Med anledning av motioner om elförsörjningen på Gotland
NU 1975/76: 46
Näringsutskottets betänkande 1975/76: 46
med anledning av motioner om elförsörjningen på Gotland Ärendet
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:837 av herrar Henmark (fp) och Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder så att Gotlands konsumenter bereds möjlighet till elpris som står på jämställd nivå med medelpriset i landets övriga delar,
1975/76:1768 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamma åtgärder i syfte att åstadkomma elpriser på Gotland motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena.
Utskottet har vid besök på Gotland i mars 1976 fått information av företrädare för länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, AB Gotlands Kraftverk och Visby Elverk samt studerat AB Gotlands Kraftverks anläggningar i Slite.
Uppgifter om Gotlands elförsörjning
Gotlands elförsörjning är baserad på produktion av oljebaserad kondenskraft och dieselkraft vid anläggningar i Slite på Gotland med tillskott av elkraft som överförs från fastlandet via en likströmskabel från Västervik till Ygne söder om Visby. För reserveffekt finns gasturbinanläggningar på fyra platser.
Elenergisituationen på Gotland kontrolleras i stor utsträckning av AB Skandinaviska Elverk genom dess dotterbolag Voxnans Kraft AB och AB Gotlands Kraftverk. Det förra handhar huvuddelen av råkraftsproduktionen för Gotland, bl. a. genom att det har ett transiteringsavtal med statens vattenfallsverk beträffande likströmsöverföringen till Gotlands Kraftverk, som i sin tur levererar till det kommunägda Visby Elverk för distribution i Visbyområdet. Utanför detta område sker distributionen direkt till abonnenterna av Gotlands Kraftverk.
Likströmsöverföringen togs i bruk år 1956 och bekostades helt med statsmedel. Beslutet härom grundades på ett avtal som utgick år 1965 och vars huvudsakliga innebörd var att Gotlands Kraftverk skulle tillämpa elpriser motsvarande statens vattenfallsverks normaltaxor. Dock skulle ett pristillägg utgå, avsett att täcka kraftverkets merkostnader för att hålla kraftstationen i Slite i reserv för kabelförbindelsen. Detta s. k. Gotlandstillägg kunde dock
1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 46
NU 1975/76:46
slopas när den reguljära driften startade. År 1970 byggdes likströmsöverforingens kapacitet ut från 20 till 30 MW. Denna utbyggnad bekostades helt av Voxnans Kraft AB, som också senare har byggt ut och moderniserat Sliteverket och kompletterat Gotlands produktionsresurser med de fyra gasturbinerna. Den senaste utbyggnaden på Gotland är en dieselanläggning för 24 MW i Slite. Under ett antal år kunde konsumenterna på Gotland erhålla ett elpris som i stort sett överensstämde med det som tillämpades i jämförbara mellansvenska områden. Till följd av ökad förbrukning i samband med näringslivets utbyggnad på Gotland svarar likströmsöverföringen numera för endast en mindre del av effektbehovet, vilket uppgår till ca 70 MW. Produktionsanläggningarna på Gotland kan därigenom inte längre utnyttjas optimalt för samköming med produktionssystemen på fastlandet. För att täcka merkostnader för befintliga och nytillkomna anläggningar på Gotland debiteras nu ett speciellt s. k. Gotlandstillägg.
Gotlands geografiska läge gör att reservkapacitet måste finnas lokalt på ön för att säkerställa produktionen vid bortfall av fastlandsförbindelsen. Elenergibehovet på ön täcks, på grund av likströmsöverföringens bristande kapacitet, nu med oljekraft i betydligt högre grad än på fastlandet, där andelen vattenkraft är stor.
De angivna förhållandena samt oljeprisstegringama har lett till att priset på elenergi har höjts kraftigt på Gotland. Jämförda med de elpriser som tillämpas av vattenfallsverket inom övriga mellansvenska områden bedöms de priser som flertalet gotländska elkonsumenter för betala ligga 40-70 % högre.
Gotlands Kraftverk och Visby Elverk har aviserat att taxehöjningar skall genomföras i maj 1976. Priset per kWh blir därefter på Gotland för högspänningsabonnenter ca 4,5 öre högre och för lågspänningsabonnenter ca 5 öre högre än inom Sydkrafts distributionsområde. Denna skillnad per kWh är 0,5 öre större än motsvarande skillnad mellan Gotland och statens vattenfallsverks mellansvenska områden. Det högre elpriset på Gotland är med säkerhet grundat på påvisbara merkostnader.
Totalt har merkostnaderna för Gotland vid jämförelse med de mellansvenska områdena beräknats till uppemot 20 milj. kr. år 1975. För år 1976 kommer merkostnaderna enligt gjorda kalkyler att överstiga 20 milj. kr.
Förslag har framlagts om en ny kabelförbindelse från Simpevarp (Oskarshamnsverket) för 100 MW. En sådan lösning önskas av bl. a. Visby Elverk med hänsyn till leveranssäkerhet, spänningskvalitet m. m. Kostnaden för en kabelförbindelse, i likströms- eller växelströmsutförande, beräknas till något över 100 milj. kr. Statens vattenfallsverk förordar av tekniska skäl en likströmskabel. Om en kabelförbindelse skall kunna tas i drift före vintern 1978-1979 måste beställning göras våren 1976.
Även om en av staten subventionerad kabelförbindelse tillkommer, kvarstår en merkostnad för elförsörjningen på Gotland. Merkostnaden sammanhänger med förluster på kabelförbindelser, behovet av extra reserveffekt
NU 1975/76:46
m. m. och är av storleksordningen 2 öre per kWh.
Länsstyrelsen i Gotlands län har i länsprogram 1974 angivit att staten bör ta ansvaret för elproduktionsreserverna på Gotland, eventuellt i samarbete med Gotlands kommun, och att staten bör medverka till ett samgående mellan de båda distributionsföretagen på ön i form av ett distributionsföretag ägt antingen helt av kommunen eller av staten och kommunen gemensamt.
Statens vattenfallsverk och Gotlands Kraftverk har undersökt förutsättningarna för att vattenfallsverket övertar kraftverkets produktions- och distributionsanläggningar för att eventuellt bilda ett distributionsföretag tillsammans med Visby Elverk. Köpeskillingen för kraftverkets anläggningar beräknas till 150 å 200 milj. kr.
1 en utredning år 1975, utförd på uppdrag av Gotlands kommun, om energiplan för Visby centralort har även möjligheterna att utnyttja fjärrvärmeunderlaget för elproduktion berörts.
Motionerna
I motionen 1975/76:837 ges exempel på vilka merkostnader för elkraft som industriföretag på Gotland får bära. Industrierna kan, säger motionärerna, knappast tåla dessa merkostnader i längden. Ännu mindre kan nya industrier intresseras för lokalisering till ort med sådant kostnadshandikapp. Medan övriga problem rörande Gotlands energiförsörjning kräver ingående undersökningar borde, menar motionärerna, en prisutjämning kunna genomföras utan dröjsmål.
De sammanlagda merkostnaderna för de gotländska elkonsumenterna under 1975 översteg, framhålls i motionen 1975/76:1768, förslagsanslaget till transportstöd för Gotland under budgetåret 1975/76, vilket utgör 17,1 milj. kr. Det står enligt motionärerna klart att de åtgärder som statsmakterna har vidtagit för att bibehålla och utveckla näringslivet på ön nu hotas, om inte den grundläggande frågan om energitillgång till rimliga priser kan lösas. De åtgärder i form av en ny kabelförbindelse och sammanförande av de båda eldistributionsföretagen på Gotland till ett allmänägt företag som har föreslagits är inte tillräckliga, säger motionärerna. Snara åtgärder är, hävdar de, nödvändiga redan i dagsläget för att åstadkomma en utjämning av elpriserna, och en sådan prisutjämning torde kunna genomföras utan tidskrävande utredningar.
Tidigare riksdagsbehandling av ämnet
I en motion år 1975 yrkades att riksdagen skulle hos regeringen begära skyndsamma åtgärder avsedda att leda till varaktiga tekniska och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, inklusive elpriser motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena. Näringsutskottet (NU 1975:30) sade sig vara medvetet om de svå -
NU 1975/76:46
righeter som möter vid försöken att komma till rätta med de angivna problemen men menade att det måste förhindras att den extra kostnadsbelastning som de gotländska elkonsumenterna får vidkännas blir bestående. Utskottet fann det angeläget att regeringen övervägde åtgärder i detta syfte. Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag att göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.
Interpellationssvar
Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 27 november 1975 (RD 1975/76:30 s. 87) en interpellation (1975/76:25) av herr Gustafsson i Stenkyrka (c) om Gotlands energiförsörjningsproblem. Interpellanten hade frågat (1) om statsrådet ville medverka till att skyndsamma åtgärder vidtogs, avsedda att uppnå dels varaktiga tekniska, organisatoriska och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, dels elpriser motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena, och (2) om statsrådet - därest svaret på den första frågan var ja - ville redogöra för vilka åtgärder som dittills vidtagits och som regeringen ämnade vidta för att lösa Gotlands energiförsörjningsproblem.
I svaret anfördes att frågan om hur elförsörjningen på Gotland på sikt skall lösas var under beredning inom regeringskansliet. Det erinrades om att förhandlingar och överläggningar hade tagits upp med berörda kraftföretag och med Gotlands kommun i syfte att pröva lämpliga vägar till utjämning mellan Gotlands och fastlandets elpriser. I detta sammanhang prövades också en av Cementa AB ingiven framställning om leverans- och prisgarantier för elström inför en planerad utbyggnad av företagets anläggning i Slite. Industriministern betonade att de angivna frågorna var komplicerade, eftersom de krävde överväganden av såväl teknisk som organisatorisk och ekonomisk art. Han fann det inte möjligt att i rådande utrednings- och förhandlingsläge uttala sig för resultatet.
Utskottet
Elkonsumenterna på Gotland måste i jämförelse med andra konsumenter i Mellansverige bära en avsevärd merkostnad för sin energitillförsel. För år 1976 beräknas denna merkostnad totalt uppgå till minst 20 milj. kr. Bakgrunden är att behovet av elenergi på Gotland till större delen täcks genom oljebaserad produktion. Den likströmskabel som finns mellan fastlandet och ön tillgodoser bara en mindre del av behovet. Oljeprisstegringarna har sålunda kraftigt slagit igenom på de gotländska elpriserna. En betydande ekonomisk belastning är också kostnaderna för den reservkapacitet för elproduktion som måste upprätthållas på Gotland för den händelse tillförseln från fastlandet skulle brytas.
Förra året uttalade riksdagen att det måste förhindras att den extra kost -
NU 1975/76:46
nadsbelastning som de gotländska elkonsumenterna får vidkännas blir bestående. Riksdagen betecknade det som angeläget att regeringen övervägde åtgärder i detta syfte. 1 årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 142) meddelas att frågan hur elförsörjningen på Gotland på sikt skall lösas f. n. bereds inom regeringskansliet. Förhandlingar och överläggningar har, anförs det, tagits upp med berörda kraftföretag och med Gotlands kommun i syfte att pröva lämpliga vägar till en utjämning av de priser som företag och enskilda får betala för elenergin på Gotland och de priser som betalas på fastlandet.
I underlaget för det beslut som har aviserats ingår, såsom har redovisats i det föregående, planer på en ny kabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland med avsevärt högre kapacitet än den nuvarande, vilken skall bibehållas. Förhandlingarna har bl. a. gällt ett övertagande från statens vattenfallsverks sida av det privatägda AB Gotlands Kraftverks produktionsoch distributionsanläggningar. Båda dessa projekt ställer stora ekonomiska krav på staten. Det bör noteras att tillkomsten av en ny kabelförbindelse inte innebär att skillnaden i elpris mellan Gotland och fastlandet elimineras. Effektförluster vid överföringen av elenergi per kabel och behovet av extra reservkapacitet medför en inte obetydlig merkostnad. Under den tid av minst ca två och ett halvt år som det tar innan en ny kabel kan börja fungera ligger merkostnaden för de gotländska elkonsumenterna kvar på nuvarande nivå.
Behovet av en snar insats för lösning av Gotlands elförsörjningsproblem ökas genom de planer som Cementa AB har på en ansenligt utvidgad cementproduktion i Slite. Vid föredragningar inför utskottet har företrädare för länsstyrelsen i Gotlands län och för Gotlands kommun kraftigt betonat vilken betydelse det har för utvecklingen på ön att den avsedda utbyggnaden av cementtillverkningen kan komma till stånd. Därvidlag, liksom i fråga om möjligheterna till lokalisering av nya industrier till Gotland, kan det bli avgörande att högre energipris inte framstår som en försvårande omständighet.
Mot bakgrund av de uppgifter som föreligger utgår utskottet från att regeringen med det snaraste kommer att ta ställning till hur Gotlands elförsörjning på längre sikt skall ordnas. Utskottet finnér det angeläget att härvid, som antyds i budgetpropositionen, eftersträvas en utjämning av den prisskillnad som nu råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet. Detta gäller även beträffande övergångsperioden till dess - såsom sannolikt är - en ny kabelförbindelse kommer till stånd.
Vid behandlingen av motionerna har inom utskottet väckts frågan om utnyttjande av alternativa energikällor, t. ex. vindkraft, på Gotland. Utskottet var inne på detta ämne förra året (NU 1975:30 s. 73) med anledning av en motion vari föreslogs att Gotland skulle utses till särskilt försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor. Detta förslag avvisades. Det fick, sade utskottet, i första hand ankomma på Gotlands egna företrädare
NU 1975/76:46
och på intresserade forskningsorgan att ta initiativ till försöksverksamhet med alternativa energikällor på Gotland. Utskottet vill nu hänvisa till detta uttalande. Samtidigt vill utskottet understryka att en lösning som innebär att Gotlands behov av elenergi normalt tillgodoses genom överföring från fastlandet inte förringar intresset för alternativa energikällor på ön, vilka kan visa sig tekniskt och ekonomiskt möjliga att utnyttja. Sådana energikällor bör alltså uppmärksammas vid den långsiktiga planeringen av Gotlands energiförsörjning i samma mån, oavsett vilka åtgärder som vidtas för att fylla det nu aktuella behovet av ökad elkraftstillförsel.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:837 och 1975/76:1768 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 20 april 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp). Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Pettersson i Helsingborg (s).
Särskilt yttrande
av fru Hambraeus (c):
Enighet råder om att Gotlands näringsliv bör stödjas av staten. En subventionering av elpriset genom att staten står för en ny kabelförbindelse med Simpevarp (Oskarshamnsverket) har föreslagits. Frågan är om det inte vore bättre från alla synpunkter att lägga dessa pengar så att man samtidigt som energiförsörjningen tryggades kunde hämta värdefulla nya kunskaper för hela landets energiframtid.
En kabel kommer inte att utjämna elpriset, utan subvention blir nödvändig förökade driftskostnader för all framtid. Extra stor reserv för kraftproduktion behövs dessutom på ön om kabeln skulle gå sönder, vilket ytterligare belastar elpriset.
Ett alternativ till en kabelförbindelse skulle vara en ökad självförsörjning med energi, baserad på motsvarande statliga stödåtgärder. Ökad användning av soluppvärmning av bostäder, elproduktion med vindkraftverk och energiodling är tekniskt realistiska alternativ redan i dag, vilka med utvecklingsarbete bör kunna bli ekonomiskt realistiska inom en period av 5-10
NU 1975/76:46
år. Man räknar f. n. med att kunna producera elektricitet i vindkraftverk för totalt ca 12 öre per kWh (uppgift från nämnden för energiproduktionsforskning). Med utvecklingsarbete och serieproduktion, t. ex. i samarbete med Saab-Scania AB i Linköping, borde priset snabbt kunna gå ned. Detta kan jämföras med produktionskostnaden i kärnkraftverk, som, enligt vad generaldirektör Jonas Norrby i statens vattenfallsverk uppgav den 11 mars 1976 inför utskottet, beräknas kosta upp till 9 öre per kWh. En statlig subvention av vindkraft kan alltså till en början högst uppgå till 1 å 2 öre per kWh utöver vad som skulle erfordras i kabelalternativet, samtidigt som intressant kunskap skulle erhållas och stora chanser finnas att priset i framtiden skulle bli lägre än i kabelalternativet. Energiodling skulle kunna bli ett kompletterande näringsfång för lantbrukarna och ge råvara till en ny industrigren, nämligen bränslefabriker för utvinning av t. ex. metanol. Sådana fabriker kunde ev. samtidigt utnyttjas för energiutvinning ur avfall.
Utskottet har fått information från förenade fabriksverken (FFV) om en Stirlingmotor som skulle kunna generera elektricitet med valfritt bränsle och utan buller och som med kylvattnet skulle värma upp bostadsområden ”på köpet”. Detta skulle kunna vara ett lämpligt alternativ till eluppvärmning av bostadshus, vilken nu svarar för ökningen av elkonsumtionen i landet. FFV är beredda att starta produktionen av denna Stirlingmotor nästa år.
En förutsättning för att dessa förslag, som på mer än ett sätt borde kunna stimulera näringslivet på Gotland, skall kunna genomföras är givetvis att det finns intresse hos de kommunala myndigheterna på ön.
GOTAB 51761 Slockholm 1976