Med anledning av motioner om råvaruförsörjning och resurspolitik
NU 1975/76: 41
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 41
med anledning av motioner om råvaruförsörjning och resurspolitik Ärendet
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:280 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med de riktlinjer som dragits upp i motionen,
1975/76:281 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen anhåller om en samlad behandling av den svenska resurspolitiken,
2. ger regeringen tili känna vad som i motionen anförts om inriktningen av den svenska resurspolitiken bl. a. i fråga om kunskapsunderlag, internationell solidaritet, styrmedel och ökat samhälleligt ägande,
3. hos regeringen anhåller om förslag till ändring i gruvlagen med innebörd att alla nyupptäckta mineral, som nu ligger under koncessions- och inmutningssystemet, skall helt tillhöra samhället samt att upptäckare av nya mineralfyndigheter i stället för utmål erhåller annan form av materiell uppmuntran från samhället,
1975/76:509 av herr Israelsson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen till regeringen uttalar
1. att undersökning av skiffertillgångarna i Sverige och utveckling av processer för nyttiggörande av i skiffrarna ingående ämnen sker i samhällets regi,
2. att om skiffertillgångarna i Sverige alls skall exploateras, dessa tillgångar skall betraktas som sådana naturtillgångar under marken som förbehålls samhället,
3. att om brytning och bearbetning av skiffrar i framtiden kommer att ske i industriell skala, denna verksamhet skall bedrivas i samhällets regi,
4. att vid beslut om exploatering av skiffertillgångar så höga krav ställs i fråga om miljön att natur och åkermark kan återställas i godtagbart skick,
1975/76:1746 av herr Alsén m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna att införa en deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Sveriges geologiska undersökning och för resurs- och råvarustudien vid sekretariatet för framtidsstudier.
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 41
NU 1975/76: 41
2 Motionerna
I motionen 1975/76:280 uttalas att målet för resurspolitiken måste vara att mängden förbrukade naturresurser hålls på en sådan nivå att kommande generationer och den fattiga världens folk får möjlighet till en materiell nivå som motsvarar den svenska. Detta kräver, säger motionärerna, snabba ingripanden för en produktion och konsumtion som hushållar med jordens naturresurser. Motionärerna erinrar om att flera utredningar f. n. undersöker olika aspekter på råvaruförsörjningen. Detta utredningsarbete är, anför de, givetvis ett värdefullt inslag för att öka kunskaperna om råvaruförsörjningen. Men det motsvarar inte den samlade syn - med forskning, kartläggning, förslag till åtgärder och genomförande av ett åtgärdsprogram - som centerpartiet har krävt på området. Motionärerna preciserar begreppet hushållningsplan som en övergripande plan för hushållning med naturresurser. En sådan plan innefattar forskningsuppgifter och utvecklingsarbete för en produktion och konsumtion som innebär hushållning med jordens resurser. För att förverkliga detta mål krävs också ekonomiska stimulansåtgärder, restriktioner och information, säger motionärerna. Det är nödvändigt att utveckla produktionsprocesser som är mer anpassade till naturens kretslopp och som bygger på återanvändning av material i stället för på den nuvarande principen råvaruförbrukning-avfallsproduktion anför de. Motionärerna påpekar att för att åstadkomma resurshushållning krävs i första hand en övergång till förnyelsebara resurser, exempelvis kontinuerliga energikällor. Vidare måste livslängden på de varor som produceras förlängas. Andra åtgärder för resurshushållning är att genom processförändringar minska råvaruåtgången och mängden av avfallsprodukter. Dessutom bör produktionen av varor utformas så att återvinning underlättas. Råvaror som är svåra att återvinna och som finns blott i begränsade mängder måste i största möjliga utsträckning ersättas med andra. Den parlamentariska utredning som motionärerna föreslår bör, menar de, lägga fram förslag till dels en plan för forskning och försöksverksamhet, dels en hushållningsplan för landets framtida försörjning med naturresurser och råvaror. Den avsedda hushållningsplanen bör bl. a. innefatta förslag till stödåtgärder, restriktioner och avgifter som kan medverka till att det angivna syftet uppnås.
En resurspolitik som bygger på ansvar mot kommande generationer måste, anförs i motionen 1975/76:281, grunda sig på verklig kunskap och tillgänglig teknik och inte på förhoppningar. Motionärerna uttalar att den nationella resurspolitiken måste bryta med den imperialistiska utplundringspolitiken och bygga på internationell solidaritet. Vidare hävdar de att det fordras en övergång till planerad ekonomi av socialistisk typ om man skall kunna komma till rätta med slöseriet med naturresurser. Men, säger motionärerna, redan inom ramen för kapitalismen kan steg tas mot ett hushållningssamhälle. Den som förskingrar naturresurser skall kunna ställas till ansvar på samma sätt som den som förskingrar pengar. I ett hushållningssamhälle
NU 1975/76: 41
måste handlingar som inte står i överensstämmelse med samhällets i lag fastlagda målsättningar inom resurspolitiken bli kriminella. Motionärerna kritiserar den åsiktsriktning som hävdar att lösningen på de problem som föreligger är att fly från industrisamhället till småsamhällen med småskalig teknik. Vad som krävs är enligt motionärerna ett industrisamhälle som grundas på planering och hushållning i ekologisk balans med naturen. Resurspolitiken i Sverige har, anför de, hittills kännetecknats av att olika områden behandlats vart för sig och inte samlats i ett totalsammanhang. Motionärerna anser att det är betydelsefullt att Sverige tillskapar en samlad resurspolitik. De kräver därför att regeringen samordnar alla resursfrågor till ett samlat helt som med jämna mellanrum redovisas för riksdagen. En sådan samlad resurspolitik innebär bl. a. att energifrågorna och jordbruksfrågorna behandlas i ett sammanhang. Avslutningsvis tar motionärerna även upp frågan om äganderätten till naturresurser inom Sverige. De menar att dessa skall ägas av samhället och ligga under folklig kontroll. I de fall kända och redan brukade naturtillgångar av betydelse ligger i enskilda händer bör de efter hand överföras i samhällelig ägo, anförs det. Vad gäller nyupptäckta naturtillgångar anser motionärerna det självklart att dessa skall ägas av samhället.
I motionen 1975/76:509 påpekas att Sverige i skiffertillgångama har en betydande reserv av ett stort antal för industrisamhället nyttiga råvaror. Dessa tillgångar är av intresse också för landets långsiktiga energiförsörjning. Som ett led i en långsiktig resurspolitik finns därför, anför motionärerna, anledning att underkasta dessa naturtillgångar en grundlig undersökning och att på grundval av denna utveckla processer för utvinning av nyttiga råvaror. Avgörande hänsyn måste dock, betonar motionärerna, tas till processernas påverkan på miljön. Miljöeffekterna måste bli avgörande för om skiffertillgångarna alls får utnyttjas.
Motionärerna hänvisar till att Boliden AB har visat intresse för undersökning och exploatering av skiffertillgångarna. Bolaget eftersträvar att själv få ensamrätt med uteslutande av andra, anser motionärerna. Bolaget har, anför de, i en ansökan till regeringen begärt koncession i första hand för undersökning av skiffertillgångarna i ett område inom Örebro län. Att ta ställning till denna ansökan ankommer på regeringen, till vilken också ansökan har ställts. Men enligt motionärernas mening rör det sig om en för framtiden så betydelsefull fråga att riksdagen bör uttala en mening till regeringen. De anser att både undersökningen och en ev. framtida exploatering skall ske i samhällets regi.
1 motionen 1975/76:1746 erinras om att behovet av en ny ekonomisk världsordning officiellt har erkänts över hela världen. De praktiska konsekvenserna av den nya ekonomiska världsordningen har dock inte lett till förändringar av livsvillkoren i vårt land. Motionärerna påpekar att levnadsstandarden i Sverige i genomsnitt är högre än i något annat land. En
NU 1975/76: 41
förutsättning för att vårt ekonomiska system skall fungera som hittills är, säger motionärerna, att det finns obegränsad tillgång till råvaror och energi till rimliga kostnader och risker. Men, framhåller de, våra råvaruresurser är ändliga och vi måste hushålla med energin. Solidariteten med världens folk kräver att vi tar vårt ansvar och förändrar vårt livsmönster och därmed också visar vilja och handlingskraft att bidra till den nya ekonomiska världsordningen. Ett första steg som enligt motionärerna kan tas är att vi minskar vår energiförbrukning och begränsar vår råvaruanvändning genom att på ett effektivare sätt än hittills ta till vara råvaror och energi som i dag förbrukas till ingen nytta. Ett sätt att åstadkomma detta är att företagen vid produktion av t. ex. konsumtionsvaror obligatoriskt deklarerar energiförbrukning och råvaruförbrukning. Denna deklaration skall kunna redovisas för konsumenterna på ett lättfattligt och klart sätt. En sådan deklaration bör också kunna ligga till grund för samhällets ekonomiska och sociala bedömningar av näringspolitik, sysselsättning och konsumentpolitik, anser motionärerna.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Tidigare riksdagsbehandling av ämnet
Vid 1972 års riksdag förekom en motion med förslag om en skyndsam parlamentarisk utredning med uppdrag att genomföra en analys av landets totala naturresurser och dra upp riktlinjerna för den framtida användningen. Näringsutskottet (NU 1972:50) avstyrkte motionärernas förslag med hänvisning dels till att utredningsarbete pågick beträffande olika resursområden, dels till att problemen till väsentlig del var sådana som i första hand måste tas upp på det internationella planet. Centerpartiets och folkpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för yrkandet om en resurspolitisk utredning. Riksdagen avslog detta yrkande. Vid 1973 och 1974 års riksdagar väcktes motioner med förslag om tillsättande av en arbetsgrupp som skulle förbereda arbetet i en parlamentariskt sammansatt utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser. År 1974 förekom dessutom två andra motioner rörande inventering av ”råvarubehovet på alla de områden som är vitala för svensk sysselsättning, produktion och export” samt kartläggning av bristen på råvaror och dess effekter. Motionerna avstyrktes av näringsutskottet (NU 1973:49, 1974:26) och avslogs av riksdagen. Till förmån för motionen 1973 reserverade sig centerpartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet. De båda förstnämnda partiernas samt moderata samlingspartiets representanter reserverade sig till förmån för motsvarande motion år 1974. Vid 1975 års riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1975:30) motioner som gällde hushållning med naturresurser i allmänhet. Bland yrkandena i dessa var bl. a. att en parlamentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser. Utskottet erinrade om den ställning
NU 1975/76: 41
utskottet och riksdagen tidigare år tagit till motionsyrkanden av i huvudsak samma innebörd. Genomgående har understrukits, anförde utskottet, att råvarufrågorna är av global natur. Utskottet konstaterade att ett omfattande utredningsarbete pågick på naturresursområdet. Bl. a. hade nya aktiviteter avseende råvaru- och resursfrågorna inletts inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund fann utskottet det inte välbetänkt att en ny stor utredning skulle startas på naturresursområdet. Därtill kom, anfördes det, att utskottet var skeptiskt mot de riktlinjer för utredningsarbetet som angavs i motionerna. Utskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen. Till förmån för motionsyrkanden om en parlamentarisk utredning om hushållning med naturresurser reserverade sig centerpartiets och folkpartiets representanter i utskottet.
Aktuella utredningar
Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande landshövding Karl Frithiofsson) har i uppdrag att utarbeta en långsiktig prognos över Sveriges försörjning med mineralråvaror dels för den närmaste tioårsperioden, dels för tiden fram till år 2000. Prognosen skall omfatta mineralråvaror av större betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska energiråvaror eller sand och grus. Vidare skall utredningen överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov.
Statens industriverk har våren 1974 fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. En allmän översikt över landets grusförsörjning skall därvid göras.
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande landshövding Bengt Lyberg) har till uppgift att utarbeta ett system för en rullande virkesbalansutredning. Systemet bör enligt direktiven för utredningen möjliggöra beräkningar som kan ligga till grund för ställningstagande för såväl kort som lång sikt på industrisidan och till olika åtgärder i skogsbruket. Utredningen skall också bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose önskemål om en hög intensitet i det svenska skogsbruket och vidmakthållande av en långsiktig hög produktion i skogsindustrin.
Sekretariatet för framtidsstudier har i oktober 1975 inordnats under en särskild styrelse (U 1975:17), som formellt utgör en kommitté. Framtidsstudieverksamheten bedrivs numera med utbildningsdepartementet i stället för som tidigare statsrådsberedningen såsom huvudman. Med utnyttjande av medel som riksdagen har ställt till förfogande för studier av utvecklingen på lång sikt har sekretariatet för framtidsstudier tillsatt tre projektgrupper inom framtidsstudieområdet. Projekten har getts rubrikerna Arbetslivet i framtiden, Resurser och råvaror samt Sveriges internationella villkor. Ett flertal delstudier har publicerats. Dessa behandlar bl. a. energi och samhälle, energianalys, energi och klimat, ekologiska beroenden, internationella framtidsbilder samt resurser och råvaror.
NU 1975/76: 41
6 Regeringarna i de nordiska länderna har beslutat att låta utreda den nordiska råvaru- och resurssituationen och undersöka möjligheterna till ett närmare samarbete i syfte att dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser.
Utöver de projekt som har nämnts pågår inom ramen för det offentliga utredningsarbetet och som ett led i arbetet vid olika myndigheter ett stort antal studier och utredningar med anknytning till råvaru- och resursfrågorna.
En arbetsgrupp för råvarufrågor med representanter för industrin och de anställdas organisationer har tillsatts våren 1975. Arbetsgruppen är knuten till näringspolitiska rådet, som är ett organ för samråd i näringspolitiska frågor mellan regeringen, näringslivet och de anställdas organisationer. Arbetsgruppen fungerar som ett forum för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte. Inom arbetsgruppen skall man väga samman olika bedömningar av utvecklingen på råvaruområdet och komma fram till en helhetssyn på den näringspolitiska innebörden av denna utveckling. Ordförande i arbetsgruppen är ekon. lic. John Ekström, industridepartementet.
Studier på råvaruområdet i andra länder
I flera industriländer har gjorts försök att upprätta s. k. hushållningsplaner för naturresurser och råvaror. Dessa planer syftar bl. a. till att klargöra vilka krav den ekonomiska tillväxten ställer på tillgångarna av råvaror och hur tillförseln av råvarumaterial för industriproduktionen skall kunna säkras. I USA har en särskild kommission arbetat med dessa problem. Liknande projekt pågår bl. a. i Frankrike. I Norge haren offentlig utredning inventerat Norges resurssituation i globalt sammanhang. Även internationella organ har under de senaste åren ägnat råvaru- och naturresursfrågorna stor uppmärksamhet. En rad exempel härpå lämnades i näringsutskottets betänkande 1974:26 (s. 10 f.).
Bestämmelserom äganderätt till mineraltillgångar samt tidigare riksdagsbehandling av denna fråga
Vad gäller rätten att utnyttja mineraltillgångar finns i modern minerallagstiftning tre olika system, nämligen jordäganderättssystemet, koncessionssystemet och inmutningssystemet. Enligt jordäganderättssystemet tillkommer rätten att utnyttja mineralfyndigheter ägaren av den mark där de påträffas. Koncessionssystemet innebär att rätt att söka efter och bearbeta mineralfyndigheter upplåts efter diskretionär prövning av statlig myndighet. Inmutningssystemet innebär att den som upptäcker en mineraltillgång och anmäler detta får rätt att utnyttja tillgången. I svensk rätt tillämpas alla dessa tre system.
Enligt gruvlagen (1974:342) gäller inmutningssystemet för vissa i lagen uppräknade mineral, bl. a. koppar-, bly- och järnmalm. Inmutningssystemet har motiverats med att det bedöms uppmuntra den enskilda malmletningen
NU 1975/76: 41
och därigenom skapa ökade förutsättningar för att nya malmfyndigheter upptäcks. Det har emellertid genom den nu gällande gruvlagen modifierats i den riktningen att det allmännas inflytande har förstärkts på olika sätt.
I utmål - dvs. arbetsområde som anvisas inmutare om det befinns föreligga förutsättningar för gruvdrift - får staten automatiskt rätt till andel med hälften (kronoandel). Genom beslut av riksdagen kan statsgruvefält inrättas, och detta kan ske även på mark som inte tillhör staten. Den s. k. försvarsavgift som utmålsinnehavare skall erlägga tillfaller i sin helhet staten. Rätten att inneha gruva är tidsbestämd, med rätt till förlängning vid aktiv gruvdrift. Gruva kan under vissa förutsättningar tvångsinlösas för att en effektivare gruvdrift skall kunna uppnås.
Koncessionssystemet tillämpas enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter. Denna lag gäller beträffande bl. a. olja, gas, stenkol, alunskiffer, uran, torium, vissa leror samt torv avsedd för energiutvinning. Även på detta område har det allmännas inflytande förstärkts enligt den nu gällande lagen. Koncession kan förenas med föreskrifter som behövs för att allmänna intressen skall skyddas. Det kan också föreskrivas att staten skall ha rätt att delta i verksamheten.
För tillgångar av sand och grus samt nyttiga jord- och bergarter - med undantag av dem som omfattas av de båda ovan nämnda lagarna - gäller jordäganderättssystemet.
Rätten till de mineralfyndigheter som kan påträffas på kontinentalsockeln har tillförsäkrats staten genom lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
I direktiven för mineralpolitiska utredningen (se ovan s. 5) anförs att det inte kan ifrågakomma att nu ompröva de principer på vilka den nuvarande gruvlagen vilar. De sakkunniga skall emellertid överväga om det på sikt finns anledning att ändra gränsdragningen mellan inmutningsbara och koncessionspliktiga mineral. De är också oförhindrade att överväga om exploateringen av sådana industrimineral som f. n. faller utanför den gruvrättsliga lagstiftningen kan underlättas genom att de hänförs till gruvlagen eller till koncessionslagstiftningen.
En av de motioner som föranleddes av propositionen 1974 med förslag till ny gruvlag tog sikte på den grundläggande frågan om inmutningsrättens bibehållande. Motionen baserades på den principiella uppfattningen att all gruvhantering skall ligga i samhällets händer. Motionärerna avvisade lagförslaget och ville att ett nytt förslag skulle utarbetas, grundat på samhällets ägande av mineralfyndigheter samt på prospektering och exploatering i samhällets regi. Näringsutskottet (NU 1974:39) hänvisade till de överväganden som låg till grund för propositionen och framhöll att det enligt den föreslagna nya gruvlagen inte blev fråga om något renodlat inmutningssystem utan snarare - genom att det allmännas inflytande förstärktes - om ett blandsystem som närmade sig koncessionssystemet. Kravet på ökat samhällsinflytande över gruvhanteringen måste anses i hög grad tillgodosett genom den föreslagna ordningen, anförde utskottet. Härmed avstyrktes motionen,
NU 1975/76: 41
som avslogs av riksdagen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet om avslag på propositionen.
Förslag om att mineraltillgångarna skulle överföras i samhällets ägo och exploaterats i samhällelig regi fördes senare under 1974 års riksdag på nytt fram med anledning av propositionen med förslag till lag om vissa mineralfyndigheter. Näringsutskottet (NU 1974:59) uttalade att utskottet i motsats till motionärerna inte hade någonting att erinra mot huvudlinjerna i propositionen. Lagförslaget tog, anförde utskottet, särskilt sikte på att staten skulle tillförsäkras inflytande över hur mineralfyndigheterna utnyttjas och möjlighet att direkt delta i den koncessionerade verksamheten. Utskottet och riksdagen tog samma ställning till motionsyrkandet som vid det föregående tillfället. Vänsterpartiet kommunisternas representant reserverade sig även denna gång till förmån för yrkande om avslag på propositionen.
Undersökning av användning av energi för tillverkning av vissa produkter
Sekretariatet för framtidsstudier är huvudman för en studie över energiområdet, kallad ”Energi och samhälle”. Ett huvudsyfte med studien är att åstadkomma en djupare förståelse för de egenskaper och aspekter hos samhällets utveckling som bestämmer den framtida utvecklingen av energibehovet. Den för delstudien ansvariga projektgruppen har i en delstudie tagit upp frågan om energianalys. I delstudien ”Energianalys, en introduktion” lämnas en redogörelse för vissa undersökningar av energiåtgång vid framställning av vissa produkter. Bland de produkter för vilka vissa data om energiåtgång lämnas märks koppar, polystyren och bilar. Även energiåtgång för framställning av några födoämnen tas upp.
I en kort sammanfattning och kommentar anför författarna till studien bl. a. att energianalysen ännu inte funnit sin slutliga form i alla avseenden. Metoden kan dock ge värdefull information om energins användning i samhället, hävdas det.
Studium av sambandet mellan den privata konsumtionens sammansättning och energiförbrukningen i samhället
Regeringen uppdrog i oktober 1975 åt konsumentverket att belysa sambandet mellan den privata konsumtionens sammansättning och energiförbrukningen i samhället och att före utgången av oktober 1976 lämna en rapport och eventuella förslag till fortsatta åtgärder på området. Konsumentverkets studie skall göras mot bakgrund av vad som anförs i en inom handelsdepartementet upprättad promemoria om hushållens energikonsumtion. I promemorian framhålls att konsumenternas förutsättningar att påverka sin egen energikonsumtion är begränsade. Konsumentverket bör enligt promemorian undersöka hur olika sätt för hushållen att tillfredsställa sina
NU 1975/76: 41
behov påverkar energiförbrukningen. När det gäller hur hushållen själva kan begränsa sin energiförbrukning kan, anförs det, en möjlighet vara att konsumenterna ges information om vilken energiförbrukning som är förknippad med olika sätt att tillfredsställa hushållens behov.
Utskottet
De problem som förbrukningen av råvaror och energi i de industrialiserade länderna medför tas upp i tre av de motioner som utskottet här behandlar. I motionerna framhålls att tillgången på vissa råvaror är begränsad och uttalas att en bättre hushållning med och fördelning av jordens råvaruresurser bör komma till stånd. Utskottet vill understryka att frågan om hur ett system för en mer planmässig användning av och hushållning med världens resurser skall kunna utformas är av stor betydelse. De synpunkter som förs fram i motionerna 1975/76:280, 1975/76:281 och 1975/76:1746 om behovet av en mer genomtänkt och långsiktig målsättning för samhällets handlande i dessa frågor kan utskottet till dels instämma i.
Först tar utskottet upp yrkandet i motionen 1975/76:280 om att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta en plan för hushållning med naturresurser. Utredningens arbete skulle enligt de riktlinjer som anges i motionen innefatta forskning om resurshushållning och om alternativ för hushållningen med mark och vatten, forsknings- och försöksverksamhet rörande återvinning av material och användning av förnyelsebara råvaror i stället för icke förnyelsebara, utarbetande av ett program för stöd till anläggningar för de angivna syftena samt informationsverksamhet om de kunskaper som inhämtats. Hushållningsplanen skulle baseras på en produktion och konsumtion med inriktning på förnyelsebara resurser och återanvändning av råvaror. 1 arbetet på denna plan skulle ingå att utforma förslag till stödåtgärder, restriktioner, avgifter och information som skulle medverka till att de uppställda målen kunde uppfyllas.
Utskottet har, som framgår av den redovisning som lämnats i det föregående, flera år i följd behandlat motionsyrkanden med samma syfte. Vid sin behandling av ämnet förra året erinrade utskottet om pågående utredningsinsatser, som då nyligen hade fått vidgad omfattning. Utskottet uttalade även viss skepsis mot de riktlinjer för begärt utredningsarbete som angavs i då föreliggande motioner. Mot bakgrund av den verksamhet som pågick fann utskottet det inte välbetänkt att en ny stor utredning på naturresursområdet skulle sättas i gång. Vad utskottet då anförde äger fortfarande sin giltighet. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att genom det omfattande utredningsarbete som f. n. pågår på naturresursområdet, bl. a. inom sekretariatet för framtidsstudier och dess arbetsgrupp för resurser och råvaror, förutsättningar skapas för politiska ställningstaganden och beslut om åtgärder rörande resursfrågor i stort.
NU 1975/76: 41
10 I motionen 1975/76:281 föreslås att riksdagen hos regeringen skall anhålla om en samlad behandling av den svenska resurspolitiken. Motionärerna anser att resurspolitiken inom olika områden bör behandlas som en samlad enhet och att regeringen bör lämna riksdagen redovisning av läget med regelbundna mellanrum.
Det förhåller sig, som betonas i motionen, utan tvivel så, att allt fler delfrågor som berör samhällets hushållning med råvaror och andra naturtillgångar blir beroende av hur åtgärder på olika resursområden samordnas. Av det skälet betraktas det i dag som självklart att resursfrågor som har betydelse för samhällets politik måste beredas och lösas med hänsyn till ett vidgat perspektiv. Så sker också, mot bakgrund av de finansiella konsekvenserna av olika beslut, vid regeringens och riksdagens behandling av budgetfrågor. Någon särskild framställning i ämnet till regeringen finner utskottet inte anledning att förorda.
Vidare begärs i motionen 1975/76:281 att riksdagen som sin mening skall uttala vad som anförs i denna motion om inriktningen av den svenska resurspolitiken. Vad motionärerna anför är av allmän karaktär och rör bl. a. kunskapsunderlaget för resurspolitiska beslut, den internationella solidaritetens krav och ökat samhälleligt ägande som ett inslag i resurspolitiken. Det kan konstateras att motionärernas resonemang delvis bygger på värderingar som utskottet inte kan ansluta sig till. Det ifrågavarande motionsyrkandet avstyrks sålunda av utskottet.
I motionen 1975/76:1746 föreslås att möjligheterna att införa deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror skall utredas.
Undersökningar har - som redovisats i det föregående - gjorts av energiåtgången vid tillverkning av vissa produkter. Erfarenheterna av denna typ av forskning - energianalys - är dock ännu så länge mycket begränsade. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen med anledning av motionsyrkandet.
1 motionen 1975/76:281 yrkas också att riksdagen hos regeringen skall anhålla om förslag till ändring i gruvlagen av innebörd att alla nyupptäckta mineral som nu ligger under koncessions- eller inmutningssystemet skall helt tillhöra samhället och att upptäckare av nya mineralfyndigheter i stället för utmål skall erhålla annan form av uppmuntran från samhället. Samma syfte har några förslag i motionen 1975/76:509, vilken tar upp utnyttjandet av de svenska skiffertillgångarna. 1 den senare motionen begärs att riksdagen skall göra ett uttalande som beträffande undersökning och utnyttjande av skiffertillgångarna i Sverige anger följande grundsatser. Om dessa tillgångar alls skall exploateras, skall de betraktas som sådana naturtillgångar under marken som förbehålls samhället. Undersökning av skiffertillgångarna i Sverige och utveckling av processer för nyttiggörande av ämnen som ingår i skiffrarna skall ske i samhällets regi. Om brytning och bearbetning av
NU 1975/76: 41
skiffrar i framtiden kommer att ske i industriell skala, skall denna verksamhet likaledes bedrivas i samhällets regi. Slutligen skall vid beslut om exploatering av skiffertillgångar så höga krav ställas i fråga om miljön att natur och åkermark kan återställas i godtagbart skick.
Vad avser de yrkanden i motionerna som tar sikte på att mineraltillgångarna skall överföras i samhällets ägo och - som föreslås beträffande skiffer - exploateras i samhällelig regi vill utskottet erinra om att likartade förslag har avvisats vid 1974 års riksdag. Vid behandlingen av förslaget till den nya gruvlag som numera gäller påpekade utskottet (NU 1974:39) bl. a. att inmutningssystemet enligt lagförslaget hade modifierats i den riktningen att det allmännas inflytande hade förstärkts på olika sätt. Kravet på ökat samhällsinflytande över gruvhanteringen måste anses bli i hög grad tillgodosett genom den nya ordningen, anförde utskottet. 1 sitt betänkande senare samma år (NU 1974:59) med anledning av förslag till ny lag om vissa mineralfyndigheter framhöll utskottet att detta förslag särskilt tog sikte på att staten skulle tillförsäkras inflytande över hur mineralfyndigheterna utnyttjas och möjlighet att direkt delta i den verksamhet som koncessionerades enligt den nya lagen. Utskottet hänvisar till dessa uttalanden och finner sig inte genom de nu föreliggande motionsyrkandena föranlett till ändrat ställningstagande.
Beträffande de krav på hänsyn till miljön som bör ställas vid en eventuell brytning av skiffer vill utskottet peka på att Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har återkallat sin ansökan om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för projektering av urangruvan i Ranstad. Återkallandet föranleddes av den kritik mot projektets miljöeffekter som framfördes vid remissbehandlingen. Som redovisas i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 300; jfr NU 1975/76:42 s. 40) fortsätter nu utredningsarbetet rörande projektet, varvid olika förslag till lösningar av miljöfrågorna bearbetas och diskuteras med remissinstanserna.
Utskottet förutsätter att stora ansträngningar kommer att göras för att lösa miljöproblemen, om en brytning av de svenska skiffrarna blir aktuell i framtiden. En särskild framställning till regeringen i denna fråga finner utskottet inte vara motiverad.
Utskottet hemställer
1. beträffande utarbetande av en plan för hushållning med naturresurser att
riksdagen avslår motionen 1975/76:280,
2. beträffande behandling och inriktning av resurspolitiken
att riksdagen avslår motionen 1975/76:281 yrkandena 1 och 2,
3. beträffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1746,
NU 1975/76: 41
4. beträffande samhälleligt ägande och exploatering av mineral att riksdagen avslår
a) motionen 1975/76:281 yrkandet 3,
b) motionen 1975/76:509 yrkandena 1-3,
5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffertillgångar att
riksdagen avslår motionen 1975/76:509 yrkandet 4.
Stockholm den 20 april 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Pettersson i Helsingborg (s).
Reservationer
1. beträffande utarbetande av en plan för hushållning med naturresurser (utskottets hemställan under l)av herrar Börjesson i Giömminge(c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet har” och slutar med "i stort" bort ha följande lydelse:
Sedan år 1972 har vaije år motioner med begäran om utredning beträffande hushållning med naturresurser återkommit. Efter hand har det mer allmänt börjat växa fram en insikt om naturresursfrågornas avgörande betydelse för mänsklighetens framtid. Utredningsinsatserna på detta område i vårt land är emellertid fortfarande helt otillräckliga och synes inte ha till mål att förslag till uppbyggandet av ett resurshushållande samhälle skall läggas fram. Som påpekas i motionen 1975/76:280 är det nödvändigt att det utvecklas produktionsprocesser som är mer anpassade till naturens kretslopp än de nu tillämpade och som bygger på återanvändning av material i stället förden nuvarande principen råvaruförbrukning-avfallsproduktion. Det krävs intensifierade insatser med sikte på att de resurser som ständigt återskapas skall utnyttjas som ersättning för icke-förnyelsebara resurser.
Vidare måste varornas livslängd ökas och produktionen utformas så att återanvändning underlättas. Den industrialiserade världens sätt att leva hotar livsmöjligheterna för andra folk och för kommande generationer. Samhället har skyldighet att se till att produktion och konsumtion inte sker på andras bekostnad utan håller sig inom ramarna för ett uthålligt sätt att bruka jordens
NU 1975/76: 41
resurser. För att ökad kunskap skall vinnas, förutsättningar skapas för bred information och underlag ges för politiska ställningstaganden och beslut om åtgärder och styrmedel i fråga om resurshushållning bör en parlamentarisk utredning tillsättas i enlighet med vad som anförs i motionen 1975/76:280.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:280 hos regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta en plan för hushållning med naturresurser,
2. beträffande behandling och inrik/ning av resurspoliliken (utskottets hemställan under 2) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Det förhåller” och slutar med "av utskottet” bort ha följande lydelse:
Svensk resurspolitik saknar alltjämt den nödvändiga graden av samordning. Det finns i praktiken inte heller några långsiktiga perspektiv för resurshushållning. Den statliga resurspolitiken är underordnad privata intressen och kommersiella-kapitalistiska bedömningar.
Detta läge måste i grund förändras. Resurspolitiken måste vara samlad, och dess grundsatser måste fastställas av politiskt ansvariga instanser och vara överordnade privatintressen och kommersiella bedömningar. Statlig resurspolitik kommer därför automatiskt i konflikt med det kapitalistiska systemets kortsiktiga tänkande, slöseri och inriktning på profit. Enligt utskottets mening bör staten dra konsekvenserna härav och inte agera som om det inte fanns någon motsättning mellan det nuvarande ekonomiska systemet och folkflertalets intresse av en ansvarig, långsiktig resurspolitik. Staten måste välja sida.
Det måste också stå klart att kunskapsunderlag och forskning styrs av bestämda politiska och ideologiska värderingar. Resursforskning måste utgå från de grundsatser som en ansvarig, planmässig hushållning enligt folkflertalets behov och sociala nytta kräver. Så sker i stort sett icke i dag.
En ansvarig resurspolitik kräver en planekonomi. De mekanismer som styr den kapitalistiska ekonomin åstadkommer inte hushållning utan enbart exploatering för vinst.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror (utskottets hemställan under 3) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro
NU 1975/76: 41
(fp), Svensson i Malmö (vpk), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Undersökningar har” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att det blir lättare för konsumenterna att låta sin förbrukning styras av globala hänsyn och ekologiskt ansvar. Uppgifter om råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror skulle härvidlag vara en betydelsefull information. Möjligheten att införa en sådan deklaration bör snarast utredas.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1746 hos regeringen begär utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror,
4. beträffande samhälleligt ägande och exploatering av mineral (utskottets hemställan under 4) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Vad avser” och slutar med ”ändrat ställningstagande” bort ha följande lydelse:
Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet understryka att - som ett komplement till en planmässig resurspolitik - en ändring i gruvlagen bör genomföras, innebärande att nyupptäckta mineral skall anses helt tillhöra samhället och att upptäckare av nya fyndplatser skall i stället för utmål erhålla annan form av materiell uppmuntran från samhället.
De svenska skiffertillgångarna utgör enligt utskottets mening en resurs som bör undersökas och i förekommande fall exploateras endast i samhällelig regi. Om exploatering över huvud taget skall ske, bör skiffern betraktas som en sådan naturtillgång under marken som förbehålls samhället. Detta är motiverat både med hänsyn till skiffertillgångarnas resurspolitiska betydelse och med hänsyn till de miljöproblem som aktualiseras i sammanhanget.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandet 3 och motionen 1975/76:509 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffertillgångar (utskottets hemställan under 5) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”vara motiverad" bort ha följande lydelse:
NU 1975/76: 41
15 Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76:509 att vid eventuella beslut om exploatering av de svenska skiffertillgångarna sådana krav bör ställas att natur och åkermark sedermera kan återställas i godtagbart skick.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:509 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.