Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder, m. m. jämte motioner

NU 1975/76: 53

Näringsutskottets betänkande 1975/76: 53

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder, m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) punkterna B 7 (företags- och branschfrämjande åtgärder), B 8 (strukturåtgärder för skoindustrin), B 10 och 11 (täckande av förluster på grund av vissa garantier), B 14 (medelstillskott till Norrlandsfonden), E 1, 2 och 4 (styrelsen för teknisk utveckling), E 19 (Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling) och E 20 (finansiering av statens utvecklingsfond) på driftbudgeten samt tio motioner med anknytning till dessa punkter.

INDUSTRI M. M.

1. Företags- och branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkten B 7 (s. 53-82) föreslagit riksdagen att till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 34 690 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:844 av herr Stjernström m. fl. (c,m,fp), vari hemställs att riksdagen på industridepartementets huvudtitel för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. till Träinformation AB för avsättningsfrämjande åtgärder för trähus, snickerier, sågade trävaror och andra träprodukter,

1975/76:1764 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att motionens förslag beaktas i avsikt att skapa fler arbetstillfällen för byggbranschens personal genom stödåtgärder för ökad export av byggvaror,

1975/76:1776 av herr Hovhammar m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att tillämpningsbestämmelserna rörande exportfrämjande åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin utformas så, att jämväl individuellt stöd kan utgå till företagen i branschen,

1975/76:1825 av herr Westberg i Ljusdal (fp), såvitt avser hemställan (yrkandet 1) att riksdagen till främjande av företagsservice m. m. anvisar ett i förhållande till budgetpropositionen med 1,6 milj. kr. förhöjt anslag av 10 milj. kr..

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 53

NU 1975/76:53

1975/76:1826 av herr Wirtén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen höjer anslaget till exportfrämjande åtgärder för den träbearbetande industrin med 2,0 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1975/76:2113 av herr Ahlmark m. fl. (fp), såvitt avser hemställan (yrkandet 4 b) att riksdagen under trettonde huvudtiteln till Främjande av företagsservice m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt anslag av 9,4 milj. kr.,

1975/76:2122 av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt avser hemställan (yrkandet B 6) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1976/77 till Företags- och branschfrämjande åtgärder anvisa ett i förhållande till budgetpropositionen med 8 810000 kr. (3 410 000 + 4 600 000 + 800 000) förhöjt anslag av 43 500 000 kr.

Propositionen

Anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder är uppdelat på tre anslagsposter, nämligen branschfrämjande åtgärder (inkl. exportfrämjande åtgärder), främjande av företagsservice samt regional utbildningsservice.

I avsnittet Branschfrämjande åtgärder redogörs för statens industriverks promemoria (SIND PM 1975:6) Branschfrämjande åtgärder i praktisk tilllämpning samt remissyttranden däröver. Tre särskilda delavsnitt, vari flera framställningar och förslag redovisas, ägnas åt tekoindustrierna, den träbearbetande industrin samt gjuteri- och metallmanufakturindustrierna och den manuella glasindustrin.

I avsnittet Främjande av företagsservice behandlas en av industriverket genomförd utredning (SIND PM 1975:7) om användarfrämjande åtgärder på dataområdet, främst avseende de mindre och medelstora företagen, och framläggs förslag på grundval därav.

Motioner om branschfrämjande åtgärder

I motionen 1975/76:1826 anförs att den träbearbetande industrins exportandel i dag är begränsad men bedöms kunna öka väsentligt, vilket dock i inledningsskedet skulle förutsätta ett betydligt högre exportstöd än som nu föreslagits i budgetpropositionen. Motionärerna påpekar att exportstödet i förhållande till antalet sysselsatta inom branschen är avsevärt lägre inom den träbearbetande industrin än inom tekoindustrierna och den manuella glasindustrin.

I motionen 1975/76:844 uttalas att Träinformation AB, som är ett företag bildat och Finansierat av de svenska sågverken, skogsintressena m. fl., kan spela en betydelsefull roll för exporten av svenska trävaror. Träinformation kan också genom sin ingående kännedom om utlandsmarknaderna återföra viktig produkt- och marknadsinformation till den svenska träbearbetande

NU 1975/76:53

industrin. Detta förutsätter dock, säger motionärerna, att ett statligt stöd utgår till verksamheten.

I motionen 1975/76:1764 föreslås en rad åtgärder med syfte att den överkapacitet som f. n. finns inom byggnadsbranschen skall kunna utnyttjas för ökade exportinsatser. Enligt motionären råder en mycket stor efterfrågan på småhus i olika delar av världen. De föreslagna åtgärderna, som förutsätter insatser från det allmänna i samverkan med företag och organisationer inom byggnadsbranschen, är sammanfattningsvis följande. Ett centralt exportprogram för byggnadsbranschen skall organiseras för att de hittillsvarande förlusterna av leveranstillfällen inte skall behöva upprepas. En central utprovningsstation skall anordnas i anslutning härtill. Kreditgarantier samt lån eller bidrag skall ställas till förfogande för att främja exporten. Anställda inom byggnadsbranschen skall stimuleras att förvärva samarbetsvana och marknadserfarenheter, och motsvarande kunnande skall förmedlas inom branschen föranläggningsverksamhet. Utbildning med sikte på samordning och standardisering inom byggnadsbranschen skall främjas. Arbetsmarknadsverkets medel skall i ökad utsträckning utnyttjas för att främja produktion för export. De stödåtgärder som vidtas skall särskilt inriktas på att de mindre företagen inom branschen gynnas. En vägledning beträffande olika exportfrämjande åtgärder m. m. skall distribueras till företag inom branschen. En svensk byggattachétjänst skall inrättas på lämplig plats i Europa.

I motionen 1975/76:1776 påpekas att exportstödet till den manuella glasindustrin har den restriktionen att individuellt utformat exportstöd till enskilt företag inte kan utgå. Motionärerna önskar att tillämpningsbestämmelserna för detta exportstöd skall utformas på ett mera flexibelt sätt.

I motionen 1975/76:2122 konstateras att en - på grund av strukturförändringarna inom vissa branscher nödvändig - utvidgning av de branschfrämjande åtgärderna har genomförts under de senaste åren. Motionärerna anser att de exportfrämjande åtgärderna bör intensifieras och att insatser bör göras även för sådana branscher som hittills inte har varit föremål för åtgärder.

Motioner om främjande av företagsservice

Åtgärderna för främjande av företagsservice syftar till att förstärka företagareföreningarnas utvecklingsfrämjande verksamhet, i första hand teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och information.

Företagareföreningarna har visat sig kunna fungera som effektiva och värdefulla förbindelselänkar mellan samhället och näringslivet, anförs det i motionen 1975/76:1825. Motionären anser att företagareföreningarna för att i fortsättningen kunna fullgöra de vidgade uppgifter som har ålagts dem måste få större personella och ekonomiska resurser. Företagareföreningarna bör få möjligheter att bedriva en offensiv och uppsökande verksamhet, sägs det i denna motion liksom i motionen 1975/76:2113. Den ytterligare höjning

NU 1975/76:53

av anslaget till främjande av företagsservice som föreslås i motionerna är avsedd att möjliggöra utnyttjande av externa konsulenttjänster.

Enligt motionen 1975/76:2122 ingår marknadsföring och produktförnyelse som en viktig del i området ”främjande av företagsservice”. Via företagareföreningarna bör, anser motionärerna, ökade insatser på dessa delområden göras för de mindre och medelstora företagen. Underleverantörernas betydelsefulla roll inom produktionen understryks vidare i motionen, och det begärs att insatser skall göras med syfte att underleverantörs verksamheten skall främjas.

Motion om regional utbildningsservice

Syftet med den regionala utbildningsservicen är att främja utbildningsaktiviteter hos främst mindre och medelstora företag. I motionen 1975/76:2122 anges det som betydelsefullt att den kommunala vuxenutbildningen kan utnyttjas i högre grad för att täcka de mindre företagens utbildningsbehov. Vidare framställs önskemål om att utbildningen skall anpassas för att bättre kunna bli utnyttjad av de anställda i de mindre företagen.

Utredningsrapporter frän statens industriverk

Utöver de utredningsrapporter som omnämns i budgetpropositionen har statens industriverk under våren 1976 publicerat ytterligare två rapporter som behandlar vissa delar av de företags- och branschfrämjande åtgärderna. Dessa rapporter är Företagsservice - begrepp och erfarenheter (SIND PM 1976:2) och Den manuella glasindustrin i Sverige (SIND PM 1976:3).

Den förstnämnda skriften innehåller en kort redogörelse för begreppet företagsservice och för företagareföreningarna samt en sammanfattning av aktiviteter för främjande av företagsservice som under budgetåret 1974/75 har genomförts av landets olika företagareföreningar. Tonvikten på olika aktiviteter har varierat mellan företagareföreningarna. Av anslaget till Företagsservice, som mellan budgetåren 1973/74 och 1974/75 i det närmaste har fördubblats, används hälften för information, kontakt och uppsökande verksamhet och en tredjedel till insatser för företagens produktutveckling och marknadsföring.

Utredningsrapporten om den manuella glasindustrin har utarbetats av en arbetsgrupp som 1975 tillsattes av industriverket efter samråd med industridepartementet. Arbetsgruppen, som har bestått av företrädare för verket, glasindustrin och de anställdas organisationer, har haft till uppgift att närmare klarlägga situationen och utvecklingstendenserna inom den manuella glasindustrin samt att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vara erforderliga för att förbättra branschens konkurrenskraft. Syftet med utredningsrapporten är att ge statsmakterna underlag för övervägande av

NU 1975/76:53

eventuella åtgärder för en effektivisering av den manuella glasindustrin i Sverige. Arbetsgruppen anser att det inom branschen föreligger ett utvecklingsbehov avseende såväl byggnader som maskiner och annan utrustning, vilket på grund av kapitalbrist och dålig lönsamhet inte kan täckas av företagens egna resurser. Det nuvarande strukturstödet till branschen anses vara otillräckligt. De nuvarande reglerna för exportstöd innebär att huvudparten av bidraget har bundits till kollektiva ansträngningar. Med den restriktionen har, enligt arbetsgruppen, meningsfulla insatser inte kunnat realiseras. Samtidigt bedöms den nuvarande ramen för exportstödet vara otillräcklig. Arbetsgruppen föreslår en modifiering och utvidgning i tiden av det nu löpande programmet för omställningsfrämjande åtgärder inom den manuella glasindustrin. Förslagen gäller finansieringsresurser och lånevillkor, en utvidgning av det nuvarande strukturstödet samt en utökning av ramen för exportstödet, vilket enligt arbetsgruppen bör inriktas på företagsindividuella insatser och kopplas till företagens planer för att en varaktig och lönsam export skall uppnås.

Interpellation om åtgärder för stöd till den manuella glasindustrin

I en interpellation (1975/76:138) av herr Fagerlund till industriministern om åtgärder för stöd till den manuella glasindustrin anfördes att ökad export var en av förutsättningarna för en tryggad sysselsättning inom branschen. Mot bakgrund bl. a. därav ställdes frågan huruvida industriministern tänkte ta initiativ till en samordnad och långsiktig marknadsföringskampanj för svenskt glas på exportmarknaden.

I sitt interpellationssvar den 30 mars 1976 hänvisade industriministern beträffande exportfrämjande åtgärder till det stöd till glasindustrins exportansträngningar som ingår i de branschfrämjande åtgärderna. Beträffande eventuella fortsatta åtgärder på detta område nämnde han den utredningsrapport om den manuella glasindustrin i Sverige som nyligen framlagts (se ovan). Rapporten skulle remissbehandlas av berörda företag och de anställdas organisationer under en tid av ca två månader, meddelade industriministern, som också förutskickade att ett förslag med anledning av rapporten kunde komma att föreläggas riksdagen i början av hösten 1976.

Uppgifter om Träinformation AB

Träinformation AB har till uppgift att utveckla och informera om träets användning inom byggnadstekniken i Sverige och på de svenska exportmarknaderna. Företaget vänder sig främst till byggnadsindustrin. Bidragsgivare är Svenska sågverks- och trävaruexportföreningen. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund,domänverket, Sveriges trä- och byggvaruhandlares centralförbund, Svenskt Limträ AB, Föreningen Svenska trägrossister. Svenska träimpregneringsföreningen och Svenska trävaruagentföreningen.

1* Riksdagen 1975/76.17sami. Nr53

NU 1975/76:53

6 Träinformation har huvudkontor i Stockholm, kontor i Göteborg samt utlandskontor i England, Frankrike och Holland. Verksamheten under år 1975 innefattade forskning, utrednings- och kommittéarbete, studieresor, seminarier och informationsdagaretc. samt framställning av broschyrer och annat informationsmaterial.

Utskottet

De åtgärder som finansieras med medel från detta anslag är av mångahanda slag. De branschfrämjande åtgärderna genomfors enligt tidsbegränsade program för särskilda branscher. Programmen, som avser varierande perioder, innefattar i växlande utsträckning utbildningsåtgärder, teknisk konsulentverksamhet och omställningsåtgärder. Till de aktuella branscherna hör tekoindustrierna. Dessa behandlas ytterligare i propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin. 1 sitt betänkande 1975/76:70 med anledning av denna proposition tar utskottet upp en motion som gäller riktlinjerna för de omställningsfrämjande åtgärderna med avseende på tekoindustrierna. Motioner som rör den träbearbetande industrin, byggnadsbranschen och den manuella glasindustrin liksom en som rör branschfrämjande åtgärder i allmänhet behandlas här. Vidare föreligger motionsyrkanden om ökade resurser till företagsservice och till regional utbildningsservice.

En höjning av anslagsposten till exportfrämjande åtgärder för den träbearbetande industrin begärs i motionerna 1975/76:1826 och 1975/76:844. 1 den förstnämnda motionen anförs att exportstödet i förhållande till antalet sysselsatta är lågt för den träbearbetande industrins del jämfört med motsvarande relation för tekoindustrierna och den manuella glasindustrin. Anslaget föreslås höjt med 2 milj. kr. utöver det belopp som upptas i budgetpropositionen. I den andra motionen föreslås att Träinformation AB skall fl ett bidrag av 2 milj. kr. för genomförande av avsättningsfrämjande åtgärder för den träbearbetande industrin. Träinformation är, som framgår av redogörelsen i det föregående (s. 5), ett branschorgan med uppgift att utveckla och informera om träets användning inom byggnadstekniken i Sverige och på exportmarknaderna.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen 1975/76:1826 om önskvärdheten av att ett större belopp än det av regeringen föreslagna anslås till exportfrämjande åtgärder för den träbearbetande industrin. Av det nuvarande beloppet på 800 000 kr. åtgår en avsevärd andel - enligt uppgifter som har inhämtats från Sveriges exportråd ca 30 % - till fasta kostnader för personal, resor m. m. Denna andel synes vara alltför stor för att stödet skall kunna anses effektivt. De nämnda fasta kostnaderna får anses befogade med hänsyn till vad som krävs för att administrera anslagsmedlen och för att lämna den service och rådgivning till de berörda företagen som erfordras. För att den avsedda verkan med exportstödet till den träbearbetande in -

NU 1975/76:53

dustrin skall uppnås är det motiverat att den rörliga delen av anslagsposten höjs. Utskottet vill tillstyrka en höjning med 800 000 kr.,alltså en fördubbling av vad som föreslås i budgetpropositionen. Frågan om stöd till Träinformation AB synes böra övervägas av statens industriverk i samband med fördelningen av anslagsmedlen.

I motionen 1975/76:1764 föreslås olika åtgärder som syftar till att den nuvarande överkapaciteten inom byggnadsbranschen skall kunna utnyttjas för ökade exportinsatser.

Utskottet anser flera av förslagen beaktansvärda, inte minst med tanke på det rådande konjunktur- och sysselsättningsläget inom branschen. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka att riksdagen beslutar om särskilda åtgärder i den riktning som föreslås i motionen. Det bör enligt utskottets mening ankomma på byggnadsbranschen att, exempelvis via byggbranschens samarbetsråd, vidta erforderliga åtgärder för att öka exporten. Frågan om ytterligare åtgärder av detta slag kan också prövas inom Sveriges exportråd i samband med planeringen och genomförandet av exportfrämjande åtgärder.

Exportstödet till den manuella glasindustrin är enligt nuvarande regler avsett för kollektiva program. I motionen 1975/76:1776 begärs att tillämpningsbestämmelserna skall göras mera flexibla, så att även individuellt exportstöd kan utgå till företagen inom branschen. Frågan belyses, som har redovisats i det föregående, i den utredningsrapport om den manuella glasindustrin i Sverige vilken har utarbetats av en särskild arbetsgrupp tillsatt av statens industriverk.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att förutsättningarna för det exportfrämjande stödet till den manuella glasindustrin har förändrats. Programansvaret för de olika stödåtgärderna till branschen var tidigare uppdelat på olika myndigheter men har nu sammanförts till statens industriverk. Branschen har samtidigt - som framgår av utredningsrapporten - genom fusioner och företagsköp fått en ändrad struktur med ett betydligt mindre antal företag. Utskottet anser att tillämpningsbestämmelserna för de exportfrämjande åtgärderna för den manuella glasindustrin bör anpassas till de förändrade förutsättningarna. Bestämmelserna bör göras så flexibla att även individuellt utformat exportstöd i särskilda fall kan utgå till företagen inom branschen.

En höjning av den del av anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder som är avsedd för branschfrämjande åtgärder föreslås i motionen 1975/76:2122. Motionärerna vill att anslagsposten skall höjas med 3 410 000 kr. utöver det i budgetpropositionen föreslagna beloppet. Som skäl anförs att de exportfrämjande åtgärderna bör intensifieras och att insatser också bör göras för sådana branscher som hittills inte har varit föremål för åtgärder.

NU 1975/76:53

8 De branschfrämjande åtgärderna inleddes år 1970 och får ses mot bakgrund av de krav på genomgripande strukturomvandling som gäller för berörda branscher. Industriverkets utvärdering visar enligt utskottets mening att de har haft positiva effekter. En utvidgning bör ifrågakomma bara om det föreligger dokumenterade behov inom särskilt angivna branscher. Åtgärdernas omfattning och inriktning måste avvägas så att de ger maximal effekt. Utskottet, som i det föregående har föreslagit utökat exportstöd till den träbearbetande industrin, har inte blivit övertygat om att det föreligger några nya väl dokumenterade behov utöver dem som redovisats i budgetpropositionen och avstyrker därför motionen 1975/76:2122 i här berörd del.

Frågan om insatser för främjande av företagsservice tas upp i tre motioner. I motionerna 1975/76:1825 och 1975/76:2113 hävdas att företagareföreningarna bör ges större personella och ekonomiska resurser för att kunna bedriva en offensiv och uppsökande verksamhet. I den förra motionen föreslås att den ifrågavarande anslagsposten höjs med 1,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag, medan i den senare motionen den föreslagna resursförstärkningen begränsas till ett belopp av 1 milj. kr. 1 motionen 1975/76:2122 förespråkas ökade insatser via företagareföreningarna för utveckling av företagens marknadsföring och produktutveckling. Motionärerna anser också att det behövs större insatser för främjande av underle verahtörsverksamhet. De föreslår att anslagsposten till främjande av företagsservice höjs med 4,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag.

Utskottet vill erinra om att anslaget till främjande av företagsservice har ökat kraftigt sedan det infördes- budgetåret 1973/74. Nya uppgifter har i samband därmed successivt ålagts företagareföreningarna. Bl. a. mot den bakgrunden utreds nu föreningarnas roll och ställning inom den näringsoch regionalpolitiska organisationen. Utskottet anser att företagareföreningsutredningens förslag bör avvaktas innan en förändrad omfattning av företagareföreningarnas insatser för företagsservice övervägs. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de tre motionerna i här berörda delar.

Utökade resurser för regional utbildningsservice föreslås i motionen 1975/76:2122. Motionärerna anser att anslagsposten för ändamålet bör höjas med 800 000 kr. utöver budgetpropositionens förslag. De betonar att det är betydelsefullt att den kommunala vuxenutbildningen i högre grad utnyttjas för att täcka de mindre företagens utbildningsbehov.

Enligt utskottets uppfattning är den försöksverksamhet som statens industriverk har inlett, innebärande att verket medverkar till en utveckling och förnyelse av den kommunala vuxenutbildningen, en betydelsefull aktivitet. Syftet är att de anställda i mindre företag skall kunna utnyttja de utbildningsmöjligheter som den kommunala vuxenutbildningen erbjuder. Med hänsyn till att det är fråga om en försöksverksamhet är dock utskottet inte berett att tillstyrka att anslagsposten för regional utbildningsservice höjs

NU 1975/76:53

mer än vad regeringen föreslår. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76:2122 i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för ökad export inom byggnadsbranschen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1764,

2. beträffande exportstödet till den manuella glasindustrin

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1776 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande anslag till branschfrämjande åtgärder m. m. att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1826 samt med avslag på motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser branschfrämjande åtgärder, till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 35 490 000 kr.,

b) med anledning av motionen 1975/76:844 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statligt stöd till Träinformation AB,

4. beträffande främjande av företagsservice att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:1825 yrkandet 1,

b) motionen 1975/76:2113 yrkandet 4 b,

c) motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser främjande av företagsservice,

5. beträffande regional utbildningsservice

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser regional utbildningsservice.

2. Strukturåtgärder för skoindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 82-84) och hemställer

att riksdagen till Strukturåtgärder för skoindustrin för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

3. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 10 (s. 85 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

NU 1975/76:53

4. Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten Bil (s. 86 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av garanti för lån till textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om sammanlagt högst 26 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 kr.

5. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har under punkten B 14 (s. 92) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:1791 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna angelägenheten av att stödja företag i Gävleborgs län med medel från Norrlandsfonden,

1975/76:1816 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående Norrlandsfondens inriktning och verksamhet.

Bestämmelser och uttalanden om Norrlandsfondens verksamhet

Stiftelsen Norrlandsfonden bildades 1961 och har enligt sin stadga till ändamål att ”främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens län”. År 1970 fastställdes riktlinjer för fondens verksamhet under åren 1971-1975 (prop. 1970:85, SU 1970:106, rskr 272). Dessa riktlinjer gäller fortfarande i avvaktan på ett kommande ställningstagande till Norrlandsfondens fortsatta verksamhet. Enligt den stadga som Kungl. Maj:t fastställde på grundval av ovannämnda riksdagsbeslut skall vart och ett av de fyra nordligaste länen vara företrätt i fondens styrelse av en ledamot, som skall vara bosatt inom länet och vara väl förtrogen med dess förhållanden.

I statsutskottets utlåtande om Norrlandsfonden år 1970 behandlades bl. a. bestämmelsen om fondens ändamål. Utskottet konstaterade därvid att inga formella hinder tycktes föreligga för fonden att innefatta även Gävleborgs län i sin verksamhet. Att så inte skett dittills berodde enligt utskottet på att styrelsen för Norrlandsfonden med hänsyn till de begränsade ekonomiska tillgångarna hade funnit det nödvändigt att koncentrera verksamheten till de fyra nordligaste länen.

NU 1975/76:53

11 I ett betänkande förra året behandlade näringsutskottet (NU 1975:13) Norrlandsfondens verksamhet och lämnade därvid en utförlig redogörelse för de bestämmelser m. m. som reglerar fondens verksamhet. 1 anslutning därtill lämnades också vissa uppgifter om Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet.

Motionerna

I motionen 1975/76:1791 påpekas att Norrlandsfondens verksamhet enligt statsmakternas beslut 1970 skall äga rum ”i Norrland”. Trots att Gävleborgs län tillhör Norrland har emellertid länet inte omfattats av fondens verksamhet. Länet är inte heller representerat i fondens styrelse. Motionärerna erinrar om näringslivs- och arbetsmarknadsförhållanden i Gävleborgs län och uttalar att det från såväl principiell som saklig synpunkt är motiverat att länet får del av fondens verksamhet och blir företrätt i dess styrelse. Befolknings- och näringslivsutvecklingen i Norrlands inland, särskilt Jämtlands län, ger utgångspunkter för motionen 1975/76:1816. Motionärerna anser att Norrlandsfonden i större utsträckning än hittills bör inrikta sin verksamhet på att främja näringslivsutvecklingen i de inre delarna av fondens verksamhetsområde. De vill också att fonden skall ta ytterligare initiativ för att stimulera mineralletning och exploatering av mineralfyndigheter inom Jämtlands län. Vidare föreslås att frågan om inrättande av ett lokalkontor för fonden i Östersund skall övervägas och att fondens instruktioner skall förändras så att verksamheten i högre grad inriktas på inlandets industrialiseringsproblem.

Tidigare riksdagsbehandling av förslag rörande Norrlandsfonden

Motioner med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen åren 1971,1974 och 1975. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971:13, 1974:7, 1975:13) och avslagits av riksdagen. År 1974 uttalade utskottet att med hänsyn till Norrlandsfondens begränsade resurser den förändring av Norrlandsfondens geografiska inriktning av verksamheten som motionärerna föreslagit skulle innebära att Gävleborgs läns i och för sig angelägna behov skulle tillgodoses på bekostnad av motsvarande behov i de nordligare länen. Företrädare för fyra partier (s, m, fp, vpk) reserverade sig till förmån för det motionsyrkande som förelåg. År 1975 erinrade utskottet om att fonden stadgeenligt har rätt att stödja projekt även i Gävleborgs län. Vidare framhölls att förslag till nya riktlinjer för fondens verksamhet skulle komma att föreläggas riksdagen - enligt vad som då kunde förutses - år 1975. Utskottet sade sig förutsätta att de olika synpunkter på Norrlandsfondens verksamhet som hade framförts i föreliggande motioner - varav en behandlade verksamheten mera allmänt - skulle komma att prövas vid överväganden

NU 1975/76:53

om nya riktlinjer för fonden.

I propositionen 1975/76:62 föreslog regeringen att 15 milj. kr. av vinsten från Statsföretag AB avseende räkenskapsåret 1975 skulle avsättas för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet under år 1976. Vidare föreslogs att Norrlandsfondens verksamhet, i avvaktan på ett ställningstagande för en längre tidsperiod, skulle fortsätta under år 1976 enligt dittillsvarande grunder och med oförändrad ekonomisk ram. Riksdagen biföll propositionen (NU 1975/76:12).

Utskottet

Två motioner gäller förändringar i inriktningen av Norrlandsfondens verksamhet. I motionen 1975/76:1791 föreslås att Gävleborgs län i praktiken skall omfattas av fondens verksamhet och att länet skall bli representerat i fondens styrelse. Enligt motionen 1975/76:1816 bör Norrlandsfondens verksamhet i ökad utsträckning inriktas på att främja näringslivsutveckling m. m. i de inre delama av fondens verksamhetsområde. Vidare föreslås där att frågan om inrättande av ett lokalkontor för fonden i Östersund övervägs.

Vad gäller det förstnämnda yrkandet kan erinras om att utskottet vid tidigare behandling av liknande motioner har framhållit att Norrlandsfonden stadgeenligt har rätt att stödja projekt även i Gävleborgs län.

Riksdagen beslöt hösten 1975 att Norrlandsfondens verksamhet i avvaktan på ett ställningstagande för en längre tidsperiod skulle fortsätta under 1976 enligt hittillsvarande grunder och med oförändrad ekonomisk ram. En proposition om riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet de kommande åren väntas bli förelagd riksdagen senare i år. Liksom tidigare (NU 1975:13) förutsätter utskottet att de synpunkter på Norrlandsfondens verksamhet som framförts i riksdagsmotioner prövas vid övervägandena om nya riktlinjer för fonden. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motionerna 1975/76:1791 och 1975/76:1816.

Förslaget till medelsanvisning tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1975/76:1791,

3. avslår motionen 1975/76:1816.

NU 1975/76:53

6. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten E 1 (s. 196-207) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1977/78-1980/81,

2. til! Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 238 500 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:1757 av herr Fridolfsson m. fl. (m,c), vari hemställs att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 248,5 milj. kr.

1975/76:2113 av herr Ahlmark m. fl. (fp), såvitt avser hemställan

2. att riksdagen hos regeringen begär

c) att Styrelsen för teknisk utveckling (STU) ges uppdrag att lägga fram förslag om ökat stöd till innovationsverksamhet,

4. att riksdagen

d) under trettonde huvudtiteln till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 243,5 milj. kr.,

5. att riksdagen uttalar att ökningen av anslaget till Styrelsen för teknisk utveckling skall användas för ett med 5 milj. kr. ökat projektstöd till uppfinningsutveckling,

1975/76:2122 av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt avser hemställan (B 8) att riksdagen för budgetåret 1976/77 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling anvisar ett i förhållande till budgetpropositionen med 5 000 000 kr. förhöjt anslag av 243 500 000 kr. avseende de mindre företagens utveckling enligt vad som anförts i motionen.

Motionerna

Resurserna för produktutveckling i de mindre företagen ärenligt motionen 1975/76:1757 starkt begränsade såväl vad gäller experimentella resurser och kapital som vad gäller möjligheterna att avsätta erforderlig arbetstid. För att ökad produktutveckling skall möjliggöras i de mindre företagen är det enligt motionärerna nödvändigt att externa resurser tillförs. STU har i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 tagit upp särskilda medel för en försöksverksamhet med stöd till produktutveckling, inriktad i första hand

NU 1975/76:53

på mindre och medelstora industriföretag.

Motionärerna finner det anmärkningsvärt att det av STU föreslagna beloppet, 10 milj. kr., inte har upptagits i budgetpropositionen.

Ett viktligt led i en innovationsbefrämjande näringspolitik är att ge innovatörer och andra personer med stor kreativ förmåga goda möjligheter att utveckla sina idéer, anförs det i motionen 1975/76:2113. Det innebär, säger motionärerna, att dessa människor bör ha möjlighet att arbeta under ekonomiskt trygga förhållanden med tillgång till tekniska och finansiella resurser. Motionärerna anser att det statliga uppfinnarstödet kraftigt bör byggas ut och att s. k. innovationscentra bör ställas till uppfinnares förfogande på olika håll i landet.

Beträffande det projektbundna uppfinnarstödet påpekas i motionen 1975/76:2113 att i budgetpropositionen för år 1976/77 föreslås ett oförändrat belopp jämfört med innevarande budgetår, dvs. 7,5 milj. kr. Motionärerna anför att uppfinnare förra året ansökte om stöd uppgående till sammanlagt 22,5 milj. kr. och att efterfrågan på stöd förväntas bli större både innevarande år och nästa år. De föreslår därför att STU för nästa budgetår får ytterligare 5 milj. kr. för projektstöd till uppfinningar. Samma yrkande på denna punkt framförs i motionen 1975/76:2122. Som motivering anförs att STU på senare tid har visat ambitioner att ytterligare utveckla verksamheten inom de mindre företagen, vilka tidigare inte kunnat utnyttja samhällets stöd till forskning och utveckling tillräckligt. Huvuddelen av ett utökat stöd föreslås i motionen gå till mindre företag, rådgivnings- och förmedlingsverksamhet till uppfinnare m. fl., biträde vid exploatering av uppfinningar samt åtgärder för att förbättra kontakten mellan de mindre och medelstora företagen å ena sidan samt universitet, högskolor och forskningsinstitutioner å andra sidan.

Uppgifter i anslutning till motionerna

STU-utredningen (I 1974:06; ordförande: generaldirektör Lennart Holm) har till uppgift att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer. En uppgift för utredningen är att finna former för en samordning mellan STU å ena sidan samt organ inom olika samhällssektorer och övriga berörda parter å den andra sidan. Detta bör ske på sådant sätt att behoven av forsknings- och utvecklingsverksamhet på effektivaste möjliga sätt styr forsknings- och utvecklingsstödet. Det anges vidare vara en väsentlig uppgift för utredningen att sätta in STU:s verksamhet i ett större industripolitiskt sammanhang och överväga på vilket sätt STU:s stöd till teknisk förnyelse i industrin kan effektiviseras. Utredningen skall därvid undersöka om den samverkan som i dag finns mellan å ena sidan STU och å andra sidan statens industriverk, statens utvecklingsfond och Sveriges investeringsbank kan fördjupas.

Möjligheterna till samordning mellan STU:s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet och industriverkets företagsservice skall också uppmärk -

NU 1975/76:53

sammas. Utredningen skall vidare behandla frågan om lämplig organisatorisk samverkan mellan STU och statens utvecklingsfond. Den skall också lämna förslag till hur STU bättre än hittills skall kunna nå ut till mindre och medelstora företag. Härvidlag framhålls i direktiven vikten av en samordning med industriverkets regionala industripolitiska aktiviteter, främst via företagareföreningarna.

Forskningsavgiftskommittén (I 1974:01; ordförande: överdirektör Bengt Resare) har till uppgift att utreda hur det statliga stödet till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) skall utformas och finansieras. Enligt direktiven är det en central uppgift för de sakkunniga att överväga i vilken grad finansieringen av industriell forskning och utveckling bör ske medelst avgifter. Det hävdas att stora delar av STU:s verksamhet borde kunna avgiftsfinansieras på samma sätt som sker beträffande t. ex. byggnadsforskningen och arbetsmiljöforskningen. Närmare två tredjedelar av anslagen till STU går till ändamål vilkas resultat är offentliga och användbara för stora företagsgrupper, t. ex. stödet till högskolor och branschforskning. De sakkunniga skall också beakta behovet av teknisk utveckling inom de mindre och medelstora företagen. Direktiven betonar vikten av att dessa företag bedriver forskning och utveckling samt utnyttjar forsknings- och utvecklingsresultat i tillräcklig omfattning.

Under år 1974 och under första delen av år 1975 utförde riksrevisionsverket (RRV) som ett led i förvaltningsrevision av statliga myndigheter en analys av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Revisionen var inriktad mot sådana funktioner inom STU:s verksamhet som bedömdes vara av särskild vikt för att STU skulle kunna uppfylla statsmakternas intentioner med verksamheten.

1 den revisionsrapport rörande STU, som RRV i augusti 1975 överlämnade till STU påvisades olika brister hos STU, framför allt beträffande planering, uppföljning och utvärdering av projektarbete samt administrativa rutiner. I direktiven för STU-utredningen anges STU:s tre huvuduppgifter vara: att med hjälp av tillgänglig och ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. Enligt revisionsrapporten ansluter sig STU:s nuvarande programstruktur inte till de tre huvuduppgifterna. RRV föreslår därför att STU:s programindelning ses över.

Den hittillsvarande utvecklingen av rådgivnings- och förmedlingsverksamheten visar enligt rapporter att denna, bl. a. på grund av personalplaneringsproblem, inom flera delprogram inte har kunnat genomföras i den utsträckning som avsetts. Enligt rapporten kan rådgivnings- och förmedlingsverksamheten väntas komma att expandera kraftigt de närmaste åren. STU föreslås dock få möjlighet att under ett å två år och sedan nu beslutad expansion har genomförts utveckla verksamheten till önskad kvalitativ nivå innan en fortsatt expansion tillstyrks.

NU 1975/76:53

16 Utskottet

Av de fyra huvudprogram vari verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckning (STU) indelas finansieras tre från förevarande anslag. Detta föreslås höjt från 210,1 milj. kr. för innevarande budgetår till 238,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Industriministern erinrar i propositionen om att tre uppgifter tidigare har angivits för STU. Den första kallar han samhällssektorsuppgiften - att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer. Den andra är industriuppgiften - att främja industrins innovationsverksamhet - och den tredje är forskningsuppgiften, som går ut på att höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden av den tekniska forskningen. Det betecknas av industriministern som angeläget att STU:s insatser i ökad utsträckning ägnas åt samhällssektorsuppgiften, som budgetåret 1974/75 motiverade 17 96 av det direkta stödet till projekt. Inom det andra uppgiftsområdet, för vilket motsvarande siffra var 53 96, framhåller industriministern projekt inom mindre och medelstora industriföretag som särskilt angelägna.

De motionsyrkanden som rör det aktuella anslaget tar alla sikte på de mindre och medelstora företagens behov av stöd för teknisk utveckling. Utskottet tar upp dessa yrkanden ett efter ett. Utgångspunkten är därvid att utskottet tillstyrker att STU tilldelas medel enligt regeringens förslag; vad saken nu gäller är om det här behandlade anslaget skall få tillskott därutöver. Till sist behandlas ett motionsyrkande som inte syftar till omedelbar anslagsökning.

I motionen 1975/76:1757 uppmärksammas att STU i sin anslagsframställning har föreslagit ett särskilt stöd - inom en ram av 10 milj. kr. - avsett förökad produktutveckling vid mindre företag, men att detta ändamål inte har tillgodosetts i budgetpropositionen. Motionärerna föreslår att STU skall få det önskade beloppet för en försöksverksamhet med den av STU angivna inriktningen. Den tilltänkta verksamheten skulle enligt STU:s förslag hänföras till det dominerande delprogrammet, Stöd till behovsområden, inom huvudprogrammet Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet, vilket får största delen av STU:s resurser.

Utskottet vill understryka att de mindre och medelstora industriföretagen utgör en viktig mottagargrupp för finansiellt stöd till teknisk forskningsoch utvecklingsverksamhet. Utskottet är dock inte berett att nu tillstyrka medelsanvisning för ett särskilt stöd till utvecklingsprojekt vid mindre företag. Som framhålls i propositionen har statens industriverk och statens utvecklingsfond, som yttrat sig över STU:s anslagsframställning i denna del, avstyrkt att en sådan stödform inrättas innan ansvarsfördelningen mellan STU, fonden och verket har klarlagts. Arbete härmed pågår inom STUutredningen, som enligt sina direktiv bl. a. behandlar frågan om hur STU vid genomförandet av sina uppgifter skall utforma sin samverkan med andra berörda organ. Utskottet vill också erinra om att forskningsavgiftskommittén

NU 1975/76:53

utreder hur det statliga stödet till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete skall utformas och finansieras. Denna kommitté har bl. a. att beakta behovet av teknisk utveckling inom de mindre och medelstora företagen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:1757.

I motionen 1975/76:2113 föreslås att medelsramen för STU:s program Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet skall utvidgas med 5 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag. De ökade resurserna skall användas till projektbundet stöd till uppfinningsutveckling. Samma förstärkning av anslaget föreslås i motionen 1975/76:2122. Enligt denna bör beloppet användas bl. a. för särskilt stöd till mindre företag och för rådgivnings- och förmedlingsverksamhet avseende uppfinnare m. fl.

STU har under senare år fått kraftigt ökade resurser för sin rådgivningsoch förmedlingsverksamhet. Härigenom har STU bättre kunnat möta den stora efterfrågan på tjänster som finns hos avnämargrupperna. Förslaget i budgetpropositionen innebär en avsevärd ökning i förhållande till innevarande års nivå. Enligt utskottets mening bör vid ställningstagande till motionsyrkandena beaktas vad riksrevisionsverket har anfört i sin ovan refererade revisionsrapport, nämligen att rådgivnings- och förmedlingsverksamheten bör konsolideras innan en fortsatt expansion övervägs. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1975/76:2113 och 1975/76:2122 i här berörda delar.

1 motionen 1975/76:2113 föreslås att STU skall få i uppdrag att til! budgetåret 1977/78 lägga fram förslag om förbättrat stöd till innovationsverksamhet enligt riktlinjer som skisseras i motionen, innebärande bl. a. att s. k. innovationscentra skall inrättas.

Utskottet hänvisar till vad riksrevisionsverket har anfört om behovet av att STU:s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet konsolideras och avstyrker motionen 1975/76:2113 på denna punkt.

Utskottet hemställer

1. beträffande i propositionen föreslagen medelsanvisning m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77, i enlighet med vad chefen för industridepartementet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1977/78-1980/81,

b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 238 500 000 kr.,

NU 1975/76:53

2. beträffande särskilt stöd till utvecklingsprojekt vid mindre och medelstora företag

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1757,

3. beträffande projektbundet stöd till uppfinningsutveckling

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2113 yrkandena 4 d och 5 samt motionen 1975/76:2122 yrkandet B 8,

4. beträffande visst uppdrag åt styrelsen för teknisk utveckling att riksdagen avslår motionen 1975/76:2113 yrkandet 2 c,

7. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 207 f.) och hemställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E4 (s. 208 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 000 000 kr. under budgetåret 1977/78 och högst 2 500 000 kr. under budgetåret 1978/79,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 600 000 kr.

9. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 19 (s. 251-253) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst 1 350 000 kr. under år 1977 och högst 900 000 kr. under år 1978,

2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

10. Finansiering av statens utvecklingsfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 20 (s. 253-255) och hemställer

att riksdagen godkänner att av vinsten för år 1975 från Sveriges Investeringsbank AB 20 000 000 kr. avsätts til! statens utvecklingsfond.

Stockholm den 20 maj 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1975/76:53

19 Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c)1, Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c)2, Blomkvist (s), Hovhammar (m)2. Wååg (s), fru Hambraeus (c)2, herr Svensson i Malmö (vpk)1, fru Hansson (s)1, herrar Petersson i Ronneby (c), Häll (s)2, fru Radesjö (s)1, herrar Pettersson i Helsingborg (s)2, Siegbahn (m)1, fru Oskarsson (c)1 och herr Pettersson i Västerås (vpk)2.

1 vid punkten 1 mom. 1-3 och 5 samt punkterna 2-5

2 vid punkten 1 mom. 4 samt punkterna 6-10

Reservationer

1. beträffande åtgärder för ökad export inom byggnadsbranschen (utskottets hemställan under 1.1) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”exportfrämjande åtgärder” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i motionärens bedömning att särskilda åtgärder erfordras för att exporten inom byggbranschen skall ökas. Det program som skisseras i motionen ter sig i hög grad beaktansvärt. Utskottet tillstyrker förslaget att detta program skall läggas till grund för statliga insatser i exportfrämjande syfte.

dels att utskottet under 1.1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1764 hos regeringen begär åtgärder i enlighet med vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag till branschfrämjande åtgärder m. m. (utskottets hemställan under 1.3) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som böijar med ”De branschfrämjande” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse: Utskottet finner det angeläget att de branschfrämjande åtgärderna under budgetåret 1976/77 kan få större omfattning än förslaget i budgetpropositionen medger. Det rådande konjunktur- och sysselsättningsläget motiverar intensifierade insatser för ökning av exporten. Det är också önskvärt att andra branscher än de som för närvarande är aktuella kan komma i åtnjutande av de branschfrämjande åtgärderna. Utskottet finner förslaget i motionen 1975/76:2122 om att ifrågavarande anslagspost skall för detta ändamål utökas med ytterligare 3 410 000 kr. vara väl motiverat och tillstyrker motionen i här aktuell del.

NU 1975/76:53

dels att utskottet under 1.3 bort hemställa

3. att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1826 samt med bifall till motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser branschfrämjande åtgärder, till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 38 900000 kr.,

b) med anledning av motionen 1975/76:844 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statligt stöd

till Träinformation AB,

3. beträffande främjande av företagsservice (utskottets hemställan under 1.4) av herrar Börjesson i Glömminge, Sjönell, fru Hambraeus och herr Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet

vill” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna av de hittillsvarande åtgärderna till främjande av företagsservice är såvitt utskottet kan bedöma övervägande positiva. Insatserna för marknadsföring och produktförnyelse i mindre och medelstora företag har visat sig ha god effekt och bör därför intensifieras. Det är också nödvändigt att underleverantörernas betydelsefulla roll inom produktionen uppmärksammas. Det rör sig här till övervägande delen om verksamhet som utövas av mindre och medelstora företag. Det förslag som framförs i motionen 1975/76:2122 om en höjning av anslaget till främjande av företagsservice med 4,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag finner utskottet vara väl motiverat. Utskottet tillstyrker sålunda motionen i här aktuell del.

dels att utskottet under 1.4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser främjande av företagsservice, och med anledning av motionen 1975/76:1825 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2113 yrkandet 4 b till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 utöver ovan angivet belopp anvisar ett belopp av 4 600 000 kr.,

4. beträffande främjande a v företagsservice (utskottets hemställan under 1.4) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1975/76:1825 och 1975/76:2113 om behovet av större personellaoch ekonomiska resurser inom företagareföreningarna, så att föreningarnas insatser för företagsservice kan

NU 1975/76:53

intensifieras. Utskottet förordar - i anslutning till yrkandet i den sistnämnda motionen - att anslagsposten för företagsservice utökas med 1 milj. kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen. Detta innebär att även önskemålen i de båda övriga motioner som här är aktuella delvis tillgodoses.

dels att utskottet under 1.4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2113 yrkandet 4 b samt med anledning av motionen 1975/76:1825 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser främjande av företagsservice, till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 utöver ovan angivet belopp anvisar ett belopp av 1000 000 kr.,

5. beträffande regional utbildningsservice (utskottets hemställan under 1.5) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 9 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Industriverkets insatser för utveckling och förnyelse av den kommunala vuxenutbildningen i syfte att anpassa den till de mindre företagens utbildningsbehov har karaktären av försöksverksamhet. Redan nu står det dock klart att det är önskvärt att de kan utvidgas och intensifieras mer än vad som är möjligt med de resurser som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1975/76:2122 att anslagsposten till regional utbildningsservice höjs med 800 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag.

dels att utskottet under 1.5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2122 yrkandet B 6, i vad detta avser regional utbildningsservice, under reservationsanslaget till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 utöver ovan angivet belopp anvisar ett belopp av 800 000 kr.,

6. beträffande projektbundet stöd till uppfinningsutveckling (utskottets hemställan under 6.3) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”STU har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

STU:s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet har under de senaste budgetåren fått kraftigt ökade resurser. Det i årets budgetproposition föreslagna beloppet för projektbundet stöd till uppfinningsutveckling inom detta program, 7,5 milj. kr., är emellertid enligt utskottets mening otillräckligt. Detta

NU 1975/76:53

framgår av att STU beräknar att ansökningarna om sådant stöd under innevarande budgetår kommer att uppgå till 32 milj. kr. för att under nästa budgetår öka till drygt 47 milj. kr. För det budgetåret har STU i sin anslagsframställning föreslagit att ansökningar får beviljas till ett belopp av 15 milj. kr. Med hänvisning härtill finner utskottet att det förslag om ytterligare medel till rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som framförs i motionerna 1975/76:2113 och 1975/76:2122 är väl motiverat. Utskottet tillstyrker därför motionerna i här aktuella delar. dels att utskottet under 6.3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2113 yrkandena 4d och 5 samt motionen 1975/76:2122 yrkandet B 8 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 utöver belopp som angivits ovan anvisar ett belopp av 5 000 000 kr. för här angivet ändamål,

7. beträffande visst uppdrag dt styrelsen för teknisk utveckling (utskottets hemställan under 6.4) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet hänvisar” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är förslaget i motionen 1975/76:2113 om inrättande av s. k. innovationscentra väl värt att beakta. De riktlinjer som skisseras i motionen kan enligt utskottets mening utgöra grundval för ett program, innefattande åtgärder för ökat stöd till innovationsverksamhet, vilket bör utarbetas av STU. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975/76:2113 på denna punkt.

dels att utskottet under 6.4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2113 yrkandet 2 c hos regeringen begär att styrelsen för teknisk utveckling ges uppdrag att lägga fram förslag om ökat stöd till innovationsverksamhet i enlighet med vad utskottet anfört.

■

GOTAB 52031 Stockholm 1976