Med anledning av motion om förstatligande av elektronikindustrin

NU 1975/76: 59

Näringsutskottets betänkande 1975/76: 59

med anledning av motion om förstatligande av elektronikindustrin Ärendet

I motionen 1975/76:521 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär proposition om förstatligande av elektronikindustrin.

Motiveringen för yrkandet finns i motionen 1975/76:520om datapolitiken. Denna motion har hänvisats till konstitutionsutskottet, som behandlar den i sitt betänkande 1975/76:47.

Motivering för motionsyrkandet

I motionen 1975/76:520 begärs en ny datapolitik, som skall utmärkas av bl. a. en politiskt progressiv målsättning för forskning och utveckling på dataområdet samt folklig makt över dataanvändningen. Den svenska datautvecklingen har, säger motionärerna, som ett grundläggande kännetecken haft att det ledande inflytandet har utövats av stora kapitalistiska kapitalintressen med företräde för sådana som har anknytning till USA. En annan maktpolitisk kontroll över datateknikens utnyttjande skulle ha resulterat i andra datasystem som skulle ha haft positiv betydelse för den stora majoriteten av arbetande människor.

Uppgifter om elektronikindustrin

Elektronikindustrin bestod (enligt statistiska centralbyrån) år 1973 av 155 arbetsställen med ca 46 500 anställda och en omsättning på ca 5 000 milj. kr. Utöver detta förekommer elektronikverksamhet inom många företag som hänförs till andra näringsgrenar på grund av att elektroniken utgör en mindre del av den totala verksamheten. Utvecklingen bedöms gå mot att allt fler företag blir beroende av elektroniken som ett hjälpmedel i sina produkter eller processer och därför skaffar egna elektronikavdelningar. Ibland tar företag upp försäljning av produkter som från början var avsedda endast för deras egen användning. Gränsen för vad som skall klassificeras som elektronikindustri är således svår att dra.

Bland de större svenskägda företagen med elektronikverksamhet kan nämnas AGA AB, ASEA, AB Bofors, AB Electrolux, Telefon AB LM Ericsson, Hugin Kassaregister AB, Incentive AB, Luxor Industri AB och SaabScania AB samt Ellemtel Utvecklings AB och Stansaab Elektronik AB, vilka båda till hälften ägs av staten. Därtill kommer utlandsägda företag,

1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 59

NU 1975/76:59

såsom AEG-Telefunken Elektriska AB, IBM Svenska AB, Svenska AB Philips, Siemens AB och Standard Radio & Telefon AB.

Dataindustriutredningen har i lägesrapporten (SOU 1973:6) Data och näringspolitik (s. 99-110) lämnat en redogörelse för dataindustrin i Sverige. Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra länder och importeras samt marknadsförs genom dotterbolag till de utländska tillverkarna eller genom svenska agenter, konstateras det i rapporten. Viss tillverkning förekommer dock inom landet. Utredningen redogör översiktligt för dataindustrins struktur och lämnar mera detaljerade uppgifter om sex svenskägda och tolv utlandsägda datorföretag. I betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 (s. 174-196) behandlas även komponentindustrin, varjämte för datorindustrin lämnas en kompletterande redogörelse för utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs.

Riksdagsbehandling av tidigare motion i ämnet

I en motion vid 1972 års riksdag föreslogs i första hand en utredning angående målsättning för datateknikens utnyttjande med inriktning på ökat folkligt inflytande och brytande av kapitalets forsknings- och utbildningsdominans. I anslutning därtill begärdes att staten skulle överta basverksamheten inom elektronikindustrin för att göra det möjligt att driva den framtida utvecklingen enligt de i motionen angivna principerna. Näringsutskottet (NU 1972:17)avstyrkte motionen, vad beträffar de näringspolitiska aspekterna med hänvisning främst till det arbete som bedrevs av dataindustriutredningen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet reserverade sig till förmån för motionen. Denna avslogs av riksdagen.

Utskottet

I anslutning till en rad yrkanden i motionen 1975/76:520 om en ny svensk datapolitik, "siktande till att bryta storfinansens dominans över teknik och målsättning”, föreslås i motionen 1975/76:521 att riksdagen skall begära att regeringen framlägger proposition om förstatligande av elektronikindustrin.

Elektronikindustrin är, som framgår av ovanstående redogörelse, en bransch som det är svårt att klart avgränsa, eftersom det utanför den egentliga elektronikindustrin förekommer elektronikverksamhet i mindre skala inom många företag som hänförs till andra branscher. Bland större svenskägda företag som har elektronikverksamhet finns exempelvis AGA AB, AB Electrolux och Telefon AB LM Ericsson. Exemplen belyser räckvidden av motionärernas förslag. Två sådana företag, Ellemtel Utvecklings AB och Stansaab Elektronik AB, ägs till hälften av staten. Flera utlandsägda företag med stor verksamhet i Sverige skulle beröras av ett förstatligande enligt motionärernas intentioner.

En delbransch inom elektronikindustrin är dataindustrin, till vilken kan

NU 1975/76:59

hänföras producenter inom delområdena maskinvaror, komponenter, programvaror, tjänster och tillbehör. Denna bransch, som från motionärernas utgångspunkt torde ha den största betydelsen i sammanhanget, har kartlagts av dataindustriutredningen. I betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 föreslogs näringspolitiska åtgärder av mångahanda slag med avseende på dataindustrin. Vissa förslag rörande insatser för forskning och utveckling har förverkligats. Sina överväganden angående riktlinjerna för en svensk datapolitik sammanfattade utredningen i fyra punkter, som i korthet kan anges på följande sätt. Tillämpningen av datatekniken skall underställas medborgarnas allmänna krav på samhällsutvecklingen. Datapolitiken skall syfta till för det första att upprätthålla en bred kompetens inom dataområdet, för det andra att stimulera tillämpningar av datateknik som ett medel att höja produktiviteten inom näringsliv och förvaltning, för det tredje att främja utvecklingen av en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Frågan om förstatligande av dataindustrin eller väsentliga delar därav togs inte upp av utredningen.

Utskottet anser inte att ett förstatligande av dataindustrin erfordras för att samhället skall få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Än mindre synes det finnas anledning att aktualisera frågan om ett förstatligande av elektronikindustrin i dess helhet. Utskottet noterar att staten genom vissa engagemang i branschen har insyn i utveckling, produktion och marknadsföring av elektroniska produkter.

Med vad här sagts avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:521.

Stockholm den 29 april 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp). Rask (s). Sjönell (c), Blomkvist (s). Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c).