Bet. 1975/76:NU37

Med anledning av propositionen 1975/76:53 om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse (avseende vidgad offentlig representation i affärsbankerna) jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-03-11
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande

NU 1975/76:37

1975/76:37

med anledning av propositionen 1975/76:53 om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse (avseende vidgad offentlig representation i affärsbankerna) jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:53 (finansdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner.

Vidare behandlas två motioner som har väckts under den allmänna motionstiden och som avser förstatligande av affärsbankerna resp. näringspolitiskt program för banksektorn.

Motionerna redovisas nedan.

Propositionen

1 propositionen föreslås att systemet med offentlig representation i affärsbankerna byggs ut. Regeringen föreslås få rätt att tillsätta en offentlig ledamot i de styrelser som inom de större bankerna leder verksamheten för en viss region. Vidare skall kommunfullmäktige i kommun, där affärsbank har lokalkontor, tillsätta två ledamöter i styrelse som är knuten till kontoret. Det föreslås också att offentlig styrelseledamot i affärsbanks huvudstyrelse liksom offentlig ledamot i regionstyrelse skall ha rätt att närvara och delta i överläggningen inom direktion eller annat organ under styrelsen.

Lagförslaget återfinns på s. 2 f. i propositionen.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har föranletts av propositionen är följande:

1975/76:2170 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen,

1975/76:2171 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen,

1975/76:2172 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen med anledning av propositionen

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami Nr 37

NU 1975/76:37

1. godkänner förslaget till ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse i vad gäller offentlig ledamot i regionstyrelse,

2. avslår förslaget till ändring i lagen i vad avser generell rätt att närvara och deltaga i överläggningar inom direktionen eller annat organ under styrelsen,

3. beslutar att kommunfullmäktige ges rätt att utse två ledamöter i affärsbanks lokalstyrelse,

4. antager i motionen framlagt förslag1 till ändrad lydelse av 74 a § lagen (1955:183) om bankrörelse.

De två övriga motioner som behandlas här är

1975/76:330 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om att i statens ägo överföra de privata affärsbankerna,

1975/76:1786 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett näringspolitiskt program för banksektorn med syfte att de stora affärsbankernas maktkoncentration begränsas och en decentraliserad maktstruktur skapas.

Motivering

I motionen 1975/76:2170 uttrycks oro över koncentrationen av makt och ägande inom näringslivet under senare år. Som förutsättningar för ett mer decentraliserat näringsliv anges skärpt lagstiftning mot monopol och karteller, införande av en offentlig kontroll av företagsfusioner, ökad medbestämmanderätt för de anställda samt iakttagande av principen att staten inte får styra företagen inifrån. Offentlig styrelserepresentation i privata företag skapar, anser motionärerna, en oklar ansvarsfördelning mellan enskilda och offentliga intressen. Den offentliga kontrollen av företagens verksamhet försvagas, och viktiga avgöranden undandras allmän insyn och kontroll. Den föreslagna ordningen innebär enligt motionärernas uppfattning att koncentrationen inom kreditväsendet skärps, bl. a. genom en ökad central styrning av affärsbankernas verksamhet.

I motionen 1975/76:2171 kritiseras propositionen mera utförligt. I propositionen redovisas inte, menar motionärerna, någon egentlig utvärdering av hittills vunna erfarenheter av systemet med offentliga ledamöter i affärsbankernas styrelser. Motionärerna finner det mest sannolikt att de offentliga styrelseledamöterna har fungerat på samma sätt som övriga sty 1

Förslaget återges ej här. Från motsvarande del av propositionens lagförslag avviker andra stycket, som - bortsett från en redaktionell ändring - överensstämmer med alternativt förslag i reservationen 4 (s. 14), och tredje stycket, som överensstämmer med alternativt förslag i reservationen 2.

NU 1975/76:37

relseledamöter och att det inte har uppstått några intressekonflikter mellan dem och övriga. Avsikten med den i propositionen berörda delegeringen av ansvar till regionala och lokala bankstyrelser är att effektiviteten i kreditgivningen skall ökas, säger motionärerna. De anser att propositionens förslag återspeglar centralbyråkraternas misstro mot att släppa ifrån sig makt. Om inte den centrala bankledningen ser någon fara i delegeringen bör denna, hävdar motionärerna, inte heller medföra att samhället förlorar viktiga möjligheter till insyn. Förslaget om offentliga representanter i bankernas lokala kontorsstyrelser betecknas som helt orimligt, ”ett uttryck för en slags byråkratisk elefantiasis”. I motionen understryks att kontorsstyrelserna i hög grad är bundna av direktiv i fråga om kreditgivningen. Förslaget är enligt motionärerna också principiellt betänkligt. Risken för dubbla lojaliteter kan inte uteslutas, påpekar de. Att en kommunal förtroendeman inväljs i en bankstyrelse som enskild person finner de dock invändningsfritt. Förslaget att offentliga representanter skall ha insyn även i frågor som inte skall avgöras av styrelsen strider, anför de, mot bankinspektionens uttalande att ingen åtskillnad bör göras mellan de offentliga styrelseledamöterna och dem som valts på bolagsstämman.

En utveckling av den offentliga styrelserepresentationen till att gälla även affärsbankernas regionala kontor betecknas i motionen 1975/76:2172 som en naturlig utveckling av den nu gällande ordningen. Att offentlig ledamot får generell rätt att deltaga i överläggningar inom direktion eller annat organ under styrelsen finner motionärerna däremot inte påkallat. Därigenom skulle enligt deras mening direktionens och andra organs arbete kunna påtagligt störas och försenas. Vad beträffar förslaget om representation för kommunerna i lokala bankstyrelser finner motionärerna det motiverat med en rätt för kommunerna att utse representanter men inte med en skyldighet. De erinrar om att affärsbankerna inte har någon som helst skyldighet att tillsätta lokal bankstyrelse.

Påståendet att staten redan har en betydande kontroll över bankväsendet är felaktigt, hävdas det i motionen 1975/76:330. Avgörande vid en bedömning av affärsbankernas makt är enligt motionärerna deras roll i vad gäller inflytande på börsen samt maktpositioner i investment- och holdingbolag och direkt i industriföretag. De argument som inom riksdagen anförts mot ett förstatligande av affärsbankerna - sammanfattningsvis en hänvisning till olika samhälleliga kontrollinstrument - går, säger motionärerna, vid sidan om sakens kärna. Det är inte i första hand makten att föra en viss kreditpolitik eller att missköta bankerna som anhängarna av ett förstatligande vill angripa. De statliga styrelserepresentanternas inflytande har enligt motionärerna varit ringa. Slutligen framhålls att bankernas andel i den totala kreditgivningen inte är avgörande i sammanhanget. Viktigt är däremot att de privata affärsbankerna svarar för över 40 "<< av den direkta kreditgivningen till industrin.

NU 1975/76:37

4 Sammanslagningen av postbanken och Sveriges kreditbank till Post- och Kreditbanken nämns i motionen 1975/76:1786 som ett särskilt allvarligt exempel på koncentration inom näringslivet. En sådan utveckling är allmänt kännetecknande för bankväsendet, finner motionärerna. De räknar upp en rad instrument varigenom bankerna fungerar som verkställande organ för statens politik eller eljest påverkar den näringspolitiska utvecklingen. Samhället saknar i stort sett en deklarerad målsättning för banksektorn från näringspolitisk synpunkt, hävdar motionärerna och ifrågasätter om konsumenternas synpunkter kommer till sin rätt i samband med bankinspektionens bedömningar. I den politik som motionärerna förespråkar skall ingå att bankernas bindningar till de stora företagen och investmentbolagens rörelsefrihet som strukturinstrument begränsas samt att de kooperativa bankerna och provinsbankerna främjas i förhållande till de stora affärsbankerna.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner rörande affärsbankerna

Motioner om fö rs t a 11 i ga n d e av affärsbankerna har förekommit åren 1971 och 1973-1975. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971:51, 1973:7, 1974:5, 1975:14)- med reservation av vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet - och avslagits av riksdagen. År 1975 hänvisade utskottet till sitt uttalande i ämnet föregående år. Utskottet anförde då att ett tillfredsställande samhälleligt inflytande över bankväsendet och över näringslivet i stort inte förutsätter att affärsbankerna övertas av staten. Staten är själv huvudman för en av de största affärsbankerna, och för övrigt gäller att staten genom riksbanken, bankinspektionen och offentliga styrelseledamöter har insyn i och utövar kontroll över bankernas verksamhet, påpekade utskottet. Utskottet erinrade vidare om den styrning som kan äga rum med hjälp av den kreditpolitiska lagstiftningen. Ytterligare framhölls att en växande andel av kapitalbildningen på senare år förts över i offentlig regi och att sparbanker och jordbrukskassor genom den samordnade banklagstiftningen fått ökade möjligheter att konkurrera med affärsbankerna. 1 betänkandet år 1975 lämnade utskottet en kortfattad redogörelse förden nya lag (1974:922)om kreditpolitiska medel som då nyligen antagits.

Motioner av i huvudsak samma innebörd som motionen 1975/76:1786

- rörande ett näringspolitiskt program för banksektorn

- har tidigare förekommit åren 1971-1973 och 1975. De har samtliga avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971:51, 1972:7, 1973:7, 1975:14)- varje gång med reservation av centerpartiets representanter i utskottet - och avslagits av riksdagen. Motionen år 1971 väcktes med anledning av den proposition om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse som var föranledd av samgående mellan Skandinaviska banken och Stockholms enskilda bank. Näringsutskottet har som sin uppfattning anfört att den i flera sammanhang uttalade oron över koncentrationstendenser inom bankväsendet varit över -

NU 1975/76:37

driven. Ett väl fungerande kreditväsen i en modern, internationellt inriktad industristat måste innefatta enheter av betydande storlek, bl. a. för att det skall förhindras att svenska import- och exportföretag blir beroende av utländska bankintressen, har utskottet därvid framhållit. Utskottet har samtidigt slagit fast att skadlig ekonomisk maktkoncentration måste förebyggas. Utskottet har noterat vissa tendenser till ökat regionalt beslutsfattande inom bankväsendet och erinrat om att staten genom den samordnade banklagstiftningen har sökt stärka sparbankernas och föreningsbankernas position och ge dem ökade möjligheter att hävda sig vid sidan av affärsbankerna. - År 1972 avslogs även en motion med förslag om en utredning rörande bankernas framtida organisation och formerna för statens inflytande i bankväsendet.

Några statistiska uppgifter om kreditinstitutens verksamhet

Tabell 1. Bankinstitutens utlåning till och inlåning från allmänheten vid 1975 års utgång

utlåning

miljarder

kr.

inlåning

miljarder

kr.

affärsbankerna

78,7

61,3

98,6

62,5

(varav PK-banken)

(21,0)

(16.4)

(3432)

(21,8)

sparbankerna

41,3

32,1

49,2

31,2

föreningsbankerna

8,5

6,6

9,9

(Källor: Ekonomisk revy 1976:3 PK-banken)

Tabell2. Kreditinstitutens utlåning till allmänheten vid 1974 års utgång (miljarder kr.)

Affärs-

bankerna

Spar-

bankerna

För-

enings-

bankerna

Försäk-

rings-

bolagen

Allmänna Sveriges pensions- investe- fonden rings- bank

Näringsliv (varav jord-

26,1

5,0

5,3

7,3

1,1

bruk)

(0,6)

(1,9)

(4,4)

(0)

Bostadssektorn

28,9

1,5

0,6

0 Kommunerna

5,6

0,3

1,8

4,4

0 Övriga

7,5

3,2

0,4

2,5

68,1

39,4

7,5

17,8

6,1

2,1

(Källa: Ekonomisk revy 1975:5)

NU 1975/76:37

6 Avtal rörande affärsbanksväsendets struktur

1 samförstånd med bankinspektionen har de fyra storbankerna (Götabanken, PKbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken) i november 1975 träffat avtal om att under tiden t. o. m. utgången av år 1978 inte överta någon provinsbanks rörelse eller väsentlig del av den eller avtala om framtida sådant övertagande eller i övrigt på något sätt medverka till åtgärder i sådant syfte. Som provinsbanker betraktas Skaraborgsbanken, Skånska Banken, Sundsvallsbanken, Uplandsbanken, Wermlandsbanken och Östgötabanken. Avtalet ersätter ett tididgare avtal mellan parterna, vilket gällde t. o. m. år 1975. Bankinspektionen framhåller att detta avtal, liksom tidigare avtal i ämnet, är att betrakta som ett uttryck för samhällsintresset att motverka koncentrationen inom bankväsendet och att bevara det inslag i bankkonkurrensen som provinsbankerna representerar.

Utskottet

I styrelserna för de större affärsbankerna - inklusive sex provinsbanker - ingår sedan år 1971 offentliga styrelseledamöter, utsedda av regeringen enligt en föreskrift i lagen (1955:183) om affärsbanker. I Skandinaviska Enskilda Banken med dess tre centralkontor finns fem offentliga styrelseledamöter, i Svenska Handelsbanken och Götabanken två. Provinsbankerna har endast en sådan styrelseledamot. Syftet med detta system har avsetts vara att samhället skall ha möjlighet till direkt medverkan i och inflytande över bankernas beslut i fråga om finansieringsverksamhetens allmänna inriktning, enskilda kreditärenden och andra från samhällets synpunkt viktiga ärenden. Chefen för finansdepartementet anför i propositionen att den nya ordningen i stort sett har slagit väl ut och bl. a. resulterat i att bankstyrelserna tillförts kunskap och information från de offentliga ledamöternas intresseområden.

På grundval av en promemoria (Ds Fi 1975:12), som har upprättats inom finansdepartementet och remissbehandlats, föreslås i propositionen en breddning och fördjupning av systemet med samhällsrepresentanter i affärsbankerna. Den förändring som förordas har tre komponenter.

För det första får regeringen rätt att tillsätta offentliga ledamöter även i de regionala styrelser som ett par av de privata storbankerna på sistone har infört. För Skandinaviska Enskilda Bankens del - en bank som fortsätter traditionen från Skandinaviska Banken med tre i hög grad självständiga regionala centralkontorsstyrelser - har en sådan representation kunnat genomföras på grundval av de redan gällande bestämmelserna. Samma ordning anses emellertid inte vara lämplig i fråga om Svenska Handelsbanken och Götabanken, vilka har genomfört en motsvarande regionalisering.

För det andra vidgas enligt förslaget rätten för offentlig ledamot i huvudstyrelsen att närvara och delta i överläggningarna när ärende behandlas

NU 1975/76:37

i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken. F. n. finns sådan rätt för en offentlig styrelseledamot när persongruppen förbereder ärende som senare skall avgöras av styrelsen. Den föreslås nu gälla även när gruppen avgör ärende på grundval av att styrelsen har delegerat beslutanderätt till den. Den vidgade rätten att delta på den här aktuella nivån skall tillkomma även samhällsrepresentant i regional styrelse, såvitt gäller organ under denna. Genom den nya bestämmelsen får, framhålls det i propositionen, offentlig ledamot möjlighet att delta i sammanträden även inom t. ex. särskilt kreditutskott och utlandsförvaltning inom banken, när där behandlas ärende som det finns anledning att bevaka därför att samhällsintressen berörs.

För det tredje införs enligt förslaget regler om kommunal representation i affärsbankernas lokala kontorsstyrelser. Antalet kommunvalda ledamöter i varje kontorsstyrelse bestäms till två. Valkorporation blir kommunfullmäktige. 1 de fall då en kontorsstyrelse är gemensam för kontor i två kommuner utser fullmäktige i vardera kommunen en person. Berörs fler kommuner än två får de båda kommuner som har flest invånare svara för personvalet. Det blir enligt förslaget inte bara en rättighet utan en skyldighet för kommunfullmäktige att på detta sätt utse representanter med uppgift "att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten”.

I fråga om sekretessplikt för samhällsrepresentanterna erinras i propositionen om uttalanden i samband med det beslut år 1970 varigenom systemet med offentliga styrelseledamöter infördes i sin ursprungliga form. En särskild bestämmelse föreslås rörande arvode åt offentlig ledamot i regionstyrelse. De kommunala representanterna förutsätts få arvode av banken utan att detta föreskrivs i lag. I övrigt kan noteras att finansministern i propositionen tillkännager att regeringen nu ämnar utse offentliga styrelseledamöter även i Jämtlands Folkbank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank, vilket inte har skett tidigare, liksom i de regionstyrelser som håller på att organiseras inom den statliga Post- och Kreditbanken (PKbanken).

Det förslag som här har refererats tillbakavisas i sin helhet i motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171. I den förra uttalas bl. a. att systemet med offentlig styrelserepresentation gör ansvarsfördelningen mellan enskilda och offentliga intressen oklar och i realiteten försvagar samhällskontrollen över bankerna. Det sägs också medverka till en ytterligare koncentration inom kreditväsendet genom ökad central styrning. Liknande synpunkter framförs i den senare motionen. Den föreslagna ordningen kommer, hävdas det vidare i denna, att motverka den strävan efter ökad effektivitet i kreditgivningen som har föranlett delegering av ansvar inom bankerna. Motionärerna ser i förslaget, särskilt såvitt det avser kommunal representation, ett uttryck för en byråkratisk tendens som de reagerar mot.

I motionen 1975/76:2172 tillstyrks samhällsrepresentation i regionstyrelserna. Däremot avstyrks förslaget om generell rätt för de offentliga repre -

NU 1975/76:37

sentanterna att delta i andra sammanträden än styrelsens. En sådan rätt kan, menar motionärerna, medföra störningar och förseningar i de berörda organens arbete. I fråga om den kommunala representationen förordar de - i enlighet med departementspromemorian - att den blir en rättighet som kommunerna får frihet att utnyttja om de så önskar.

När de storbanker som hittills har haft en centraliserad organisation nu genomför en regionalisering är det enligt utskottets mening ett naturligt krav att samhället får samma möjligheter till insyn och inflytande på det regionala planet som det nu har centralt. Motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171 innehåller inga egentliga argument häremot. Tvärtom erkänns i den senare motionen att förslaget i denna del ter sig logiskt mot bakgrund av hittillsvarande bestämmelser. Utskottet vill understryka att kravet på samhällelig representation ingalunda, såsom påstås i denna motion, är uttryck för någon negativ inställning till delegering av beslutanderätt. Regionaliseringen, som utskottet finnér vällovlig, bör emellertid inte leda till att medverkan av samhällsrepresentanter får minskad räckvidd. Utskottet tillstyrker alltså att regeringen får rätt att utse offentliga ledamöter i bankernas regionala topporgan.

Propositionens förslag om vidgad rätt för samhällsrepresentant att delta i överläggningar i andra organ inom banken än styrelsen är enligt utskottets uppfattning välgrundat. Den nuvarande bestämmelsen, enligt vilken sådan rätt föreligger bara i fråga om ärende som senare skall avgöras av styrelsen, begränsar på ett olämpligt sätt samhällsrepresentanternas förutsättningar att få information och att påverka beslutsfattandet. Bl. a. medför den att ärenden rörande betydande kreditbelopp - i vissa fall upp till 15 milj. kr. för en låntagare - kan avgöras utan att någon samhällsrepresentant får direkt insyn. Utskottet tillstyrker lagändringen i detta hänseende och finner det värdefullt att den nya ordningen också skall gälla för de offentliga ledamöterna i regionstyrelser.

Delegeringen av beslutanderätt inom affärsbankerna sker i stor utsträckning till avdelningskontorens lokala styrelser. Dessa framstår över huvud taget som betydelsefulla organ i den beslutsapparat varigenom kreditfrågor avgörs. I propositionen påpekas med rätta att deras beslut inte sällan är viktiga för kommunens liv och utveckling. Mot den bakgrunden är den föreslagna kommunala representationen i kontorsstyrelserna väl befogad. Utskottet tillstyrker förslaget härom och vill understryka vad som i lagtexten och motiveringen sägs om syftet med de kommunala representanternas medverkan.

I motionen 1975/76:2172 godtas den kommunala representationen som en för kommunerna fakultativ ordning. Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i propositionen, nämligen att förhållandena på detta område bör vara enhetliga. Om riksdagen finner en kommunal representation önskvärd finns det enligt utskottets mening inte skäl att lämna utrymme för kommunala beslut att inte utnyttja möjligheten därtill. Totalt sett tillgodoses samhällets intressen otvivelaktigt bäst genom ett obligatorium.

NU 1975/76:37

9 I detta sammanhang, som gäller frågan om samhälleligt inflytande över affärsbankerna, behandlar utskottet också två motioner vari, utan samband med propositionen, tas upp frågor om affärsbankernas ställning i samhället.

Den ena av dem är motionen 1975/76:330, som förespråkar ett förstatligande av de privata affärsbankerna. Motionärerna polemiserar mot vad utskottet, när samma förslag har framlagts tidigare år, har anfört om statens möjligheter till insyn i och kontroll över bankerna. Utskottet har med hänvisning till dessa möjligheter hävdat att ett tillfredsställande samhälleligt inflytande över bankväsendet och över näringslivet i stort inte förutsätter att affärsbankerna övertas av staten. Motionärerna menar att utskottet härvid har gått förbi den viktiga frågan om bankernas roll som instrument för ekonomisk makt i allmänhet. Samhällskontroll av nuvarande typ räcker inte till, förklarar de, när det gäller att komma till rätta med bankerna i deras egenskap av centra för kapitalistisk maktutövning.

Motionärernas argumentation rubbar inte utskottets tidigare slutsats. Det kan tilläggas att frågan om insyn i och inflytande över företagen och om företagens rättigheter och skyldigheter, med andra ord frågan om gränserna för utövning av ekonomisk makt i samhället, är aktuell i åtskilliga sammanhang, där även bankernas roll kan diskuteras. Utskottet avstyrker motionen.

I motionen 1975/76:1786 upprepas, med en obetydlig nyansering, ett tidigare framfört påstående att staten saknar deklarerad målsättning för bankerna från näringspolitisk synpunkt. Utskottet hänvisar till vad det tidigare - såsom har refererats i det föregående - har anfört till bemötande av denna uppfattning. Som ett aktuellt exempel kan hänvisas till vad bankinspektionen - såsom också har meddelats i det föregående - anförde när den nyligen åter föranstaltade om ett avtal mellan storbankerna i syfte att trygga provinsbankernas fortbestånd. Även denna motion avstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande offentlig representation i affärsbanks regionstyrelse att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena 1 och 4, det senare i ifrågavarande del, och med avslag på motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a § första stycket och 159 S,

2. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank att delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen 1975/76:2172 yrkandena 2 och 4, det senare i ifrågavarande del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag

NU 1975/76:37

om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a § tredje stycket,

3. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyreise, m. m.

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2172 yrkandet 3 och med avslag på motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen 1975/76: 2172 yrkandet 4 i ifrågavarande del antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 1 och 2,

4. beträffande förstatligande av de privata affärsbankerna att riksdagen avslår motionen 1975/76:330,

5. beträffande näringspolitiskt program för banksektorn att riksdagen avslår motionen 1975/76:1786.

Stockholm den 11 mars 1976

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m), fru Jordan (s) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande offentlig representation i affärsbanks regionstyrelse (utskottets hemställan under 1) av herrar Andersson i Örebro (fp), Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”När de storbanker” och slutar med ”regionala topporgan” bort ha följande lydelse:

När förslag till lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i affärsbankerna lades fram år 1970 riktades befogade principiella invändningar mot det. Dessa invändningar kvarstår. Nu föreslås en utvidgning av det system som infördes för fem år sedan. Någon egentlig utvärdering av systemet redovisas dock inte, utan endast allmänt hållna positiva omdömen.

NU 1975/76:37

11 Finansministern deklarerar bl. a. att regeringen nu ämnar göra anspråk på offentlig representation i Föreningsbankernas Bank. Utskottet finner detta anmärkningsvärt. Banken tillhör en kooperativ rörelse, som har ställt sig avvisande till att utsättas för samhällelig kontroll i denna form. För den lagändring som skall ge möjlighet till samhällsrepresentation i regionala bankstyrelser finns det enligt utskottets mening inte heller bärande skäl. Regionstyrelserna beslutar inom den ram som anges av bankens centrala styrelse, och denna bär i sista hand ansvaret för hur bankens verksamhet utformas. Även vid godtagande av de principiella utgångspunkterna för den nuvarande lagstiftningen framstår därför den här aktuella lagändringen som omotiverad. Den avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motionen 1975/76:2172 yrkanden 1 och 4, det senare i ifrågavarande del, avslår i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 159 § samt såvitt gäller 74 a § första stycket antager förslaget med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag1

Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 § andra stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig styrelseledamot. Avser uppdraget regionstyrelse eller motsvarande organ, äger regeringen förordna att person som icke är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget med uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten.

74 a §

Regeringen äger, om särskilda skäl föranleda det, förordna att uppdrag enligt 74 § andra stycket, som avser flera personer, skall omfatta jämväl offentlig styrelseledamot.

2. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank att delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen (utskottets hemställan under 2) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru Hambraeus och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Propositionens förslag” och slutar med "i regionstyrelser” bort ha följande lydelse: 1

Överensstämmer med 74 a $ andra stycket enligt nuvarande lydelse.

NU 1975/76:37

12 Oavsett om offentlig representation i bankstyrelser godtas eller inte står det enligt utskottets uppfattning klart att en generell rätt för samhällsrepresentant att delta i överläggningar inom direktion eller annat organ under styrelsen är olämplig och att förslaget därom alltså bör avvisas. En sådan ordning skulle bl. a. få som en nära nog oundviklig konsekvens att de berörda organens arbete blir mera tungrott och tidsödande. Detta blir till nackdel för bankens kunder, som f. n. till följd av den delegering som tillämpas ofta kan få snabba besked i kreditärenden etc. Utifrån de förutsättningar som den nuvarande lagstiftningen bygger på saknas principiellt sett anledning till en utvidning av samhällsrepresentanternas aktionsområde i angiven riktning.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena 2 och 4, det senare ifrågavarande del, och med anledning av motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a § tredje stycket med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Iternativt förslag'

74 a $

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter utses, den eller de som regeringen förordnar äger närvara och deltaga i överläggningarna när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Person som avses i första stycket andra meningen har motsvarande rätt.

3. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank att delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen (utskottets hemställan under 2) av herrar Andersson i Örebro (fp). Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Propositionens förslag" och slutar med "i regionstyrelser” bort ha följande lydelse: Oavsett

om (= reservationen 2, se ovan) angiven riktning.

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter utses, den eller de som regeringen förordnar, har rätt att närvara och deltaga i överläggningarna när ärende behandlas av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Person som avses i första stycket andra meningen har motsvarande rätt.

'Ändringarna innebär att nuvarande lydelse bibehålls i ifrågavarande del.

NU 1975/76:37

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen 1975/76:2172 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1975/76:2172 yrkandet 4 i ifrågavarande del antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a § tredje stycket med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Item alivi förslag1

74 a §

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter utses, den som regeringen förordnar äger närvara och deltaga i överläggningarna när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen. Jörberedes av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken.

4. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyrelse. m. m. (utskottets hemställan under 3) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru Hambraeus och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Delegeringen av” och slutar med ”ett obligatorium” bort ha följande lydelse:

De lokala styrelserna för bankernas avdelningskontor är betydelsefulla organ i den beslutsapparat varigenom kreditfrågor avgörs. Redan nu ingår ofta kommunala förtroendemän eller tjänstemän i sådana styrelser. Det kan enligt utskottets mening vara motiverat att - som föreslogs i departementspromemorian och tillstyrks i motionen 1975/76:2172 - införa en lagbestämmelse om rätt för kommunerna att utse två ledamöter i de lokala bankstyrelserna. Ett obligatorium enligt propositionens förslag vill utskottet däremot inte tillstyrka. Det finns inte skäl för staten att på detta område utfärda tvingande föreskrifter för kommunerna, som själva bör kunna avgöra vad som är till deras bästa. Ett tungt vägande argument mot ett obligatorium är också att affärsbankerna inte är skyldiga att inrätta lokala styrelser.

1 Överensstämmer med 74 a •; första stycket enligt nuvarande lydelse. Motsvarar alternativt förslag i reservationen 2 med uteslutande av orden "eller de" och - i konsekvens med reservationen 1 - andra meningen.

NU 1975/76:37

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena 3 och 4, det senare i ifrågavarande del, och med avslag på motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 1 och 2, med ändrad lydelse av 74 a § andra stycket samt ikraftträdandebestämmelsen i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag A herna livi förslag

74 a §

Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket kontorsstyrelse, skola kommunfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget, förordna ari uppdraget skall omfatta jämväl två personer, som utses av fullmäktige och som skola ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i två kommuner, skola fullmäktige i vardera kommunen utse en sådan person. Är styrelsen gemensam för kontor i tre eller flera kommuner, utses personerna av fullmäktige i de två kommuner som ha flest invånare.

Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket kontorsstyrelse, äga kommunfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget, förordna högst två personer, som utses av fullmäktige och som skola ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i två kommuner, äga fullmäktige i vardera kommunen utse en sådan person. Är styrelsen gemensam för kontor i tre eller flera kommuner, utses personerna av fullmäktige i de två kommuner som ha flest invånare.

Denna lag träder i kraft en vecka Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den utkommit från trycket i på den utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. Sådana Svensk författningssamling.

ledamöter i kontorsstvrelser som avses

i 74 a j andra stycket skall utses före utgången av är 1976.

5. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyrelse. m. m. (utskottets hemställan under 3) av herrar Andersson i Örebro (fp), Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Delegeringen av” och slutar med "ett obligatorium" bort ha följande lydelse: Vid sidan av den föreslagna organisationen för kommunalt inflytande

NU 1975/76:37

i lokala bankstyrelser framstår den statliga styrelserepresentationen i bankerna - även efter en utvidgning i enlighet med propositionen - som en relativt begränsad insats. Systemet med två kommunala representanter i varje lokalstyrelse innebär praktiskt sett en belastning för båda parterna. Principiellt sett väcker det också betänkligheter. Kommunala representanter med uttryckligt uppdrag att i första hand verka för samhällets intressen kan i de lokala bankstyrelserna komma i besvärliga konfliktsituationer. Negativa verkningar får systemet också genom att gränsen mellan politiska beslut och företagsekonomiskt betingade beslut delvis utplånas. Utskottet avstyrker förslaget om kommunal representation i kontorsstyrelserna.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motionen 1975/76:2172 yrkandena 3 och 4, det senare i ifrågavarande del, avslår i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74a!j andra stycket samt såvitt gäller ikraftträdandebestämmelsen antager förslaget med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas som alternativt förslcit':

Regeringens förslag Alternativt förslag

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Sådana ledamöter i kontorsstyrelser som avses i 74 a § andra stycket skall utses före utgången av år 1976.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

6. beträffande näringspolitiskt program lör banksektorn (utskottets hemställan under 5) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru Hambraeus och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I motionen" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Koncentrationstendenserna inom bankväsendet har, såsom framhålls i motionen 1975/76:1786, flera oroande aspekter. Bankernas beslut i kreditgivningssammanhang har självklara återverkningar på samhället i stort. Mot den bakgrunden är det angeläget att bankväsendet kan ges en mera decentraliserad struktur, innebärande bl. a. en starkare lokal och regional förankring. Nya vägar bör öppnas för inflytande från kundkretsen, från samhälleliga organ och från bankernas egna anställda. En sådan decentraliserad struktur kan åstadkommas endast på grundval av medvetna näringspolitiska

åtgärder från statens sida. Utskottet tillstyrker det förslag i detta avseende som läggs fram i motionen. dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1786 hos regeringen begär förslag till ett näringspolitiskt program för banksektorn i enlighet med vad utskottet anfört.

GOTAB 51494 Slockholm 1976