier i bi a. investmentbolag går uppenbarligen tillbaka på vad kapitalmarknadsutredningen - med mycket knapphändig motivering - förordade i detta avseende. En sådan inskränkning avvisades i propositionen år 1973. Redan under första halvåret av sin verksamhet köpte fjärde fondstyrelsen aktier i två investmentbolag. Innehavet av dessa aktieposter - vilka sedermera har utökats - lämnades utan erinran av näringsutskottet vid granskningen av fjärde fondstyrelsens redovisning för år 1974. Utskottet finner inte skäl att föreslå att de nuvarande placeringsbestämmelserna kompletteras med en begränsningsregel av angiven innebörd.

Utskottet redovisar därefter sitt ställningstagande till propositionens förslag - på grundval av fjärde fondstyrelsens framställning - om en utvidgad

NU 1975/76:34

medelsram för allmänna pensionsfondens aktie place ringar.

Som fondstyrelsen anför torde majoriteten av svenska börsnoterade företag ha intressanta och lönsamma investeringsalternativ. Detta innebär att företagen i många fall har ett stort behov av nytt eget kapital. Fjärde fondstyrelsens och regeringens förslag om vidgad ram för allmänna pensionsfondens aktieköp syftar till att företagens försörjning med eget kapital skall stärkas och förutsättningarna för investeringar som möjliggör utbyggnad och tryggad sysselsättning därmed ökas. En viktig effekt av dessa aktieförvärv är också att samhällets och löntagarnas inflytande över näringslivet breddas. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i ämnet och avvisar den negativa syn på fjärde fondstyrelsens verksamhet som kommer till uttryck i motionen 1975/76:2027. Av de ”villkor” för kapitaltillskottet som ställs upp i motionen 1975/76:2044 har utskottet redan berört det som gäller begränsning av fondens insatser i ett visst företag. Frågan om förbättring av de mindre och medelstora företagens kredit- och kapitalförsörjning kommer utskottet att behandla senare. En sådan sammankoppling av olika frågor som motionärerna gör när de formulerar sina villkor är enligt utskottets mening inte ägnad att göra det lättare att uppnå konstruktiva lösningar inom näringspolitiken.

Enligt 1 § reglementet (1959:293)angående allmänna pensionsfondens förvaltning får de medel som överförs till fjärde fondstyrelsens förvaltning uppgå till ”högst femhundra miljoner kronor eller det högre belopp som riksdagen bestämmer”. Utskottet finner det önskvärt att det gällande maximibeloppet alltid framgår av 1 § reglementet och att ett beslut om höjning av detta belopp alltså får formen av ett beslut om ändring i 1 §. Motsvarande ordning tillämpas i fråga om andra, likartade författningar. Slutet av 1 §, vari sägs att riksdagen bestämmer om beloppet ”i anledning av fondstyrelsens förslag till regeringen” har fått en mindre tillfredsställande formulering och synes böra utgå ur författningstexten. Härmed avses ingen förändring i sak. Även framgent bör det ankomma på den ansvariga fondstyrelsen att om den finner det motiverat påkalla en framställning från regeringen till riksdagen om höjning av det belopp som styrelsen får förfoga över. Genom en sådan ordning poängteras att dispositioner beträffande allmänna pensionsfonden bör vidtas med utgångspunkt i de syften som fonden främst är avsedd att tillgodose och som dess förvaltningsorgan alltså har att bevaka.

Vissaformella ändringar i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning har föreslagits i propositionen 1975/76:108.

Utöver de frågor som har berörts inledningsvis tas i motionen 1975/76:2044 (genom dess motivering i motionen 1975/76:2042) upp frågan om representation för fjärde fondstyrelsen i styrelserna för företag tät allmänna pensionsfonden har aktieposter. Motionärerna uttalar att det ibland kan vara motiverat att fjärde fondstyrelsen för att bevaka sina ägarintressen är re -

NU 1975/76:34

presenterad i en bolagsstyrelse. Detta får dock inte, anför de, leda till att den makt och det inflytande som fondens kapitalplaceringar ger koncentreras till ett fåtal centralt placerade personer. En princip skulle i stället vara att fondstyrelsen alltid i första hand överväger att söka sin representant i styrelsen bland resp. företags anställda.

Beslutet om inrättande av fjärde fondstyrelsen innefattade inte något ställningstagande i fråga om representation för allmänna pensionsfonden i bolagstyrelser. Varken föredragande departementschefen eller näringsutskottet berörde detta ämne. Från remissbehandlingen kan antecknas att bankinspektionen - som ansåg att fjärde fondstyrelsens placeringar borde bli av marginell karaktär - uttalade att det var naturligt att fondförvaltningen så noggrant som möjligt bevakade lönsamheten av gjorda investeringar. Fonden måste därför, sade inspektionen, utnyttja alla fondens på aktierätten grundade befogenheter, inklusive sådana som avser deltagande i förvaltningsåtgärder. Frågan har nu fått aktualitet för fjärde fondstyrelsens del.

I fråga om rösträtten för allmänna pensionsfondens aktier uttalade utskottet år 1973 (NU 1973:58 s. 26) att den som regel borde delegeras till representanter för de anställda i resp. företag. Vad gäller det nu aktuella spörsmålet anser utskottet att det bör få ankomma på fondstyrelsen att avgöra om och i så fall hur den i förekommande fall vill utnyttja sin möjlighet att bli representerad i bolagsstyrelse. Utskottet vill därför inte tillstyrka att riksdagen gör ett uttalande till förmån för den princip som anges i motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 1 punkten 6 samt med avslag på motionen 1975/76:188, motionen 1975/76:2027 yrkandena 2 och 4 och motionen 1975/76:2044 yrkandet 2 antager förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt bilaga 1 (s. 19),

b) avslår motionen 1975/76:2044 yrkandet 1, i den mån motionen inte i denna del tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a eller behandlas under 2,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2044, såvitt den avser representation för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse i bolagsstyrelser (yrkandet 1 i viss del).

Stockholm den 2 mars 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

1** Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 34

NU 1975/76:34

14 Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp), Rask (s). Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö (s) och herr Siegbahn (m).

Reservationer

1. beträffande ändring i reglementei (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (utskottets hemställan underl) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp). Sjönell (c) och fru Hambraeus (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”En begränsningsregel” och slutar på s. 12 med ”inom näringspolitiken” bort ha följande lydelse:

Den nya redovisning för fjärde fondstyrelsens verksamhet som nu föreligger visar att fonden under det senaste året i flera fall har förvärvat större, i ett par fall väsentligt större, andelar i företag än som motsvarar 5 % av röstvärdet för det berörda bolagets aktier. En sådan utveckling är enligt utskottets mening olycklig. Den kan förvandla fondstyrelsen från ett neutralt finansieringsorgan till ett instrument för statligt inflytande över företagen. Utskottet finnér det angeläget att fjärde fondstyrelsens kapitalinsatser begränsas enligt femprocentsprincipen. Denna bör komma till uttryck i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Regeln bör avse de placeringar som görs i fortsättningen. Ett åläggande för fonden att delvis försälja redan innehavda aktier skulle kunna medföra vissa negativa verkningar. Den övergångsbestämmelse som utskottet föreslår är avsedd att medge fondstyrelsen även att i fall där femprocentsgränsen redan har överskridits förvärva ytterligare aktier i samband med fond- eller nyemission. Såvitt de emitterade aktierna belöper sig på fondstyrelsens tidigare aktieinnehav ökar ju inte dess andel av bolagets aktier genom ett sådant förvärv.

Förslaget i motionen (= utskottet, s. 11, 12) pensionsfondens

aktieplaceringar.

Som fondstyrelsen anför torde majoriteten av svenska börsnoterade företag ha intressanta och lönsamma investeringsalternativ. Detta innebär att företagen i många fall har ett stort behov av nytt eget kapital. Denna situation är emellertid inte specifik för de stora företagen. Också mindre och medelstora företag behöver i stor utsträckning tillskott av kapital i olika former. De investeringsstimulerande insatser som föreslås i finansplanen medför, som finansutskottet framhåller, att de stora, börsnoterade företagen, där fjärde fondstyrelsen satsar sitt kapital, och den statliga företagssektorn blir onödigt gynnade. Detta sker på bekostnad av de mindre och medelstora

NU 1975/76:34

företagen. Investeringspolitiken måste alltså läggas om så att företag i alla storleksgrupper tillgodoses. Utskottet vill inte motsätta sig att fjärde fondstyrelsen får det föreslagna kapitaltillskottet men understryker kraftigt vikten av att satsningen på köp av aktier i storföretagen kompletteras med en motsvarande förbättring av de mindre och medelstora företagens finansieringsmöjligheter. En del av de hithörande frågorna kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang. I anslutning till yrkandet i propositionen tillstyrker utskottet alltså motionen 1975/76:2044 i här aktuell del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 1 punkten 6 och motionen 1975/76:2044 punkten 2, med anledning av motionen 1975/76:2027 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2044 yrkandet 1, i den mån motionen inte i denna del behandlas under 2, samt med avslag på motionen 1975/76:188 och motionen 1975/76:2027 yrkandet 4 antager förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt bilaga 2 (s. 22),

2. beträffande ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (utskottets hemställan under 1) av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”En begränsningsregel” och slutar på s. 12 med ”inom näringspolitiken” bort ha följande lydelse:

Den nya redovisning (= reservation 1, s. 14) sådant förvärv.

Förslaget i motionen (= utskottet, s. 11, 12) pensionsfondens

aktieplaceringar.

Förslaget om en vidgning av ramen för allmänna pensionsfondens aktieplaceringar har i propositionen fått en huvudsakligen investeringspolitisk motivering. Utskottet finnér det givetvis angeläget att företagens försörjning med eget kapital och därmed deras investeringsmöjligheter förbättras. Det finns emellertid, som påvisas i motionen 1975/76:1979 (m), andra vägar att uppnå detta syfte. För de mindre och medelstora företagen är det viktigt att dessa vägar prövas. Allmänna pensionsfondens aktieköp är ensidigt inriktade på att stora, börsnoterade företag skall tillföras kapital. Vid s. k. riktade emissioner blir väl detta också fallet. I den mån aktier köps på börsen kan det ifrågasättas om näringslivet över huvud taget får något tillskott av investeringsresurser. Allvarliga avigsidor av fjärde fondstyrelsens verksamhet är också att den för in ett spekulativt drag i fondförvaltningen och att den medverkar till en maktkoncentration i det allmännas hand. Utskottet ansluter sig till det yrkande i motionen 1975/76:2027 som går ut på att propositionens förslag om vidgad medelsram för fjärde fondstyrelsen skall avslås.

NU 1975/76:34

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2027 yrkandet 4 och motionen 1975/76:2044 yrkandet 2, med anledning av motionen 1975/76:2027 yrkandet 2 samt med avslag på propositionen 1975/76:100 bilagal punkten 6, motionen 1975/76:188 och motionen 1975/76:2044 yrkandet l,iden mån motionen inte i denna del behandlas under 2, antager förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt bilaga 3 (s. 25),

3. beträffande ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (utskottets hemställan under l)av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Från kreditpolitisk” och slutar på s. 12 med ”inom näringspolitiken” bort ha följande lydelse:

En central tanke i motionen 1975/76:188 är att frågan om allmänna pensionsfondens förvaltning inte får ses som ett isolerat, praktiskt problem utan gäller själva grunderna för den statliga näringspolitiken. Denna kännetecknas nu av att det privatkapitalistiska systemet inte bara godtas utan också får stöd i olika former. Genom en rad direkta och indirekta favörer bidrar staten till att möjliggöra och underlätta den kapitalistiska produktionsordningens fortbestånd. Ett viktigt inslag i denna politik är att staten tillhandahåller kapital gratis eller till låg ränta. Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har i stor utsträckning använt sina medel till marginella stödköp av börsnoterade aktier. En del större placeringar har gjorts, men dessa har lika litet som de övriga lett till att ny sysselsättning har skapats. Inte heller har dessa engagemang från fondens sida medfört något påtagligt större inflytande för de anställda. Makten över företagen ligger kvar hos storfinansen - som också är representerad i fondstyrelserna.

För att det skall skapas varaktig sysselsättning och makt åt de anställda i företagen krävs ett program för direkt tillväxtfrämjande produktionsinvesteringar i form av nya företag som ägs av staten eller där staten i vart fall har ett dominerande inflytande. Sådana företag skulle också få betydelse som drivkrafter för den ekonomiska utvecklingen i de regioner dit de blir förlagda. På ett helt annat sätt än punktvis gjorda aktieköp skulle investeringar i sådana basindustrier innebära en stimulans för den svenska ekonomin och skapa förutsättningar för ökat välstånd och social rättvisa.

Mot den bakgrund som har tecknats här framstår en radikal förändring av förutsättningarna för allmänna pensionsfondens aktieplaceringar som angelägen. Inriktningen bör bli den som utskottet här har angivit.

En väsentligt större medelsram bör ställas till förfogande. De olika delarna av allmänna pensionsfondens verksamhet bör samordnas genom att för -

NU 1975/76:34

valtningen överlämnas åt en enda fondstyrelse med en majoritet av företrädare för lönarbetarnas organisationer och utan inslag från de sammanslutningar som representerar storfinansen. Lagförslaget i motionen anger tydligt vilka förändringar som skall genomföras. Det kan i vissa hänseenden behöva kompletteras och förses med preciserande motivuttalanden. Utskottet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om ändring - med giltighet från den 1 januari 1977 - i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med författningsförslaget i motionen 1975/76:188.

Därnäst kommer (= utskottet, s. 10) andelen 15 %.

Vid en sådan ändrad inriktning av allmänna pensionsfondens aktieplaceringar som utskottet har föreslagit bör givetvis inte föreskrivas någon begränsning av insatsens storlek i det enskilda fallet. En sådan begränsning ter sig inte heller motiverad inom det nuvarande systemets ram. Om riksdagen anser att fonden även i fortsättningen skall göra aktieköp till stöd för privatkapitalistiska företag synes det snarare önskvärt att insatsen i varje särskilt fall blir så stor att den ger underlag för krav på att fondstyrelsen för medverka i beslut inom företaget, exempelvis om genomförandet av företagets investeringsprogram.

Förslaget i motionen (= utskottet, s. 11, 12) pensionsfondens

aktieplaceringar.

Av vad utskottet ovan har anfört om en ändrad inriktning av allmänna pensionsfondens aktieplaceringar framgår att utskottet inte ställer sig positivt till en utvidgning av den verksamhet som fjärde fondstyrelsen nu bedriver. Som denna verksamhet enligt propositionen skall utformas blir dess helt överskuggande huvudmotiv att förse storindustrin med nytt riskkapital. Några garantier för att kapitalet används på visst sätt föreligger inte. Frågan om fondens, statens och de arbetandes inflytande - som enligt utskottets mening bort vara huvudfrågan - kommer helt i bakgrunden. Utskottet finner därför inte anledning att medverka till att fondens medel i ökad utsträckning kan användas för stödköp av aktier i privatkapitalistiska storföretag. Propositionens förslag till medelstillskott avstyrks alltså.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

a) avslår propositionen 1975/76:100 bilaga 1 punkten 6 och motionen 1975/76:2044 yrkandet 1, i den mån motionen inte i denna del behandlas under 2, samt finnér att motionen 1975/76:2027 yrkandet 4 härigenom tillgodosetts,

b) avslår motionen 1975/76:2027 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2044 yrkandet 2,

c) med anledning av motionen 1975/76:188 hos regeringen begär förslag till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning i enlighet med vad utskottet anfört,

NU 1975/76:34

4. beträffande representation för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse i bolagsstyrelser (utskottets hemställan under 2) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c) och fru Hambraeus (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1 fråga om” och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att det ibland är motiverat att fjärde fondstyrelsen är representerad i en bolagsstyrelse för att kunna bevaka sina ägarintressen i bolaget. Därvid är det emellertid, som motionärerna framhåller, angeläget att fondstyrelsen söker undvika maktkoncentration och centralisering av inflytandet. Utskottet ansluter sig till principen att fondstyrelsen bör söka sina representanter i forsta hand bland resp. företags anställda. Riksdagen bör enligt utskottets mening genom ett uttalande till regeringen ge direktiv om att denna ordning bör iakttas.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2044 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om representation för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse i bolagsstyrelser.

5. beträffande representation för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse i bolagsstyrelser (utskottets hemställan under 2) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1 fråga om” och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Den i motionen 1975/76:188 utvecklade tanken att de anställda i vederbörande företag skall utöva rösträtten för minst 50 % av allmänna pensionsfondens aktieinnehav medför logiskt att de också deltar i styrelseval via de valda representanter som utövar rösträtt på deras vägnar. Utskottet ansluter sig till denna tanke. Särskilda regler bör dock inte fl begränsa de anställdas frihet att rösta. Det bör ankomma på dem själva att i varje särskilt fall avgöra vem de anser bäst företräda deras intressen i styrelsen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

NU 1975/76:34

19 Bilaga 1 (utskottets förslag)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrives i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning' dels att i 4-6, 10, 14, 15, 19, 20, 22, 24 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 1 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

De penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna, därvid dock de medel som överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst femhundra miljoner kronor eller det högre belopp som riksdagen bestämmer i anledning av fondstyrelsens förslag till regeringen.

'Senaste lydelse av 4 § 1973:503 6 § 1973:503

14 § 1973:934 (jfr 1973:503)

15 § 1967:345 (jfr 1967:346) 19 § 1967:345 (jfr 1967:346) 'Senaste lydelse 1974:398.

Föreslagen lydelse §*

NU 1975/76:34

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §'

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudits av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag med undantag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning;

4. i andra skuldförbindelser utfär- 4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller där- dadé av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, riksban- med jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, ken, bankaktiebolag, sparbank, cen sparbank,

centralkassa för jordbruks- tralkassa för jordbrukskredit eller an kredit

eller annan kreditinrättning, nan kreditinrättning, som regeringen

som Konungen godkänner, eller av godkänner, eller av bolag, förening

bolag, förening eller stiftelse som i eller stiftelse som i 2 § första stycket

2 § första stycket 1 sägs, såvida sta- 1 sägs, såvida staten, kommun eller

ten, kommun eller därmed jämförlig därmed jämförlig samfällighet iklätt

samfällighet iklätt sig borgen för för- sig borgen för förbindelserna;

bindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;

6. efter hörande av riksförsäkringsverket i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller att medverka till förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga eller till förbättring av sådan förmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt

7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op -

‘Senaste lydelse 1973:503.

NU 1975/76:34

21 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta

stycke.

I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postbanken.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1976.

Vid tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 §§ i den nya lydelsen skall med sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.

NU 1975/76:34

22 Bilaga 2 (tillhör reservation 1)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrives i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning1 dels att i 4-6, 10, 14, 15, 19, 20, 22, 24 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 1 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §!

12 §’

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskas ‘Senaste

lydelse av 4 § 1973:503 6 § 1973:503

14 § 1973:934 (jfr 1973:503)

15 § 1967:345 (jfr 1967:346)

19 jj 1967:345 (jfr 1967:346)

'Senaste lydelse 1974:398.

‘Senaste lydelse 1973:503.

NU 1975/76:34

23 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

san eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

4. i andra skuldförbindelser utfar- 4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller där- dadé av staten, kommun eller där -

med jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som Konungen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för för -

med jämförlig samfällighet, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;

bindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;

7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse, dock att styrelsen icke får inneha mer än en tjugondeI av aktierna i bolaget eller, om aktier med olika röstvärde finnas, större andel än att röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondeI av röstetalet för samtliga aktier; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

NU 1975/76:34

24 Nuvarande lydelse

1 den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postbanken.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1976.

Vid tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 §§ i den nya lydelsen skall med sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.

Fjärde fondstyrelsen får inneha större andel av aktierna i visst aktiebolag än som angives i 12 § andra stycket 1, om andelen har förvärvats före utgången av mars 1976.

NU 1975/76:34

25 Bilaga 3 (tillhör reservation 2)

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrives i fråga om reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning' dels att i 4-6, 10, 14, 15, 19, 20, 22, 24 och 26 §tj ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 1 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 1 §2

Nuvarande lydelse

12 °

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen,

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan. Svenska skeppshypotekskas -

1 Senaste lydelse av 4 § 1973:503

6 § 1973:503

14 § 1973:934 (jfr 1973:503)

15 § 1967:345 (jfr 1967:346) 19 § 1967:345 (jfr 1967:346)

2 Senaste lydelse 1974:398. 3Senaste lydelse 1973:503.

NU 1975/76:34

26 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

san eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kredtiaktiebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet;

4. i andra skuldförbindelser utfär- 4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller där- dadé av staten, kommun eller där -

bindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;

7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse, dock att styrelsen icke får inneha mer än en tjugonde! av aktierna i bolaget eller, om aktier med olika röstvärde finnas, större andel än att röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondel av röstetalet för samtliga aktier; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

NU 1975/76:34

27 Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1976.

Vid tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 §§ i den nya lydelsen skall med sådant beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.

Fjärde fondstyrelsen får inneha större andel av aktierna i visst aktiebolag än som angives i 12 § andra stycket 1, om andelen har förvärvats före utgången av mars 1976.

Föreslagen lydelse

NU 1975/76:34

28 Bilaga 4

I motionen 1975/76:188 framlagt lagförslag Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas att 1, 4, 6, 12 §§ reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse samt att reglementet tillföres nya paragrafer 13 och 14 och att övriga paragrafer omnumreras i enlighet härmed.

Nuvarande lydelse

De penningmedel, som enligt 19 kap. 5 tj lagen (1962:381) om allmän försäkring skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda första, andra, tredje och fjärde fondstyrelserna, därvid dock de medel som överföras till .fjärde fondstyrelsens förvalt ning får uppgå till högst femhundra miljoner kronor eller det högre belopp som riksdagen bestämmer i anledning av fondstyrelsens förslag till regeringen.

Föreslagen lydelse

18 De penningmedel, som enligt 19 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skola ingå till allmänna pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av en särskild fondstyrelse.

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna skall bestå av nio och fjärde fondstyrelsen av elva ledamöter, vilka alla förordnas av Konungen. Av ledamöterna utses /' första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräda kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare;

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sam -

Fondstyrelsen skall bestå av elva ledamöter, vilka alla förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses sex efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare, en efter förslag av sammanslutningar, som företräder personer, vilka erlägga avgifter enligt 19 kap. i .sv lagen (1962:381) om allmänförsäkring, och två efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommuner och landstingskommuner.

NU 1975/76:34

29 Nuvarande lydelse

manslutning, som företräder konsumentkooperationen, och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare; i

tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar, som företräda personer, vilka erlägga avgifter enligt 19 kap. 3$ lagen (1962:381) om allmän försäkring; samt

i förde fondstyrelsen två efter förslag av sammanslutning, som företräder primärkommunerna, två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fern efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

Avgives icke förslag som i första stycket sägs, förordnar Konungen ändå ledamöter som skolat utses efter sådant förslag.

För varje ledamot

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första och förde fondstyrelserna förordnar Konungen i vardera styrelsen en till ordförande och, såvitt gäller förde fondstyrelsen, en till vice ordförande. / andra och tredje fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara ordförande. Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna väljer inom sig vice ordförande.

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen -

Föreslagen lydelse

Avgives icke förslag som i första stycket sägs, förordnar regeringen ändå ledamöter som skolat utses efter sådant förslag.

svenska medborgare.

Av de utan förslag utsedda ledamöterna förordnar regeringen en till ordförande. Fondstyrelsen väljer inom sig vice ordförande.

Fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen -

NU 1975/76:34

30 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. i obligationer utfärdade av staten kommun eller därmed

jämförlig samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. /' skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;

6. efter hörande av riksförsäkringsverket, i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller medverka till förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt

7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån.

5. efter hörande av riksförsäkringsverket, i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har till syfte att befordra folkhälsan eller att medverka till förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet;

6. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgat om återlån,

7. i aktier i statligt agda företag, företrädesvis för nyetablering av basindustrier.

Fjärde fondstyrelsen md placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

I den mån eller postbanken.

13 § (Ny paragraf)

Efter beslut av riksdagen har fondstyrelsen att placera medel ur allmänna pensionsfonden för nyetablering av statligt ägda basindustrier.

14 § (Ny paragraf)

Minst femtio procent av den med fondens aktieinnehav förknippade rösträtten skall tillkomma de anställda i vederbörande företag. De anställda utser de representanter som för varje år skall utöva rösträtten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

NU 1975/76:34

31 Bilaga 5

I motionen 1975/76:2027 framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrives att 12 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Envar av om återlån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag av aktiebolag, som driver bank- eller försäkringsrörelse; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvaltning stående medlen

1. i aktier i svenskt aktiebolag med undantag för aktiebolag, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, och investmentbolag, dock att styrelsen icke får inneha mer än en tjugonde! av aktierna i bolaget eller, om aktier med olika röstvärde Jinns, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst en tjugonde! av röstetalet för samtliga aktier; samt

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detta stycke.

I den eller postbanken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

NU 1975/76:34

32 Bilaga 6

Finansutskottets yttrande till skatte- och näringsutskotten

Finansutskottet - herrar Åsling (c), Kristiansson (c), Löfgren (fp), Fågelsbo (c), fru Söder (c) och herr Wirtén (fp) - har den 12 februari 1976 avgivit följande yttrande:

I finansplanens hemställan föreslås under moment 6 att riksdagen skall bestämma om ett tillskott på 500 milj. kr. till fjärde AP-fondstyrelsens förvaltning. Vidare aviseras i finansplanen förslag om utökade satsningar inom Statsföretagsgruppen och en vidgning av den nuvarande femårsramen till regional politiskt stöd för budgetåren 1973/74-1977/78 från 2,5 till 4 miljarder kr. Riksdagen kommer senare att få ta ställning härtill.

Den del av finansplanen som berör fjärde fondstyrelsen har av kammaren remitterats till näringsutskottet, som i sin tur berett finansutskottet tillfälle att yttra sig häröver samt över de yrkanden i samma fråga som ingår i motionerna 1975/76:188 av herr Hermansson m. fl. (vpk), 1975/76:2027 av herr Bohman m. fl. (m) och 1975/76:2044 av herrar Fälldin (c) och Ahlmark (fp).

Yrkanden som går ut på en ytterligare ökning av de s. k. mellanhandsinstitutens - i första hand AB Industrikredit och AB Företagskredit - utlåningskapacitet framförs i motionerna 926, 936, 2042 och 2159, vilka samtliga remitterats till finansutskottet.

Slutligen har skatteutskottet inhämtat yttrande från finansutskottet över motionerna 1975/76:1993 av herr Bohman m. fl. (m) om höjda investeringsavdrag och 1975/76:2043 av herrar Fälldin (c) och Ahlmark (fp) om höjt investeringsavdrag för maskiner och inventarier.

Som framgår av den preliminära nationalbudgeten (s. 160) skedde under 1975 en kraftig minskning av vinstmarginalerna inom industrin. Totalt beräknas näringslivets finansiella sparande ha sjunkit med 7 å 8 miljarder kr. 1975. För 1976 förutses ytterligare vinstförsämringar. Även om nedgången i lagerinvesteringarna blir betydande måste man enligt utskottets mening räkna med ytterligare minskning av det finansiella sparandet och likviditeten i år.

För att näringslivets investeringar under dessa omständigheter skall kunna öka i erforderlig omfattning krävs, som understryks såväl i finansplanen som i motionerna 1979 och 2042, ytterligare stimulans. Profilen i den satsning som föreslås i finansplanen är emellertid enligt utskottets mening mindre väl utformad. Mindre och medelstora företag har svåra finansieringsproblem, som ej lättas genom de förslag som framförs där. Dessa förslag gynnar allför ensidigt de stora börsnoterade företagen, där fjärde fondstyrelsen satsar sitt kapital, och den statliga företagssektorn. De innebär en överföring av medel från de tre första fondstyrelsernas förvaltning till den fjärde - dvs. från den långa kapitalmarknaden till aktiemarknaden.

NU 1975/76:34

33 För att uppfylla centrala sysselsättningspolitiska mål bör - som framhålls i motionen 2042 - ske en omläggning av näringspolitiken, vilket självfallet även måste påverka investeringspolitiken. Denna omläggning bör enligt utskottets mening ha som mål att ta till vara den betydande utvecklingspotential som finns i de mindre företagen sett även ur sysselsättnings- och regionalpolitisk synpunkt.

En nyorientering av denna innebörd i samhällets syn på näringslivet är en absolut förutsättning för att den av regeringen föreslagna satsningen på större företag och statsföretagsgruppen skall kunna accepteras.

Utskottet är samtidigt medvetet om att en expansion av våra stora export - och importkonkurrerande industrier är nödvändig för att bytesbalansmålet skall nås så snabbt som möjligt. Det vill därför - under nedan angivna förutsättningar - inte motsätta sig förslaget att den fjärde fondstyrelsen tillförs ytterligare 500 milj. kr. Ett första villkor för tillskottet bör vara att styrelsens aktieköp i fortsättningen sker på ett sådant sätt att fondens innehav av aktier ej motsvarar mer än högst 5 % av röstvärdet i varje enskilt företag. Ett andra villkor är att satsningen på fjärde fondstyrelsens aktieköp i storföretagen kompletteras med motsvarande förbättring av finansieringen för de mindre och medelstora företagen. Detta bör som föreslås i motionen 2042, ske genom att första, andra och tredje fondstyrelserna ytterligare ökar sina placeringar i de mellanhandsinstitut, som i första hand finansierar den mindre och medelstora företagsamheten. Ett riktmärke bör därvid vara att lånekön hos AB Industrikredit och AB Företagskredit - f. n. ca 300 milj. kr. - elimineras och att dessa institut i fortsättningen tillförsäkras en årlig nettoutlåningskapacitet på en miljard kr. Ökat utrymme på kapitalmarknaden bör också beredas AB Lantbrukskredit och - i enlighet med förslaget i motionen 936 - Allmänna hypoteksbanken.

Det nu sagda innebär att utskottet tillstyrker bifall till finansplanens hemställan i punkten 6 och motionen 2042, moment 1, samt motionerna 2027, moment 2, och 2044. Härigenom torde också yrkandena i motionerna 926, 936 och 2159 få anses tillgodosedda. Däremot innebär det nu redovisade ställningstagandet att utskottet avstyrker bifall till motionerna 188 och 2027, moment 4.

Ett tredje villkor är att investeringsavdrag och investeringsbidrag höjs på sätt som föreslås i motionerna 1993 och 2043 beträffande vilka skatteutskottet begärt finansutskottets yttrande. I moderatmotionen 1993 föreslås att det för 1976 utgående investeringsavdraget för maskiner och inventarier skall höjas från 10 till 20 "o samt att ett motsvarande 10-procentigt avdrag skall införas för näringslivets byggnadsinvesteringar. Den gemensamma center/folkpartimotionen 2043 har identiskt samma förslag, men föreslår dessutom att nu utgående investeringsbidrag på 4 "<> för maskiner och inventarier skall höjas till 8 % samt att ett nytt investeringsbidrag för byggnader på 4 "a skall införas, allt för 1976. För att i än högre grad förstärka viljan att tidigarelägga investeringar bör avdragen/bidragen enligt motio -

NU 1975/76:34

närerna kunna följas av en investeringsavgift, om en senare högkonjunktur når en sådan nivå att efterfrågan på investeringsvaror hotar att driva på inflationen.

Av de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som utskottet förordat i det föregående framgår att en viss ytterligare investeringsstimulans är erforderlig utöver den av regeringen i finansplanen föreslagna. Utskottet, som finnér förslagen i detta hänseende i motionen 2043 väl avvägda, tillstyrker bifall till desamma. Detta innebär också bifall till det mindre långtgående yrkandet i motionen 1993.

Utskottet vill i detta sammanhang beröra ytterligare två förslag som framförts i den till näringsutskottet hänvisade motionen 2044 av herrar Fälldin (c) och Ahlmark (fp). Där föreslås att reglerna för AB Företagskapitals verksamhet skall ses över i syfte att öka dess möjligheter att förse mindre företag med riskvilligt kapital. Vidare yrkas att övre gränsen för företagarföreningarnas lån till ett och samma projekt skall höjas från 200 000 kr. till 500 000 kr. samt att investeringsanslaget för budgetåret 1976/77 till Statens hantverks- och industrilånefond i konsekvens därmed höjs till 150 milj. kr. Båda dessa åtgärder ligger enligt utskottets mening i linje med de allmänna riktlinjer för kreditpolitiken som utskottet förordat i det föregående.

Avvikande meningar

1. av herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Larsson i Karlskoga (s), Jansson (s), Gadd (s) och Bergman i Nyköping (s) som anser att utskottet efter ingressen (s. [32D till sitt yttrande till skatte- och näringsutskotten bort anföra:

Den svenska industrins investeringsvilja har under senare år varit betydande. Investeringsvolymen har uppvisat en oavbruten stegring ända sedan slutet av 1960-talet och ligger nu på en nivå som är nästan 50 % högre än vad den var 1968. Härigenom harden industriella produktionskapaciteten successivt förstärkts och vår internationella konkurrenskraft kunnat vidmakthållas samtidigt som aktiviteten i de investeringsvaruproducerande sektorerna hållits uppe på en tillfredsställande nivå. I dessa avseenden skiljer sig utvecklingen i vårt land från omvärldens där i allmänhet industriinvesteringarna kraftigt minskat under senare år, vilket både förvärrat konjunkturoch arbetsmarknadssituationen och på längre sikt satt tillbaka tillväxttakten.

Den expansiva utvecklingen i Sverige är resultatet av en rad samverkande omständigheter. Av väsentlig betydelse har varit företagens växande insikt om att världsmarknaden kännetecknas av ständigt fortgående växlingar mellan uppgång och nedgång. Ett investeringsprogram insatt under en avmattningsperiod leder till att man står bättre rustad inför den kommande högkonjunkturen och inte lika snabbt kommer in i en situation med brist på produktionskapacitet. I denna mening har de svenska företagen dokumen -

NU 1975/76:34

terat en vilja att satsa på framtiden som både framstår som företagsekonomiskt välmotiverad och som samhällsekonomiskt önskvärd.

Den faktiska utvecklingen skulle emellertid inte ha kommit till stånd utan den långa rad av ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits i syfte att stimulera näringslivets investeringar. Här bör särskilt erinras om de särskilda avsättningar till arbetsmiljö- och särskilda investeringsfonder som företagen fick göra för 1974 på grund av den då exceptionella vinstutvecklingen. Dessa fonder liksom även de vanliga investeringsfonderna för konjunkturutjämning är f. n. fria för användning. Vid årsskiftet 1975-1976 fanns ca 6 300 milj. kr. innestående på sådana fonder. Under år 1975 frisläpptes ur de tre fondslagen sammanlagt ca 5 100 milj. kr. för användning, vilket beräknas ge upphov till en total investering på 6 500 milj. kr. En mycket stor del av dessa investeringar beräknas falla på 1976. Regeringen har vidare beslutat att möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna för konjunkturutjämning förlängs till utgången av år 1976. Riksdagen har vidare helt nyligen fattat beslut om ett särskilt skatteavdrag resp. bidrag för maskininvesteringar.

Även kreditpolitiken har varit inriktad på att stödja industrins utbyggnad. Inte minst har detta tagit sig uttryck i den nya politik på kapitalmarknaden som inleddes i april 1975. För att öka utbudet på långt lånekapital höjdes då kapitalmarknadsräntan en procentenhet. Som framhölls i 1975 års reviderade finansplan var avsikten att härigenom öka tillförseln av långa lån till näringslivet genom obligations- och förlagslåneemissioner och utlåning från de industrifinansierande mellanhandsinstituten.

Genom flera därpå följande ränteförändringar, den senaste genomförd i slutet av januari 1976, har ytterligare steg tagits i riktning mot en fortsatt ökning av tillgången på långa krediter. Inte minst för de mindre och medelstora företagen bör de hittills vidtagna åtgärderna innebära en markant förbättrad kreditförsörjning.

Sammantaget representerar alla dessa åtgärder att näringslivet nu erhåller ett betydande stöd för sin investeringsverksamhet. De enkäter som företogs under senare delen av 1975 pekar även på att investeringsviljan inom industrin skulle komma att vidmakthållas under 1976 trots det i vissa branscher låga kapacitetsutnyttjandet under 1975. Den fortsatt relativt goda likviditetssituationen inom näringslivet jämte de under 1976 successivt förbättrade konjunkturutsikterna understryker ytterligare det sannolika i en väl hävdad investeringsutveckling under detta år.

Mot denna bakgrund finner utskottet att de i motionerna 1993 och 2043 framförda förslagen om en förstärkning av investeringsstödet är för tidigt väckta och att de därför bör avslås. Det redan nu utgående stödet till investeringarna är så pass betydande att behovet av ytterligare åtgärder - med hänsyn till både deras konjunkturpolitiska och deras fördelningspolitiska effekter - måste vara bättre dokumenterat än vad som nu är fallet för att kunna motiveras. Under senare delen av mars blir resultaten av en ny enkät -

NU 1975/76:34

undersökning om företagens investeringplaner tillgänglig. Då kommer förutsättningar att föreligga för en bedömning av dessa frågor, vilken då också kan vägas in i det totala ekonomiska perspektiv som redovisas i kompletteringspropositionen.

Under 1075 har de börsnoterade företagens nyemissioner uppgått till ca 900 milj. kr., vilket kraftigt överstiger genomsnittet under senare år. Detta ökade tillskott av riskvilligt ägarkapital har varit av stor betydelse för företagens vilja och möjligheter att göra nya investeringar. Det leder till en förbättrad soliditet och bättre möjligheter för företagen att motstå olika former av finansiella påfrestningar. Det underlättar också företagens möjligheter att uppträda på de internationella lånemarknaderna. En fortsatt väl hävdad investeringsutveckling förutsätter därför att nyemissionsverksamheten kan hållas på en hög nivå.

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har i sin skrivelse den 3 november 1975 till regeringen framhållit att dess verksamhet bidragit till den gynnsamma utvecklingen av nyemissionsvolymen under 1975. Den fjärde fondstyrelsens aktieköp har således ingått som ett viktigt led i den ekonomiska politik som syftat till att hålla industrins investeringar på en hög nivå och att långsiktigt stärka vår industriella produktionskapacitet. Men det bör samtidigt också framhållas att fjärde fondstyrelsens förvärv av aktier medfört att samhället och löntagarna fått del i ägarinflytandet över företagen. En sådan breddning av inflytandet över näringslivet ligger i linje med de allmänna strävandena mot en mer utvecklad ekonomisk och industriell demokrati.

Styrelsen har i sin tidigare nämnda skrivelse anhållit om att ytterligare medel ställs till förfogande för dess aktieplaceringsverksamhet. Medelsbehovet har beräknats till 500 milj. kr., vilket regeringen i finansplanen föreslagit riksdagen skall överföras till fjärde styrelsens förvaltning.

Med hänvisning till det fortsatta behovet att tillföra näringslivet riskvilligt kapital för att därigenom bidra till en väl hävdad investerings- och sysselsättningsutveckling vill utskottet tillstyrka bifall till finansplanens hemställan i punkten 6. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna 188 och 2027, moment 4.

I motionerna 2027, moment 2, och 2044, moment 2, föreslås att fjärde fondstyrelsens aktieköp skall begränsas till högst 5 % av röstvärdet i varje enskilt företag.

De av fjärde fondstyrelsen hittills utförda placeringarna har inneburit att man i flera fall redan överskridit 5 % av aktievärdet. En viktig anledning härtill är att aktieposter ofta utbjuds som svarar mot en större andel än 5 %. Fondstyrelsens möjligheter att på ett effektivt sätt medverka i nyemissionsverksamheten skulle således försvåras genom införandet av en sådan gräns. Det grundläggande syftet med denna verksamhet - nämligen att underlätta näringslivets försörjning med riskvilligt kapital - skulle därigenom komma att motverkas. Utskottet avstyrker därför bifall till mo -

NU 1975/76:34

tionerna 2027, moment 2, och 2044, moment 2.

I motionen 2042, moment 1, anges som ett villkor för bifall till regeringens förslag om ytterligare medel till fjärde fondstyrelsen att de mindre och medelstora företagens kredittillförsel förbättras genom att de tre andra APfondstyrelserna åläggs att tillförsäkra AB Industrikredit och AB Företagskredit en vidgad utlåningskapacitet. I första hand bör man sikta till en avveckling av lånekön.

Utskottet vill erinra om att lånekön hos dessa institut kraftigt minskat under 1975 och närmar sig i dagsläget den storlek som är oundviklig med hänsyn till helt normala handläggningstider för ärendenas avgörande. Instituten har under senare delen av 1975 tillförts medel från bl. a. AP-fonden i den takt som varit motiverad av lånekundernas behov av avlyft. Att det fortfarande finns en yiss del beviljade men ännu ej avlyfta lån sammanhänger - förutom med i processen helt normala fördröjningar - också med att den nuvarande relativt betydande skillnaden mellan den korta och den långa räntan inte på samma sätt som tidigare motiverar låntagarna att lyfta av de korta krediterna.

Över huvud taget har de institut som är inriktade på de mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning intagit en mycket gynnad ställning på den svenska kapitalmarknaden under 1975. Trots att de totala kapitalmarknadsplaceringarna ökade med så mycket som drygt 25 96 ökade utlåningen från Industrikredit, Företagskredit och Företagskapital med 35 96 och Allmänna hypoteksbanken med hela 70 96.

Med hänvisning till det anförda och med hänsyn till att den markant bättre tillgången på långa krediter även fortsättningsvis kommer att stå de mindre och medelstora företagen till förfogande har utskottet inte funnit anledning att göra sitt ställningstagande till förslaget om en ökad ram för AP-fondens fjärde fondstyrelse avhängigt kreditförhållandena förde mindre och medelstora företagen. Samma uppfattning gäller även övriga villkor som i motionen 2042 knutits till bifallsyrkandet till finansplanens hemställan i punkt 6.

2. av herrar Burenstam Linder (m) och Söderström (m) som anser att den del av utskottets yttrande som överst på s. [33] börjar med "En nyorientering” och på s. [34] slutar med ”i motionen 1993” bort ha följande lydelse:

Dessa åtgärder ägnade att förbättra de mindre och medelstora företagens situation, som föreslås i motionen 2159 (m) bör vidtagas genom att första, andra och tredje fondstyrelserna ytterligare ökar sina placeringar i de mellanhandsinstitut, som främst finansierar den mindre och medelstora företagsamheten. Ett riktmärke bör därvid vara att lånekön hos AB Industrikredit och AB Företagskredit - f. n. ca 300 milj. kr. - elimineras och att dessa institut i fortsättningen tillförsäkras en årlig nettoutlåningskapacitet på 1 miljard kronor. Ökat utrymme på kapitalmarknaden bör också beredas

NU 1975/76:34

38 AB Lantbrukskredit och Allmänna Hypoteksbanken.

Det nu sagda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionerna 2159 (m), 2042 mom. 1 (c, fp), 926 (c, m, fp) och 936 (c).

I motionen 1993 (m) föreslås att det för 1976 utgående investeringsbidraget för maskiner och inventarier skall höjas från 10 till 20 % samt att ett motsvarande 10-procentigt avdrag skall införas för näringslivets byggnadsinvesteringar. I motionen 2043 (c, fp) återfinns ett identiskt förslag, men där föreslås dessutom att nu utgående investeringsbidrag pä 4% för maskiner och inventarier skall höjas till 8 % samt att ett nytt investeringsavdrag för byggnader på 4 % skall införas, allt för 1976. För att stimulera näringslivets investeringar är det av stor betydelse att investeringsavdrag och investeringsbidrag höjs i enlighet med motionerna 1993 (m) och 2043 (c, fp) beträffande vilka skatteutskottet begärt finansutskottets yttrande.

Det nu sagda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen 1993 (m) och motionen 2043 (c, fp).

I motionerna 2027 (m) och 2044 (c, fp) tages frågan om fjärde AP-fondens aktieköp upp till granskning med utgångspunkt i behovet av att på visst sätt åstadkomma en begränsning av AP-fondens innehav av aktier i varje enskilt företag. Att en sådan begränsning genomförs är av stor vikt.

Med anledning av motionerna 2027 mom. 2 (m) och 2044 mom. 2 (c, fp) tillstyrker utskottet därför bifall till att fjärde AP-fondens köp av aktier i fortsättningen skall vara begränsad till aktier motsvarande högst 5 % av röstvärdet i varje enskilt företag.

I finansplanen föreslås att fjärde AP-fondstyrelsen tillföres ytterligare 500 milj. kr. för aktieköp. Det kan dock inte vara någon lämplig väg att stimulera den utbyggnad av näringslivet som erfordras för att trygga sysselsättning och exportutveckling att ytterligare bidra till att utsträcka statsmakternas ägande inom näringslivet. Sådana statliga aktieköp skulle även ytterligare driva upp aktiekurserna. Det är vidare oklart hur statliga aktieköp på börsen skall tillföra näringslivet investeringsresurser. Dessutom medför dessa aktieköp att medel som annars hade kunna ställas till de mindre och medelstora företagens förfogande nu går till aktiemarknaden. Åtgärden innebär en överföring av medel från de tre första fondstyrelsernas förvaltning till den fjärdes - dvs. från den långa kapitalmarknaden till aktiemarknaden.

Det nu sagda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen 2027 mom. 4 (m) och avslag på finansplanens yrkande i mom. 6 samt på motionerna 2044 mom. 1 (c, fp) och 188 (vpk).

3. av herr Hermansson (vpk) som anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:34

39 Statsföretagsgruppen och en vidgning av den nuvarande femårsramen till regionalpolitisk stöd förbudgetåren 1973/74-1977/78 från 2,5 till4 miljarder kr. Riksdagen kommer senare att få ta ställning härtill.

Yrkanden som går ut på en ytterligare ökning av de s. k. mellanhandsinstitutens - i första hand AB Industrikredit och AB Företagskredit - utlåningskapacitet framförs i motionerna 1975/76:926, 936, 2042 och 2159, vilka samtliga remitterats till finansutskottet.

Tillkomsten av den fjärde AP-fonden måste ses mot bakgrunden av skärpningen av det kapitalistiska systemets motsättningar. Denna skärpning har medfört statliga insatser i ekonomin på alla nivåer. Staten svarar för en vidgad infrastruktur, tillhandahåller kapital, ger skattelättnader, subventioner och direkta gåvor. Staten svarar för växande delar av forsknings- och utvecklingskostnader.

Den fjärde AP-fonden är exempel på en omedelbar statlig insats i kapitalackumulationen. Dess tillkomst blåstes upp till en ideologisk principfråga mellan regeringen och den borgerliga oppositionen - men i själva verket handlade den fjärde AP-fondens tillkomst om ett nytt sätt att förse fondbörsen med tillskott av riskvilliga medel.

Den hittillsvarande verksamheten har inneburit att lönarbetarnas pengar i AP-fonden använts för att stödköpa aktier i stora privatkapitalistiska bolag. Något ökat lönarbetarinflytande har inte blivit följden.

AP-fondens verksamhet bör samordnas. Utskottet delar därför den uppfattning som Landsorganisationen och flera fackförbund uttalat och som finns uttryckt i motionen 1975/76:188 att AP-fonden bör skötas av en enda fondstyrelse. 1 denna gemensamma fondstyrelse bör representanterna för lönarbetarnas organisationer ha majoritet: det är lönarbetarnas pengar som ligger i AP-fonden. Därför är det också direkt olämpligt att representanter för storfinansen - rikssammanslutning av arbetsgivare - skall ha representanter i fondstyrelsen.

Fondstyrelsen bör, enligt utskottets mening, kunna placera medel i aktier i statligt ägda företag, företrädesvis i nyetablerade basindustrier. Riksdagen skall samtidigt kunna ålägga fondstyrelsen att mobilisera AP-fondsmedel för statlig industrialisering. Däremot bör den nuvarande fjärde AP-fondens innehav av aktier i privatkapitalistiska företag avvecklas.

NU 1975/76:34

40 Utskottet delar den ståndpunkt som uttrycks i motionen 188 att 5 % av fondmedlen (f. n. ca 4,3 miljarder kronor) skall kunna placeras i aktier i statligt ägda foretag, företrädesvis nystartade basindustrier.

Utskottet kan däremot inte tillstyrka bifall till regeringens förslag om att ytterligare 500 milj. kr. skall få användas av den fjärde AP-fonden för aktieköp. Det hela beror på hur dessa pengar används. Är avsikten med denna ökning vidgade stödköp av aktier i privatkapitalistiska storföretag bör förslaget avstyrkas. De villkor som sätts upp i motionen 2042 för att regeringens ökningsförslag skall kunna tillgodoses blir mot bakgrund av utskottets ovan förda resonemang förda ur bilden. Detsamma gäller avslagsyrkandet i motionen 2027.

Den inskränkning som föreslås i motionerna 2044 och 2027, som innebär att AP-fonderna icke skall fl äga mer än 5 % av röstvärdet i varje enskilt företag, faller också mot bakgrund av det ovan förda resonemanget. Utskottet vill här också notera att om det skulle bli riksdagens beslut att AP-medel även i fortsättningen skall fl användas till stöd för privatkapitalet, föreligger inga särskilda skäl att begränsa just AP-fondens ägarandel av ett företags aktiestock. Finansutskottet avstyrker därför bifall till punkterna 2 i resp. motionerna 2027 och 2044.

De motionsyrkanden över vilka skatteutskottet begärt yttrande från finansutskottet gäller särskilda investeringsavdrag. Även om förslagen i motionerna 2043 (c, fp) och 1993 (m) något skiljer sig åt har de det gemensamt att innebära ytterligare subventionering och stöd till privatkapitalet. Finansutskottet avstyrker bifall till dessa förslag. En statlig investeringsstyrning och etableringskontroll, mobilisering av AP-fonderna för ett statligt industrialiseringsprogram är exempel på effektiva åtgärder i kampen för rätt till arbete. Det är åtgärder som inte fördelningsmässigt gynnar kapitalisterna och inte heller stärker deras grepp över investeringar och ekonomisk utveckling -

GOTAB 51414 Stockholm 1976