Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1975/76:55

Näringsutskottets betänkande 1975/76:55

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:100 bilaga 15 med undantag av följande punkter. Punkterna B 7-11 och 14 samt E 1, 2, 4, 19 och 20 på driftbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975/76:53 rörande företags- och bransch främjande åtgärder m. m. Punkterna D 1-8 och E 13-17 på driftbudgeten samt I. F:1 och V: 11 på kapitalbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975/76:42 rörande energihushållning m. m.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten Al (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 11 668 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 2 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 245 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 3 (s. 22 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 225 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 24) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 194 000 kr.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 55

NU 1975/76:55

2 INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 37-42) och hemställer

att riksdagen till Starens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 19 872 000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 42—44) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 020 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 44-50) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 50) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 880 000 kr.

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 50 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 51 f.) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 261 000 kr.

12. Främjande av hemslöjden. Regeringen har under punkten B 12 (s. 87 f.) föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden förbudgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 552 000 kr.

NU 1975/76:55

3 I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:638 av herr Björk i Gävle (c) och fröken Eliasson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om hur vävstugeverksamheten skall stödjas blir föremål för prövning i enlighet med vad som föreslås i motionen,

1975/76:1828 av fru Åsbrink m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas för att inrätta en tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrarkvinnor, knuten till invandrarverket.

Motionen 1975/76:1828

1 motionen 1975/76:1828 erinras om att det pågår ett omfattande arbete för att underlätta invandrarnas anpassning till det svenska samhället. Men det gäller också att bevara invandrarnas rotfäste i den egna kulturen. Motionärerna pekar på att denna omställningsprocess är särskilt svår för kvinnorna. Kvinnorna för ofta med sig hemlandets hemslöjdskultur. Om invandrarkvinnornas skicklighet tillvaratogs skulle detta säkerligen bidra till att stärka deras självkänsla och underlätta deras anpassning, hävdar motionärerna. De anser även att den svenska hemslöjden härigenom skulle kunna få intressanta bidrag. Motionärerna erinrar om att Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) har ansökt om anslag för en femårsperiod till en hemslöjdskonsulent för invandrarkvinnor.

Remissyttranden över motionen 1975/76:1828

Statens invandrarverk och SHR har yttrat sig över motionen.

1 invandrarverkets remissyttrande erinras om att SHR uppmärksammade invandrarutredningen på att hemslöjdsverksamhet utgör ett inte oväsentligt inslag i den kulturverksamhet som många invandrargrupper fört med sig till Sverige. Med hänsyn till detta föreslog utredningen (SOU 1974:69) att statens kulturråd skulle få förfoga över ett särskilt anslag för främjandet av kulturell verksamhet för språkliga minoriteter. Inom detta anslag skulle även hemslöjdsverksamheten rymmas.

Invandrarverket påpekar att ett av målen för dess verksamhet är att påverka fackmyndigheterna att tillvarata invandrarnas intressen inom myndigheternas ordinarie verksamhet. En nyinrättad tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrare borde således placeras hos statens industriverk, som redan har ett etablerat samarbete med konsulenter på regional nivå.

Invandrarverket anför vidare att det vill framhålla vikten av att invandrarnas kulturella traditioner tas till vara även inom andra sektorer än hemslöjden, t. ex. teater, litteratur, musik och folklig dans. Med hänsyn till detta torde det, säger invandrarverket, vara mer befogat att inrätta en tjänst som kulturkonsulent för invandrare hos statens kulturråd. Denne kultur 1*

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 55

NU 1975/76:55

konsulents uppgift skulle vara att, i samråd med bl. a. invandrarnas egna organisationer, invandrarverket, folkbildningsorganisationerna samt industriverket och dess regionala hemslöjdskonsulenter stödja invandrarnas kulturella aktiviteter inom alla områden. Konsulenten borde självfallet också, som motionärerna antyder, verka för ett ömsesidigt kulturutbyte mellan svenskarna och invandrarna.

SHR erinrar om att förbundet redan i december 1973 i skrivelse till inrikesdepartementet tog upp frågan om inrättande av en tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrare. Denna skrivelse remitterades till invandrarutredningen och har hittills ej lett till någon åtgärd. SHR anför vidare att förbundet har all anledning att kraftigt understryka behovet av en sådan tjänst och sålunda tillstyrker motionen. Den föreslagna konsulenttjänsten bör enligt SHR:s mening knytas till någon av hemslöjdens institutioner.

Motionen 1975/76:638

Verksamheten vid de ca 500 vävstugorsom finns spridda över hela landet bedrivs enligt motionen 1975/76:638 i mycket varierande former. Organisationer, t. ex. studieförbund, hemslöjdsföreningar, hushållningssällskap, Husmodersförbundet Hem och samhälle samt centerns kvinnoförbund, är ibland ansvariga för verksamheten. Vanligast är dock, säger motionärerna, att en eller flera enskilda personer med vävutbildning eller goda kunskaper i vävning har satt i gång verksamheten och hjälper nybörjare. Vilka samhällsorgan - statliga, regionala eller lokala - som närmast bör ansvara för och stödja vävstugorna är inte klarlagt. Möjligheterna att få till stånd en mer kontinuerlig verksamhet skiljer sig därför från ort till ort. De kostnader som deltagarna ofta har svårt att täcka är lokalhyra och kostnader för elektrisk ström, påpekar motionärerna. De hävdar att det torde råda allmän enighet om att denna form av kulturverksamhet är mycket värdefull och väl värd att stödjas från samhällets sida.

Uppgifter i anslutning till motionen 1975/76:638

Vissa uppgifter rörande vävstugeverksamheten i Sverige har ställts samman genom Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR). Uppgifterna, som hänför sig till verksamheten år 1973, har samlats in genom hemslöjdsföreningarna. De täcker inte all verksamhet; bl. a. ingår inte de vävstugor som drivs i mera privat regi i undersökningen. Av svaren på ett frågeformulär som har sänts ut till de till riksförbundet anslutna föreningarna framgår att det finns 350-400 vävstugor spridda över hela landet. Dessutom planerades vid enkättillfallet vävstugor på olika håll. Verksamheten varierade mellan olika län. I ett län rapporterades 52 vävstugor, i ett annat endast en. Många olika slags lokaler utnyttjades, t. ex. nedlagda skolor samt bondgårdar, tvättstugor, vindar, källare, kommunalhus, pensionärshem, ung -

NU 1975/76:55

doms-, hembygds- och hemvärnsgårdar. Även det sätt på vilket verksamheten leddes skiftade kraftigt. I vissa fall förekom i en fortbildningsorganisations regi någon kombination av kurs och vävstuga, varvid en vävlärare eller hemslöjdskonsulent svarade för viss undervisning. Vanligast var dock att en eller flera deltagare med vävutbildning hade ansvaret för uppsättning av vävarna och hjälpte nybörjare med arbetet. Hemslöjdskonsulenterna spelade en viktig roll som rådgivare. Antalet vävstolar per vävstuga varierade från tre, fyra till ett 20-tal. Deltagarantalet per gång var också mycket växlande, från två till tolv. Hyreskostnaderna och de vävandes avgifter var mycket olika. I många fall stod lokal kostnadsfritt till förfogande med lyse och bränsle genom kommun, förening, företag eller privatperson. I de fall då hyra erlades varierade den från 10 kr. till 200 kr. per månad. Ersättning för att få utnyttja vävstol erlades också efter olika normer.

Remissyttrande över motionen 1975176:638

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) anför att förbundet sedan flera år har sin uppmärksamhet riktad mot vävstugeverksamheten. Deltagarna i denna verksamhet söker sig till hemslöjden för att få bistånd i fråga om mönster, material och tekniskt kunnande. Förbundet hänvisar till den enkät om vävstugeverksamheten som har refererats ovan. Avslutningsvis anförs att förbundet finnér det angeläget uttala att vävstugeverksamheten bör stödjas, att en utredning om organisationen av denna verksamhet bör tillsättas och att förbundet bör bli företrätt i denna utredning.

Utskottet

Den uppräkning av anslaget med 172 000 kr. till totalt 1 552 000 kr. som föreslås i propositionen överensstämmer med statens industriverks beräkning. Utskottet tillstyrker propositionen på denna punkt.

I motionen 1975/76:1828 föreslås att ytterligare en tjänst som hemslöjdskonsulent skall inrättas. Motionärerna anför att denna tjänst skall inriktas på att stödja och uppmuntra invandrarnas hemslöjdstraditioner och därför bör inrättas vid invandrarverket.

Förslag om inrättande av en tjänst som hemslöjdskonsulent speciellt för invandrare har - som framgår av den redovisning som har lämnats i det föregående - förts fram av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR). Invandrarutredningen föreslog (SOU 1974:69) att statens kulturråd skulle få förfoga över ett speciellt anslag för främjande av kulturell verksamhet för språkliga minoriteter. Inom detta anslag skulle även hemslöjdsverksamheten främjas.

Detta förslag har inte lett till någon åtgärd. SHR erinrar i sitt yttrande över motionen om detta förslag och understryker behovet av en sådan konsulenttjänst. Den bör enligt förbundets uppfattning knytas till någon av

NU 1975/76:55

hemslöjdens institutioner. Invandrarverket påpekar i sitt remissyttrande att ett av målen för verkets insatser är att påverka fackmyndigheterna att tillvarata invandrarnas intressen inom myndigheternas ordinarie verksamhet. Om en tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrare inrättas borde den därför enligt verkets mening placeras hos industriverket. Med hänsyn till att invandrarnas kulturella traditioner bör tas till vara även inom andra sektorer än hemslöjden anser invandrarverket att det är mer befogat att en tjänst som kulturkonsulent för invandrare inrättas hos statens kulturråd. Denna kulturkonsulents uppgift skulle vara att i samråd med olika intressenter stödja invandrarnas kulturella aktiviteter inom alla områden.

Motionärerna motiverar förslaget om att en särskild hemslöjdskonsulenttjänst skall inrättas med att invandrarnas anpassning till det svenska samhället på allt sätt bör understödjas. I detta syfte vidtas f. n. en rad åtgärder. Det är härvidlag viktigt att även invandrarnas kulturella traditioner tas till vara. Detta sker också i viss utsträckning, vilket bidrar til! att berika det svenska kulturlivet. Enligt vad utskottet har inhämtat beaktar kulturrådet frågor rörande invandrarnas kulturella traditioner i samband med olika kulturella aktiviteter inom Sverige. Frågor rörande hemslöjd faller emellertid inte inom kulturrådets verksamhetsområde. Motionärerna har pekat på ett område där vissa insatser från det allmännas sida skulle kunna underlätta anpassningen till svenskt samhällsliv för framför allt invandrarkvinnor. Utskottet är dock - bl. a. med hänsyn till invandrarverkets ställningstagande - inte övertygat om att en särskild tjänst i enlighet med motionen bör inrättas.

Yrkandet i motionen 1975/76:638 syftar till en utredning av frågan om hur vävstugeverksamheten skall stödjas. Motionärerna påpekar att möjligheterna att få stöd till denna verksamhet varierar mycket. Ansvar för sådant stöd har enligt motionärerna dels kommunerna och deras kulturnämnder, dels landstingen via hemslöjdsföreningar och hushållningssällskap, dels staten genom det statliga stödet till hemslöjden, till skapande kulturell verksamhet och till studieförbunden. Dessa oklara ansvarsförhållanden bör enligt motionärerna snarast tas upp till granskning och överväganden. Den enkät - i korthet refererad i det föregående - om vävstugeverksamheten som år 1973 genomfördes av SHR stödjer motionärernas uppgifter. SHR hänvisar i sitt yttrande över motionen till enkäten och påpekar att förbundet sedan flera år har sin uppmärksamhet riktad mot vävstugeverksamheten. Deltagarna i denna vänder sig till hemslöjden för att få råd och hjälp i fråga om mönster, material och tekniskt kunnande. Förbundet uttalar att det är angeläget att vävstugeverksamheten får stöd och att den lämpliga organisationen för denna verksamhet blir utredd.

Vävstugeverksamheten har stor omfattning. SHR beräknar att det f. n. finns ca 500 vävstugor. Det stöd som verksamheten får från samhället varierar, som motionärerna påpekar, kraftigt. Otvivelaktigt ligger det mycket i motionärernas synpunkt att denna verksamhet bör ges möjligheter att

NU 1975/76:55

fortsätta och utvecklas. Utskottet finner dock att frågan om stöd från det allmännas sida främst bör lösas på regional och lokal nivå.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 552 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:638,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1828.

13. Föreningen Svensk form. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 13 (s. 88-92) och hemställer

att riksdagen till Föreningen Svensk form för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 449 000 kr.

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

14. Sveriges geologiska undersökning. Regeringen har under punkterna C 1-4 (s. 98-116) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation anvisa ett reservationsanslag av 20 691 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. anvisa ett reservationsanslag av 17 828 000 kr.,

4. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning anvisa ett reservationsanslag av 6 611 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:247 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och prospektering av bl. a. uranförekomster i Jämtlands län,

1975/76:640 av herr Gillström m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller om att inom Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) program snarast utförs prospektering i Nordanstigs och Ljusdals kommuner inom Gävleborgs län samt i berörda kommuner inom angränsande län,

1975/76:1748 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående

1. betydelsen av genomförande av s. k. fullprospekteringsprogram.

2. behovet av länsgeolog, knuten till länens planeringsorgan,

3. behovet av resurser för inventering av industriella mineraler.

NU 1975/76:55

1975/76:1802 av herrar Måbrink (vpk) och Svensson i Malmö (vpk), vari, såvitt gäller yrkandet 2, hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att SGU ges i uppdrag att genomfora en grundlig undersökning av malmförekomsterna inom berörda områden i Ljusdals kommun i syfte att utröna möjligheterna för en industriell malmbrytning,

1975/76:1809 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen begär att regeringen lämnar förslag om inriktning och kostnadsram för en intensifierad mineralprospektering i norra Sverige.

Generaldirektör Gunnar Ekevärn och byråchef Gunnar Kautsky, Sveriges geologiska undersökning, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Motionerna

I motionen 1975/76:1748 erinras om att Sveriges geologiska undersökning (SGU) på uppdrag av vissa länsstyrelser och kommuner har utarbetat förslag till s. k. fullprospekteringsprogram.

Syftet med dessa program är att erhålla en allsidig kunskap om förekomsten av exploateringsbara mineraler och bergarter. Motionärerna påpekar att ett genomförande av dessa program omedelbart kan leda till ökad sysselsättning lokalt genom att den arbetskraft som finns på orten kan utnyttjas i undersökningsarbetet. Av den orsaken har också, anför motionärerna, arbetsmarknadsverket fått förslag om att sådana program skall utgöra sysselsättningsreserv. Ett fullprospekteringsprogram beräknas kunna genomföras på fyra till fem år.

Erfarenheterna av den undersökning inom Pajala kommun som SGU har utfört visar enligt motionärerna att det är väl motiverat att genomföra flera liknande projekt. En förutsättning för att projekten skall lyckas är, framhåller de, att tillräckliga medel ställs till förfogande. Vidare krävs en lämplig koordinator för dessa program. Motionärerna anser att i länen en geolog bör knytas till planeringsorganen.

Motionärerna tar vidare upp frågan om tillgång på industrimineraler i Sverige. De hävdar att kännedomen härom är bristfällig. Industriella mineraler och bergarter har ett mångsidigt användningsområde. F. n. är svensk industri till stor del hänvisad till att köpa industrimineral från utlandet. Motionärerna hänvisar till att SGU har påpekat detta faktum och föreslagit en omfattande inventering.

I motionen 1975/76:640 framhålls att Gävleborgs län under senare år har haft en besvärlig arbetsmarknadssituation. Framför allt gäller detta för de två nordligaste kommunerna, Ljusdal och Nordanstig. Det har också varit svårt att finna lämpliga lokaliseringsobjekt för dessa två kommuner, anför motionärerna. De påpekar att det i ett 50-tal år har pågått undersökningar om möjligheterna till gruvdrift i Baståsen inom Nordanstigs kommun. Analyser av prover har visat lovande malmförekomster. Motionärerna anser

NU 1975/76:55

att en fortsättning av verksamheten kräver större ekonomiska insatser än vad berörda kommuner själva kan rå med. En eventuell gruvdrift måste handhas av ett bolag med staten som intressent, anförs det. Motionärerna åberopar vidare erfarna prospekterare som menar att en ny prospektering för området bör göras med hänsyn bl. a. till att personal, metodik och instrument har förnyats sedan tidigare undersökningar gjordes. Dessutom, anför de, anses det nödvändigt att nu inventera även mindre fyndigheter, då de rikare fyndigheterna efter hand avtar.

Även i motionen 1975/76:1802 erinras om den bekymmersamma arbetsmarknadssituationen i Gävleborgs län och då särskilt i Ljusdals kommun. Bland de olika förslag som motionärerna lägger fram är även att förutsättningarna för att bryta malm skall undersökas. Motionärerna påpekar att de undersökningar beträffande fyndigheternas omfattning som hittills har genomförts inte har varit omfattande.

I motionen 1975/76:247 anförs att det torde finnas goda möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i Jämtlands län genom att exploatera de där befintliga malm- och mineraltillgångarna. Mycket tyder enligt motionärerna på att de uranfyndigheter som upptäckts i länet bör kunna exploateras utan alltför omfattande miljöförstörelse. Motionärerna anser att det är angeläget att staten genom SGU intensifierar forskning och prospektering av Jämtlands och Västernorrlands län. De anför att man, även om det f. n. inte skulle finnas behov av nya gruvor i landet, måste ta i beaktande att den tid som erfarenhetsmässigt krävs från konstaterad brytvärdig fyndighet till gruvbrytning är fem-tio år. Vidare gör motionärerna den bedömningen att den bästa och snabbaste effekten uppnås om geologisk expertis fast stationeras i området. På sikt bör därför en geologisk forskningsstation upprättas i Jämtlands län.

I motionen 1975/76:1809 uttalas att Norrbotten snarast måste utvecklas till att bli industriellt och ekonomiskt likställt med övriga delar av landet. Detta kan ske genom att de resurser och mineraltillgångar som finns i Norrbotten tas till vara. Motionärerna anser att industrialiseringen i Norrbottens inland bör bygga bl. a. på en expanderande mineralindustri. Följande åtgärder föreslås för att intensifiera inlandets industrilokalisering inom mineralområdet: flygelektriska mätningar, geokemisk prospektering, prospektering efter industriella mineraler samt sammanställning och bearbetning av hittillsvarande mätresultat för att möjliggöra en ekonomisk värdering av fyndigheterna, speciellt beträffande industrimineraler.

Uppgifter i anslutning till motionerna Pågående utredningsarbete

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande: landshövding Karl Frithiofson) har till uppgift att ta fram underlag för överväganden rörande den långsiktiga hushållningen med mineralresurser.

NU 1975/76:55

10 De sakkunniga bör, anförs i direktiven, utarbeta en långsiktig prognos över Sveriges försörjning med mineraliska råvaror, dels för den närmaste tioårsperioden, dels för tiden fram till år 2000. Den tioåriga, mer detaljerade prognosen bör byggas upp av särskilda prognoser över utvinning, import, export, förädling, användning och priser. Prognoserna bör omfatta mineralråvaror av större betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska energiråvaror eller sand och grus.

Vidare bör de sakkunniga på grundval av de gjorda prognoserna överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov. I mineralpolitiken innefattas då även teknisk forskning och utveckling på mineralområdet samt möjligheten att tillvarata mineral mer effektivt genom ökad återvinning.

Fråga i riksdagen

Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 11 december 1975 (RD 1975/76:43, s. 216) en fråga (1975/76:122) av herr Gillström (s) om eventuella initiativ för gruvdrift i Baståsen. I svaret lämnades följande uppgifter.

De senaste undersökningarna inom Baståsens gruvfält gjordes under perioden 1930-1960. Bl. a. har Boliden AB här sökt efter koppar och guld. Möjlighet att bryta befintliga malmtillgångar inom Baståsfältet har diskuterats sedan länge, men diskussionerna har inte mynnat ut i konkreta förslag. Skälet härtill är att det inte är sannolikt att det finns brytvärda malmkvantiteter i bergytan eller på måttligt djup under denna. Visserligen har en del analyser visat på höga blyhalter, men det har i dessa fall inte rört sig om representativa urval utan om material ur enstaka prover.

Inom området finns i dag tre utmål, dvs. rättigheter att bryta och tillgodogöra sig inmutningsbara mineral. Dessa ägs av Gränsfors gruvförening

u. p. a. Utmålsinnehavaren har i dag inte några konkreta planer på att ta upp gruvdrift. Några prospekteringsinsatser inom området planeras inte heller f. n. av Boliden AB. Nämnden för statens gruvegendom, som svarar för huvuddelen av den statliga prospektering efter malm som utförs av Sveriges geologiska undersökning, koncentrerar sina ansträngningar på mer löftesrika fyndigheter.

Industriministern sade att några initiativ från hans sida i syfte att fa till stånd gruvdrift i Baståsfältet f. n. inte är aktuella. Vidare uttalade han att en mera allmän inventering av mineraltillgångarna i landet är aktuell och att i det sammanhanget fyndigheterna i Baståsen kan bli uppmärksammade.

Utskottet

I de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang föreslås olika åtgärder för att intensifiera malmprospekteringen, främst i Norrland. Sveriges

NU 1975/76:55

geologiska undersökning (SGU) bör fl i uppdrag att undersöka malmförekomsterna i Ljusdals och Nordanstigs kommuner i Gävleborgs län, hävdas i motionerna 1975/76:640 och 1975/76:1802. I motiveringarna till förslagen nämns i första hand behovet av att skapa fler arbetstillfällen i de berörda kommunerna. I motionen 1975/76:247 uttalas att det är angeläget att staten genom SGU intensifierar prospekteringen i Jämtlands och Västernorrlands län. Förslag om inriktning och kostnadsram för en intensifierad mineralprospektering i norra Sverige önskas i motionen 1975/76:1809. Enligt motionen 1975/76:1748 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att det är betydelsefullt att s. k. fullprospekteringsprogram genomförs.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa förslag erinra om att nämnden för statens gruvegendom har ansvaret för att gruvegendomen tas till vara på bästa sätt och, där så är lämpligt, utökas. För prospektering utnyttjar nämnden SGU. Enligt nämndens bedömning, som industriministern i propositionen ansluter sig till, bör prospekteringsinsatserna koncentreras och inriktas på slutvärdering av fyndigheter från kommersiell synpunkt utan att den långsiktiga prospekteringsverksamheten eftersätts.

Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:1802, som syftar till malmprospektering i Ljusdals kommun, vill utskottet erinra om att det ankommer på nämnden att bedöma var i landet de statliga resurserna för prospektering efter järn och andra metaller bör sättas in. Det är naturligt att härvidlag i första hand möjligheterna att finna brytvärda kvantiteter malm blir avgörande.

Vad utskottet här anfört gäller även motionen 1975/76:640. Utskottet noterar i detta sammanhang att industriministern i svar på en fråga om ev. initiativ för att få till stånd gruvdrift i Baståsen bl. a. anförde att skälet till att konkreta förslag om malmbrytning i Baståsen inte har lagts fram är att det inte är sannolikt att det finns brytvärda malmkvantiteter i bergytan eller på måttligt djup under denna. Nämnden för statens gruvegendom, vilken - som ovan sagts - svarar för huvuddelen av den statliga prospekteringen efter malm som utförs av SGU, koncentrerar f. n. sina ansträngningar till mer löftesrika fyndigheter.

Med anledning av önskemålet i motionen 1975/76:1809 om intensifierad malmprospektering i norra Sverige och de synpunkter som förs fram i motionen 1975/76:247 om malmprospektering i Jämtland vill utskottet påpeka att nämnden för statens gruvegendom i sina anslagsäskanden för budgetåret 1976/77 har utgått från att omfattningen av den statliga prospekteringsverksamheten i stort sett bör svara mot en ambitionsnivå som är oförändrad i förhållande till omfattningen av SGU:s program budgetåret 1974/75. Nämnden anser att för nya riktlinjer mineralpolitiska utredningens arbete behöver avvaktas. I Norrbotten har nämnden koncentrerat verksamheten till vissa särskilt intressanta objekt. I södra Norrbotten planeras en utökad borrningsverksamhet för att man relativt snabbt skall få kännedom om den ekonomiska potentialen i området. En utökad prospektering bl. a. av nickel

NU 1975/76:55

planeras i Västerbotten. Frågor rörande prospekteringsverksamhetens totala omfattning och inriktning kommer mineralpolitiska utredningen att beröra från principiella synpunkter. Utskottet anser sig inte ha skäl att med anledning av motionerna förorda en höjd ambitionsnivå för prospekteringsverksamheten.

I motionen 1975/76:247 pekas på möjligheterna att utvinna uran ur vissa fyndigheter i Jämtland. Svensk Kärnbränsleförsörjning AB anser - med hänsyn bl. a. till priset på naturligt uran - att en regional inventering av de delar av landet som bedöms ha förutsättningar för uranmineraliseringar bör prioriteras högt inom SGU:s av statsmedel bekostade prospektering. Beträffande ett av de områden som nämns i motionen - Tåsjöområdet - visar enligt SGU de undersökningar som utförts att fortsatta arbeten inte bör prioriteras i jämförelse med övriga prospekteringsobjekt. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.

Utskottet är inte berett att förorda en framställning till regeringen enligt förslaget i motionen 1975/76:1748. Förslag till s. k. fullprospekteringsprogram har, påpekas i motionen, utarbetats av SGU på uppdrag av länsstyrelser och kommuner. I vissa fall har de genomförts såsom beredskapsarbeten, i huvudsak finansierade genom arbetsmarknadsverket. Det torde fl ankomma på berörda regionala och lokala myndigheter att ta initiativ till och verka för genomförande av dylika program.

Motionärerna anser att en länsgeolog bör knytas till länens planeringsorgan. Denne skulle bl. a. ha till uppgift att på länsnivå svara för geologiska frågor och samordna fullprospekteringsprogram. I motionen yrkas på ett uttalande av riksdagen om behovet av länsgeologer. Förslag om inrättande av sådana tjänster har inte förts fram av SGU. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra den i motionen önskade framställningen till regeringen rörande länsgeloger.

Vidare anför motionärerna att de svenska industrimineralresurserna inte har undersökts tillräckligt. De anser att den inventering av industriella mineral som SGU föreslagit bör påbörjas så snart som möjligt och vill att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Det är otvivelaktigt en viktig fråga som motionärerna tagit upp. SGU har för delprogrammet industriella mineral och nyttosten beräknat ett behov av 3 milj. kr. för kommande budgetår. Mineralpolitiska utredningen anser att vissa insatser beträffande anslagsfinansierad prospektering efter industrimineral kan initieras. Utredningen påpekar dock att en så kraftig expansion av verksamheten inom industrimineralområdet som föreslås av SGU förutsätter ett ställningstagande beträffande huvudmannaskapet för den statliga prospekteringen efter industrimineral. Utskottet, som utgår från att frågan om behovet av ökade insatser för prospektering av industrimineral kommer att beaktas i kommande budgetarbete, anser inte att en framställning i saken till regeringen är motiverad i nuläget.

NU 1975/76:55

13 Regeringens förslag i vad gäller anslag till SGU tillstyrks av utskottet. Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 20 691 000 kr.,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 17 828 000 kr.,

d) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 611 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:247 om geologiska undersökningar i Jämtlands län,

3. att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:640 om gruvdrift i norra Hälsingland,

b) motionen 1975/76:1802 om malmbrytning i Ljusdals kommun,

4. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1748 om inventering av industriella mineral, m. m.,

5. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1809 om intensifierad mineralprospektering i norra Sverige.

15. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 116 f.) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 057 000 kr.

16. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 6 (s. 118-125) och hemställer

att riksdagen till Starens gruvegendom för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 53 787 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M

17. Statens provningsanstalt. Regeringen har under punkterna E 5-7 (s. 212-217) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens provningsanstalt inrätta två tjänster för överingenjör i Fe 23/24,

2. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1976/77 anvisa

NU 1975/76:55

ett reservationsanslag av 16 827 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av utrustning till statens provningsanstalt inom den kostnadsram som chefen för industridepartementet har förordat,

5. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975/76:329 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Adamsson (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att den verksamhet som i dag bedrivs av SEMKO så snart ske kan överförs i statens ägo och inordnas i systemet med riksprovplatser.

Uppgifter om SEMKO

Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB (SEMKO), som bildades år 1925 för frivillig provning av elektrisk materiel, blev år 1935 - då provningstvång infördes - auktoriserad av Kungl. Maj:t för provning och godkännande av provningspliktig materiel. Bestämmelser om provningstvång och bestämmelser rörande provning av materiel utfärdas av statens industriverk (tidigare av kommerskollegium). SEMKO:s uppgift är att från säkerhetssynpunkt prova i första hand sådan elmateriel som är avsedd att användas i hem och hushåll, på kontor samt i butiker, skolor och samlingslokaler. Provning för godkännande sker genom typprovning.

Av aktierna i SEMKO ägs 3/7 av Svenska elverksföreningen, 2/7 av Svenska brandförsvarsföreningen och 2/7 av Sveriges elektroindustriförening. Bland de villkor som gäller för SEMKO:s verksamhet märks följande. Ingen utdelning till aktieägarna får lämnas. Revisor i bolaget och suppleant för denne utses av regeringen. Provning av materiel för vilken industriverket har föreskrivit provningstvång skall utföras enligt av verket fastställda bestämmelser. Regelbunden provning av annan materiel får endast ske i den omfattning som verket medger.

Den tekniska verksamheten leds av SEMKO:s nämnd, den ekonomiska av bolagets styrelse.

Nämndens ledamöter är till antalet 15. Av dessa utser regeringen nio, däribland ordföranden. Av övriga sex ledamöter utser var och en av de tre ägarföreningarna två. De av regeringen utsedda ledamöterna representerar statliga myndigheter, mindre tillverkare, installatörer, importörer och konsumenter, medan de övriga representerar strömleverantörer, större tillverkare och brandskyddsintresset.

Nämnden utser provningsutskott och erforderligt antal normutskott. Den fastställer anstaltens provningsavgifter och beslutar i övriga frågor som sammanhänger med provningsverksamheten.

Styrelsen förvaltar bolagets ekonomi och tillsätter verkställande direktör och övriga högre tjänstemän. Styrelsen har intet inflytande på provningsverksamheten.

NU 1975/76:55

15 Enligt lagen (1975:444) om beslutanderätt för riksprovplats som ej är myndighet får riksprovplats, som är bolag eller stiftelse vari staten har ett bestämmande inflytande, pröva fråga som gäller godkännande av produkt eller anläggning eller fastställande av avgift för utförd provning. Regeringen elier myndighet som regeringen föreskriver beslutar om närmare föreskrifter härför.

Motionen

Motionärerna påpekar att SEMKO år 1935 auktoriserades för provning och godkännande av provningspliktig materiel inom det elektriska området. De anser att det inte är helt tillfredsställande att SEMKO vid prov av vissa apparater behöver anlita andra institutioner och myndigheter. Bäst vore om hela bedömningen för godkännande gjordes av samma myndighet och på en och samma plats, anför motionärerna. Enligt deras bedömning bör SEMKO snarast inordnas i systemet med riksprovplatser. 1 motionen berörs även ägarförhållandena i bolaget. Fördelningen av aktierna på Elverksföreningen, Elindustriföreningen och Brandförsvarsföreningen innebär, säger motionärerna, att tillverkande företag inom den elektriska branschen är aktieägare i det företag som skall kontrollera och godkänna deras tillverkningar. Detta ärenligt motionärernas mening ett högst diskutabelt förhållande. Provningar och kontroller av detta slag bör bedrivas i statlig regi, hävdar de.

Utskottet

Statens provningsanstalt har med vissa undantag samordningsansvaret för officiel] provning och kontroll. Provningsverksamheten bedrivs till övervägande del av andra organ än provningsanstalten. Denna bereder vidare ärenden om utseende av riksprovplatser för olika objekt som skall provas officiellt.

Motionen 1975/76:329 syftar till att den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB (SEMKO) skall förstatligas och inordnas i systemet med riksprovplatser.

SEMKO har sedan år 1935 auktorisation för provning och godkännande av sådan elmateriel som är avsedd för hem, kontor, skolor, butiker och samlingslokaler. SEMKO ägs av Svenska elverksföreningen. Svenska brandförsvarsföreningen och Sveriges elektroindustriförening. Den tekniska verksamheten leds av SEMKO:s nämnd. Av nämndens 15 ledamöter utser regeringen nio, däribland ordföranden. SEMKO har vänt sig till industridepartementet med anhållan att sådana åtgärder skall vidtas att SEMKO kan utses till riksprovplats. SEMKO:s framställning innehåller bl. a. en förfrågan om det finns intresse från statens sida att inträda som majoritetsaktieägare i SEMKO. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs frågan f. n. inom industridepartementet. Utskottet finner inte nu anledning att föreslå riksdagen

NU 1975/76:55

att göra någon framställning till regeringen med anledning av motionen.

Vad som i propositionen anförs beträffande statens provningsanstalt har inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande eller erinran. Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att vid statens provningsanstalt inrätta två tjänster för överingenjör i Fe 23/24,

b) till Stålens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 16 827 000 kr.,

d) bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av utrustning till statens provningsanstalt inom den kostnadsram som chefen för industridepartementet har förordat,

e) till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:329.

18. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E8-E10 (s. 218-221) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Upp drags verksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning eli reservationsanslag av 1 000 000 kr.

19. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten Eli (s. 222) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 870 000 kr.

20. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 12 (s. 222-224) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 4 610 000 kr.

21. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 18 (s. 248-251) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 42 360 000 kr.

NU 1975/76:55

17 DOMÄNVERKET

22. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 259) och hemställer att

riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1975 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 142 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fondför utgifter för övertalig personal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 160 000 kr.

23. Förvaltningsbvggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I. G:2 (s. 297) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnadför domänverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

24. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 11:17 (s. 298 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad chefen för industridepartementet har förordat,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.

Stockholm den 29 april 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp). Rask (s), Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m), Wååg (s) (p. 1-11, 13-24), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) (p. 12) och herr Petersson i Ronneby (c).