Med anledning av propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m. jämte motioner

NU 1975/76:70

Näringsutskottets betänkande 1975/76:70

med anledning av propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:206 (industridepartementet) framläggs - på föredragning av cheferna för industri- och handelsdepartementen - förslag om ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin.

I detta sammanhang behandlar utskottet även propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) såvitt avser kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher (punkten B 9). Hemställan i propositionerna anges nedan.

Med anledning av propositionen 1975/76:206 har väckts åtta motioner.

I betänkandet behandlas också sju motioner väckta under allmänna motionstiden. Två av dessa gäller lokaliserings- och sysselsättningsproblem i Boråsregionen. 1 fyra motioner behandlas frågor rörande bestämmelser som reglerar import av beklädnadsvaror.

Motionerna redovisas nedan (s. 3).

Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1975/76:5y) i ärendet (bilaga

I)■

Kommerskollegium har överlämnat en promemoria angående handelspolitiska åtgärder som Sverige sedan våren 1975 har vidtagit mot lågprisimport

(bilaga 2).

Beklädnadsarbetamas förbund avdelning 3 i Växjö har inkommit med en skrivelse i ärendet.

Propositionen 1975/76:206

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska åtgärder vidtas för beklädnadsindustrin. För att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom i första hand konfektionsindustrin föreslås ett särskilt rationaliseringsprogram under två år med avskrivningslån för investeringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning, ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och -system samt bidrag till konsultinsatser vid införandet av ny produktionsteknik i företagen. Det totala medelsbehovet för rationaliseringsprogrammet beräknas till 54 milj. kr. Vidare föreslås ökade ramar för exportfrämjande åtgärder och räntebefrielse vid strukturgarantier. Ramen för strukturgarantier föreslås bli höjd med 25 milj.

1 Riksdagen 1975/76. 17 samt. Nr 70

NU 1975/76:70

kr. till 125 milj. kr.

För den grundtextila bomullsindustrin och för skoindustrin anmäls vissa åtgärder som syftar till att samordna produktionen så att från försörjningsberedskapssynpunkt viktig produktion kan ske i så långt möjligt effektiva former. Vidare föreslås medel för s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån att under vissa omständigheter utgå till företag främst inom skoindustrin. För detta ändamål föreslås för budgetåret 1976/77 12 milj. kr. För fortsatt försörjningsberedskapsviktig produktion av kamgarn och kardgarn av ull vid spinneriet vid Stigtex AB föreslås under en femårsperiod högst 12,5 milj. kr. kunna utgå genom överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För budgetåret 1976/77 föreslås högst 2,5 milj. kr. för detta ändamål.

Dessutom aviseras föreskrifter om krediter i form av industrigarantilån m. m., avsedda att underlätta beklädnadsföretagens finansiering av säsongbetingad lageruppbyggnad.

Hemställan

I bilaga 1 till propositionen hemställs i första hand (s. 17) att riksdagen godkänner av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin.

Vidare framläggs förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77. Under angivna punkter föreslås:

B9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher (s. 18)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat redan beviljade garantier innebär åtaganden om högst 125 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

V: 14. Lån till ra t i o na 1 i s e r i n g s i n v e s t e r i n g a r inom konfektionsindustrin

att riksdagen till Lån till rationaliseringsvinster inom konfektionsindustrin för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

I bilaga 2 till propositionen föreslås i första hand (s. 31) att riksdagen

1. godkänner de åtgärder för försörjningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin som chefen för handelsdepartementet har

förordat,

NU 1975/76:70

2. bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med vad chefen för handelsdepartementet har förordat träffa avtal med Stigtex AB.

Vidare framläggs följande förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77:

F1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (s. 31) att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag anvisar ytterligare 2 500 000 kr.

Försörjningsberedskapslån (s. 32) att riksdagen till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Propositionen 1975/76:100

1 propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) har regeringen under punkten B 9 (Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher) dels framlagt förslag vilka återkallats och ersatts av motsvarande förslag i propositionen 1975/76:206 (se ovan), dels (moment 1) föreslagit riksdagen att godkänna att snickeriindustrin omfattas av verksamheten med strukturgarantier. I sistnämnda del behandlas propositionen i detta betänkande.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1975/76:206 är följande:

1975/76:2538 av herr Carlstein (s) och fru Hörnlund (s), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att ett ökat statligt ägaransvar i den grundtextila tillverkningen bör komma till stånd,

2. att rationaliseringsprogrammet för konfektionsindustrin utökas från två till fem år,

3. att uttala sig för behovet av fortsatta regionalpolitiska insatser i Boråsregionen, i syfte att förstärka regionens näringsliv,

1975/76:2539 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag om förstatligande av de större textilkoncernerna,

2. uttalar att det i propositionen föreslagna stödet till beklädnadsindustrin

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 70

NU 1975/76:70

bör koncentreras till småföretag och därvid förknippas med villkor om öppen redovisning, information till och fullständiga demokratiska rättigheter för de anställda i enlighet med vad som anges i motionen,

3. hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder för lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden, företrädesvis genom medel ur AP-fonderna för skapande av nya statsägda industrier,

4. av de föreslagna medlen för rationaliseringsprogrammet avsätter ett förslagsanslag om 5 milj. kr. för forskning om tekoindustrins problem och framtid i enlighet med vad som föreslås i motionen,

1975/76:2540 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att samtliga ullspinnerier i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande stöd som Stigtex AB,

2. att till överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till propositionen med 5 milj. kr. förhöjt anslag om 7 500 000 kr.,

1975/76:2541 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin,

1975/76:2542 av herrar Nordgren (m) och Nyhage (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att införa ett lånesystem för textil- och konfektionsindustrin i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:2543 av herr Oskarson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att försörjningsberedskapslån skall kunna utgå även till den grundtextila ylle- och trikåvävsindustrin,

1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att målet för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet bör vara att avvärja fortsatt nedgång i sysselsättningen,

2. att uttala att rationaliseringsprogrammet samt strukturgarantierna för beklädnadsområdet får en sådan inriktning att samgående och samverkan mellan företag inte blir ett krav för att erhålla stödåtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att uttala att den statliga upphandlingen på konfektionsområdet uteslutande bör gälla inhemskt producerade textila produkter i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att hos regeringen anhålla om en utredning med generellt sysselsättningsstöd i form av bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att till försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag på 19 000 000 kr.,

NU 1975/76:70

1975/76:2545 av herr Söderström m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att de föreslagna stödåtgärderna icke begränsas till två år utan förlängs till fem år,

2. att procentsatsen för avskrivningslånen höjs från i normalfallet 25 till 50 % och från 50 till 75 % vid förhöjt bidrag,

3. att avskrivningslån kan beviljas såväl för investeringar i produktionsutrustning som för produktutveckling.

De övriga motioner som behandlas i detta betänkande är följande:

1975/76:374 av herr Persson i Heden m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar att statliga företag i första hand bör lägga ut beställningar, som t. ex. lönsömnad, hos företag inom Sverige,

1975/76:1779 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), vari hemställs att riksdagen beslutar att strukturstödet till tekoindustrin även bör omfatta ett överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktområden,

1975/76:1798 av herrar Magnusson i Borås (m) och Persson i Heden (c), vari hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen att den i motionen upptagna frågan om decentralisering av statliga aktiviteter inriktade på beklädnadsbranschen skyndsamt tas upp till prövning genom en allsidigt sammansatt utredning med uppdrag att dels kartlägga statens och näringslivets aktiviteter på området, dels utarbeta förslag till sådana aktiviteter som kan flyttas från central till lokal nivå och förläggas till Borås,

1975/76:1799 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att inom ramen för GATT, EG och EFTA licensgivningen avseende import tillämpas effektivare och på fler varugrupper än hittills,

2. begär att regeringen utarbetar förslag till bestämmelser, innebärande skyldighet för importör av tekovaror, som försäljs på den svenska marknaden, att förse sådana varor med beteckningen ”import”,

3. begär att regeringen noga följer prissättningen på importvaror, där dumpning kan tänkas förekomma, och omedelbart vidtager åtgärder häremot,

1975/76:1814 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana bestämmelser att statlig garanti kan lämnas för lån till mindre tekoindustrier för maskininvesteringar på samma villkor som gäller i fråga om satsningar på förbättrad arbetsmiljö,

1975/76:1819 av herrar Sundkvist (s) och Larfors (s), vari hemställs att rikdagen uttalar att statliga produktionsföretag inte genom import skall konkurrera ut den inhemska produktionen,

NU 1975/76:70

1975/76:2057 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar avskaffa licenstvånget för import av tekoprodukter,

2. som sin mening ger regeringen till känna att en mer restriktiv praxis bör iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import från u-ländema.

Motiveringen för yrkandena i motionen 1975/76:2057 finns i motionen 1975/76:2055 om u-landspolitiken. Denna motion har hänvisats till utrikesutskottet, som har behandlat den i sitt betänkande 1975/76:14.

Utskottet

Den svenska beklädnadsindustrin har under de senaste decennierna haft en mycket svår konkurrenssituation. Den liberalisering av främst den inomeuropeiska handeln som har genomförts under 1960- och 1970-talen har bidragit till att försämra industrins läge. Exportansträngningar, som för flera produkter har varit framgångsrika, har inte kunnat kompensera en minskad avsättning på den inhemska marknaden. Den produktionsminskning som därigenom har skett inom flera områden har medfört att den inhemska produktionskapaciteten i flera fall har kommit att understiga vad som med hänsyn till försörjningsberedskapen kan anses vara erforderligt. Riksdagen beslöt därför hösten 1975 (prop. 1975/76:37, NU 1975/76:15) om vissa åtgärder för att på kort sikt säkerställa en från försörjningssynpunkt godtagbar produktionskapacitet inom beklädnadsindustrin.

I propositionen redovisas att branschens redan tidigare ansträngda läge i flera hänseenden har försämrats under år 1975. Efterfrågan från såväl den inhemska marknaden som exportmarknaderna har på grund av den internationella lågkonjunkturen stagnerat eller minskat inom flera varuområden. Industriministern räknar med att den allvarliga försämring av beklädnadsindustrins lönsamhet som har inträffat under år 1975 kommer att bli bestående en tid framöver. Inom hela beklädnadssektorn finns risk för en fortsatt sysselsättningsminskning. För att den långsiktiga konkurrenskraften skall stärkas föreslås i propositionen vissa industripolitiska åtgärder. Vidare föreslås vissa insatser förgrundtextil bomullsproduktion och skotillverkning. Dessa syftar till att säkra produktionskapaciteten på dessa områden så att denna inte skall komma att underskrida den nivå som behövs för försörjningsberedskapen.

De föreslagna industripolitiska åtgärderna omfattar ett tvåårigt rationaliseringsprogram för i första hand konfektionsindustrin, ökat stöd till exportfrämjande åtgärder samt en utvidgning av den nuvarande ramen för strukturgarantier. Industriministern anger som utgångspunkt för åtgärdsprogrammet att en fortsatt strukturomvandling med nedläggning av icke konkurrenskraftiga företag som oundviklig följd måste accepteras. Struk -

NU 1975/76:70

turomvandlingen måste dock ske i sådana former och i sådan takt att de enskilda människornas trygghet och möjligheter till alternativa sysselsättningar bevaras. Industriministern avvisar generella subventioner för beklädnadsindustrin. Sådana medför, anförs i propositionen, uppenbara risker för att en långsiktigt konkurrenssvag och ineffektiv branschstruktur bevaras. Detta kan innebära att grundläggande strukturella problem skjuts på framtiden. Avsteg från denna princip bör ifrågakomma endast för sådan tillverkning där särskilda försörjningsberedskapspolitiska skäl motiverar åtgärder av subventionskaraktär.

Dessa allmänna riktlinjer för de näringspolitiska insatserna inom beklädnadsindustrin kritiseras i motionen 1975/76:2544. Motionärerna motsätter sig en förändring av strukturstödet som utgår från en fortsatt minskning av sysselsättningen inom den berörda industrin. De hemställer om ett uttalande av riksdagen att målet för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet bör vara att avvärja en fortsatt nedgång i sysselsättningen.

I propositionen redovisas de mycket omfattande åtgärder som har vidtagits under 1970-talet till stöd för beklädnadsindustrin. Med de åtgärder som regeringen nu föreslår syftar dessa till att stärka beklädnadsindustrins konkurrenskraft och därmed att i största möjliga utsträckning trygga den nuvarande produktions- och sysselsättningsnivån. Så långt föreligger ingen motsättning mellan det i propositionen angivna målet och motionärernas önskemål. Utskottet ansluter sig dock till industriministerns bedömning att en strukturomvandling måste accepteras och att det endast av hänsyn till försörjningsberedskapen kan accepteras att icke lönsam produktion upprätthålls med subventioner. Utskottet finnér inte anledning för riksdagen att göra något sådant uttalande som motionärerna begär.

De åtgärder som föreslås inom ramen för det tvååriga rationaliseringsprogrammet för konfektionsindustrin avses främja införandet av en ny produktionsteknik. De omfattar bl. a. stöd till effektivitetshöjande investeringar genom särskilda avskrivningslån, bidrag för konsultinsatser samt ökade insatser för teknisk utveckling. Industriministern anger vissa principiella riktlinjer för prövningen av avskrivningslån. De särskilda avskrivningslånen bör, uttalar han, normalt utgå med högst 25 % av investeringskostnaderna. 1 de fall då investeringar sker i anslutning till omfattande strukturella förändringar bör, anförs det vidare, avskrivningslån kunna ges motsvarande högst 50 % av den totala investeringskostnaden. Fördelningen av investeringsstödet bör ske på ett sådant sätt att genomförda investeringar står i samklang med en ändamålsenlig strukturomvandling inom branschen. Avskrivningslån till investeringar som långsiktigt ökar den totala produktionskapaciteten i branschen bör normalt komma i fråga endast för sådana tillverkningsområden där konkurrenssituationen och marknadsutvecklingen kan bedömas ge ett på sikt naturligt utrymme för en utökad inhemsk produktion.

Flera motionsyrkanden anknyter till dessa allmänna riktlinjer. Utskottet

NU 1975/76:70

konstaterar att det föreligger en allmän enighet om behovet av näringspolitiska åtgärder för att stärka beklädnadsindustrins konkurrenskraft och därmed förutsättningarna för att sysselsättningen inom branschen skall kunna upprätthållas. Motionärerna önskar i huvudsak förtydliganden och utvidgningar av det angivna programmet.

I två motioner föreslås att den angivna tidsramen för rationaliseringsprogrammet om två år skall utökas till fem år. Många företag kan knappast nu ha färdiga planer på tänkbara produktionsförbättringar, påpekas i motionen 1975/76:2538. Visst utrednings- och utvecklingsarbete måste utföras innan förslag till ny produktionsteknik kan presenteras. I motionen 1975/76:2545 erinras om att det kan ta mycket lång tid innan resultatet av ett utvecklingsarbete föreligger i sådan form att det kan användas i produktionen.

De synpunkter rörande en förlängning av rationaliseringsprogrammet som förs fram i motionerna bör enligt utskottets mening beaktas. Mycket talar för att rationaliseringsprogrammet, om det skall fä en avsedd effekt, bör förlängas och omfatta fem år. Utskottet förutsätter att denna fråga noga övervägs i god tid innan tvåårsperioden har löpt ut och anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet sålunda har anfört med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.

Bestämmelsen om att avskrivningslån skall kunna utgå med högst 25 96 av investeringskostnaden innebär, anförs i motionen 1975/76:2545, att dessa lån blott i begränsad utsträckning kan bidra till att öka den svenska konfektionsindustrins konkurrenskraft. Motionärerna önskar att procentsatsen för avskrivningslånen skall höjas från 25 till 50 96 i normalfallet och från 50 till 75 96 när det gäller förhöjt bidrag.

Lånegränserna för de avskrivningslån för försörjningsberedskapsviktig produktion som infördes år 1972 är i huvudsak desamma som nu föreslås gälla för de särskilda avskrivningslånen till stöd för effektivitetshöjande investeringar. Enligt vad handelsministern uttalar i propositionen har dessa regler visat sig ändamålsenliga. Försvarsutskottet uttalar sig för en höjning av lånegränserna för avskrivningslånen för försörjningsberedskapsviktig industri. Det finns enligt näringsutskottets mening skäl som talar för att bestämmelserna för de två låneformerna bör vara likartade. Om lånegränsen skall höjas i enlighet med motionsyrkandet bör dock även en höjning av de ekonomiska ramarna för avskrivningslånen ske. 1 annat fall blir antalet objekt för vilka lån kan utgå begränsat i förhållande till regeringens förslag. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan höjning men förutsätter att frågan om en höjning av lånegränserna övervägs.

I motionen 1975/76:2544 yrkas att riksdagen skall uttala sig för att rationaliseringsprogrammet samt strukturgarantierna för beklädnadsområdet får en sådan inriktning att samgående och samverkan mellan företagen inte blir ett krav för att erhålla stödåtgärder. Motionärerna hävdar att inom den mindre industrin finns en välgrundad misstro mot samverkan i sådana for -

NU 1975/76:70

mer som nu föreslås i propositionen. De uttalar skepsis mot övertron på fusioneringar som medel för att rädda företag i svårigheter och en styrning till förmån för storföretagsstruktur.

Syftet med rationaliseringsprogrammet är att långsiktigt stärka branschens konkurrenskraft. Med hänsyn till branschens struktur är det rimligt att - som sker i propositionen - poängtera att för flera företag ett långtgående samarbete eller ett samgående med andra företag kommer att vara en förutsättning för att de skall få stöd. Utskottet anser dock inte att detta innebär att samverkan är ett absolut krav utan menar att stöd bör kunna utgå såväl till satsningar av ett enskilt företag som till kollektiva satsningar. Riksdagen bör således göra ett uttalande enligt yrkandet i motionen 1975/76:2544.

Den svenska konfektionsindustrins konkurrensförmåga är, anförs i motionen 1975/76:2545, i första hand beroende av en framgångsrik utformning av produkterna. Det är väsentligt att industrin satsar inte endast på avancerad teknik utan även på rätt produktutformning, anser motionärerna. De hemställer att riksdagen skall besluta att avskrivningslån skall kunna beviljas för investeringar såväl i produktionsutrustnings- som i produktutveckling.

Det i propositionen föreslagna anslaget om 20 milj. kr. för lån till effektivitetshöjande investeringar är beräknat för en bred satsning på avancerad produktionsteknik. Utskottet anser sig inte böra förorda att avskrivningslån skall kunna utgå för andra ändamål än de i propositionen föreslagna. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

1 motionen 1975/76:1814 - väckt under allmänna motionstiden - föreslås en bestämmelse om att statlig garanti skall kunna lämnas för lån till mindre tekoindustrier för maskininvesteringar på samma villkor som gäller i fråga om satsningar på förbättrad arbetsmiljö.

Med hänvisning till de lånemöjligheter som genom de föreslagna särskilda investeringslånen har ställts till tekoindustriernas förfogande avstyrker utskottet motionen.

I motionen 1975/76:2539 föreslås att riksdagen skall uttala att stödet till beklädnadsindustrin bör koncentreras till småföretag och därvid förknippas med villkor om öppen redovisning, information till och fullständiga demokratiska rättigheter för de anställda i enlighet med vad som anges i motionen. Härmed torde åsyftas ett uttalande i motionen att billigt kapital bör ställas ”till disposition för de småföretag som kan och vill förnya sin produktion med sikte på lönsamhet och bättre arbetsmiljö”.

Ett huvudsyfte med förslagen i propositionen är just att företagens lönsamhet skall ökas genom att stöd ges åt investeringar i modern produktionsteknik. Vad beträffar frågor rörande arbetsmiljön i dess helhet - alltså även information och redovisning till de i företaget anställda - vill utskottet påpeka att förslag härom behandlas av riksdagen i andra sammanhang. Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet med motionsyrkandet.

Strukturstödet bör, anförs i motionen 1975/76:1779 - som väcktes under

NU 1975/76:70

allmänna motionstiden även omfatta insatser för överföring av resurser från tekoproduktion till andra produktområden. 1 propositionen förordas att inom ramen för branschfrämjande åtgärder konsultinsatser för teko- och skoföretag skall kunna innefatta undersökningar av företagens förutsättningar för att helt eller delvis gå över till produktion inom andra branscher och marknader. Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål alltså är tillgodosett.

Förutsättningarna för beklädnadsindustrins ekonomiska och tekniska utveckling, liksom de problem som sammanhänger med branschens koncentration till vissa orter, bör bli föremål för vetenskapliga studier, uttalas i motionen 1975/76:2539. Motionärerna yrkar att av de föreslagna medlen för rationaliseringsprogrammet ett förslagsanslag om 5 milj. kr. skall avsättas för forskning om tekoindustriernas problem och framtid i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Utskottet finner inte anledning att tillstyrka motionsyrkandet.

I motionen 1975/76:2542 uttalas att de åtgärder till stöd för beklädnadsindustrin som föreslås bör få generell räckvidd så att de inte leder till snedvridning av konkurrensförhållandena inom branschen. Motionärerna presenterar ett program för generellt stöd som bl. a. innebär att "företag inom beklädnadsbranschen som förbinder sig att antingen upprätthålla sin sysselsättning i Sverige, mätt i arbetade timmar, med mer än 90 % under en tolvmånadersperiod eller att bibehålla sin beredskapsviktiga kapacitet skall efter ansökan kunna erhålla statlig, högst femårig kreditgaranti för s. k. avskrivningslån”. Lånebeloppet skall vara maximerat till förslagsvis 16 % av företagens förädlingsvärde. I motionen yrkas att riksdagen skall besluta att införa det av motionärerna skisserade lånesystemet. Utskottet menar att detta system har fått en komplicerad utformning och skulle vara svårt att administrera. Därför anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionen.

I propositionen föreslås en höjning av ramen för strukturgarantierna med 25 milj. kr. till totalt 125 milj. kr. I konsekvens härmed föreslås också att anslaget för räntebefrielse höjs med 0,8 milj. kr. till 2 milj. kr. budgetåret 1976/77. Motsvarande förslag, avseende lägre belopp, har tidigare lagts fram i årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 84) och återkallats i den nu föreliggande propositionen. I budgetpropositionen har i sammanhanget även föreslagits att riksdagen skall godkänna att snickeriindustrin omfattas av verksamheten med strukturgarantier. Ett anslag av 20 milj. kr. föreslås för lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. De nu nämnda förslagen liksom de förordade riktlinjerna för industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin, i den mån de inte har behandlats i det föregående, tillstyrker utskottet.

För att motverka att den inhemska produktionskapaciteten kan komma att underskrida den nivå som behövs av försörjningsberedskapspolitiska skäl föreslås i propositionen temporära stödåtgärder för företag inom den grundtextila bomullsindustrin och skoindustrin. I propositionen redovisas att statens

NU 1975/76:70

industriverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) gemensamt utreder alternativa sätt för den svenska skoindustrin att så lönsamt som möjligt upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig skoproduktion. Vidare redovisas att Statsföretag AB har inlett förhandlingar med berörda företag inom den grundtextila bomullsindustrin i syfte att få fram förslag till ägarmässig samordning av denna. De åtgärder som handelsministern föreslår omfattar bl. a. statliga lån grundade på offertförfarande, s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån. Dessa lån är i första hand avsedda för skoindustrin men bör enligt propositionen även, om särskilda skäl föreligger, kunna utgå till företag inom den grundtextila bomullsindustrin.

Försvarsutskottet, som tillstyrker dessa förslag, anför att de är ägnade att under det pågående utredningsarbetet säkerställa att den inhemska produktionskapaciteten av ifrågavarande slag inte reduceras till en nivå som är oacceptabel från försörjningsberedskapssynpunkt. Försvarsutskottet understryker dock lånens temporära natur och förutsätter att det av handelsministern redovisade utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. Försvarsutskottet erinrar om att det tidigare vid innevarande riksmöte i yttrande - med anledning av propositionen 1975/76:57 - till näringsutskottet (FöU 1975/76:2 y) framhöll att beklädnadsindustrins allvarliga situation motiverade snara åtgärder till stöd för denna bransch. Försvarsutskottet ansåg att de åtgärder som föreslogs i propositionen 1975/76:57 borde kompletteras med kraftfulla strävanden att finna långsiktiga lösningar, särskilt inom skosektorn. Den pågående utredningen vid industriverket och ÖEF om den svenska skoindustrin kan enligt försvarsutskottets bedömning ge värdefullt beslutsunderlag vid sådana lösningar.

Förslagets innebörd att försörjningsberedskapslån inte kan utgå till den grundtextila ylleindustrin kritiseras i motionen 1975/76:2543. Motionärerna anser att det finns all anledning att slå vakt om denna industri, vars produktion otvivelaktigt är i hög grad försörjningsviktig. De hemställer att riksdagen beslutar att försörjningsberedskapslån skall kunna utgå även till den grund textila ylle- och trikåvävsindustrin. Liknande synpunkter framförs även i motionen 1975/76:2544. Försvarsutskottet uttalar i detta hänseende att inom den grundtextila beklädnadsindustrin även ylleindustrin är mycket viktig för landets försörjning. Enligt vad som har inhämtats är, säger försvarsutskottet, den senaste tidens utveckling beträffande ylleindustrin sådan att riksdagen inte bör begränsa regeringens möjligheter att använda den föreslagna stödformen. Försörjningsberedskapslån bör alltså, anför försvarsutskottet i sitt yttrande, kunna ges både till skoindustrin och till företag inom den grundtextila beklädnadsindustrin i dess helhet. Försvarsutskottet förutsätter dock att regeringen och berörda myndigheter noga följer beklädnadsbranschens utveckling.

Näringsutskottet ansluter sig till försvarsutskottets uppfattning och anser alltså att försörjningsberedskapslån bör kunna utgå till såväl den grundtextila

1** Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 70

NU 1975/76:70

ylleindustrin som den grundtextila bomullsindustrin. Utskottet föreslår att riksdagen gör en framställning till regeringen i detta syfte.

I motionen 1975/76:2544 hemställs om en vidgad tillämpning av systemet med försörjningsberedskapslån. Motionärerna anser att alla läderskotillverkande företag i avvaktan på ett program för skoindustrins strukturella omdaning skall ha möjlighet att erhålla ifrågavarande lån. Vidare uttalar de att det skulle vara olyckligt om endast sådana företag som står inför ett nedläggningshot skulle kunna få försörjningsberedskapslån. En sådan begränsning skulle med största sannolikhet försvåra skapandet av mer konkurrenskraftiga företag genom en strukturell omdaning av skoindustrin. De föreslår därför att försörjningsberedskapslån skall kunna lämnas även till företag som inte befinner sig i akuta svårigheter. Ett vidgat utnyttjande av försörjningsberedskapslån enligt dessa riktlinjer förutsätter, anför motionärerna, större anslag än som föreslagits i propositionen. Motionärerna yrkar därför att anslaget till försörjningsberedskapslån skall höjas med 7 milj. kr. utöver regeringens förslag till totalt 19 milj. kr.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en icke obetydlig vidgning av de ändamål för vilka försörjningsberedskapslån skall kunna komma i fråga. Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:2544 vill utskottet erinra om att dessa lån är avsedda att vara ett temporärt stöd i avvaktan på de förslag om mera långsiktiga åtgärder som kan komma fram genom det ovan nämnda utredningsarbetet. Utskottet anser att dessa förslag bör avvaktas och avstyrker därför det nu nämnda motionsyrkandet.

I motionen 1975/76:2541 erinras om det förhandlingsuppdrag för Statsföretag som redovisas i propositionen. Detta kritiseras, och motionärerna anför att om branschen finnér en sådan samordning vara lämplig, denna bör komma till stånd genom branschens egna åtgärder. Staten bör därvid, anser motionärerna, om det visar sig nödvändigt kunna bistå med kreditgarantier eller på annat jämförligt sätt. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin.

Målet för de förhandlingar som Statsföretag har fått i uppdrag att genomföra bör enligt propositionen vara att Statsföretag tillsammans med intresserade företag i ett eller flera steg skall nå fram till den företagsstruktur som har de bästa företagsekonomiska förutsättningarna och samtidigt svarar mot försörjningsberedskapsbehoven. Även om flera alternativa möjligheter till samordning kan tänkas bli aktuella bör förhandlingarna dock i första hand syfta till att ett enda bolag, med eller utan statligt delägande bildas, uttalar handelsministern. Bakgrunden till förhandlingsuppdraget är att det finns särskild anledning till oro beträffande möjligheterna för företagen inom den grundtextila bomullsindustrin att fortsätta driften i nuvarande omfattning. Utskottet finner med hänsyn härtill förhandlingsuppdraget till Statsföretag väl befogat och avstyrker således motionen.

Förslag om ett ökat statligt engagemang i grundtextil produktion läggs fram

NU 1975/76:70

i två motioner. I motionen 1975/76:2538 yrkas att riksdagen skall uttala att ett ökat statligt ägaransvar i den grundtextila tillverkningen bör komma till stånd. Omsorgen om trygghet i anställningen för dem som arbetar inom tekoindustrierna anför motionärerna som huvudmotiv för sitt förslag. Motionärerna anser att de kommande förhandlingarna mellan Statsföretag och de berörda företagen bör inriktas på att staten blir ägare till den grundtextila industrin. I motionen 1975/76:2539 hemställs om förslag om förstatligande av de större textilkoncernerna. Ett förstatligande av tekoindustrierna är nödvändigt, anser motionärerna, för att en bättre planering och styrning av stödåtgärderna skall kunna uppnås.

Utskottet vill erinra om att de i propositionen aviserade förhandlingarna inte avser den grundtextila industrin i dess helhet utan endast den grundtextila bomullsindustrin.

Yrkandet i motionen 1975/76:2538 avser att Statsföretag skall bindas för en bestämd lösning i fråga om branschens ägarstruktur. Utskottet anser sig inte ha skäl för att förorda en sådan framställning från riksdagen. Yrkandet i motionen 1975/76:2539 avstyrks av utskottet.

För att en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig produktion av kamgarn och kardgarn skall säkras begärs i propositionen ett bemyndigande för regeringen att träffa avtal med Stigtex AB. Avtalet innebär att Stigtex åtar sig att under fem år upprätthålla en viss produktion av kamgarn och kardgarn mot att bolaget erhåller ett räntefritt avskrivningslån. Detta skall vaije år täcka, men inte överstiga, den under året uppkommande förlusten i företagets spinnerirörelse. Det totala lånebeloppet skall maximalt gå upp till 12,5 milj. kr., fördelat med högst 2,5 milj. kr. per kalenderår. Detta förslag kritiseras i motionen 1975/76:2540. Motionärerna hävdar att produktionen inom Stigtex endast motsvarar ca en tredjedel av det kapacitetsbehov som erfordras i ett krisläge. De övriga två tredjedelarna av kapaciteten finns hos ett flertal delvis rätt små spinnerier. Dessa företag har haft samma kostnads-, konkurrens- och lönsamhetssituation som Stigtex. Det stöd som enligt propositionen skall beviljas ett företag med ca en tredjedel av kapaciteten medför en sådan snedvridning av konkurrensen, att de företag som svarar för de övriga två tredjedelarna av kapacitetsbehovet kommer i en mycket prekär situation med en kapacitetsminskning som en oundviklig följd, säger motionärerna. De föreslåratt samtliga ullspinnerier i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande stöd som Stigtex. Med hänvisning till de ökade kostnader en sådan utvidgning av stödet skulle komma att medföra föreslås i motionen att det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet för ändamålet till ÖEF skall höjas med 5 milj. kr. till totalt 7,5 milj. kr. för kommande budgetår.

Med anledning av motionen anför försvarsutskottet att det från försörjningsberedskapssynpunkt är angeläget att i största möjliga utsträckning bevara landets återstående kapacitet på spinneriområdet. Det stöd som föreslås lämnas till Stigtex bedöms enligt vad försvarsutskottet inhämtat f. n. inte

NU 1975/76:70

vara på samma sätt aktuellt för andra företag i branschen. Med vissa sådana företag pågår förhandlingar med ÖEF i syfte att vid behov finna för företagen anpassade stödformer. Försvarsutskottet förutsätter att stöd kommer att utgå i sådana former som tryggar en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar produktion.

Näringsutskottet vill framhålla att stödet till Stigtex är en åtgärd som motiveras helt från försörjningsberedskapssynpunkt. Syftet är att bibehålla en viss inhemsk produktion av kamgarn och kardgarn. Näringsutskottet förutsätter liksom försvarsutskottet att övriga företag inom branschen om det finns risk för produktionsminskning blir föremål för motsvarande prövning som Stigtex och ges möjligheter till stöd för att kunna upprätthålla en försörjningsviktig produktion. Med vad här anförts avstyrker utskottet motionen 1975/76:2540.

Näringsutskottet avstyrker även förslaget i motionen om en ytterligare höjning av anslaget till ÖEF utöver vad som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag vad avser medelsanvisning.

Beträffande de hittills tillämpade avskrivningslånen för investeringar inom beklädnadsindustrin erinrar försvarsutskottet om att det beklädnadsråd som är knutet till ÖEF har föreslagit att dessa lån fortsättningsvis skall kunna ges för upp till 75 96 av företagets investeringar. Handelsministern anser att gällande regler har visat sig ändamålsenliga och att det därför inte finns anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt inriktat kapitalstöd. Försvarsutskottet uttalar att det är av samma mening men samtidigt vill vidhålla sitt ställningstagande i yttrande till näringsutskottet över propositionen 1975/76:57, nämligen att det bör vara möjligt för regeringen att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre låneandel än 50 % av kostnaden förden aktuella investeringen. Näringsutskottet delar försvarsutskottets uppfattning och förordar att riksdagen gören framställning av denna innebörd till regeringen. Vad i övrigt anförts och föreslagits i propositionen i fråga om åtgärder för försörjningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin har inte givit utskottet anledning till erinran.

Enligt motionen 1975/76:2544 bör ett generellt sysselsättningsstöd övervägas i de fall då det gäller att stödja en hel bransch. Motionärerna anser att detta stöd borde vara av samma storleksordning som den allmänna arbetsgivaravgiften. Detta skulle för beklädnadsindustrin innebära ett stöd om ca 80 milj. kr. Motionärerna föreslår att frågan om ett generellt sysselsättningsstöd i form av bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen skall utredas.

Riksdagen hemställde hösten 1975 om utredning av möjligheterna att för beklädnadsindustrin införa ett system med bidrag till lönekostnader (NU 1975/76:15). Industriverket har i januari i år fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin. I uppdraget ingår som en särskild deluppgift att undersöka de tekniska möj -

NU 1975/76:70

ligheterna till stöd av nämnda slag för beklädnadsindustrin och de problem som är förknippade därmed.

Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Behovet av regionalpolitiska insatser i Boråsregionen tas upp i tre motioner.

I motionen 1975/76:2538 uttalas att Boråsregionens näringsliv - med hänsyn till att tekoindustriernas tillbakagång troligen kommer att fortsätta - behöver förstärkas. Ytterligare regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringslån och ianspråktagande av investeringsfondsmedel för att tillföra Boråsregionen mer industriell verksamhet bör sättas in snabbt. Motionärerna anser vidare att statlig verksamhet bör lokaliseras till Boråsregionen. De hemställer att riksdagen skall uttala sig för att behovet av fortsatta regionalpolitiska insatser i Boråsregionen tillgodoses, så att regionens näringsliv förstärks. I huvudsak likartade synpunkter på behovet av insatser för Boråsregionen förs fram i motionerna 1975/76:1798 och 1975/76:2539.1 den senare motionen önskas förslag om åtgärder för lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden. I den förra motionen föreslås att en allsidigt sammansatt utredning skall tillsättas med uppgift att dels pröva frågan om decentralisering av statliga aktiviteter inriktade på beklädnadsbranschen, dels kartlägga statens och näringslivets aktiviteter på området, dels utarbeta förslag beträffande sådana aktiviteter som kan flyttas från central till lokal nivå och förläggas till Borås.

I propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik läggs på grundval av sysselsättningsutredningens och länsplaneringens material fram förslag om principerna för den framtida sysselsättnings- och regionalpolitiken. Sysselsättningspolitikens uppgift bör enligt propositionen vara att medverka till att undanröja hinder för förvärvsarbete och att öka antalet arbetstillfällen så att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet. Detta förutsätter bl. a. att trygghet i anställningen kan skapas och att regional balans kan uppnås. Åtgärder som syftar till att åstadkomma industriell expansion och tryggad samordning redovisas i propositionen. Vidare föreslås samordning av regional- och industripolitiken. De lokaliseringspolitiska medlen kommer att utredas. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1976. Utskottet finnér därför inte anledning att föreslå riksdagen att nu göra någon framställning till regeringen i enlighet med motionsyrkandena.

Olika åtgärder för att begränsa import av textilvaror föreslås i flera motioner.

1 motionen 1975/76:2544 föreslås att riksdagen skall uttala att den statliga upphandlingen på konfektionsområdet uteslutande bör gälla inhemskt producerade textila produkter ”i enlighet med vad som anförs i motionen”. Försvaret bör, anför motionärerna, endast kunna köpa textila produkter som

NU 1975/76:70

producerats i Sverige.

Motionsyrkanden med i huvudsak samma syfte avstyrkte utskottet hösten 1975 vid behandlingen av regeringens förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Utskottet erinrade därvid om att man när omfattningen och utformningen av stödet till beklädnadsindustrin diskuteras inte får bortse från att internationella åtaganden pålägger Sverige liksom andra stater vissa restriktioner i fråga om gynnande av det egna landets industri. Utskottet sade sig räkna med att regeringen även i fortsättningen skulle eftersträva att den svenska beklädnadsindustrin såvitt möjligt får en betydande andel av beställningarna av skor och tekovaror för det allmännas behov. Utskottet finnér inte skäl att med anledning av nu föreliggande motionsyrkanden ändra sin tidigare inställning. Utskottet avstyrker således motionen.

Swetecos planer på att lägga ut beställningar i form av lönsömnad utomlands tas upp i motionerna 1975/76:374 och 1975/76:1819. I den förra motionen önskas att riksdagen uttalar att statliga företag i första hand bör lägga ut beställningar,som t. ex. lönsömnad, hos företag inom Sverige. Riksdagen bör, yrkas i den senare motionen, uttala att statliga produktionsföretag inte genom import skall konkurrera ut den inhemska produktionen.

Swetecos planer att lägga ut lönsömnad utomlands togs i januari i år upp i en interpellation (1975/76:81), vari efterlystes åtgärder mot statliga beställningar av lönsömnad utomlands. Industriministern anförde i sitt svar 12 februari 1976 (RD 1975/76:65 s. 136) att det i det aktuella fallet var fråga om en produkt där företagets svenska tillverkning hade slagits ut från marknaden. Från Swetecos sida hävdades att företaget i detta läge hade att välja mellan att ge upp sin marknadsandel i fråga om berörda plagg eller att etablera egen import. Enligt Swetecos ledning sökte man att för egen del dra nytta av en import hellre än att överlåta detta till andra. Därmed ökades möjligheterna att trygga sysselsättningen inom den kvarvarande svenska tillverkningen.

Industriministern underströk att han ansåg att lönsömnad utomlands inte löser de svenska tekoindustriernas problem på längre sikt. Under alla omständigheter är det angeläget att åtgärder av det slaget inte vidtas som kan få allvarligare konkurrensförskjutande effekter på den svenska marknaden, anförde industriministern. Han betonade att åtgärder av detta slag inte får leda till att företagen ger upp inhemsk tillverkning.

Mot bakgrund av vad industriministern har uttalat anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att företa någon åtgärd med anledning av motionerna.

I motionen 1975/76:1799 yrkas att riksdagen skall begära hos regeringen att inom ramen för GATT, EG och EFTA licensgivningen avseende import tillämpas effektivt och på flera varugrupper än hittills. Det är hög tid att något görs med tanke på den svällande importen, säger motionärerna. I samma motion föreslås även att riksdagen skall begära att regeringen noga

NU 1975/76:70

foijer prissättningen på importvaror där dumpning kan tänkas förekomma och omedelbart vidtar åtgärder häremot. Ytterligare ett förslag i motionen är att regeringen skall låta utarbeta förslag till bestämmelser som innebär skyldighet för importör av tekovaror som säljs på den svenska marknaden att förse varorna med beteckningen "import”.

Vid sin behandling hösten 1975 av ett motionsyrkande med i huvudsak samma syfte som det nu föreliggande erinrade utskottet om att regeringen i sin vägning mellan olika åtgärder för att stödja den svenska beklädnadsindustrin hade avstått från omfattande importbegränsningar med hänsyn till önskemålet att handelspolitiska ingrepp i största möjliga utsträckning bör undvikas. Syftet med det licenstvång för import av vissa tekovaror som infördes hösten 1975 är att utvecklingen av tekoimporten skall kunna övervakas på ett effektivare sätt än eljest. Utskottet utgår från att ansvariga myndigheter uppmärksammar dessa frågor. Vad avser motionärernas önskemål om att det särskilt skall anges på tekovaror om dessa är importerade vill utskottet påpeka att bestämmelser i sådant syfte skulle strida mot en rekommendation som EFTA:s medlemsstater har enats om. Någon framställning till regeringen med anledning av motionen anser utskottet inte motiverad.

En avveckling av importbegränsningarna föreslås i motionen 1975/76:2057. Motionärerna anser att Sverige inte bör med handelsåtgärder motverka en industriell uppbyggnad i u-länderna som vi främjar med biståndsmedel. Handelspolitiken gentemot u-länderna bör utformas så att dessa inte försätts i ett sämre konkurrensläge än många industriländer. I motionen yrkas att riksdagen skall dels avskaffa licenstvånget för import av tekoprodukter, dels som sin mening ge regeringen till känna att en mer restriktiv praxis bör iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import från u-länderna.

Den importbegränsning som infördes förra året var helt föranledd av försörjningsberedskapspolitiska skäl. Den innebär alltså inte något principiellt avsteg från den frihandelspolitik som sedan länge varit en riktlinje för svensk handelspolitik. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om statsminister Palmes uttalande i ett interpellationssvar den 4 december 1975 (RD 1975/76:35 s. 99). Statsministern anförde bl. a. att Sverige genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik kan medverka till en omstrukturering av svensk industri som bidrar till att bemästra svårigheter vid ökat marknadstillträde av u-landsvaror. Ett exempel är, uttalade statsministern, de stödprogram som vi har för ett antal industribranscher. De har till uppgift att medverka i en planmässig modernisering och omstrukturering inför bl. a. ett ökat importtryck.

Stöd till u-ländernas industriella uppbyggnad genom en liberalisering av det internationella handelsutbytet bör enligt utskottets mening i första hand komma till stånd genom överenskommelser inom de internationella organisationerna. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att vidta någon

NU 1975/76:70

åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för de industripolitiska åtgärderna för beklädnadsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande tidsram för rationaliseringsprogrammet

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del samt motionen 1975/76:2538 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2545 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande lånegränserna för avskrivningslån

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2545 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande samgående och samverkan som villkor för stöd

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2544 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande möjlighet att erhålla avskrivningslån för produktutveckling att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2545 yrkandet 3,

6. beträffande bestämmelser rörande statlig garantiför lån till mindre tekoindustrier

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1814,

7. beträffande rationaliseringsprogrammets inriktning_

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2539 yrkandet 2,

8. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid att riksdagen avslår motionen 1975/76:2539 yrkandet 4,

9. beträffande lånesystern för textil- och konfektionsindustrin att riksdagen avslår motionen 1975/76:2542,

10. beträffande riktlinjerför industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin att

riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner de däri förordade riktlinjerna i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under 1—4,

11. beträffande insatser för att stödja övergång från tekoproduktion till produktion inom andra branscher

att riksdagen finnér motionen 1975/76:1779 besvarad genom

NU 1975/76:70

vad utskottet anfort,

12. beträffande kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier att riksdagen

A. - med konstaterande att i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 framlagda förslag i ämnet har återkallats - med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 punkten B 9

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat redan beviljade garantier innebär åtaganden om högst 125 000 000 kr.,

b) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

B. med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten B 9 moment 1 godkänner att snickeriindustrin omfattas av verksamheten med strukturgarantier,

13. beträffande lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 punkten V: 14 till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

14. beträffande försörjningsberedskapslån till grundtextil ylleindustri att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2543 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande anslag till försörjningsberedskapslån

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544 yrkandet 5 till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.,

16. beträffand e formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2541 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande förstatligande av grundtextil industri att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2538 yrkandet 1,

b) motionen 1975/76:2539 yrkandet 1,

18. beträffande avtal med Stigtex AB att riksdagen

NU 1975/76:70

a) med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet 1 bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med vad chefen för handelsdepartementet har förordat träffa avtal med Stigtex AB,

b) med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet 2 till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat förslagsanslag (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35) anvisar ytterligare 2 500 000 kr.,

19. beträffande avskrivningslån för investeringar

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en höjning av lånegränserna för avskrivningslån,

20. beträffande åtgärder förförsörjningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin

att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del godkänner de åtgärder för försöijningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin som chefen för handelsdepartementet har förordat i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under punkterna 14, 16 och 19,

21. beträffande utredning om generellt sysselsättningsstöd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2544 yrkandet 4,

22. beträffande regionalpolitiska insatser för Boråsregionen att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:1798,

b) motionen 1975/76:2538 yrkandet 3,

c) motionen 1975/76:2539 yrkandet 3,

23. beträffande statlig upphandling på konfektionsområdet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2544 yrkandet 3,

24. beträffande statliga företags beställningar att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:374,

b) motionen 1975/76:1819,

25. beträffande utökat licenstvång för import av tekovaror m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1799,

NU 1975/76:70

26. beträffande upphävande av licenstvång för import öv vissa tekovaror att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2057.

Stockholm den 28 maj 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s) (punkterna 2-26), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c) Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö(vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s) och Siebahn (m).

Reservationer

1. beträffande må! för de industripolitiska åtgärderna för beklädnadsindustrin (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och fru Hambraeus (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”motionärerna begär” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att strukturstödet till beklädnadsindustrin måste inriktas på att förebygga en minskning av sysselsättningen inom denna industrigren. Detta är motiverat såväl från beredskapssynpunkt som från sysselsättningssynpunkt. Inom beklädnadsindustrin finns ett flertal mindre företag som har avgörande betydelse för de lokala arbetsmöjligheterna. Riksdagen bör enligt utskottets mening uttala sig för att ett mål för de åtgärder som vidtas inom ramen för strukturstödet bör vara att en fortsatt minskning av sysselsättningen inom beklädnadsbranschen motverkas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2544 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande möjlighet att erhålla avskrivningslån för produktutveckling (utskottets hemställan under 5) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det i” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:70

22 För att den svenska konfektionsindustrin skall kunna hävda sig krävs i forsta hand en framgångsrik produktutveckling. För att produkter skall kunna avsättas på export- och hemmamarknad måste de utformas så att de skiljer sig från gängse standardvara. Kostnaderna för utformning av produkter är betydande. Utskottet anser liksom motionärerna att statligt avskrivningslån bör kunna utgå även för kostnader för produktutformning.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2545 yrkandet

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande rationaliseringsprogrammets inriktning (utskottets hemställan under 7) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Ett huvudsyfte” och slutar med ”med motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser i likhet med motionärerna att de småföretag som kan och vill förnya sin produktion bör få statligt stöd genom billigt kapital. Omstruktureringen av företagen bör syfta till bättre lönsamhet och bättre arbetsmiljö. Ett villkor för stöd bör vara att företagen förbinder sig att lämna en full redovisning för profit, ägarförhållanden och lönenivå, så att spekulanter i stöd från staten hålls borta. Det bör vidare ställas krav på fullständig information till och på fullständiga demokratiska rättigheter för de anställda i dessa företag. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid (utskottets hemställan under 8) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”tillstyrkta motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Det

är enligt utskottets mening angeläget att beklädnadsindustrins ekonomiska och tekniska utveckling blir föremål för vetenskapliga studier. I ett sådant sammanhang bör även de regionala problem som hänger samman med branschens koncentration till vissa orter undersökas. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1975/76:2539.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1975/76:70

5. beträffande anslag till försörjningsberedskapslån (utskottets hemställan under 15) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”nämnda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att försörjningsberedskapslån bör kunna lämnas även till företag som inte befinner sig i en akut krissituation. En väsentlig förutsättning för att en strukturomdaning skall lyckas är att det finns något så när stabila företag att utgå från. Det är därför väl så angeläget att i möjligaste mån bevara de företag som uppvisar viss lönsamhet som att rädda nedläggningshotad produktionskapacitet. För ett sådant vidgat utnyttjande av försörjningsberedskapslånen krävs högre anslag än vad regeringen har föreslagit. Utskottet föreslår därför att anslaget för det kommande budgetåret höjs med 7 milj. kr.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2544 yrkandet 5 till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 19 000 000 kr.,

6. beträffande formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin (utskottets hemställan under 16) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Målet för” och slutar med "således motionen” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening befogad kritik som motionärerna riktar mot det sätt varpå regeringen söker åstadkomma en samordning av den grundtextila bomullsindustrin. En sådan samordning bör - om branschen så finnér lämpligt - komma till stånd genom åtgärder från branschens sida. Staten bör därvid om så krävs bistå på olika sätt bl. a. genom kreditgarantier. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2541 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1975/76:70

7. beträffande förstatligande av grundtextil industri (utskottets hemställan under 17) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att få till stånd en sanering och modernisering av tekoindustrierna. Det finns dock - som motionärerna påpekar - ingen anledning förmoda att de nu föreslagna åtgärderna kan leda till att företagsstrukturen och produktionsprocesserna förändras på ett avgörande sätt. För att en bättre planering och styrning av de insatta åtgärderna skall uppnås måste de stora textilkoncernema förstatligas. Det är alltså inte tillräckligt att - som föreslås i motionen 1975/76:2538 - riksdagen endast uttalar sig för ett ökat statligt ansvar i den grundtextila tillverkningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet 1 och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande avtal med Stigtex (utskottets hemställan under 18) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Näringsutskottet vill” och slutar med ”avser medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det stöd till Stigtex AB som föreslås i propositionen skulle komma att medföra en sådan snedvridning av konkurrensförhållandena att övriga företag inom yllespinneribranschen skulle råka i en mycket svår situation. Följden härav skulle med största sannolikhet bli en nedgång i branschens produktionskapacitet, vilket skulle vara allvarligt med hänsyn till försörjningsberedskapen. Utskottet anser därför att även övriga företag inom yllespinneribranschen skall erhålla samma möjligheter till stöd som Stigtex AB. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här anfört.

Utskottet förutsätter att regeringen efter erforderlig beredning återkommer till riksdagen med förslag till ytterligare medelsanvisning.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen

A. med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2540 yrkandet 1

a) bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med vad che -

NU 1975/76:70

fen för handelsdepartementet förordat träffa avtal med Stigtex AB,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till ullspinnerier i Sverige,

B. med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat förslagsanslag (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35) anvisar ytterligare 2 500 000 kr. samt med anledning av motionen 1975/76:2540 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande utredning om generellt sysselsättningsstöd (utskottets hemställan under 21) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, fru Hambraeus och herr Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

Beklädnadsindustrin, som är en arbetsintensiv bransch, har under de senaste åren bl. a. genom arbetsgivaravgiften och det ökade uttaget av socialavgifter försatts i en svår situation. Utskottet anser liksom motionärerna att nian bör överväga att införa ett generellt sysselsättningsstöd. Sysselsättningsstödet borde kunna vara av ungefär samma storlek som den allmänna arbetsgivaravgiften. Utformningen av ett sådant generellt stöd till branschen bör snarast utredas.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2544 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande regionalpolitiska insatser för Bordsregionen (utskottets hemställan under 22) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”med motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Propositionen

1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik, som kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1976, innehåller allmänna riktlinjer för den framtida politiken på berörda område. Dessa riktlinjer är emellertid synnerligen allmänt hållna och därför knappast tillräckliga som underlag för aktiva ingripanden i den här aktuella regionens problematik. Rådande regionalpolitiska synsätt baserar sig dessutom på principen om fri etableringsrätt inom ramen för ett kapitalistiskt näringsliv och förutser sålunda endast marginella inslag av mer styrande natur. Länsplaneringens material har i stort sett endast karaktär av kartläggning och behovsinventering. Det utgör inte i egentlig mening ett åtgärdsprogram.

NU 1975/76:70

26 Effektiva åtgärder för de aktuella områdena inom Älvsborgs län förutsätter sålunda att statliga medel mobiliseras för en planmässig industripolitisk och annan satsning. Inom ramen för ett statligt industriprogram samt en medveten utbyggnad av kollektiva kommunikationer och eftersläpande samhällsservice bör bl. a. medel ur allmänna pensionsfonden mobiliseras för insatser. Ett första etappmål bör vara att kompensera för sysselsättningsbortfall inom regionens traditionella industri, ett andra att bekämpa redan befintlig arbetslöshet och undersysselsättning. Med tanke på att både strukturpolitiska och sysselsättningspolitiska skäl starkt talar för att nya industrier bör vara inriktade på en högt driven förädling måste den programmatiska styrningen av åtgärder särskilt beakta det utbildningsbehov som med nödvändighet aktualiseras i sammanhanget.

Utskottet anser att riksdagen i anslutning till motionerna 1975/76:2538 och 1975/76:2539 bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. a) att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet 3 och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen avslår motionen 1975/76:1798,

11. beträffande upphävande av licenstvångför import av vissa t ekovaror (utskottets hemställan under 26) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Den importbegränsning” och slutar på s. 18 med ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Den svenska handelspolitiken bör utformas så att den stöder u-ländemas ansträngningar att bygga upp en inhemsk industri. FN:s deklaration om en ny internationell världsordning innebär att hårdare krav ställs på de industrialiserade länderna att öka sitt bistånd till utvecklingsländerna och att förändra sina handelsrelationer till dessa stater. Detta medför att Sverige som ett högindustrialiserat land måste vara berett till anpassningsåtgärder bl. a. för att kunna ta emot en växande import av färdigvaror från uländerna. I detta hänseende är förslagen i propositionen ett steg i rätt riktning. Sverige bör i sitt praktiska handlande söka uppfylla FN-deklarationens mål. Viktiga åtgärder är då att - som föreslås i motionen 1975/76:2057 - licenstvånget för import av tekoprodukter avskaffas och att en mer restriktiv praxis iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import från u-ländema. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2057 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1975/76:70

27 Bilaga I

Försvarsutskottets yttrande 1975/76: 5y

över propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 27 april 1976 beslutat bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin jämte ev. motioner. Som följdmotioner har väckts motionerna 1975/76:2538-2545.

I propositionen föreslås att ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska åtgärder vidtas för beklädnadsindustrin.

De industripolitiska åtgärderna syftar främst till att på bästa sätt medverka till att den långsiktiga konkurrenskraften inom beklädnadsindustrin stärks. Åtgärderna omfattar bl. a. avskrivningslån för investeringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning, ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och produktionssystem samt ökade ramar för exportfrämjande åtgärder och för strukturgarantier.

De forsö rjningsberedskapspolitiska åtgärderna syftar främst till att motverka att den inhemska produktionskapaciteten inom den grundtextila bomullsindustrin och skoindustrin underskrider den nivå som behövs för att trygga försörjningen i kriser och krig. Förslagen omfattar bl. a. åtgärder för att effektivisera försörjningsviktig produktion, stöd i form av s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån samt vissa förlustgarantier.

Försvarsutskottet begränsar i det följande sitt yttrande till vissa synpunkter på de i propositionen föreslagna åtgärderna för att höja försörjningsberedskapen och på motionerna 1975/76:2540, 2543 och 2544, yrkandet 5. Utskottet har inte funnit anledning att behandla förslagen till industripolitiska åtgärder även om dessa rent allmänt kan bedömas medföra positiva effekter också för försörjningsberedskapen.

Åtgärder för försörjningsberedskapen inom beklädnadsindustrin

Den inhemska produktionen av beklädnadsvaror och därmed vår självförsörjningsförmåga på berörda områden har successivt minskat under 1970- talet. Denna från försörjningsberedskapssynpunkt negativa utveckling har vid olika tillfällen på senare tid medfört behov av ingripanden från statsmakternas sida. Riksdagen beslöt år 1972 om särskilda åtgärder för att trygga försörjningsberedskapen inom beklädnadsområdet (prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325) och år 1975 fattades beslut om ytterligare åtgärder

NU 1975/76:70

i samma syfte (prop. 1975/76:57, NU 1975/76:15, rskr 1975/76:107). Handelsministern uttalar i föreliggande proposition (bil. 2) att det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att en från försörjningssynpunkt godtagbar produktionskapacitet inom beklädnadsindustrin bevaras inom landet.

För att rätt kunna bedöma den pågående branschutvecklingens konsekvenser för vår försörjningsberedskap är det enligt försvarsutskottets mening nödvändigt att granska behovet av produktionskapacitet på beklädnadsområdet mot bakgrund av kravet på uthållighet inom berörda delar av det ekonomiska försvaret. En sådan granskning genomfördes av utskottet i samband med behandlingen av propositionen 1975/76:57. Den redovisades i utskottets yttrande FöU 1975/76:2 y till näringsutskottet. Utskottet fann att det på senare tid har inträffat en allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation och att vi riskerar att i en ev. framtida krissituation inte kunna uppfylla våra försörjningsmål. Utskottet anser att dessa risker kvarstår. I nämnda yttrande till näringsutskottet framhöll utskottet att situationens allvar motiverade snara åtgärder för att stödja den inhemska beklädnadsindustrin. Utskottet ville därutöver för sin del förorda att de i propositionen 1975/76:57 föreslagna åtgärderna kompletterades med kraftfulla strävanden att finna långsiktiga lösningar, särskilt inom skosektorn. Utskottet finner mot bakgrund av de i propositionen 1975/76:206 föreslagna åtgärderna anledning att ånyo erinra om behovet av långsiktiga lösningar. Den pågående utredningen vid statens industriverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) rörande den svenska skoindustrins framtid liksom förslaget i propositionen att försöka åstadkomma en samordning inom den grundtextila bomullsindustrin bedömer utskottet kunna ge värdefullt beslutsunderlag till sådana lösningar.

I avvaktan på framtida beslut om mera långsiktiga lösningar inom redovisade delar av den svenska beklädnadsindustrin förordar handelsministern att ett temporärt produktionsstöd i form av s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån skall kunna tillgripas inom skoindustrin och den grundtextila bomullsindustrin. Vidare föreslås att ett avtal upprättas med Stigtex AB, innebärande att företaget får täckning av statsmedel med högst 2,5 milj. kr. per år för förluster som under fem år kan uppstå vid driften av dess spinnerirörelse.

Utskottet vill för sin del tillstyrka dessa förslag. De är ägnade att under det pågående utredningsarbetet säkerställa att den inhemska produktionskapaciteten av ifrågavarande slag inte reduceras till en nivå som är oacceptabel från försörjningsberedskapssynpunkt. Utskottet vill emellertid understryka lånens temporära natur och förutsätter att det av föredragande statsrådet redovisade utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

I motionen 1975/76:2543 av herr Oskarson m. fl. (m) föreslås att de i propositionen föreslagna försörjningsberedskapslånen skall kunna utgå även till den grundtextila ylle- och trikåvävsindustrin. En vidare tillämpning av sådana lån föreslås också i motionen 1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c).

NU 1975/76:70

29 Inom den grundtextila beklädnadsindustrin är även ylleindustrin mycket viktig för landets försörjning. Enligt vad utskottet har inhämtat är den senaste tidens utveckling beträffande ylleindustrin sådan att riksdagen inte bör begränsa regeringens möjligheter att använda den föreslagna stödformen. Försörjningsberedskapslån bör alltså kunna ges både till skoindustri och till företag inom den grundtextila beklädnadsindustrin i dess helhet. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga följer beklädnadsbranschens utveckling.

I motionen 1975/76:2540 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) föreslås att samtliga ullspinnerier i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande ekonomiska stöd som Stigtex AB, vilket enligt motionärerna medför ett medelsbehov om 7,5 milj. kr. per år under fem år.

Försvarsutskottet anser att det från försörjningsberedskapssynpunkt är angeläget att i största möjliga utsträckning bevara landets återstående kapacitet på spinneriområdet. Utskottet avstår från att bedöma ev. risker för snedvridning av konkurrensförhållanden eftersom sådana bedömningar ankommer på näringsutskottet. Försvarsutskottet har inhämtat att regeringens förslag rörande Stigtex AB är grundat på ingående undersökningar av produktions- och avsättningsmöjligheter m. m. vid företaget. Stödformen bedöms f. n. inte vara på samma sätt aktuell för andra företag i branschen. Med vissa sådana företag pågår förhandlingar med ÖEF i syfte att vid behov finna för företagen anpassade stödformer. Avskrivningslån och lånegarantier är stödformer som enligt vad utskottet har inhämtat i första hand övervägs för dessa företag. Utskottet förutsätter att stöd kommer att utgå i sådana former som tryggar en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar produktion.

ÖEF:s beklädnadsråd har föreslagit att hittills tillämpade avskrivningslån för investeringar inom beklädnadsindustrin fortsättningsvis skall kunna ges för upp till 75 % av företagens investeringar och inte som f. n. vara begränsade till 50 96. Föredragande statsrådet anser att gällande regler har visat sig ändamålsenliga och att det därför inte finns anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt inriktat kapitalstöd. Utskottet är av samma mening men vill samtidigt vidhålla sitt ställningstagande i yttrande till näringsutskottet över propositionen 1975/76:57 (FöU 1975/76:2 y), nämligen att det bör vara möjligt för regeringen att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre låneandel än 50 96 av kostnaden för den aktuella investeringen.

Anslagsfrågor

I propositionen föreslås (s. 31) att till ÖEF för budgetåret 1976/77, utöver i propositionen 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag, skall anvisas ytterligare 2,5 milj. kr. som skall utnyttjas för att vid Stigtex AB säkerställa försörjningsviktig produktion och produktionskapacitet på spinneriområdet.

NU 1975/76:70

30 I propositionen föreslås vidare att för budgetåret 1976/77 på kapitalbudgeten skall anvisas ett nytt investeringsanslag av 12 milj. kr. för försörjningsberedskapslån under fonden för låneunderstöd. Medlen skall utnyttjas för ett temporärt produktionsstöd till i första hand skoindustrin. I motionen 1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c) föreslås en vidare tillämpning av försörjningsberedskapslånen och i anslutning härtill att förevarande anslag skall föras upp med 19 milj. kr., vilket innebär en ökning med 7 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Försvarsutskottet, som i det föregående har tillstyrkt propositionsförslagen om åtgärder för försörjningsberedskapen inom beklädnadsindustrin, tillstyrker regeringens förslag även i anslagsfrågorna. Utskottet har inte prövat medelsbehoven från näringspolitisk synpunkt. Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående har anfört om försörjningsberedskapslånens tilllämpning förutsätter utskottet att regeringen vid behov underställer riksdagen förslag till ytterligare medelsanvisning.

Stockholm den 11 maj 1976

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Pettersson i Örebro (c). Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c) och fru Ekelund (c).

NU 1975/76:70

31 Bilaga 2

KOMMERSKOLLEGIUM

Planeringssektionen

PM

1976-04-28

Angående handelspolitiska åtgärder som Sverige vidtagit mot lågprisimport sedan våren 1975

Frågor rörande handelspolitiska åtgärder mot lågprisimport har av kollegiet tidigare behandlats i olika sammanhang. Här kan erinras om kollegiets skrivelser till Riksdagens bankoutskott den 4 april 1967, den 9 april 1968, den 25 mars 1969 och den 7 april 1970 samt till Riksdagens näringsutskott den 14 april 1971, den 29 mars 1973, den 21 maj 1974 samt den 12 mars 1975.

Den svenska licenspolitiken och principerna för denna har belysts av kollegiet bl. a. i ovannämnda skrivelser. Likaså har redogörelser lämnats för innebörden i de handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta enligt olika internationella överenskommelser. 1 anslutning härtill kan följande förändringar i vidtagna regleringsåtgärder noteras.

Den 1 januari 1976 infördes sålunda mot bakgrund av den alltmer hårdnande importkonkurrensen licenskrav vid import av ett antal varor inom det centrala teko-området. Därmed är från nämnda tidpunkt importen från alla länder av berörda tekovaror föremål för licenstvång. Syftet med det nya licensförfarandet är att följa utvecklingen av importen från omvärlden av dessa varor- kommerskollegiets meddelande nr 82 i handelslicensärenden (KFS 1975:15).

Vad gäller införseln av skor infördes med verkan från den 5 november 1975 ett globalkontingentsystem för vissa skodon - gummistövlar, gummikängor samt vissa plast- och läderskor - med ursprung i andra länder än de s. k. öststaterna1 - kollegiets meddelande nr 81 i handelslicensärenden (KFS 1975:14). Vad särskilt gäller importen av gummistövlar och gummikängor var dock denna redan tidigare kvantitativt begränsad vid införsel från Sydkorea och Taiwan (fr. o. m. 18 mars 1974) samt Malaysia (fr. o. m. 1 augusti 1975).

1 det följande belyses de ändringar i vad avser skyddet mot lågprisimport till Sverige som vidtagits inom ramen för olika bilaterala överenskommelser sedan kollegiets skrivelse 1975-03-12 avgavs till Riksdagens näringsutskott. Beträffande importutvecklingen under de senaste åren hänvisas till bilagd statistik* avseende teko- och skoområdet. För belysning av utvecklingen

1 Albanien, Bulgarien, Folkrepubliken Kina, Demokratiska Folkrepubliken Korea, Mongoliet, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken, Ungern och Demokratiska Republiken Vietnam.

* [Återges här blott i sammandrag (se avslutningsvis i denna bilaga).]

NU 1975/76:70

under 1975 av den utpräglade lågprisimporten av kläder och av dennas andel av totalimporten liksom till vilken andel importökningen fallit på lågprisländerna har vissa uppgifter härom sammanställts i en särskild tabell*. Härav kan bl. a. utläsas att av en sammanlagd importökning 1975 av trikåvaror (med undantag av trikåväv) och andra kläder uppgående till 6 150 ton kom på u-länder och Portugal, dvs. länder där importen varit särskilt lågprisbetonad, 4 280 ton eller 70 96. Enbart på Hongkong föll 40 96 av den totala importökningen.

Övervakningen av importutvecklingen för varor inom de industrisektorer som är mest utsatta för s. k. lågprisimport har fortsatt och resulterat i dels en överenskommelse om regleringsåtgärder med ännu ett land, nämligen Malta, dels i överenskommelser med vissa andra s. k. lågprisländer om ändringar av tidigare införda regleringsåtgärder. Nämnda förändringar belyses närmare i det följande.

Efter överläggningar i Hongkong under 1975 träffades en ny överenskommelse för tiden t. o. m. 30 juni 1976 dels om begränsning av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror, dels om ett särskilt kontrollsystem för en del andra textilvaror - kommerskollegiets meddelande nr 73 i handelslicensärenden (KFS 1975:6). Den nya uppgörelsen innebär vissa ändringar i förhållande till den tidigare, bl. a. i fråga om regleringens varumässiga omfattning. Bl. a. har blusar, såväl vävda som av trikå, tillförts exportbegränsningen medan vissa baddräkter, badbyxor och bysthållare har avförts från kontrollsystemet.

Den senaste överenskommelsen med Sydkorea om reglering av införseln därifrån av vissa textilvaror gäller fram till den 1 juli 1976. Någon förändring av exportregleringens varumässiga omfattning har ej ägt rum i förhållande till den föregående överenskommelsen - kommerskollegiets meddelande nr 57 i handelslicensärenden (KFS 1974:9).

Efter överläggningar i Lissabon och Stockholm träffades en överenskommelse med Portugal med syfte att möjliggöra en kontrollerad utveckling av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror fr. o. m. den 15 februari 1976 och ett år framåt - kommerskollegiets meddelande nr 83 i handelslicensärenden (KFS 1976:1).

Överläggningar mellan Sverige och Portugal 1975 ledde till att en ny uppgörelse träffades dels om exportreglering av vissa textilvaror, dels om ett s. k. rapportsystem för vissa andra textilvaror, avsedda att levereras från Macao till Sverige - kommerskollegiets meddelande nr 77 i handelslicensärenden (KFS 1975:10). Den nya överenskommelsen, som löper t. o. m. 14 juli 1976, innebär bl. a. att trikåunderkläder har tillförts exportbegränsningssystemet.

Den med Indien i början av förra året träffade ettårsuppgörelsen - som innebar fortsatt exportreglering av sänglinne medan övriga varor (skjortor,

* [Återges här blott i sammandrag (se avslutningsvis i denna bilaga).]

NU 1975/76:70

blusar och jackor) som tidigare var exportbegränsade, överfördes till ett s. k. övervakningssystem - utlöpte den 29 februari 1976 men har efter svenskindiska förhandlingar förlängts att gälla t. o. m. april månads utgång innevarande år - kollegiets meddelande nr 69 i handelslicensärenden (KFS 1975:2).

Vad gäller den i fjol slutna ettårsöverenskommelsen med Pakistan om exportreglering fr. o. m. den 1 mars 1975 av sänglinne, handdukar samt vissa under- och överkläder av trikå har denna förlängts att gälla för en ytterligare period av två månader - kollegiets meddelande nr 68 i handelslicensärenden (KFS 1975:1).

Även överenskommelsen med Singapore för perioden 1 mars 1975-29 februari 1976 har förlängts att gälla t. o. m. maj månads utgång innevarande år - kollegiets meddelande nr 70 i handelslicensärenden (KFS 1975:3).

Som framgår av den i kollegiets föregående skrivelse till Näringsutskottet berörda överenskommelsen med Malaysia om exportreglering av vissa textilvaror gäller denna för en adertonmånadersperiod fram till 1 september 1976 - kollegiets meddelande nr 71 i handelslicensärenden (KFS 1975:5).

Vad särskilt gäller importen från Japan kan nämnas att licenstvånget för återstående icke kvantitativt importreglerade varor avvecklades den 15 juli 1975, vilket innebar att endast vissa textilvaror, hushållsporslin, skor samt hemsymaskiner därefter var underkastade licenskrav och kvantitativ reglering vid införsel från Japan - kollegiets meddelande nr 75 i handelslicensärenden (KFS 1975:8). Det svenska beslutet att upphäva licenstvånget för resterande icke kvantitativt reglerade varor föregicks av en i juni 1975 parafferad svensk-japansk överenskommelse ”Record of Discussions” som bl. a. innehåller en konsultationsprocedur avsedd att i första hand kunna tillgripas vid fall av marknadsstörning. Beträffande återstående kvantitativt begränsade textilvaror har efter svensk-japanska förhandlingar inom ramen för det internationella textilhandelsavtalet (MFA) i mars 1976 träffats en uppgörelse som bl. a. innebär att importbegränsningen för berörda textilvaror, med undantag av sänglinne och vissa fisknät, upphävts den 1 april 1976. För import av sänglinne från Japan innebär överenskommelsen en fortsatt svensk importbegränsning t. o. m. 1977 års utgång.

Statistiska uppgifter

Av de detaljerade statistiska uppgifter som kommerskollegium har fogat till promemorian återges här blott följande sammandrag.

NU 1975/76:70

1. Kvantiteter och värden av Sveriges totala import av varor inom textilområdet (textilfibrer, garner, vävnader, trikå- och konfektionsvaror) åren 1972-1975

tusen ton

milj. kr.

3 529

3 948

4 993

5 221

2. Resp. länders och ländergruppers procentuella andel av Sveriges totala import av varor inom textilområdet (textilfibrer, garner, vävnader, trikåoch konfektionsvaror) åren 1972-1975

1975 EG

43,0

40,8

41,2

40,1

EFTA

33,8

33,4

32,1

Portugal

7,2

7,6

7,5

6,5

Statshandelsländerna

3,6

3,8

3.6 Östeuropa

2,6

2,4

2,7

2,6

Kina

1,0

1,0

1,1

1,0

U-länder

12,0

14,1

13,4

15,8

Pakistan

0,2

0,3

0,6

0,6

Indien

2,0

2,1

1,3

1,3

Taiwan

0,6

0,7

1,0

0,7

Hongkong

5,8

5,9

4,9

6,8

Republiken Korea

1,1

1,8

1,8

2,1

Övriga länder

7,6

7,5

8,3

8,4

Spanien

0,9

0,7

0,7

0,8

Jugoslavien

1,1

1,1

0,9

0,9

Malta

0,1

0,2

0,5

0,5