Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet jämte motioner
Näringsutskottets betänkande
1975/76:45
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet jämte motioner Ärendet I
propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) har regeringen i ett särskilt avsnitt (s. 150-176) upptagit frågan om riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet och föreslagit riksdagen att
dels antaga förslag till
1. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,
2. lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,
dels
3. godkänna de riktlinjer för fortsatt strukturomvandling på eldistributionsområdet som chefen för industridepartementet har förordat,
4. godkänna att en nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse av eldistributionsanläggning m. m. inrättas den 1 juli 1976.
Yrkanden med avseende på propositionen i angiven del framförs i tre motioner. Dessa behandlas - helt eller delvis - i betänkandet och därjämte en fjärde motion med anknytning till ämnet. Motionerna redovisas nedan (s. 2).
Svenska elverksföreningen har till utskottet inkommit med en skrivelse, vilken återges som bilaga (s. 9). Företrädare för statens vattenfallsverk, Sydsvenska Kraft AB (Sydkraft), Riksförbundet Eldistributörerna och Svenska elverksföreningen har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Propositionen
I samband med en genomgripande strukturrationalisering inom eldistributionen har sedan mitten av 1940-talet antalet distributionsföretag minskat med ca 3 000 till f. n. ca 525. De riktlinjer för en fortsatt strukturrationalisering som framläggs i propositionen går ut på bl. a. följande. Rationaliseringen skall i huvudsak fortgå på frivillig väg. Den skall ske med utgångspunkt i att huvudansvaret för distributionens ordnande åvilar det allmänna. Kommunerna skall som företrädare för lokala intressen få ett större inflytande på eldistributionen än f. n., dock utan att alltid vara huvudmän för verksamheten. Olika former för och kombinationer av huvudmannaskap skall alltså kunna förekomma. Elleveranserna till industrin skall kunna ske över ett enhetligt och driftsäkert ledningsnät. Möjligheterna till
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 45
NU 1975/76: 45
taxeutjämning skall tas till vara och de konsekvenser som en omorganisation medför för de berörda företagens personal beaktas. Vattenfallsverkets erfarenheter och resurser utnyttjas vid omstruktureringen. Statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning avses skola utgå även sedan det nuvarande stödprogrammet har löpt ut budgetåret 1976/77.
I eilagen (1902:71 s. 1) intas enligt propositionens förslag föreskrifter om att område för vilket områdeskoncesstion utfärdas skall utgöra en med hänsyn till eldistributionens ändamålsenliga anordnande lämplig enhet och att koncession för yrkesmässig distribution får meddelas endast den som från allmän synpunkt finnes lämplig att utöva sådan verksamhet. Vidare tillkommer en bestämmelse att lokala intressen särskilt skall beaktas vid prövning av ansökan om områdeskoncession.
Enligt den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. införs tillståndstvång för förvärv av sådan anläggning genom i första hand köp, byte eller gåva men även vissa andra slags fång. Tillståndsplikten skall omfatta också upplåtelse av distributionsanläggning med nyttjanderätt. Om anläggning ägs av ekonomisk förening eller av aktiebolag, vars aktier inte är noterade på fondbörsen eller fondhandlarlistan, skall tillstånd fordras även för förvärv av andel resp. aktie. Vissa undantag från tillståndsplikten skall gälla.
Lagförslagen återfinns i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 pås. 303-305.
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1975/76:840 av herr Leuchovius (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata den ström som produceras av mindre kraftverk i enlighet med vad i motionen anförts,
1975/76:1749 av fru André m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av regeringens förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. beslutar att kommun ges förköpsrätt till eldistributionsanläggning,
1975/76:1772 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari, såvitt här är i fråga (yrkandet 1), hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om riktlinjer för eldistributionen som underlättar tillvaratagandet av lokala kraftkällor, med skyldighet för koncessionsinnehavaren att köpa elektricitet också från små och oregelbundna kraftkällor,
1875/76:1829 av herr Östrand m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande nya riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet.
NU 1975/76: 45
3 Motivering
Den lokala energiplaneringen är nära sammankopplad med den övriga samhällsplaneringen, sägs i motionen 1975/76:1749. Den föreslagna ändringen i ellagen och den föreslagna nya lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. kommer, anser motionärerna, inte att leda till en tillräcklig förstärkning av kommunernas inflytande. Den förköpsrätt som kommunerna får enligt motionärernas förslag skall icke innebära ett kommunalt verksamhetsmonopol och inte heller att varje kommun skall vara en distributionsenhet. Statens vattenfallsverk förutsätts vara berett att helt eller delvis överlåta distributionsverksamhet, om kommun så önskar.
En villkorlig kommunal förköpsrätt förordas i motionen 1975/76:1829. Vederbörande kommun eller kommunala företag bör få tillfälle att i varje särskilt fall meddela sitt intresse till tillståndsmyndigheten, som på så sätt får ta ställning till två förvärvsalternativ. Motionärerna hänvisar till att varje distributionsföretag, oavsett företagsform, tillförsäkras ett monopol inom sitt koncessionsområde. Det finns då, menar de, ingen anledning att i konkurrensfrämjande syfte jämställa privatägda företag med kommunala. Skyldigheten att söka tillstånd för förvärv av aktier eller andelar i eldistributionsföretag bör gälla samtliga förvärvande företag, hävdar motionärerna. Tillståndsmyndigheten bör vidare få möjlighet att pröva om en sådan ägarförändring i börsnoterat aktiebolag med eldistribution skall godkännas som innebär att det dominerande inflytandet i företaget förändras. Om aktiebolaget till stor del bedriver annan verksamhet än eldistribution bör vederbörande kommunala intressent kunna medges rätt att lösa in distributionsnätet.
De föreslagna riktlinjerna för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet bygger, uttalas i motionen 1975/76:1772, på direktiv - till elutredningen - som syftar till ökad koncentration på eldistributionsområdet. Motionärerna förespråkar ett energiförsörjningssystem som samverkar med naturens resursuppbyggande energiflöden och som tar till vara energi så väl som möjligt. Detta bör enligt deras mening innebära ett decentraliserat energiförsörjningssystem. De framför tanken att den som har koncession på eldistributionen inom ett område skulle ha skyldighet att köpa den elektricitet som produceras inom området från energikällor som förnyas och den som sparas genom bättre utnyttjande av bränsle i olika industriprocesser.
Motionen 1975/76:840 fäster uppmärksamheten på den alternativa energiresurs som utgörs av redan befintliga små vattenkraftverk som är dåligt utnyttjade. De mindre vattenkraftsproducenterna har f. n. svårt att finna köpare till den framtagna elkraften, säger motionärerna. Genom områdeskoncessionen är leverans till annan än den som har koncessionsrätten utesluten. Motionären begär en radikal ändring, som gör det möjligt att elströmmen får matas in i det lokala elnätet till ett skäligt pris.
NU 1975/76: 45
4 Skrivelse från Svenska elverksföreningen
Svenska elverksföreningen ifrågasätter i sin skrivelse - vilken i sin helhet återges som bilaga (s. 10 f.) - behovet av den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. De ändringar i lagförslaget som förordas för den händelse detta skall genomföras är att en bestämmelse om obligatorisk remiss till vederbörande kommun av framställning om förvärvstillstånd införs, att det föreskrivs att förvärvstillstånd ej får vägras om det inte finns annan köpare som är beredd att betala skäligt pris samt att det införs generellt krav på förvärvstillstånd i fråga om andelar och aktier, dock med begränsning till transaktion varigenom aktie- eller andelsmajoritet förvärvas.
Utskottet
Eldistribution bedrivs i Sverige av ett stort antal företag. En genomgripande strukturrationalisering har dock sedan mitten av 1940-talet minskat antalet distributionsföretag med ca 3 000 till f. n. ca 525. Efter utredningsarbete av elutredningen (I 1971:01), redovisat i en rapport i början av år 1975, föreslås i 1976 års budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 150-176) allmänna riktlinjer för en fortsatt strukturomvandling och i anslutning därtill vissa ändringar i ellagen - dvs. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar - och en ny lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
Grundtanken i regeringens förslag till riktlinjer är att den fortsatta rationalisering av eldistributionen som anses önskvärd skall fortgå på frivillig väg. Kommunerna får enligt dessa riktlinjer ett ökat inflytande på området. En ordning som innebär att eldistribution inte får bedrivas av annan huvudman än kommun eller kommunalt företag avvisas dock. Styrande för det fortsatta rationaliseringsarbetet skall vara förutsättningen att de enskilda el konsumenterna skall tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden. Staten skall ta del i arbetet genom medverkan av statens vattenfallsverk. Ett fortsatt statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning planeras också.
De föreslagna ändringarna i ellagen ger uttryck åt de riktlinjer som här angetts. Bl. a. markeras genom dem att koncessionsområdena för eldistribution skall vara ändamålsenligt utformade och att distributörerna måste motsvara samhällets och konsumenternas anspråk. Beträffande överlåtelse av eldistributionsanläggning införs genom den föreslagna lagen om förvärv av sådan anläggning en särskild tillståndsprövning på ett tidigt stadium. F. n. kommer ägarskiftet under samhällets bedömning först när frågan om tillstånd till överlåtelse av koncessionen prövas. Den nya tillståndsplikten blir i vissa hänseenden långtgående. För den som är eldistributör gäller den även förvärv av aktie i eldistributionsföretag, dock - av hänsyn till aktiehandeln - inte i fråga om bolag vars aktier noteras på fondbörsen eller fondhandlarlistan.
NU 1975/76: 45
5 Förslaget till allmänna riktlinjer möter ingen direkt gensägelse i de motioner där frågan om strukturomvandlingen på eldistributionsområdet behandlas. I motionen 1975/76:1749 hävdas emellertid att kommunerna bör få ett ytterligare ökat inflytande genom att tillförsäkras förköpsrätt när en eldistributionsanläggning är till salu. En villkorlig kommunal förköpsrätt
- dvs. ett system som ger koncessionsmyndigheten tillfälle att i förekommande fall välja mellan kommunal och annan spekulant på en salubjuden anläggning, föreslås i motionen 1975/76:1829. Om något av dessa önskemål skulle tillgodoses, torde det få ske i form av en genomgripande omarbetning av den nu föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
I motionen 1975/76:1749 förutsätts att utskottet skall utarbeta erforderlig lagtext. Enligt utskottets mening borde riksdagen vid ett positivt ställningstagande till motionen begära att det erforderliga lagstiftningsarbetet skulle utföras genom regeringens försorg. Enligt yrkandet i motionen 1975/76:1829
- som också går ut på vissa mindre omfattande ändringar i lagförslaget
- skall riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om nya riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet. Utskottet behandlar även denna motion i anslutning till det berörda lagförslaget och låter sålunda yrkandet i den gälla antingen omedelbar ändring i den nu framlagda lagtexten eller framställning till regeringen om senare förslag till lagändring. Av de båda övriga motioner som behandlas i detta betänkande anknyter bara den ena, 1975/76:1772, uttryckligen till förslaget i propositionen. Utskottet tar upp dessa motioner sist i betänkandet.
Utskottet anser - med reservation för att lagstiftningsfrågorna behandlas i det följande - att de allmänna riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet som anges i propositionen representerar en god avvägning mellan olika intressen och är väl ägnade att bli vägledande för det fortsatta rationaliseringsarbetet. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i denna del. I propositionen föreslås också inrättandet av en värderingsnämnd, dit parterna när överlåtelse av en eldistributionsanläggning är aktuell frivilligt skall kunna hänskjuta tvister om ekonomiska villkor. Detta förslag förefaller välmotiverat och tillstyrks även det av utskottet. I konsekvens med sitt ställningstagande till riktlinjerna tillstyrker utskottet vidare förslaget till ändring i ellagen.
Enligt utskottets mening anförs i propositionen goda skäl för att frågan om tillstånd till förvärv av eldistributionsanläggning normalt bör bedömas separat på ett tidigt stadium. Koncessionsmyndighetens nuvarande möjlighet att pröva en ny ägares lämplighet i samband med ansökan om överförande av koncessionen till denne ger i praktiken inte det handlingsutrymme som är önskvärt. Svårigheterna när det gäller att avgränsa tillståndsplikten är, som framgår av propositionen, inte obetydliga. I motionen 1975/76:1829 - och i framställning från Svenska elverksföreningen till utskottet - förordas vissa ändringar härvidlag. Motionärerna vill att krav på tillstånd för förvärv av aktier eller andelar i eldistributionsföretag skall gälla
NU 1975/76: 45
samtliga förvärvande företag, inte bara - såsom enligt propositionen - sådana som själva är eldistributörer. Förvärv av aktier i börsnoterade aktiebolag med eldistribution bör enligt motionärernas mening kräva tillstånd i sådana fall då det innebär att det dominerande inflytandet i företaget förändras. Utskottet anser att en utvidgning av tillståndsplikten på angivet sätt skulle medföra olägenheter- såsom också framhålls i propositionen -och avstyrker därför motionärernas förslag i denna del.
Svenska elverksföreningen anför i sin skrivelse till utskottet att prövningen av framställning om förvärvstillstånd får karaktären av förhandsprövning i koncessionsärende och därför bör föregås av samma remissförfarande som i fråga om koncessionsärenden föreskrivs i 3 § 3 mom. ellagen. Enligt denna föreskrift skall, om inte ansökan finnes böra omedelbart avslås, vederbörande länsstyrelse, kommuner som berörs av anläggningen, ägare och innehavare av fastigheter som skall utnyttjas av företag för vilket söks linjekoncession samt annan som kan lida men av företaget fl tillfälle att yttra sig. Föreningen anser att förslaget till lag om förvärv av eldistributionsanläggning borde kompletteras med motsvarande anvisningar om remissförfarande. Utskottet delar uppfattningen att de angivna intressenterna normalt bör få yttra sig även i samband med handläggningen av ärenden rörande förvärvstillstånd. Enligt utskottets mening kan man utgå från att koncessionsmyndigheten i dessa fall kommer att analogt tillämpa det remissförfarande som föreskrivs och har hävd i fråga om koncessionsärende. Någon bestämmelse i ämnet i den nya lagen synes därför inte erforderlig.
Vad gäller frågan om kommunal förköpsrätt vill utskottet med instämmande hänvisa till vad som i propositionen anförs om kommunernas roll på eldistributionsområdet. Kommunerna blir i detta sammanhang i första hand företrädare för konsumenternas intressen. Det betonas emellertid också att uppmärksamhet bör fästas vid behovet av en rationell samordning mellan eldistributionen och den allmänna kommunala verksamhets- och samhällsplaneringen. Utskottet finnér inte skäl att med avseende på eldistributionsanläggningar rekommendera en kommunal förköpsrätt - eller en villkorlig sådan - och avstyrker därför motionen 1975/76:1749 samt motionen 1975/76:1829 i ifrågavarande del.
Med det sagda tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
Propositionens förslag till allmänna riktlinjer och till lagstiftning avser uteslutande eldistributionsområdet. Ringa uppmärksamhet ägnas därför åt sambandet mellan elproduktion och eldistribution. Denna fråga tas, som ovan nämnts, upp i den här aktuella delen av motionen 1975/76:1772 och i motionen 1975/76:840. De förslag som framförs där kan sammanfattningsvis sägas gå ut på att koncession för eldistribution skall förenas med åläggande att söka utnyttja den elkraft som, ofta i starkt begränsad omfattning och intermittent, finns att utvinna i små vattendrag eller genom andra förnyelsebara energikällor, t. ex. medelst vindkraftverk. I motionen
NU 1975/76: 45
1975/76:840 begärs åtgärder för tillvaratagande av ström från mindre kraftverk, i motionen 1975/76:1772 utredning och förslag med avseende på obligatoriskt utnyttjande av lokala kraftkällor över huvud taget.
Utskottet har just i ett betänkande om energihushållning m. m. (NU 1975/76:42 s. 25 f., 42) behandlat motionsyrkanden om utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag och därvid bl. a. berört den inventering av beståndet av små vattenkraftverk som har genomförts och det utvecklingsarbete beträffande dylika kraftverk som Svenska kraftverksföreningen har tagit initiativet till. Utskottet anför därvid att resultatet och utvärderingen av utvecklingsarbetet bör avvaktas innan beslut fattas om ytterligare åtgärder. I samma betänkande berörs också forsknings- och utvecklingsarbetet rörande vindkraft och andra sådana förnyelsebara energikällor som avses i motionen 1975/76:1772. Hur dessa skall kunna utnyttjas kommersiellt är en fråga på något längre sikt. Utskottet fäster stor vikt vid insatser för tillvaratagande av de energiresurser som motionärerna syftar på men finner det inte lämpligt att frågan om speciella skyldigheter i detta hänseende för eldistributörer aktualiseras på nuvarande stadium. Följaktligen avstyrker utskottet de båda motionsyrkanden som det nu är fråga om.
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för fortsall strukturomvandling pä eldistributionsområdet att
riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 i ifrågavarande del (s. 176 moment 3) godkänner vad chefen för industridepartementet har förordat,
2. beträffande inrättande av värderingsnämnd
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 i ifrågavarande del (s. 176 moment 4) godkänner att en nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse av eldistributionsanläggning m. m. inrättas den 1 juli 1976,
3. beträffande ändring i ellagen
att riksdagen antager i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 1) framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,
4. beträffande lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1749 och 1975/76:1829 antager i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 2) framlagt förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,
NU 1975/76: 45
5. beträffande tillvaratagande av lokala kraftkällor att riksdagen avslår
a) motionen 1975/76:840,
b) motionen 1975/76:1772 yrkandet 1.
Stockholm den 20 april 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp), Rask (s). Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Maimö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Pettersson i Helsingborg (s).
Reservationer
1. beträffande lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. (utskottets hemställan under 4) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, fru Hambraeus och herr Petersson i Ronneby (alla c) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad gäller” och slutar med ”eldistributionsanläggning m. m.” bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag leder till att kommunernas inflytande på eldistributionsområdet förstärks. Utskottet finner denna förstärkning värdefull men otillräcklig. Enligt utskottets mening bör kommunerna få ett avgörande inflytande på frågan om huvudmannaskap förden lokala eldistributionen, något som inte innebäratt de skall ha monopol på denna verksamhet. En kommunal förköpsrätt enligt förslaget i motionen 1975/76:1749 svarar mot den princip som utskottet här har angivit och står också i god överensstämmelse med de allmänna riktlinjersom utskottet ovan haranslutit sig till. Med hänvisning till vad som i det föregående sagts om handläggningen av den lagstiftningsuppgift som det är fråga om föreslår utskottet att riksdagen hos regeri ngen begär förslag till lagbestämmelser om kommunal förköpsrätt med avseende på eldistributionsanläggning. Härigenom tillgodoses också motionen 1975/76:1829 i väsentlig del.
Det i propositionen framlagda förslaget till lagom förvärv av eldistributionsanläggning m. m. är godtagbart som ett provisorium i avvaktan på en sådan lagstiftning som utskottet här har förordat. Med denna uttryckliga reservation tillstyrks det av utskottet.
NU 1975/76: 45
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen
a) med anledning av motionerna 1975/76:1749 och 1975/76:1829, den sistnämnda i ifrågavarande del, hos regeringen begär förslag till lagstiftning om kommunal förköpsrätt med avseende på eldistributionsanläggning,
b) med avslag på motionen 1975/76:1829 i övrigt antager i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 2) framlagt förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,
2. beträffande tillvaratagande av lokala kraftkällor (utskottets hemställan under 5)av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser dels
att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”fråga om” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening en allvarlig svaghet i propositionens framställ ni ng att frågan om regler för eldistributionen inte på ett mera medvetet sätt relateras till den högaktuella frågan om vilka energikällor vi skall räkna med för vår elförsörjning. Strävandena att tillvarata den energi som kan utvinnas ur mindre vattendrag eller genom lokala produktionsanläggningar som utnyttjar förnyelsebara energikällor av annat slag blir resultatlösa om inte eldistributionssystemet utformas med hänsyn till en energitillförsel efter nya linjer. Utskottet finner de båda här berörda yrkandena i motionerna 1975/76:840 och 1975/76:1772 välmotiverade och föreslår att riksdagen på grundval av dem begär att regeringen låter utreda frågan om eldistributionsföretagens medverkan när det gäller tillvaratagande av lokala kraftkällor.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:840 och motionen 1975/76:1772 yrkandet 1 hos regeringen begär utredning i enlighet med vad utskottet anfört.
NU 1975/76: 45
10 Bilaga
Riksdagens Näringsutskott
Förslag till Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
Proposition 1975/76:100, Bilaga 15 Industridepartementet, Underbilaga 2.
Svenska ElverksfÖreningen har såsom branschorganisation för eldistributionsföretagen ingående studerat vad som i Budgetpropositionen 1975/76:100, Bilaga 15, anföres och föreslås under rubriken ”Riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet”. Föreningen har därvid med förtur ägnat särskild uppmärksamhet åt förslaget till ”Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.”, vilket granskats ur såväl principiell som praktisk synpunkt. Granskningen har givit oss anledning att dels ifrågasätta behovet av nyssnämnda lag, dels påtala vissa brister i det föreliggande lagförslagets utformning.
ElverksfÖreningen hemställer därför att Näringsutskottet ville ta del av och så långt möjligt beakta de synpunkter som föreningen här nedan och i bifogade promemoria velat anföra beträffande förslaget till ”Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.”. Föreningen är givetvis, i den mån utskottet så skulle önska, beredd att ytterligare utveckla sina synpunkter.
En lag om förvärvstillstånd är en genomgripande åtgärd med långtgående verkningar för berörda företag, i huvudsak till förfång för de företag som kan komma i säljarposition men i vissa fall till fördel för företag i köparposition. En sådan lag bör, enligt föreningens mening, endast ifrågakomma om storleken och frekvensen av de olägenheter, som lagen avser att undanröja, motiverar detta och om de olägenheter eller svårigheter, som lagen föranleder, kan försummas. Föreningen vitsordar de motiv, som i propositionen anförts för lagförslaget, men förmenar å andra sidan att olägenheterna måhända övervärderats och att antalet överlåtelsefall där lagen skulle kunna tillämpas i vart fall måste bli litet. Med hänsyn härtill och då man ej heller kan bortse från de olägenheter, som kan följa med lagens tilllämpning, finner föreningen att behovet av föreslagen lagstiftning kan ifrågasättas. Föreningen finner det icke heller uteslutet, att lagförslagets syften i huvudsak skulle kunna uppnås med enklare och mindre kontroversiella medel. (Nyssnämnda synpunkter utvecklas närmare i bifogade PM, s. 1-3.)
Vad gäller lagförslagets utformning finner föreningen, att prövningen av framställning om förvärvstillstånd får karaktären av förhandsprövning (besked) i koncessionsärende och därför rimligen bör föregås av samma remissförfarande, som ellagen föreskriver för prövning av koncessionsärende. Föreskrift av denna innebörd saknas emellertid i föreliggande lagförslag. (Jämför PM, s. 3-4.) Ur rättssäkerhetssynpunkt synes det också angeläget, att lagen icke tillämpas så att en säljare realiter utlämnas åt en köpare som ej är beredd betala skäligt pris, vilket givetvis också skulle motverka den fortsatta strukturrationalisering, som enligt propositionen alltjämt anses önskvärd. Lagförslaget bör enligt föreningens mening kompletteras även i detta avseende. (Jämför PM, s. 6-7.)
Enligt lagförslaget skulle kravet på förvärvstillstånd i samband med förvärv av andelar eller aktier i eldistributionsföretag begränsas till innehavare av koncession. Föreningen ifrågasätter om icke denna begränsning baserats på en felbedömning av förutsättningarna och befarar att den kan leda till
NU 1975/76: 45
omotiverade olägenheter i praktiken. Sålunda förordas sådan ändring av lagförslaget, att kravet på förvärvstillstånd blir generellt (med endast de undantag som anges i 3 §). Å andra sidan synes praktiska skäl tala för att kravet på förvärvstillstånd begränsas till förvärv av andels- eller aktiemajoritet. (Jämför PM, s. 4-6.)
Stockholm 1976-02-25
SVENSKA ELVERKSFÖRENINGEN Carl-David Bredberg
/Carl Hagson
PM beträffande Förslag till Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. (Prop. 1975/76:100, Bilaga 15 Industridepartementet, Underbilaga 2)
Behovet av lagstiftning
Motiven till den föreslagna nya lagen är i propositionen klart angivna enligt följande (citat s. 163-164):
1. ”Ofta uppstår konkurrens mellan olika köpare vid förvärv av eldistributionsföretag. En sådan konkurrenssituation kan komma att medföra att köpeskillingen sätts oskäligt högt.” ”Genom ett (sådant) tillståndstvång kan (också) konkurrenssituationen och spekulativa förvärv som är ägnade att driva upp prisnivån till nackdel för konsumenterna förebyggas.”
2. ”Visserligen är den som förvärvar en eldistributionsanläggning skyldig att söka tillstånd till överlåtelse av koncessionen men har överlåtelse redan skett kommer koncessionsmyndigheten i ett sådant läge att koncession av hänsyn till abonnenterna inte gärna kan förvägras.” ”. . . förvärv av eldistributionsanläggning skall kräva tillstånd av koncessionsmyndigheten. På så sätt får myndigheten möjlighet att i ett tidigare skede än f. n. kunna följa och påverka strukturomvandlingen.”
Det kan och skall icke bestridas, att de anförda motiven är reella och relevanta vid en bedömning av riktlinjerna för den fortsatta strukturrationaliseringen på eldistributionsområdet. Däremot måste övervägas om de angivna olägenheterna är av sådan storlek och frekvens att de motiverar så långtgående ingripanden som den föreslagna lagen representerar. Vidare måste beaktas att den föreslagna lagen inte blott kan undanröja vissa olägenheter utan också kan skapa nya problem och olägenheter av annan art.
Såsom anges i propositionen har antalet eldistributionsföretag i landet under de senaste tre decennierna minskat med ca 3 000 enheter och numera återstår endast ca 500. Antalet återstående fall av överlåtelse av eldistributionsanläggningar är alltså, sett i ett vidare perspektiv, relativt begränsat.
Det kan med skäl förutsättas, att de riktlinjer för den fortsatta strukturomvandlingen, som uppdragits i Prop. 100, liksom de åtgärder som där föreslagits - utöver här diskuterade lagförslag - kommer att få en både stimulerande och styrande inverkan på den fortsatta utvecklingen. Det sistnämnda kan för övrigt också gälla för den kommunala energiplanering, som för närvarande utredes (1 1975:03) och där utredningsförslagen enligt propositionen väntas föreligga innevarande år.
Att en konkurrenssituation kan leda till högre köpeskilling än som eljest
NU 1975/76: 45
skulle ha varit fallet är uppenbart men behöver inte nödvändigtvis och alltid betyda, att köpeskillingen sätts ”oskäligt” högt. I varje fall måste man vid bedömningen av skäligheten ta hänsyn inte blott till de presumtiva köparnas utan minst lika mycket till de presumtiva säljarnas - ofta abonnentägda ekonomiska föreningar - intressen. Differensen mellan förekommande anbud är ofta liten och dess prisuppdrivande verkan bör inte övervärderas
- i realiteten kan det till och med visa sig svårt att belägga sådan prisuppdrivande verkan.
Vid bedömningen av behovet av den föreslagna lagstiftningen bör också observeras, att konkurrenssituationen i ett icke obetydligt antal fall av framtida överlåtelser redan är eliminerad - av tekniska eller ekonomiska skäl eller på den grund som i propositionen (s. 164) beskrives sålunda:
”Det förekommer att koncession meddelas för visst område, varvid i koncessionsbeslutet anges att det forutsättes att distributören förvärvar också distributionen inom sådan del av området där annan bedriver eldistribution vid koncessionsbeslutets meddelande. Innehar förvärvaren redan områdeskoncession för den aktuella distributionen saknas naturligtvis anledning att pröva förvärvet särskilt. Undantag bör således göras för detta fall.”
Under rubriken ”Värderingsnämnd” anföres i propositionen (s. 166) med rätta:
”Från rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att den som inte längre bör fl eller inte längre vill bedriva eldistributionsrörelse, som skall upprätthållas, skall kunna överlåta sina anläggningar på skäliga villkor till en ny eldistributör.”
En eldistributionsrörelse omfattar emellertid mer eller mindre omfattande tillgångar utöver de egentliga eldistributionsanläggningar, som avses omfattade av lagen. Sådana tillgångar - exemplifierade i specialmotiveringen (Prop. s. 170) - liksom till rörelsen hörande mindre kraftproduktionsanläggningar kan ofta endast avsättas på skäliga villkor tillsammans med distributionsanläggningarna och till köpare, som kan nyttiggöra även de sidoordnade tillgångarna. Reglerna för beviljande av förvärvstillstånd beaktar emellertid inte detta förhållande, vilket kan föranleda omotiverade förluster för den frånträdande eldistributören eller utgöra hinder för önskad strukturomvandling. Det sagda bör ses som ett exempel på problem som föranledes av den föreslagna lagen.
Det sagda gör ej anspråk på att vara en komplett och inträngande analys av motiven till den föreslagna lagstiftningen och ej heller av olägenheterna därav. Däremot har exemplifierats sådana frågeställningar och bedömningar
- med tonvikt på skäl som kan anföras mot lagstiftning om förvärvstillstånd
- som bör beaktas vid det primära ställningstagandet till frågan om de i propositionen åberopade motiven (olägenheterna) är tillräckliga för att motivera en Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
Med beaktande av det måttliga antal överlåtelser av eldistributionsanläggningar, som kan bli aktuella under överskådlig tid, och därmed den begränsade krets av säljare och köpare, som omfattas av lagförslaget, förefaller det fullt möjligt att - såsom alternativ till den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning - tillgodose merparten av lagförslagets syften genom ett anmälningsförfarande (till koncessionsmyndigheten) beträffande aktualiserade överlåtelser i förening med ett ”moratorium” beträffande genomförandet. Härigenom skulle koncessionsmyndigheten i ett tidigt stadium underrättas om förestående transaktioner, vilket redan nu ofta är fallet, och dessutom ges tillfälle att förhandspröva koncessionsfrågan i en -
NU 1975/76: 45
lighet med de härför gällande kriterierna. Risken för handlande mot intentionerna i ett sådant officiellt ställningstagande måste betraktas som försumbar. Det bör även noteras, att den sålunda föreslagna alternativa ordningen förefaller väl förenlig med det medinflytande för de anställda, som regleras i annat sammanhang.
Remissförfarande
I den mån man - trots allt - finner att en Lag är erforderlig eller önskvärd så är det angeläget att pröva om den föreslagna utformningen av lagen (enligt Underbilaga 2) är ändamålsenlig. Därvid kan först konstateras, att ansökan om förvärvstillstånd enligt lagförslagets 6 § prövas enligt samma kriterier som gäller för prövning av koncessionsansökan. I specialmotiveringen anföres sålunda:
”Förvärv av en eldistributionsanläggning är att se som det första steget mot övertagande av eldistributionen inom ett område. För att bedriva distributionsverksamhet fordras därjämte koncession. Det är därför naturligt att prövningen av frågor om förvärvstillstånd knyter an till de synpunkter som skall anläggas vid prövningen av koncession.”
Av vad som sålunda och i övrigt anföres i Propositionen 100 framgår, att prövningen av ett ärende om förvärvstillstånd får - och avses få - karaktären av förhandsprövning av det med förvärvet av eldistributionsanläggningen sammanhängande (senare uppkommande) koncessionsärendet. Ur förvärvarens synpunkt är det också angeläget, att beslut beträffande förvärvstillstånd verkligen kan betraktas som ett - åtminstone för rimlig tid bindande - besked beträffande möjligheten att senare erhålla områdeskoncession.
Mot denna bakgrund påpekas, att den föreslagna lagen om förvärvstillstånd saknar anvisningar om remissförfarande medan ellagen beträffande ansökan om koncession uttryckligen stadgar sådant förfarande enligt 3 §, 3 mom:
”Finnes ej ansökan böra omedelbart avslås, skall tillfälle att yttra sig beredas vederbörande länsstyrelse, kommuner och municipalsamhällen som beröras av anläggningen, ägare och innehavare av fastigheter, som angivas i 1 morn., så ock annan, som kan lida men av företaget.”
Remissförfarandet i samband med ett koncessionsärende kan emellertid lätt bli illusoriskt om ”förhandsprövning” redan skett - utan remissförfarande-genom ärende om förvärvstillstånd. En komplettering av lagförslaget med anvisningar om remissförfarande synes sålunda vara önskvärd.
Förvärv av andeI ar / a k t i e r
Enligt lagförslaget har det ansetts erforderligt att utöka kravet på förvärvstillstånd till att omfatta även andelar och aktier i eldistributionsföretag. 1 den allmänna motiveringen (s. 164-165) anföres bl. a. följande:
”När eldistributör förvärvar andelar i ekonomisk förening torde avsikten i regel vara att föreningen skall likvideras och att distributören skall överta anläggningen för att driva verksamheten i egen regi. Då det som jag redan har anfört är angeläget att koncessionsmyndigheten på ett så tidigt stadium som möjligt får kontroll över transaktioner som berör elabonnenternas intressen förordar jag att tillståndsplikten skall omfatta även eldistributörs
NU 1975/76: 45
förvärv av andel i ekonomisk förening som äger eldistributionsanläggning.” ”Enligt min mening kan kontrollen inte inskränkas till att avse endast förvärv av eldistributionsanläggningar och andelar i ekonomiska föreningar. Ett betydande antal distributörer driver verksamheten i bolagsform. I sådana fall kan överlåtelser ske genom att aktierna överlåts. Någon kontroll av sådana överlåtelser förekommer inte. Jag anser att koncessionsmyndigheten bör ha kontroll över eldistributörernas förvärv av aktier i distributionsbolag och förordar att tillståndsplikten får omfatta också sådana förvärv.” Naturligtvis kan beträffande denna utvidgning av kravet på förvärvstillstårid - och den komplikation i lagstiftningen, som den oundvikligt innebär - samma allmänna överväganden, som nämnts under rubriken ”Behovet av lagstiftning” här ovan, vara motiverade.
Därutöver skall här påpekas, att andelar i eldistributionsföreningar ofta, på ett eller annat sätt, är knutna till fastigheterna. Genom fastighetsförvärv kan sålunda t. ex. en kommun ofta bli innehavare av andelar i en eldistributionsförening, som levererar elkraft till bl. a. ifrågavarande fastighet. Kommunerna är emellertid också i stor utsträckning själva eldistributörer och koncessionsinnehavare och de skulle då, i den relaterade situationen, behöva söka förvärvstillstånd. Detsamma kan gälla för t. ex. vissa skogsbolag m. fl. Problemet är måhända obetydligt i ett större sammanhang men är ändå en med den föreslagna lagen sammanhängande onödig praktisk komplikation.
I lagförslaget förutsättes att förvärvstillstånd endast skall krävas av den som själv innehar koncession. (Uppenbarligen inkluderar detta - med föreslagen formulering av Lagförslaget 2 § - även innehavare av linjekoncession även om de anförda motiven i många sådana fall måste anses vara irrelevanta.) Sålunda anföres i den allmänna motiveringen (s. 164-165): ”Det torde höra till undantagen att annan än eldistributör förvärvar andelar i ekonomisk verksamhet med sikte på att ta över distributionen. Jag anser det därför inte motiverat att bygga ut kontrollsystemet till att omfatta samtliga förvärv av andelar i ekonomisk förening.”
”Ett system med tillståndsprövning vid aktieförvärv innebär ett avsteg från den inom aktiebolagsrätten rådande principen om aktiers fria överlåtbarhet. Olägenheterna begränsas emellertid väsentligt om såsom jag förordar tillståndsplikten omfattar endast förvärv som görs av eldistributörer.” Gränsdragningen för kravet på förvärvstillstånd förefaller inte helt klar och kommer säkert att leda till praktiska problem. Behöver t. ex. en kommun, som bedriver eldistribution genom ett hel- eller delägt aktiebolag, söka förvärvstillstånd för att få köpa andelar i en eldistributionsförening inom en annan del av kommunen?
Det måste vidare ifrågasättas, om inte intresset bland /c/ce-koncessionsinnehavare för att förvärva andelar eller aktier i eldistributionsföretag underskattas i motiven. Exempelvis noteras här, att endast ca hälften av landets kommuner direkt eller indirekt bedriver eldistribution. Övriga kommuner kan emellertid i många fall med fog antas vara intresserade av att förvärva sådan distribution genom köp av andelar eller aktier i lokala eldistributionsföretag.
1 vissa fall kan då konkurrens uppstå mellan närliggande kommuner (eller andra) och i sådant fall skulle den som redan bedriver eldistribution - och har sakkunskap på området - beträffande handlings- och förhandlingsmöjligheterna diskrimineras i förhållande till den som vill nyetablera sig på området. Detta förefaller ur såväl saklig som principiell synpunkt vara helt omotiverat.
NU 1975/76: 45
15 Omvänt kan för övrigt också ifrågasättas om det inte innebär en otillåten generalisering att antaga, att en koncessionsinnehavares förvärv av aktier eller andelar - kanske en liten minoritetspost - i ett eldistributionsföretag alltid skulle syfta till åtkomst av själva distributionsanläggningen eller åtminstone till ett dominerande inflytande på ifrågavarande distributionsföretag.
Det förefaller sålunda motiverat, att kravet på förvärvstillstånd för köp av aktier eller andelar i eldistributionsföretag ges generell giltighet och ej enligt lagförslagets 2 § begränsas till koncessionsinnehavare. En annan konklusion är, å andra sidan, att många detaljproblem och kanske en stor del av ärendena om förvärvstillstånd skulle kunna undvikas om bestämmelsen enligt förslagets 2 § begränsades till förvärv av aktie- eller andelsmajoriteter.
Skälig ersättning
Såsom framhållits tidigare i denna PM har i propositionen med rätta framhållits: ”Från
rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att den som inte längre bör få eller inte längre vill bedriva eldistributionsrörelse, som skall upprätthållas, skall kunna överlåta sina anläggningar på skäliga villkor till en ny eldistributör.”
Den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. förutsätter emellertid säljaren av sådan anläggning i en mycket besvärlig situation. Antalet alternativa köpare till en sådan anläggning jämte - såsom tidigare påpekats - därtill hörande andra tillgångar är som regel mycket begränsat. Detsamma gäller i stort sett även andelar eller aktier i eldistributionsföretag.
Genom att vägra förvärvstillstånd kan sålunda koncessionsmyndigheten tillfoga säljaren allvarlig ekonomisk skada såvida icke annan köpare är villig betala skäligt pris för anläggningen respektive andelarna eller aktierna. Från rättssäkerhetssynpunkt förefaller det därför angeläget att förvärvstillstånd ej vägras med mindre koncessionsmyndigheten förvissat sig om att annan (ur koncessionssynpunkt godtagbar) köpare är beredd betala skäligt pris, t. ex. enligt den i propositionen föreslagna värderingsnämndens bedömning. Lagförslagets 6 § borde kompletteras med anvisningar i detta syfte.
Stockholm 1976-02-23
Carl Hagson
Svenska Elverksföreningen
GOTAB 51763 Stockholm 1976