Med anledning av propositionen 1975/76:151 om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. jämte motioner
Näringsutskottets betänkande 1975/76:52
med anledning av propositionen 1975/76:151 om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1975/76:151 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. medge att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till Statsföretag AB för 100 kr.,
2. godkänna vad chefen för industridepartementet anfört om Svenska Utvecklingsaktiebolagets framtida verksamhet,
3. till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.,
4. till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 26 700 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas nedan (s. 2).
Verkställande direktören i Svenska Utvecklings AB Olof Söderström och verkställande direktören i Sveriges Investeringsbank AB Arne Callans har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Propositionen
I propositionen framläggs slutligt förslag beträffande rekonstruktion och framtida finansiering av Svenska Utvecklingsaktiebolaget. Detta bolag, som helt ägs av staten, fick hösten 1975, sedan dess resultat kraftigt försämrats, ett aktieägartillskott som skulle göra det möjligt för bolaget att driva sin verksamhet fram till halvårsskiftet 1976. Nu föreslås att aktierna i bolaget den 1 juli 1976 överlåts till Statsföretag AB. Vidare anges vissa riktlinjer för bolagets framtida verksamhet. Bolaget skall även i fortsättningen ha till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för samhället och att utgöra en kanal för utveckling av innovationer från mindre företag och enskilda uppfinnare. Under de närmaste åren behöver ett bidrag tillföras Utvecklingsbolaget för denna uppgift. För budgetåret 1976/77 beräknas ett bidrag av 3 milj. kr. under styrelsens för teknisk utveckling forsknings- och utvecklingsanslag.
För att rekonstruktionen skall kunna genomföras föreslås ett aktieägartillskott av 27 milj. kr., varav huvudparten beräknas bli erforderlig för direkta
1 Riksdagen 1975/76. 17 samt. Nr 52
NU 1975/76:52
insatser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag. Det föreslagna bidraget till Sveriges Investeringsbank AB skall utgöra ersättning för ett tidigare avskrivet lån till Utvecklingsbolaget.
Motionerna
Yrkanden
Motionerna är följande:
1975/76:2345 av herr Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen
1. avslår propositionen 1975/76:151,
2. hos regeringen hemställer om ny proposition med förslag till rekonstruktion av Utvecklingsbolaget när ett fullständigt bokslut föreligger utan vidare löpande statliga subventioner och utan ersättning till Investeringsbanken,
1975/76:2365 av herrar Wirtén (fp) och Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att
riksdagen
1. beslutar att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget skall övertas av Statsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. i övrigt avslår propositionen 1975/76:151,
3. uttalar att en särskild företagsgrupp inte bör byggas upp inom Sveriges Investeringsbank AB.
Motivering
I motionen 1975/76:2345 ställs först summan av tidigare och nu föreslagna kapitalinsatser i Utvecklingsbolaget, 167 milj. kr., mot de i propositionen angivna rekonstruktionskostnaderna, 94 milj. kr. En liknande jämförelse görs i motionen 1975/76:2365. I båda motionerna uttrycks uppfattningen att föga har vunnits i form av kommersiellt livskraftiga nya produkter. Utvecklingsbolagets verksamhet betecknas som ett misslyckande, för vilket ansvaret till stor del vilar på industridepartementet och dess chefer. Olika delförslag i propositionen behandlas kritiskt i motionerna. Frågan om medel till AB Carbox från statens utvecklingsfond bör, anser motionärerna, prövas självständigt av fondens styrelse. Likaså bör bidrag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) lämnas endast efter STU:s bedömning av varje enskilt fall. Mot förslaget om ersättning till Investeringsbanken för dess förlust genom avskrivning av ett lån till Utvecklingsbolaget anförs att banken måste gardera sig mot förluster genom noggrann kreditprövning och ta samma ansvar för sin långivning som andra banker. Enligt motionärernas mening har banken lånat ut beloppet i fråga utan betryggande säkerhet.
NU 1975/76:52
3 Att Investeringsbankens rätt att ”i undantagsfall” förvärva aktier skulle - genom köp av Carbox - användas för att rädda ett statligt företag ur en svår situation står inte i överensstämmelse med tankegångarna bakom bildandet av Investeringsbanken, sägs det i motionen 1975/76:2345. Här avvisas också tanken att Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab Elektronik AB skall övertas av Investeringsbanken - denna får inte bli ”någon sorts andra klassens Statsföretag”. Det material som redovisas i propositionen är enligt denna motion inte tillräckligt för att ge en klar bild av Utvecklingsbolagets situation. Inga motiv har, sägs det vidare, framförts för att Statsföretag skall subventioneras genom att för 100 kr. få förvärva ett företag med ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. Att de företag som övertar dotterbolag från Utvecklingsbolaget får ersättning härför betraktas som ”högst anmärkningsvärt”.
Även i motionen 1975/76:2365 berörs Investeringsbankens roll vid övertagande av dotterbolag. Ett sådant förvärv får endast bli temporärt, säger motionärerna, och får inte leda till att man inom Investeringsbankens ram skapar en ny industrigrupp. Beträffande rekonstruktionen i övrigt hänvisar motionärerna till uttalanden hösten 1975 och hävdar att den bör kunna genomföras utan ytterligare kapitaltillskott till Utvecklingsbolaget. I stället för att Utvecklingsbolaget får ett fast bidrag från STU föreslås att Statsföretag ställer medel till förfogande, varvid kravet på utdelning från Statsföretag skall reduceras i motsvarande mån.
Utskottet
Svenska Utvecklings AB och dess verksamhet behandlades senast av riksdagen hösten 1975 (prop. 1975/76:66, NU 1975/76:19). Bakgrunden varatt resultatet för bolaget och dess dotterbolag hade försämrats drastiskt under år 1975. I stället för en budgeterad förlust detta år av 17 milj. kr. förutsågs i propositionen, som var daterad den 30 oktober 1975, en förlust av ca 45 milj. kr., i båda fallen före bokslutsdispositioner och skatter. I avvaktan på ett slutligt förslag beträffande rekonstruktion och framtida finansiering föreslog regeringen ett aktieägartillskott av 40 milj. kr., som skulle göra det möjligt för bolaget att driva sin verksamhet fram till halvårsskiftet 1976 utan att likviditetsbrist eller annan tvångssituation skulle inträda. Denna temporära lösning accepterades av riksdagens majoritet. En minoritet inom riksdagen stödde en reservation som hade avgivits av moderata samlingspartiets representanter i näringsutskottet och som gick ut på att riksdagen skulle avslå propositionen och begära en ny proposition med ett fullständigt rekonstruktionsförslag, innefattande försäljning av dotterbolagen och avveckling av moderbolaget.
Propositionen 1975/76:66 innehåll en bedömning och kritik av Utvecklingsbolaget från industriministerns sida. Vissa positiva effekter hade uppnåtts genom bolagets verksamhet, uttalade han, men från främst företags -
NU 1975/76:52
ekonomiska synpunkter hade förväntningarna inte infriats. Det negativa utfallet var, förklarades det, i inte ringa grad en följd av bristande planering och kontroll av verksamheten. Särskilt kritiserades otillräcklig marknadsbedömning hos flera dotterbolag.
I den nämnda propositionen aviserades att riksdagen under våren 1976 skulle få ta ställning till ett slutligt förslag till rekonstruktion av Utvecklingsbolaget. Det är detta förslag som nu framläggs i propositionen 1975/76:151.
Industriministern rekapitulerar här inledningsvis Utvecklingsbolagets syften och de huvudsakliga riktlinjerna för dess verksamhet. I bilaga 2 till propositionen ges sektorsvis en översikt av moderbolagets och dotterbolagens verksamhet fr. o. m. år 1974. Industriministern lämnar också en beskrivning av den händelseutveckling år 1975 som föregick riksdagens beslut i höstas om medelstillskott till Utvecklingsbolaget. Med anknytning till den bedömning av bolaget som gjordes i förra årets proposition deklarerar industriministern att hans kritik mot skötseln av bolaget kvarstår men att han finner det angeläget att samtidigt framhålla "de många positiva resultaten av bolagets verksamhet”. De näringspolitiska motiven för Utvecklingsbolaget finns det enligt industriministern inte skäl att ifrågasätta. En samlad bedömning av erfarenheterna hittills utmynnar, hävdar han, i att staten även fortsättningsvis bör inte enbart genom bidrag till privata företag stödja långsiktigt utvecklingsarbete utan också genom ett helägt utvecklingsbolag medverka vid genomförandet av sådant arbete. Det understryks att utvecklingsverksamheten bör vara ägarmässigt knuten till ett företag med omfattande industriell produktion och marknadskontakt och att den inte alltid kan bedrivas så att normal företagsekonomisk lönsamhet uppnås. En slutsats blir att vissa löpande finansiella tillskott utifrån behövs för att den avsedda utvecklingsresursen skall kunna upprätthållas. Samtidigt betonas att det måste finnas såväl marknadsförutsättningar som ekonomiska förutsättningar för de projekt som utvecklas.
Det rekonstruktionsarbete som har inletts och avses skola fullföljas gäller dels olika dotterbolag till Utvecklingsbolaget, dels moderbolaget. I fråga om dotterbolagen redovisas två redan genomförda försäljningar, vilka industriministern betecknar som naturliga led i rekonstruktionen. Fyra helägda dotterbolag - AB Samefa, AB Carbox, Edvin Gardmo AB och AB Tellusond - kvarstår. Därtill kommer det hälftenägda Stansaab Elektronik AB. Sedan propositionen framlades har preliminärt avtal ingåtts om att Samefa övertas av Telub AB, i vilket företag staten - genom förenade fabriksverken - innehar 51 96 av aktiekapitalet. Carbox - som enligt propositionen kunde komma att övertas av Sveriges Investeringsbank AB - skall enligt en motsvarande överenskommelse övergå i Statsföretags ägo. I fråga om Stansaab anmäls i propositionen att Investeringsbanken prövar frågan om övertagande av Utvecklingsbolagets andel av aktierna. Beträffande de båda övriga nämnda
NU 1975/76:52
bolagen pågår förhandlingar, men frågan om överlåtelse av dem står fortfarande öppen.
I sin framställning rörande moderbolaget utgår industriministern från vad näringsutskottet hösten 1975 anförde om lämplig inriktning av rekonstruktionsarbetet. Utskottet förordade att Utvecklingsbolaget skulle återföras till Statsföretag, som därigenom skulle fl en utvecklingsenhet att utnyttjas både för Statsföretagskoncerriens och för utomstående företags behov. I huvudsaklig överensstämmelse med grunder som Statsföretag och Utvecklingsbolaget gemensamt har utarbetat och framlagt för industriministern föreslås att Statsföretag per den 1 juli 1976 övertar samtliga aktier i Utvecklingsbolaget för 100 kr. och att därvid aktiekapitalet, som f. n. uppgår till 50,5 milj. kr., sätts ned till 2,5 milj. kr. Utvecklingsbolagets uppgift blir i framtiden att "dels vara central utvecklingsresurs för Statsföretag, dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och kommersiellt riskfyllda, projekt av samhällsangelägen natur, som inte ryms inom Statsföretags målsättning”. Det förutsätts att hälften av bolagets kapacitet skall tas i anspråk av Statsföretag.
En rekonstruktion enligt de riktlinjer som har angivits kräver enligt propositionen olika slags finansiella insatser av staten. Statsföretags anbud är baserat på förutsättningen att staten skall svara för att samtliga förluster per den 31 december 1976 i de dotterbolag som vid övertagandet medföljer moderbolaget täcks till fullo. I propositionen föreslås ett aktieägartillskott till Utvecklingsbolaget av 27 milj. kr. Huvudparten av beloppet beräknas för direkta insatser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag. Beloppet skall ge Statsföretag full ersättning för övertagande av moderbolaget och eventuella dotterbolag.
En anslag av 26,7 milj. kr. föreslås för bidrag till Investeringsbanken. Detta bidrag är avsett att täcka den förlust som banken år 1975 gjorde genom att skriva bort en fordran på Utvecklingsbolaget, något som skedde för att bolaget skulle få rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder.
Vissa medel föreslås vidare skola ställas till Utvecklingsbolagets resp. Carbox förfogande i särskild ordning för att fortsatt utvecklingsarbete skall möjliggöras. Härvid är det enligt industriministerns mening inte fråga om rekonstruktionskostnader. För Utvecklingsbolagets del räknas med ett årligt bidrag motsvarande 3 milj. kr. i 1976 års penningvärde. Det skall vara avsett att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som inte har samband med Statsföretag. Bidraget bör enligt propositionen utgå från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, vilket i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 196 f.) har upptagits till 238,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. För stöd under nästa budgetår till utvecklingsverksamheten vid Carbox avses skola användas 5 milj. kr. av de 20 milj. kr. som enligt budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 255) skall anvisas till statens utvecklingsfond. Avsikten är, har utskottet inhämtat, att regeringen skall förordna härom i sina anslagsföreskrifter för
NU 1975/76:52
budgetåret 1976/77 rörande fonden. De båda nu nämnda punkterna i statsbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975/76:53.
I propositionen har intagits preliminära uppgifter om Utvecklingsbolagets ekonomiska resultat för år 1975. Utskottet har vid sin prövning av ärendet haft tillgång till ett preliminärt bokslut, som sedermera har antagits av bolagets styrelse. Det upptar efter dispositioner i form av aktieägartillskott av 40 milj. kr. och avskrivning av lån på 26,7 milj. kr. en redovisad förlust av ca 22,9 milj. kr. Vidare har utskottet haft tillgång till den revisionsberättelse för räkenskapsåret 1976 som bolagets revisorer har avgivit den 20 april 1976. Det kan antecknas att styrelsen och verkställande direktören föreslår och revisorerna tillstyrker att den under året redovisade och den från föregående år balanserade förlusten, totalt ca 47,7 milj. kr., täcks genom utnyttjande av bolagets reservfond, vilken tillförs medel för ändamålet genom överföring av aktiekapital och vars resterande belopp blir ca 13 milj. kr. Det kan vidare antecknas att revisorerna hänskjuter frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör till bolagsstämman ”med hänsyn till att ägaren varit väl informerad och i vissa fall både påverkat och deltagit i beslut som väsentligen påverkat resultat och ställning”.
Propositionen har föranlett två motioner. I den ena, 1975/76:2345, yrkas att riksdagen skall avslå propositionen och begära att regeringen, när ett fullständigt bokslut för Utvecklingsbolaget föreligger, kommer med ett nytt rekonstruktionsförslag, som skall vara baserat på att inga löpande statliga subventioner skall utgå och att Investeringsbanken inte får ersättning för sin bortskrivna fordran. I den andra motionen, 1975/76:2365, godtas att Utvecklingsbolaget överförs till Statsföretag men avvisas förslagen om finansiella dispositioner i form av aktieägartillskott, bidrag till Investeringsbanken samt bidrag till utvecklingsarbete i Utvecklingsbolaget resp. Carbox från anslagen till styrelsen för teknisk utveckling (STU) resp. statens utvecklingsfond. För Utvecklingsbolagets del föreslås att bidraget till utvecklingsarbete skall ställas till förfogande av Statsföretag, som i sin tur skall kompenseras genom en lika stor reduktion av utdelningen till aktieägaren-staten. Riksdagen föreslås vidare uttala att det inte bör byggas upp någon särskild företagsgrupp inom Investeringsbanken. Samma tankegång återfinns i motiveringen i motionen 1975/76:2345.
Om den argumentation varpå motionsyrkandena stöds kan följande nämnas. I motionen 1975/76:2345 uttalas att det saknas varje skäl för att staten skulle ersätta Investeringsbanken för förluster som banken har gjort ”genom att, som det visat sig, utan betryggande säkerhet låna ut pengar till Utvecklingsbolaget". Avsaknaden av bokslut och en knapphändig framställning i övrigt gör det enligt motionärerna svårt att med propositionens hjälp få en klar bild av Utvecklingsbolagets situation. En subventionering av Statsföretag i samband med övertagandet av Utvecklingsbolaget anses inte motiverad, och det betecknas som ”högst anmärkningsvärt” att det vid överlåtelsen av dotterbolag från Utvecklingsbolaget till andra företag skall fö -
NU 1975/76:52
rekomma särskild ersättning till dessa. I motionen 1975/76:2365 hänvisas till att motionärerna i höstas uttalade att en rekonstruktion borde kunna genomföras utan att riksdagen behövde tillskjuta ytterligare kapital. Motionärerna erinrar om att Statsföretag enligt beslut av riksdagen nyligen för ett tillskott av aktiekapital på 1 500 milj. kr. och att i en motion (1975/76:2177) därom, som de gav sitt stöd, uttalades att målet borde vara att ”lösa problemen för förlustbolagen” inom ramen fördetta kapitaltillskott.
Utskottet finner det angeläget att först klargöra vilka de faktiska konsekvenserna av beslut enligt motionsyrkandena kan bedömas bli. Det kan konstateras att Utvecklingsbolaget, vars styrelse redan har beslutat om upprättande av likvidationsbalansräkning, kommer att fö inställa betalningarna om medel till täckande av koncernens förluster inte ställs till förfogande. Även styrelserna för Carbox, Samefa och Tellusond för besluta om upprättande av likvidationsbalansräkning. Det kan inte förutsättas att Statsföretag kommer att förklara sig villigt till ytterligare ekonomiska åtaganden i samband med förvärv av Utvecklingsbolaget. Inte heller kan det förutsättas att kvarvarande dotterbolag skall kunna överlåtas till nya ägare utan att medel för förlusttäckning tillskjuts av Utvecklingsbolaget. Enligt motionen 1975/76:2345, vari begärs en ny proposition i ämnet, skall frågan om rekonstruktion av Utvecklingsbolaget åter föreläggas riksdagen, vilket kan ske tidigast i oktober 1976. Mot bakgrund av vad ovan sagts kan det bedömas som sannolikt att, om propositionens rekonstruktionsförslag har avvisats, vid det laget en slutlig avveckling av Utvecklingsbolaget och de nyssnämnda dotterbolagen är nära förestående och att förutsättningar för en rekonstruktion då kommer att saknas.
Förslaget'i motionen 1975/76:2365 innebär att kostnaderna för en rekonstruktion av Utvecklingsbolaget till väsentlig del skall bäras av Statsföretag. Som nyss sagts kan det inte förutsättas att Statsföretags ledning frivilligt godtar en sådan lösning. Riksdagen kan inte förelägga Statsföretag att fatta visst beslut i denna fråga. Det får vid bifall till motionen 1975/76:2365 ankomma på regeringen att - ev. genom beslut av aktieägaren-staten vid bolagsstämma i Statsföretag - föranstalta om att statsföretag vidtar de dispositioner som riksdagen i så fall har begärt.
Det nu berörda förslaget ger utskottet anledning att erinra om de grundläggande principer som gäller för Statsföretags verksamhet (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381; jfr NU 1971:44). Som överordnat mål har statsmakterna angivit att bolaget under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. Vid fullföljandet av detta syfte är Statsföretag underkastat vissa förhållningsregler och restriktioner som kan sägas markera delmål för verksamheten. En sådan regel är att de statliga företagen vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset. I det sammanhanget bör observeras att bland principerna för Statsföretags verksamhet ingår att kravet på lönsamhet är förenat med skyldighet att lämna offert för fullgörande av sådana speciella
NU 1975/76:52
uppgifter i fråga om sysselsättning, försvarsberedskap m. m. som ägaren begär att bolaget skall fullgöra. Det har sålunda förutsatts att ersättning för merkostnader skall utgå om statsmakterna ålägger Statsföretag att ta på sig uppgifter som står i strid med lönsamhetskriteriet och inte följer av de mål i övrigt som har angivits för bolaget.
Utskottet finnér att de krav på finansiella insatser som i motionen 1975/76:2365 ställs på Statsföretag inte är förenliga med de principer som enligt vad utskottet här angivit gäller för Statsföretags verksamhet. Den föreliggande situationen ger enligt utskottets uppfattning inte statsmakterna anledning att ompröva dessa principer. Oavsett hur det i motionen 1975/76:2365 framlagda förslaget beträffande täckande av kostnader för rekonstruktionen av Utvecklingsbolaget kan bedömas i övrigt anser utskottet att förslaget av det skäl som här angivits bör avvisas av riksdagen.
Som ovan nämnts hänvisas i samma motion till ett uttalande i motionen 1975/76:2177 om att Statsföretag borde "lösa problemen för förlustbolagen” inom ramen för det kapitaltillskott som föreslogs - och beslöts - tidigare i år. I anslutning till detta uttalande anförde utskottet (NU 1975/76:39) bl. a. att det redan av det lönsamhetskrav som är primärt för Statsföretag framgår att företaget måste ägna särskild omsorg åt sina förlustbolag. Uttalandet i motionen avsåg emellertid förlustbolag inom Statsföretagskoncernen och kan uppenbarligen inte åberopas till stöd för ett yrkande som går ut på att Statsföretag skall täcka förluster som har uppkommit i bolag utanför koncernen vilka Statsföretag föreslås förvärva.
Med anledning av att i propositionen nämns att Investeringsbanken ev. skulle överta dels Carbox - något som inte längre är aktuellt dels Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab begärs i motionen 1975/76:2365 att riksdagen skall uttala att det inte inom Investeringsbanken bör byggas upp en ny grupp av industriföretag. I samband med beslutet om inrättande av Investeringsbanken (prop. 1967:56, BaU 1967:33) uttalades att det inte kunde uteslutas att en insats genom aktieteckning från bankens sida kunde framstå som en naturlig komplettering av bankens övriga fmansieringsengagemang. Övervägande skäl sades tala för att banken skulle fö möjlighet att i undantagsfall förvärva aktier. F. n. innehar Investeringsbanken aktieposter i fyra tillverkande företag. De förvärv av aktier i sådana företag som förekommit hittills har gjorts för skyddande av fordringar eller eljest av särskilda skäl, och avsikten har inte varit att aktieinnehaven skulle bestå på längre sikt. Detsamma har, enligt vad utskottet inhämtat, varit avsikten beträffande de ev. aktieförvärv som nämns i propositionen. Utskottet anser med hänsyn härtill att det inte finns skäl för riksdagen att överväga ett sådant uttalande rörande Investeringsbanken som föreslås i motionen 1975/76:2365.
När utskottet i höstas förordade att riksdagen skulle godta det förslag till temporära insatser för en rekonstruktion av Utvecklingsbolaget som då framlades refererade utskottet den kritik mot bolagsledningen som industriministern hade framfört i propositionen och inskränkte sig för egen del
NU 1975/76:52
till att beteckna den uppkomna situationen som otillfredsställande.
Vid den återblick som nu ter sig motiverad konstaterar utskottet att vad som har förekommit bör resultera i ingående överväganden av de problem rörande styrning och ledning av statliga företag som har aktualiserats. I det sagda ligger såväl en bestämd kritik mot missförhållanden i samband med Utvecklingsbolagets verksamhet, framför allt mot att de ekonomiska frågorna har fått stå tillbaka för de tekniska, som en uppfordran till åtgärder för att förebygga att liknande situationer i framtiden kan uppkomma inom den statliga företagssektorn.
Utskottet instämmer emellertid med industriministern i omdömet att det finns många positiva resultat av Utvecklingsbolagets verksamhet och att den omständigheten att förluster har uppkommit inte i och för sig ger anledning till kritik. Även utskottet anser att näringspolitiska motiv talar för att staten framgent liksom hittills bör medverka i det långsiktiga tekniska utvecklingsarbetet genom ett helägt utvecklingsbolag. Utskottet står kvar vid den uppfattning rörande Utvecklingsbolagets framtid som utskottet gav uttryck åt i höstas och som industriministern nu hänvisar till. Mot bakgrund härav är det naturligt att utskottet ställer sig positivt till grundlinjerna i den lösning som anges i propositionen. 1 detta sammanhang vill utskottet uttala sin tillfredsställelse över det målmedvetna och konstruktiva sätt på vilket den senaste tidens rekonstruktionsarbete har bedrivits.
Den punkt i propositionen som gäller bidrag till Investeringsbanken tar utskottet upp sist i betänkandet. Beträffande propositionen i övrigt gäller allmänt att utskottet ansluter sig till regeringens förslag.
Det är enligt utskottets mening naturligt att direkta ekonomiska insatser måste göras i samband med att vissa förlustbringande dotterbolag överlåts till nya ägare. Det undandrar sig utskottets bedömning på vilka grunder det i motionen 1975/76:2345 betecknas som ”högst anmärkningsvärt” att denna inom näringslivet inte okända metod att åstadkomma mera positiva konstellationer skulle tillämpas i detta fall.
Förslagen om att vissa för STU resp. statens utvecklingsfond avsedda medel skall genom regeringens anslagsföreskrifter reserveras för Utvecklingsbolagets resp. Carbox räkning och sålunda undantas från de nämnda myndigheternas dispositioner synes visserligen extraordinära men är enligt utskottets mening i sak motiverade. De föranleder ingen erinran från utskottets sida. Att, som föreslås i motionen 1975/76:2365, Statsföretag skulle tillskjuta det för Utvecklingsbolaget avsedda beloppet och kompenseras genom sänkt krav på utdelning finnér utskottet mindre lämpligt.
Genom att ansluta sig till regeringens rekonstruktionsförslag har utskottet tagit avstånd från den handlingslinje som skulle få följas om riksdagen bifaller motionen 1975/76:2345. Utskottet vill deklarera att det inte synes förenligt med statens ansvar som företagsägare och arbetsgivare att låta den beklagliga utvecklingen inom den berörda företagsgruppen utmynna i en likvidation som skulle innebära att värden som har skapats genom
NU 1975/76:52
verksamheten går till spillo, att anställda försätts i svårigheter och att förtroendet för staten som företagare skadas på ett helt annat sätt än som har kunnat ske genom de missförhållanden som nu håller på att botas.
Till sist tar utskottet upp frågan om ersättning till Investeringsbanken för den förlust som banken har gjort genom att skriva bort en fordran på Utvecklingsbolaget. I de båda motionerna riktas invändning mot detta förslag.
Som ovan har påpekats skedde bankens eftergift för att bolaget skulle få rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder. Vid tidpunkten hade Investeringsbanken betryggande säkerhet i form av aktier i Stansaab, en säkerhet som alltså återställdes till låntagaren. Dess förlust var sålunda inte, som motionärerna vill göra gällande, ett resultat av misstag i kreditbedömningen. Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet i likhet med regeringen att det är motiverat att staten nu kompenserar banken för förlusten.
Utskottet hemställer
1. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.
att riksdagen
A. med bifall till propositionen 1975/76:151 punkterna 1-3 och med avslag på motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande del och yrkandet 2 samt motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande del
a) medger att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till Statsföretag AB för 100 kr.,
b) godkänner vad chefen för industridepartementet i propositionen har anfört om Svenska Utvecklingsaktiebolagets framtida verksamhet,
c) till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.,
B. avslår motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 i den mån motionen inte i denna del har tillgodosetts enligt utskottets hemställan under 1,
2. beträffande Sveriges Investeringsbank AB:s företagsförvärv
att riksdagen finner motionen 1975/76:2365 i ifrågavarande del (yrkandet 3) besvarad genom vad utskottet anfört,
3. beträffande bidrag till Sveriges Investeringsbank AB
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:151 punkten 4 samt med avslag på motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande del till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för
NU 1975/76:52
II
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 26 700 000 kr.
Stockholm den 6 maj 1976
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Pettersson i Helsingborg (s) och Siegbahn (m).
Reservationer
1. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. (utskottets hemställan under 1) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och Petersson i Ronneby (c) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det nu berörda” och slutar på s. 8 med ”föreslås förvärva” bort ha följande lydelse:
I skrivelse till industridepartementet den 5 maj 1975 förklarade sig Statsföretag villigt att överta Utvecklingsbolaget och också berett att ge kapitaltillskott för att tillgodose bolagets utvecklingsmöjligheter. Utskottet anser därför att det inte innebär något brott mot de grundläggande principerna för Statsföretags verksamhet att det övertar det vidare ansvaret, även finansiellt, för Utvecklingsbolagets rekonstruktion.
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet instämmer” och slutar på s. 10 med ”att botas” bort ha följande lydelse:
Industriministern talar, som ovan sagts, om att Utvecklingsbolagets verksamhet har givit många positiva resultat. Utskottet finnér detta omdöme överdrivet. Såsom anförs i motionen 1975/76:2365 har mycket få av de innovationer som bolaget har varit engagerat i kommit att utvecklas vidare och vinna framgång på marknaden.
Det sagda hindrar inte att Utvecklingsbolaget kan ha stort potentiellt värde som utvecklingsresurs. En förutsättning för att detta värde skall kunna tas till vara är uppenbarligen att bolaget infogas i ett sammanhang som möjliggör en effektiv styrning av dess verksamhet och ett fruktbart samspel mellan bolaget och väletablerade produktionsföretag. Denna förutsättning
NU 1975/76:52
kan uppfyllas om bolaget åter införlivas med Statsföretagsgruppen. Utskottet tillstyrker alltså att så sker.
Vad gäller villkoren för en rekonstruktion med denna innebörd kan utskottet däremot inte godta regeringens förslag. Som framgår av referat i det föregående kritiseras detta förslag punkt för punkt i motionen 1975/76:2365.
Enligt utskottets mening bör Statsföretag snarast överta ansvaret för Utvecklingsbolaget och därmed också för det fortsatta rekonstruktionsarbetet. Det får ankomma på Statsföretag att bedöma vilka kapitaltillskott som blir erforderliga för att t. ex. genomföra försäljning och avveckling av dotterbolag så att tryggheten för de anställda inte hotas. 1 sammanhanget vill utskottet erinra om att Statsföretags aktiekapital nyligen har höjts avsevärt och att därmed företagets investeringsresurser väsentligt förstärkts.
Vad här sagts betyder att utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionen 1975/76:2365 att den fortsatta rekonstruktionen av Utvecklingsbolaget bör kunna genomföras utan ytterligare kapitaltillskott från riksdagens sida. Frågorna om bidrag från STU till Utvecklingsbolaget och från statens utvecklingsfond till Carbox bör prövas av dessa myndigheter enligt vanliga regler. Som föreslås i motionen 1975/76:2365 bör Utvecklingsbolaget årligen från Statsföretag erhålla ett bidrag på 3 milj. kr. för att täcka kostnaderna för arbete med, som det sägs i propositionen, "långsiktiga, för samhället angelägna projekt”. Utdelningskravet på Statsföretag bör reduceras i motsvarande mån.
Av det positiva förslag beträffande Utvecklingsbolagets framtid som utskottet här har framlagt följeratt utskottet avstyrker motionen 1975/76:2345,
dets att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen
A. med anledning av propositionen 1975/76:151 punkterna 1 och
2 och motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 samt med avslag på motionen 1975/76:2345, såvitt den inte behandlas under
3 eller tillgodoses enligt utskottets hemställan,
a) medger att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till Statsföretag AB i enlighet med vad utskottet anfört,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget och om bolagets framtida verksamhet,
B. med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande del avslår propositionen 1975/76:151 punkten 3,
NU 1975/76:52
2. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det nu berörda” och slutar på s. 8 med ”föreslås förvärva” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka det rekonstruktionsförslag som framläggs i propositionen. I det väsentliga ansluter sig utskottet till den bedömning av förslaget som redovisas i motionen 1975/76:2345. Liksom motionärerna finner utskottet det anmärkningsvärt att företag som övertar dotterbolag från Utvecklingsbolaget förutsätts få särskild ersättning för detta. En avveckling av dotterbolagen måste enligt utskottets mening genomföras utan ytterligare kapitaltillskott. Vad moderbolaget beträffar föreslås i propositionen att detta - med ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. - införlivas med Statsföretag såsom utvecklingsenhet. De i propositionen angivna villkoren innebär en subventionering av Statsföretag som riksdagen inte synes böra godtaga. Vad som anförs i propositionen övertygar inte heller om att de dåliga resultat som har redovisats under de senaste åren kommer att förbytas i acceptabel lönsamhet. Såvida inte Statsföretag finner skäl att utan statlig subvention överta Utvecklingsbolaget anser utskottet att detta bör avvecklas helt.
Den avveckling av Utvecklingsbolaget och - eventuellt - några av dess dotterbolag som kan bli följden av utskottets förslag bör genomföras med största möjliga hänsyn tagen till de anställdas intressen. 1 den mån detta syfte inte blir fullt tillgodosett genom de garantier som föreligger enligt lag och avtal bör under en övergångstid ytterligare insatser från statens sida kunna ifrågakomma efter prövning i varje enskilt fall. Utskottet föreslår därför att ett särskilt förslagsanslag, beräknat till 3 milj. kr., ställs till regeringens förfogande för att användas till att enligt vad som sagts hålla de anställda vid avvecklingsföretagen skadeslösa. Frågan om efter vilka principer detta extra tillskott skall användas bör avgöras efter överläggningar med de anställdas organisationer.
En ny proposition rörande Utvecklingsbolaget enligt motionen 1975/76:2345 skulle, såsom ovan har nämnts, kunna behandlas tidigast i oktober. Som utskottet har anfört torde det då saknas förutsättningar för att en rekonstruktion skall kunna komma till stånd. Anledningen härtill är att Utvecklingsbolagets ställning är långt sämre än som tidigare framkommit. Detta bestyrks inte minst av revisorernas bedömning. Mot här angiven bakgrund ser sig utskottet föranlåtet att avstyrka motionen 1975/76:2345 såvitt den avser begäran om en ny proposition i ämnet.
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "När utskottet” och slutar på s. 10 med ”att botas” bort ha följande lydelse:
Vid den återblick (= utskottet, s. 9) statliga företagssektorn.
NU 1975/76:52
dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen
a) med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande del avslår propositionen 1975/76:151 punkterna 1-3,
b) avslår motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 i den mån motionen inte i denna del har avslagits enligt utskottets hemställan under a,
c) till Kostnader för avveckling av Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,
d) avslår motionen 1975/76:2345 yrkandet 2,
3. beträffande bidrag till Sveriges Investeringsbank AB (utskottets hemställan under 3) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sorn ovan” och slutar med ”för förlusten” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Investeringsbanken på samma sätt som övriga banker själv måste bära de förluster som uppkommer till följd av bankens långivning. Följaktligen bör det enligt utskottets mening inte utgå någon ersättning till Investeringsbanken i det nu aktuella fallet.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande del avslår propositionen 1975/76:151 punkten
4.
GOTAB 51925 Stockholm 1976