Med anledning av propositionen 1975/76:207 om finansiering av stålverk i Luleå jämte motioner

NU 1975/76: 72

Näringsutskottets betänkande 1975/76:72

med anledning av propositionen 1975/76:207 om finansiering av stålverk i Luleå jämte motioner

Ärendet

1 propositionen 1975/76:207 har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå,

2. till Lån till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 275 000 000 kr.,

3. till Aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverk i Luleå för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 175 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner.

1 anslutning till propositionen behandlar utskottet också en motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 1975:88 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB och fem motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Utom yrkanden med mera direkt anknytning till stålverksprojektet förekommer i motionerna yrkanden angående bl. a.

förstatligande av stålindustrin,

strukturutredning för stålindustrin,

uttalanden beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen,

gruvdrift i Kaunisvaara i Norrbotten.

Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av ordföranden i styrelsen för Norrbottens Järnverk AB (NJA) f. d. generaldirektör Erik Grafström, t. f. verkställande direktören i NJA P.O. Boman och projektledaren för Stålverk 80 direktör Jan Friberg samt av verkställande direktören i Statsföretag AB Per Sköld.

Norbottens handelskammare har inkommit med en skrivelse i ärendet. Propositionen

De riktlinjer för fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå som föreslås i propositionen avser en modifiering av Stålverk 80- projektet. De går ut på att Norrbottens Järnverk AB (NJA) skall genomföra utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå i första hand anpassat

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 72

NU 1975/76:72

till den svenska stålindustrins behov och att denna utbyggnad skall ge minst samma sysselsättningseffekt som angavs i propositionen 1974:64 om finansiering av ett nytt stålverk i Luleå, nämligen 2 300 anställda. Huvuddelen av ämnesproduktionen vid stålverket skall enligt de redovisade planerna i framtiden kunna levereras till ett bandvalsverk i vilket NJA skall ha ägarintressen. Samtidigt med att ett nytt stålverk uppförs för produktion av ämnen skall resurserna för valsning och vidareförädling inom NJA:s nuvarande ståldivision väsentligt förstärkas.

För finansiering av projekteringen föreslås för budgetåret 1976/77 investeringsanslag om sammanlagt 450 milj. kr. Avsikten är att förslag beträffande den slutliga utformningen av stålverksprojektet och beträffande ytterligare finansiell medverkan av staten skall föreläggas riksdagen under år 1977.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1975/76:2546 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs

1. att riksdagen uttalar

A. att en stålverksutbyggnad bör komma till stånd i Luleå inom ramen för nuvarande NJA,

B. att slutgiltig ställning till utbyggnadens utformning skall tas först då ett på det fortsatta projekteringsarbetet grundat beslutsunderlag förelagts riksdagen,

C. att utbyggnaden skall utformas så att

1. största möjliga hänsyn tas till den inre och yttre miljön,

2. bästa möjliga energihushållning uppnås,

3. spridnings- och sysselsättningseffekterna i Norrlands inland blir så stora som möjligt,

II. att riksdagen ger till känna vad som i övrigt anförs i motionen beträffande det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet,

1975/76:2547 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. med bifall till propositionens förslag om lån till NJA och aktieteckning i Statsföretag och med avslag på regeringens förslag till riktlinjer för projektering godkänner de i motionen föreslagna riktlinjerna för åtgärder för att skapa ökad, lönsam och trygg sysselsättning i Luleå,

2. hos regeringen hemställer om förslag om program för åtgärder inom Norrbottens inland i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:2548 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. beträffande stålverksutbyggnaden låter anstå med fastställande av riktlinjer i avvaktan på bättre beslutsunderlag,

2. godkänner regeringens förslag till investeringsanslag för budgetåret 1975/76 om 450 milj. kr..

NU 1975/76:72

3. uttalar att det modifierade stålverksprojektet utformas för att underlätta etablering av vidareförädlingsindustrier i övriga delar av övre Norrland,

4. uttalar att övriga delar av övre Norrland skall tillföras arbetstillfällen i den storleksordning som den nu planerade stålverksutbyggnaden beräknas ge med syfte att åstadkomma inomregional balans,

5. uttalar att forskning bedrivs för att utveckla metoder på stålverksområdet som åstadkommer god och stimulerande arbetsmiljö samt låg energiförbrukning i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:2549 av herr Hagberg i Borlänge m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1975/76:207 beslutar att utredningar om stålindustrins framtid skall utgå från följande utgångspunkter:

1. att storfinansen bortkopplas från ägande och inflytande över järn- och stålindustrin och att denna därför förstatligas,

2. att bruksorterna i Bergslagen även i en framtida järn- och stålindustri skall garanteras nödvändiga investeringar så att de kan leva vidare,

3. att prospektering företas i Bergslagen i syfte att utröna förekomsten av malmtillgångar och brytningsmöjligheter,

1975/76:2550 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:207 beslutar uppdra åt regeringen att i enlighet med följande riktlinjer för svensk stålindustris utveckling genomföra:

1. att den svenska stålindustrin i sin helhet förstatligas och infogas i en ny industripolitik, byggd på bättre råvaruhushållning, långt driven förädling och specialteknik,

2. att Stålverk 80 i fortsättningen samordnas med den här beskrivna industriella nyorienteringen,

3. att Stålverk 80 byggs på med en ökad förädling av stålämnen, så att industriprojektets ursprungliga, totala omfång garanteras,

4. att förädlingsindustrins långsiktiga utbyggnad kopplas till en regionpolitisk planering, bl. a. ägnad att i gruv- och järnbruksområdena avvärja följderna av rovdrift och ensidigt vinsttänkande.

De övriga motioner som behandlas här är följande:

1975/76:6 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen anhåller om att regeringen tillsätter en grupp för att bistå i planeringen av Stålverk 80, enligt vad som i motionen anförts,

1975/76:190 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att gruvbrytning startas i Kaunisvaara med tilllämpning av offertsystemet,

NU 1975/76:72

2. hos regeringen begär att transport av malm från Kaunisvaara sker i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:446 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att med utgångspunkt i den inledda satsningen på NJA och Stålverk 80 hos regeringen hemställa om utarbetandet av ett kompletterande brett statligt industriprogram i syfte att skapa bl. a. filialindustrier från NJA i olika delar av länet,

1975/76:1801 av herr Mathsson i Fagersta m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att en strukturutredning för stålindustrin tillsätts i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975/76:1808 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen anhåller om att regeringen utfärdar direkti v till underlydande myndigheter, med anmaning att beakta de särskilda behov som uppstår inom dessas verksamhetsområde genom den forcerade utbyggnaden av stålindustrin i Luleå,

1975/76:1827 av herr Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att anhålla att regeringen ånyo prövar frågan om en eventuell gruvbrytning i Kaunisvaara,

2. att anhålla att regeringen låter infordra offert på gruvdriften,

3. att erforderliga resurser skall ställas till förfogande för en snabb undersökning av kvartsfyndigheter vid Råneträsk och Kompelusvaara.

Tidigare riksdagsbehandling

Riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå godkändes av riksdagen i maj 1974 (prop. 1974:64, NU 1974:40, rskr 1974:263). Härvid anvisades också ett investeringsanslag av 175 milj. kr. för ändamålet.

Ett nytt, lika stort investeringsanslag anvisades i maj 1975 (prop. 1975:1 bil. 15 s. 188, NU 1975:31, rskr 1975:192).

Motionsyrkanden rörande industrispridning i anslutning till stålverksutbyggnaden i Luleå behandlades av näringsutskottet i ett betänkande våren 1975 (NU 1975:18). På hemställan av utskottet i samma betänkande uttalade sig riksdagen för viss forskning rörande utvecklingsproblematiken kring Stålverk 80 (rskr 1975:18).

En interpellation (1975/76:26) om finansieringen av Stålverk 80 besvarades av chefen för industridepartementet statsrådet Johansson den 4 november 1975 (RD 1975/76:16 s. 16). Den 20 april 1976 besvarade industriministern i ett sammanhang tre interpellationer (1975/76:118, 1975/76:137 och 1975/76:144) om Stålverk 80.

Chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Lundkvist besvarade den

NU 1975/76:72

18 mars 1976 (RD 1975/76:86 s. 136) i ett sammanhang två interpellationer (1975/76:122, 1975/76:126) om miljövårdsåtgärder i anslutning till Stålverk 80.

En interpellation (1975/76:77) om gruvdrift i Kaunisvaara besvarades av industriministern den 12 februari 1976 (RD 1975/76:65 s. 120).

Utskottet

Riksdagen godkände våren 1974 riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå, ”Stålverk 80”. Statens bidrag till finansieringen - genom teckning av aktier via Statsföretag AB i Norrbottens Järnverk AB (NJA) -beräknades då till 700 milj. kr. Härav anvisades 175 milj. kr. för budgetåret 1974/75. När frågan om ett motsvarande anslag för budgetåret 1975/76 behandlades i riksdagen våren 1975 hade det blivit uppenbart att den ursprungliga kostnadsramen, 4 600 milj. kr., inte skulle kunna hållas. En betydande ökning av kostnaderna för projektet hade konstaterats, och näringsutskottet (NU 1975:31) betecknade finansieringen av Stålverk 80 som ett allvarligt problem. När utskottet vid detta tillfälle tillstyrkte den begärda medelsanvisningen uttalade utskottet att det förutsatte att regeringen så snart lämpligen kunde ske skulle återkomma till riksdagen med en fullständig finansieringsplan för Stålverk 80. Innan stålverksfrågan nu på grundval av propositionen 1975/76:207 åter behandlas av riksdagen har den ett par gånger varit föremål för interpellationsdebatter. Näringsutskottet har också under mellantiden fått upplysningar om projektets utveckling, bl. a. genom en ingående föredragning inför utskottet i oktober 1975.

I propositionen uttalar industriministern att förutsättningarna för Stålverk 80 med den inriktning som angavs år 1974 har förändrats i väsentliga hänseenden. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen en modifierad projektinriktning.

Enligt det ursprungliga projektet skulle stålverkets produktion efter full utbyggnad bli ca 4 miljoner ton råjärn per år. Tillverkningen skall inriktas på stålämnen för leverans främst till den europeiska marknaden. Ca 2 300 personer beräknades bli sysselsatta vid stålverket sedan det hade blivit fullt utbyggt. Därtill skulle givetvis komma indirekta effekter på sysselsättningen inom regionen. Stålverk 80 bedömdes ha förutsättningar att ge en god avkastning företagsekonomiskt sett. Frågan om utbyggnad av valsningskapacitet i anslutning till Stålverk 80 aktualiserades i slutet av 1974. Vissa planer presenterades för riksdagen i en interpellationsdebatt i april 1975.

De förslag som nu läggs fram går ut på att det nya stålverkets produktion skall inriktas på att bidra till en trygg ämnesförsörjning för den svenska stålindustrin. Det skall alltså leverera stål i första hand för vidareförädling inom landet. Huvuddelen av ämnesproduktionen skall på längre sikt kunna levereras till ett nytt bandvalsverk, i vilket NJA skall ha ägarintressen. I propositionen redovisas planer på att ett sådant valsverk, ett bredbands 1*

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 72

NU 1975/76:72

valsverk, skall förläggas till Gävle. Sammanfattningsvis föreslås målinriktningen för projektarbetet för stålverket i dess modifierade form bli att NJA skall genomföra utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå, i första hand anpassat till den svenska stålindustrins behov, och att denna utbyggnad skall ge minst samma sysselsättningseffekt som angavs år 1974, nämligen 2 300 anställda. Kapaciteten vid det nya ämnesverket i Luleå beräknas nu till 2,5 miljoner ton ämnen per år. Den principiella utformningen av ämnesverket blir emellertid densamma som tidigare tänkts.

Industriministern rekapitulerar i propositionen den hittillsvarande utvecklingen av Stålverk 80-projektet. Han anger därvid bl. a. de omständigheter som enligt hans mening ligger bakom den betydande fördyring av det ursprungliga projektet som har kunnat konstateras. Marknadsutvecklingen har förändrats. Anläggningskostnaderna har ökat starkt till följd av dels prisökningar, dels ökade krav på miljöåtgärder och infrastruktur för stålverket. Det förändrade läget på stålmarknaden har till stor del föranletts av den internationella energikrisen 1973-1974. I sin redogörelse för den hittillsvarande utvecklingen upplyser industriministern också om hur de medel som hittills har anslagits till Stålverk 80-projektet har utnyttjats. Han lämnar därefter en översikt över den svenska stålindustrins utveckling. Utmärkande drag är bl. a. ett allt starkare utlandsberoende och en internationellt sett stark uppsplittring av produktionen på många mindre anläggningar. Vidare anges några drag i utvecklingen av Västeuropas stålindustri. Här konstateras bl. a. en påtaglig koncentration av stålproduktionen till ett mindre antal stora företag. Den statligt ägda stålindustrin bedöms ha kommit att spela en alltmer central roll i branschutvecklingen.

Ett avsnitt i propositionen ägnas åt industripolitiska motiv för det nya stålverket. Här berörs också stålindustrins betydelse inom vissa regioner i Mellansverige. Industriministern erinrar om att den svenska stålindustrins marknadsförutsättningar har påverkats av Sveriges handelsavtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA). Såsom priserna nu bestäms tenderar, hävdar han, den samhällsekonomiska lönsamheten av stålproduktionen i Sverige att vara högre än den företagsekonomiska. Som en grundtanke bakom inriktningen mot ett metallurgiskt centrum i Luleå nämns att en integration mellan stålindustrin och de stora malmtillgångarna i norra Sverige härigenom kan åstadkommas. Till de allmänna industripolitiska motiven för den planerade stålverksutbyggnaden kommer de regionalpolitiska motiven. I ett särskilt avsnitt diskuteras sysselsättningen i Norrbottens län. Här uttalas bl. a. att en positiv utveckling i Luleå är en förutsättning för en balanserad utveckling i länet i övrigt.

Huvudpunkterna i den modifierade inriktning av stålverksprojektet som nu föreslås har refererats ovan. Målinriktningen berörs närmare i ett avslutande avsnitt i propositionen, där också projektets ekonomi behandlas. Här anmäls bl. a. vad som från NJA:s sida har anförts om behovet av en fortsatt utveckling av produktionsapparaten inom nuvarande NJA. Indu -

NU 1975/76:72

striministern förklarar att några detaljerade kostnadskalkyler beträffande den aktuella utbyggnaden inte nu kan redovisas. Härav följer också att lönsamheten för det nya projektet inte kan anges. Den bedöms dock bli bättre än den skulle bli i det gamla efter den förändring av marknadsläget som har inträffat efter de ursprungliga kalkylerna. Det riksdagsbeslut som nu begärs av regeringen avser uteslutande det fortsatta projekteringsarbetet. Detta skall bedrivas så att ett detaljerat beslutsunderlag, som kan läggas till grund för ett slutligt ställningstagande, föreligger i början av år 1977. Projekteringsarbetet i vad avser ämnesverket inriktas på att leveranser skall kunna äga rum år 1981.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå som industriministern anger i propositionen. Vidare föreslås att tillsammans 450 milj. kr. anvisas för budgetåret 1976/77, därav 275 milj. kr. för lån till NJA och 175 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag AB, avsedd att ge medel för finansiering av stålverket. Industriministern räknar med att Statsföretag under år 1976 därutöver skall med egna medel teckna aktier i NJA för 350 milj. kr. På det sättet möjliggörs att vissa beställningar kan läggas ut med betalning senare än under budgetåret 1976/77.

Med anledning av propositionen har fem motioner avlämnats, av vilka fyra är partimotioner som var och en ger uttryck för ett samlat ställningstagande till vad som föreslås i propositionen. I anslutning till propositionen och dessa fem motioner behandlar utskottet också en motion rörande stålverksprojektet som väcktes i oktober 1975 med anledning av årsredovisningen för Statsföretag AB och fem motioner från allmänna motionstiden i år.

Mer eller mindre utförligt utvecklas i de nu avlämnade motionerna kritiska synpunkter på den hittillsvarande handläggningen av stålverksprojektet och de successiva ändringarna av målinriktningen. De av regeringen föreslagna riktlinjerna för fullföljande av projekteringen av stålverksutbyggnaden i Luleå godtas inte i någon av partimotionerna. Enligt flera av dessa är beslutsunderlaget otillfredssställande. Förslaget om att 450 milj. kr. nu skall anslås för det fortsatta projekteringsarbetet stöds emellertid allmänt.

Med anledning av vad som föreslås i propositionen begärs i motionen 1975/76:2548 att riksdagen skall låta anstå med fastställande av riktlinjer för stålverksutbyggnaden i avvaktan på bättre beslutsunderlag. Motionärerna anger en del principiella mål för utbyggnaden av NJA. De förespråkar en intensiv regionalpolitisk insats för vidareförädling av malmen, innefattande bl. a. uppbyggnad av verkstadsindustri. Till vissa speciella synpunkter i motionen återkommer utskottet senare.

1 motionen 1975/76:2546 anförs att det nuvarande NJA bör vara utgångspunkten för en ändrad planering av det nya stålverket. Motionärerna betonar att upprustningen och moderniseringen av NJA bör fullföljas, vilket kräver en fortsatt investeringsverksamhet inom NJA. Den i propositionen före -

NU 1975/76:72

slagna inriktningen av projektet bedöms av motionärerna som mera realistisk än den som har legat till grund för den hittillsvarande planeringen men sägs samtidigt innehålla många osäkerhetsmoment. Motionärerna föreslår ett uttalande av riksdagen att en stålverksutbyggnad bör komma till stånd i Luleå inom ramen för nuvarande NJA men att slutlig ställning till utbyggnadens utformning skall tas först då ett beslutsunderlag, grundat på det fortsatta projekteringsarbetet, har förelagts riksdagen. I anslutning härtill berörs en del olika frågor som utskottet behandlar i det följande.

Motionen 1975/76:2547 innehåller den mest utförliga kritiska framställningen. Även i denna motion ägnas intresse åt problemen i det nuvarande NJA. Motionärerna vill att riksdagen skall avslå regeringens förslag till riktlinjer för projektering och i stället godkänna de riktlinjer för åtgärder ”för att skapa ökad, lönsam och trygg sysselsättning i Luleå” som föreslås i motionen. Liksom regeringen anser motionärerna att den fortsatta projekteringen bör inriktas på att 2 300 nya arbetsplatser skall tillkomma i Luleåområdet. Det väsentliga i de riktlinjer som motionärerna föreslår synes vara att projekteringen skall utgå från att även alternativ till skapandet av ett stålcentrum vid NJA skall utredas och sålunda fler alternativa vägar att uppnå sysselsättningsmålet prövas. Även denna motion innehåller synpunkter som tas upp särskilt i det följande.

Motionen 1975/76:2550 har andra principiella utgångspunkter än de hittills nämnda motionerna och utmynnar i helt andra krav än dessa. Motionärerna uttalar att stålindustrin i sin helhet måste nationaliseras. Stålverksprojektet i dess första form har, menar motionärerna, liksom andra satsningar inom stålindustrin varit underordnade profitens och rovdriftens principer. Den nationaliserade svenska stålindustrin bör i stället infogas i en annorlunda utformad, samlad industripolitik, kännetecknad av att råvaruutvinningen görs måttfull, att förädlingsindustrin planmässigt byggs ut och att exporten av råvaror och halvfabrikat begränsas. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära att riktlinjer av denna innebörd dras upp för den svenska stålindustrins fortsatta utveckling.

Utskottet har vid sin behandling av stålverksfrågan haft tillgång till utredningsmaterial som har ställts till utskottets förfogande av industridepartementet. Utskottet har vidare denna gång liksom tidigare fått redogörelser dels av ledningen för NJA och projektledaren för stålverksutbyggnaden, dels av verkställande direktören i Statsföretag AB. Utskottet går först in på frågan om allmänna riktlinjer för den fortsatta projekteringen. Därefter tar utskottet upp en rad särskilda frågor som aktualiseras inom ärendets ram.

Det förslag till modifiering av stålverksprojektet som framläggs i propositionen har inte kommit oväntat. De ursprungliga utbyggnadsplanerna och de förändringar i förutsättningarna för deras fullföljande som har inträffat är ett ämne som i hög grad har tilldragit sig uppmärksamhet och väckt

NU 1975/76:72

engagemang. Utskottet konstaterar att det föreligger en bred enighet om att den förändrade uppläggning av projektet som föreslås i propositionen är uttryck för en välmotiverad omprövning av de ursprungliga planerna, med hänsynstagande till de betydande ändringar i förutsättningarna för projektet som har inträtt sedan planerna ursprungligen gjordes upp. Ett undantag härvidlag är motionen 1975/76:2550. Till det häri framförda önskemålet att stålindustrin skall nationaliseras återkommer utskottet i det följande. I detta sammanhang tar utskottet upp motionärernas krav att stålverket skall kompletteras med en så omfattande förädling av stålämnen att industriprojektets ursprungliga totala omfång garanteras. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2550 i denna del.

De yrkanden beträffande riktlinjer för stålverksutbyggnaden som framförs i de tre övriga motioner som har refererats ovan har något olika innebörd. Enligt motionen 1975/76:2548 skulle riksdagen låta anstå med att fastställa riktlinjer, detta samtidigt som 450 milj. kr. anslås för den fortsatta projekteringen. Utskottet finner det uppenbart att riksdagen vid sitt beslut om medelsanvisning måste ange vissa riktlinjer med positivt innehåll. Även motionen 1975/76:2546 tycks förespråka ett mindre deciderat ställningstagande av riksdagen än det som begärs i propositionen. En huvudsynpunkt hos motionärerna är att det nuvarande NJA skall vara utgångspunkten för den ändrade planeringen. Investeringsprogrammet skall således enligt motionärerna utformas med särskild hänsyn till investeringsbehov inom det nuvarande järnverkets ram. Utskottet vill framhålla att industriministern i sitt uttalande om inriktningen av den fortsatta projekteringen ansluter sig till vad NJA har föreslagit också beträffande utvecklingen av det nuvarande järnverket.

I propositionen understryks att det fortsatta projekteringsarbetet skall inriktas på att ett detaljerat beslutsunderlag skall tas fram för ett slutligt ställningstagande år 1977. Utskottet kan inte finna att den nu berörda motionen kommer med något egentligt alternativ till den uppläggning av projekteringsarbetet som föreslås i propositionen.

Innebörden i de från propositionens avvikande riktlinjer som föreslås i motionen 1975/76:2547 tycks bl. a. vara att den fortsatta projekteringen skall bedrivas så förutsättningslöst att även alternativ till anläggandet av ett metallurgiskt centrum i Luleå skall utredas. Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om att projekteringsmedel skall ställas till NJA:s förfogande rimligen måste innefatta att det är ett fullföljande av stålverksprojektet som avses. I den mån de nu nämnda motionerna går ut på avvikelser från de i propositionen angivna riktlinjerna för det fortsatta projekteringsarbetet avstyrks de av utskottet. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet sålunda bakom den målrinriktning för projektarbetet som industriministern har formulerat. I den ingår att riksdagen senare skall få tillfälle att på grundval av ett utförligt beslutsunderlag definitivt ta ställning till stålverksprojektets utformning.

NU 1975/76:72

10 Med hänvisning till vad ovan sagts tillstyrker utskottet de förslag beträffande anslag till lån och till aktieteckning som framläggs i propositionen.

Utskottet går därefter in på olika allmänna eller mera speciella frågor som har anknytning till stålverksfrågan och som tas upp i de här behandlade motionerna.

I motionen 1975/76:2550 framställs, som ovan sagts, förslag om ett totalt förstatligande av stålindustrin. Motionärerna hävdar att kravet på samhällelig kontroll över stålindustrin inte kan tillgodoses med mindre. De ser också nationaliseringen som ett organisatoriskt medel för att infoga industrigrenen i en ny, progressiv politik som kännetecknas bl. a. av att utvecklingen bestäms av folkflertalets långsiktiga intressen. Samma synpunkter och förslag återfinns i motionen 1975/76:2549.

Vad som föreslås i propositionen är en storståtlig satsning på stålindustrins område. Denna satsning ställer mycket stora ekonomiska anspråk på samhället. Den sker inom ramen för de långtgående krav i fråga om fysisk miljö, arbetsmiljö osv. som numera gäller. Den utgör också ett led i en samlad industripolitik, vars olika beståndsdelar riksdagen fortlöpande får ta ställning till. Utskottet finner inte ett förstatligande av stålindustrin vara erforderligt för att samhällets intressen på detta område skall tillgodoses och avstyrker motionerna 1975/76:2549 och 1975/76:2550 i här ifrågavarande delar.

En framställning till regeringen om en strukturutredning för stålindustrin föreslås i motionen 1975/76:1801, som väcktes under allmänna motionstiden.

Som framgår av propositionen (s. 21) pågår ett omfattande utredningsarbete rörande stålindustrin. Stålbranschrådet har i samarbete med industrin inlett en genomgripande undersökning av den svenska handelsstålindustrin, och för specialstålindustrins del görs en motsvarande undersökning av Jernkontoret. Staten medverkar i det senare projektet, och båda undersökningarna genomförs med deltagande av representanter för de anställda. Utskottet finner att motionärernas önskemål kan anses tillgodosett genom de här redovisade aktiviteterna och avstyrker således motionen.

Ett krav på den nu planerade stålverksutbyggnaden som särskilt framförs i hemställan i motionen 1975/76:2546 är att den skall utformas med största möjliga hänsyn till den inre och yttre miljön och med sikte på bästa möjliga energihushållning. Samma synpunkter återfinns i motionen 1975/76:2548. Där föreslås också ett uttalande av riksdagen att forskning bör bedrivas för utveckling av metoder på stålverksområdet som åstadkommer både stimulerande arbetsmiljö och låg energiförbrukning. Motionärerna tycks närmast tänka på inriktningen av forskningsinsatserna i Luleå.

Omsorg om både den inre och den yttre miljön är ett självklart krav vid varje industriutbyggnad och accentueras när det är fråga om ett stort

NU 1975/76:72

projekt med avsevärd inverkan på levnadsbetingelserna i den aktuella regionen. De krav som måste uppfyllas uttrycks till stor del i lag. Forskning och utredningsarbete ägnas också i stor utsträckning åt de problemområden som här nämns. Det är naturligt att också de växande forskningsinsatserna i Luleå präglas av den intresseinriktning som här har nämnts. Mot bakgrund av vad här sagts finnér utskottet inte något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av de nu berörda motionsyrkandena vara erforderligt.

I anslutning till detta ämne tar utskottet upp yrkandet i motionen 1975/76:6 att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en särskild expertgrupp för att bistå vid planeringen av Stålverk 80. Motionären hänvisar till ett projekt som pågår vid tekniska högskolan i Stockholm och som gäller utformningen av framtidens stålverk med hänsyn till nya krav på fysisk miljö, arbetsmiljö, resurshushållning osv. Utskottet förutsätter att projekteringsarbetet för stålverket i Luleå sker i nära kontakt med företrädare för olika forskningsgrenar som är betydelsefulla i sammanhanget och att projektledningen i sin strävan att finna bästa möjliga utformning av stålverket tar till vara de bidrag som olika forskare och forskningsinstitutioner kan lämna. Att riksdagen skulle ge anvisningar för planeringsarbetet i den form som föreslås i motionen 1975/76:6 finner utskottet inte lämpligt. Utskottet avstyrker alltså denna motion.

Bland de riktlinjer för svensk stålindustris utveckling vilka i motionen 1975/76:2550 betecknas som önskvärda är bl. a. att förädlingsindustrins långsiktiga utbyggnad skall kopplas till en regionalpolitisk planering, som bl. a. skall vara ägnad att i gruvindustri- och järnbruksområdena avvärja följderna av rovdrift och ensidigt vinsttänkande.

Utskottet vill understryka att både det aktuella stålverksprojektet och hela den industripolitiska planeringen på stålområdet baseras på principen att den svenska malmråvaran skall förädlas i större utsträckning och på ett mera kvalificerat sätt än hittills. Bakom denna strävan finns insikten att utnyttjandet av våra naturtillgångar måste infogas i en långsiktig hushållningsplan präglad av ansvar för framtiden. Denna allmänna inställning måste givetvis bli bestämmande också för den fortsatta planeringen beträffande våra gruv- och järnbruksområden. Något särskilt uttalande med anledning av motionen 1975/76:2550 i här berörd del finner utskottet följaktligen inte anledning att föreslå.

Frågan om gruvdrift i Kaunisvaara i Pajala kommun har flera gånger tidigare behandlats i riksdagen. Den tas åter upp i två av de motioner som väcktes under allmänna motionstiden. I motionen 1975/76:190 föreslås att riksdagen skall begära hos regeringen att gruvbrytning startas i Kaunisvaara med tilllämpning av offertsystemet och att i samband därmed malmtransporterna i den mån så är möjligt genomförs med utnyttjande av den nedläggningshotade järnväg som har sin ändpunkt i Övertorneå. I motionen 1975/76:1827

NU 1975/76:72

är önskemålet att riksdagen skall uppmana regeringen att på nytt pröva frågan om en eventuell utbyggnad i Kaunisvaara och att låta infordra offert på gruvdriften. Dessutom föreslås i denna motion en snabb undersökning av vissa kvartsfyndigheter i Norrbotten.

LKAB har på uppdrag av nämnden för statens gruvegendom studerat förutsättningarna för gruvbrytning i Kaunisvaara. Resultatet av studien presenterades i en rapport som överlämnades till nämnden i januari i år. Det mest lönsamma av olika studerade alternativ skulle enligt denna undersökning vara en produktion av 2,6 miljoner ton kulsinterperår med transport av slig genom pumpning från Kaunisvaara till Luleå och kulsinterverk i Luleå. Antalet sysselsatta i detta projekt skulle i drift uppgå till 750 å 830 personer. Projektet skulle emellertid enligt LKAB:s bedömning inte ge rimlig förräntning.

På anmodan av nämnden för statens gruvegendom är statens industriverk nu sysselsatt med en studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna av gruvdrift i Kaunisvaara. Verket skall därvid översiktligt beskriva de verkningar som en eventuell gruvverksamhet i Kaunisvaara kan få direkt eller indirekt för Pajalaorten, framför allt med hänsyn till sysselsättningen. Studien skall innefatta en samhällsekonomisk kalkyl över eventuella samhälleliga insatser och om möjligt en bedömning av storleksordningen av de finansiella verkningarna för stat och kommun av sådana insatser. Dessutom skall industriverket beräkna hur stora samhälleliga insatser som från samhällsekonomisk synpunkt är rimliga för att skapa industriell sysselsättning i Pajalaområdet av den storleksordning som gruvprojektet skulle ge. I det sammanhanget nämns att industridepartementet har anmodat Statsföretag/ Svetab att avge en offert på kostnaderna för att skapa industriell sysselsättning i annat än gruvdrift i Pajalaområdet.

Mot bakgrund av vad här sagts är det enligt utskottets mening uppenbart att riksdagen inte, som föreslås i motionen 1975/76:190, nu kan fatta ett beslut som innebär att gruvbrytning skall startas i Kaunisvaara. Med hänsyn till det aktuella sysselsättningsläget i den berörda regionen är det emellertid angeläget att ett beslut i frågan om utnyttjande av Kaunisvaaramalmen kan komma till stånd med det snaraste. Utskottet finner det därför önskvärt att beslutsunderlaget i frågan kompletteras med en offert från LKAB:s sida som klart anger vilka kostnader staten skulle behöva ikläda sig för att få en gruvbrytning till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen detta till känna som sin mening.

Vad gäller undersökning av kvartsfyndigheter är utskottet inte berett att förorda något initiativ från riksdagens sida.

I tre av motionerna finns yrkanden om åtgärder i anslutning till stålverksprojektet för ökad sysselsättning i övre Norrlands inland. Stor uppmärksamhet måste vid den förnyade planeringen ägnas åt hur man skall få så stora spridningseffekter som möjligt av en utbyggnad av NJA, säger mo -

NU 1975/76:72

tionärerna. I motionen 1975/76:2547 föreslås riksdagen hos regeringen begära ett förslag om ett program för åtgärder inom Norrbottens inland. Åtgärderna skall syfta till en stabilisering av utvecklingen i inlandet. I programmet bör, säger motionärerna, redovisas vilka möjligheter som finns att uppnå spridningseffekter så att mindre företag både i Luleå och i inlandet kan dra nytta av expansionsplanerna inom NJA. I motionen 1975/76:2548 föreslås ett uttalande av riksdagen att övriga delar av övre Norrland, dvs. de som ligger utanför Luleåregionen, skall tillföras arbetstillfällen i samma omfattning som den planerade stålverksutbyggnaden beräknas ge, detta i syfte att inomregional balans skall åstadkommas.

I propositionen (s. 24) framhåller industriministern att en viktig regionalpolitisk aspekt på utbyggnaden av NJA rör de spridningseffekter som utbyggnaden kan ge upphov till. I detta sammanhang nämns en utredning som företagareföreningen i Norrbottens län i samarbete med NJA och landstinget har gjort beträffande legotillverkning och serviceverksamhet i anslutning till NJA-utbyggnaden. Ytterligare redovisas åtgärder från Statsföretags sida i syfte att skapa ytterligare sysselsättningstillfällen inom främst det inre stödområdet. Industriministern erinrar också om att förslag till nya riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet skall framläggas inom kort och säger sig ha för avsikt att då förorda att fonden i ökad utsträckning inriktas på de nordligaste länens inland med syfte att sysselsättningen och näringslivet där skall stimuleras. Sammanfattningsvis uttalar industriministern att utbyggnaden av NJA utgör en förutsättning för att en positiv utveckling i Norrbottens län som har inletts skall fortsätta. Han menar att utbyggnaden kommer att bidra inte bara till att säkerställa Fyrkanten (Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn) som primärt centrum utan också till att på sikt förbättra betingelserna för ökad industriell verksamhet i angränsande kommuner.

Utskottet kan instämma i industriministerns uttalande. Detta betyder dock inte att utskottet betraktar sysselsättningssituationen i övre Norrland såsom väsentligt mindre problemfylld i framtiden än den har varit på senare tid. I synnerhet vill utskottet understryka tidsfaktorns betydelse. I de områden som ligger utanför stålverksutbyggnadens direkta influensområde måste insatser göras utan dröjsmål, om inte sysselsättningsläget skall ytterligare försämras och de berörda kommunernas läge bli kritiskt. Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden förra året (NU 1975:18) anförde utskottet att framförda synpunkter och förslag i viss mån tillgodosågs genom den pågående regionala utvecklingsplaneringen. Utskottet fann det dock uppenbart att sysselsättningsläget i Norrlands inland och särskilt i Tornedalskommunerna motiverade speciella åtgärder. 1 det sammanhanget hänvisade utskottet till den särskilda arbetsgrupp under ledning av landshövdingen i Norrbottens län som undersöker möjligheterna att få till stånd konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Tornedalen. Vad utskottet då anförde är fortfarande giltigt. Med hänsyn till de uttalanden av industriministern som utskottet här har refererat och till de insatser av

NU 1975/76:72

olika regionala organ som redovisas anser utskottet att någon särskild framställning till regeringen med anledning av de här berörda motionsyrkandena inte är erforderlig.

I motionen 1975/76:446 begärs att riksdagen skall uttala sig för att ett brett upplagt, kompletterande program för etablering av statliga industrier skall utarbetas med utgångspunkt i den inledda satsningen på stålverket i Luleå.

Utskottet hänvisar tili vad ovan sagts dels om förväntade spridningseffekter av NJA-utbyggnaden, dels om det modifierade stålverksprojektets allmänna inriktning mot ökad vidareförädling. Ett uttalande om ytterligare statliga industrisatsningar av den räckvidd som motionärerna önskar är utskottet inte berett att förorda. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76:446.

Liksom flera av de tidigare behandlade motionerna har motionen 1975/76:1808 en regionalpolitisk prägel. Motionärerna påpekar att expansionen i samband med stålverksprojektet ställer starkt ökade krav på samhällsservice i Luledomrddet i form av vägbyggande, rättsskydd, utbildning, social verksamhet osv. Detta är, framhåller de, verksamhetsområden där staten, om inte annat genom statsbidrag, bestämmer insatsernas omfattning. Motionärerna vill att myndigheterna i Luleåregionen skall få direktiv att beakta de särskilda behov som uppstår inom deras verksamhetsområden genom den forcerade utbyggnaden av stålindustrin i Luleå.

Enligt utskottets bedömning tyder allt på att berörda myndigheter är väl medvetna om de förhållanden som motionärerna tar upp. Hur snabbt samhällets service i olika avseenden kan byggas ut är en resursfråga. De avvägningsproblem som aktualiseras därvidlag kan inte lösas genom direktiv av den typ som förespråkas i motionen 1975/76:1808. Med erinran om industriministerns uttalande i propositionen (s. 28) att Luleå kommuns möjligheter att fullgöra de åtaganden som faller på kommunen i fråga om samhällelig service m. m. självfallet måste uppmärksammas - ett uttalande som också bör gälla statens andel av denna service - avstyrker utskottet motionen 1975/76:1808.

I anslutning till propositionen tar motionen 1975/76:2549 upp frågan om utveckling av gruvdriften och järn- och stälindustrin i Bergslagen och därmed om denna regions framtid. För trygga arbetsförhållanden i Bergslagen krävs, säger motionärerna, en helt ny samhällsekonomisk planering av järn- och stålindustrin, där både Bergslagen och Norrbotten ingår. Bland utgångspunkterna för utredningar om branschens framtid bör därför enligt motionärerna vara att bruksorterna i Bergslagen även i framtiden skall garanteras nödvändiga investeringar, så att de kan leva vidare, och att prospektering skall företas i Bergslagen för att förekomsten av brytvärda malmtillgångar skall utrönas.

NU 1975/76:72

15 Utskottet vill vad gäller prospektering hänvisa till vad som anförts i detta ämne i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 96 f.) och i utskottets betänkande NU 1975/76:55. 1 övrigt erinrar utskottet om de båda ovannämnda utredningarna om handelsstålindustrin och specialstålindustrin. Båda baseras på förutsättningen att järn- och stålindustrin i Bergslagen skall fortleva och utvecklas. Utskottet finnér inte skäl för någon framställning till regeringen på grundval av motionen 1975/76:2549 i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering av nytt stålverk i Luleå

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:207 punkten 1 och med avslag på

a) motionen 1975/76:2546 yrkandena I A, I B och II och motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande del, i den mån motionerna inte i dessa delar tillgodoses enligt utskottets hemställan,

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 1,

c) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 3) godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:207 punkterna 2 och 3 samt motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2548 yrkandet 2 för budgetåret 1976/77 anvisar

a) till Lån till Norrbottens Järnverk AB under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av 275 000000 kr.,

b) till Aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverk i Luleå under fonden för statens aktier i ett investeringsanslag av 175 000 000 kr.,

3. beträffande förstatligande av stålindustrin, m. m. att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (moment 1),

b) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (momenten 1 och 2),

4. beträffande strukturutredning för stålindustrin att riksdagen avslår motionen 1975/76:1801,

5. beträffande miljöhänsyn och energihushållning att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet I C i ifrågavarande del (momenten 1 och 2),

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 5,

NU 1975/76:72

6. beträffande särskild expertgrupp vid planeringen av stålverket i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1975/76:6,

7. beträffande regionalpolitisk planering av stålindustrin

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 4),

8. beträffande gruvdrift i Kaunisvaara, m. m. att riksdagen med anledning av

a) motionen 1975/76:190,

b) motionen 1975/76:1827

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande ökad sysselsättning i övre Norrlands inland att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet I C i ifrågavarande del (moment 3),

b) motionen 1975/76:2547 yrkandet 2,

c) motionen 1975/76:2548 yrkandena 3 och 4,

10. beträffande program för etablering av statliga industrier i anslutning till stålverksprojektet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:446,

11. beträffande samhällsservice i Luleåområdet att riksdagen avslår motionen 1975/76:1808,

12. beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen att riksdagen avslår motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (momenten 2 och 3).

Stockholm den 26 maj 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s). Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och Wirtén (fp).

Reservationer

1. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering av nytt stålverk i Luleå (utskottets hemställan under l)av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det förslag” och slutar på s. 9 med ”stålverksprojektets utformning” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:72

17 Utskottet vill i anslutning till motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548 understryka att riksdagen inte på grundval av det knapphändiga material som nu föreligger bör fatta ett beslut som väsentligt inskränker dess framtida handlingsfrihet. Det fortsatta arbetet med projektet bör baseras på att enighet råder om att en betydande satsning på utbyggd stålproduktion i Luleå skall göras. Utgångspunkten för planeringen bör vara det nuvarande NJA, vars upprustning och modernisering bör fullföljas genom fortsatt investeringsverksamhet. Stålverksprojektets utformning i detalj skall stå öppen för prövning när ett fullständigt beslutsunderlag föreligger. Riksdagen måste då äga största möjliga handlingsfrihet. Detta förutsätter att kostnader, tillgång på finansieringsmedel, lönsamhetsberäkningar, sysselsättningseffekter, marknadsbedömningar osv. grundligt utreds och dokumenteras för att kunna redovisas för riksdagen. Det är också nödvändigt att riksdagen, och i synnerhet näringsutskottet, under det fortsatta projekteringsarbetets lopp får tillfälle att följa utvecklingen så att en god beredskap för det slutliga beslutet byggs upp inom riksdagen. Genom vad utskottet nu har uttalat tillgodoses önskemålen i motionen 1975/76:2547 i väsentlig mån. Utskottet kan emellertid inte ansluta sig till tanken att projekteringsarbetet skulle läggas upp så förutsättningslöst att t. o. m. huvudfrågan, om anläggning av ett stålcentrum i Luleå, står öppen. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså en sådan inriktning av projekteringsarbetet som blir ett resultat om önskemålen i motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548 tillgodoses.

dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1, motionen 1975/76:2546 yrkandena 1 A, I B och II och motionen 1975/76:2548 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande del, i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

c) avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 3),

2. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det förslag” och slutar på s. 9 med "stålverksprojektets utformning” bort ha följande lydelse:

Den värdering av stålverksprojektets hittillsvarande urveckling som redovisas i motionen 1975/76:2547 utgör enligt utskottets uppfattning en naturlig utgångspunkt för bedömningen av vad som föreslås i propositionen.

NU 1975/76:72

18 Särskilt betydelsefullt är att konstatera att det hittillsvarande NJA i hög grad måste omfattas av det fortsatta investeringsprogrammet. En grundlig prövning av dess investeringsbehov måste alltså göras inom det fortsatta projekteringsarbetets ram. Ett ofrånkomligt krav är vidare att utbyggnadsplanerna i fortsättningen inte längre får baseras på alltför optimistiska antaganden beträffande projektets lönsamhet. En grundlig, realistisk lönsamhetsberäkning måste vara ett centralt inslag i det fortsatta projekteringsarbetet. Härav följer också att detta inte kan fl bindas till endast det alternativ för utbyggnad som anges i propositionen. Vid projekteringen bör alltså, såsom förordas i motionen 1975/76:2547, fler alternativa vägar att uppnå sysselsättningsmålet prövas, av vilka en bör vara en ytterligare förädling av NJA:s produkter. Vad utskottet här har anfört överensstämmer i väsentlig mån med synpunkterna i motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548. Ett gemensamt krav är att det beslut som riksdagen nu skall fatta inte får utformas så att det binder handlingsfriheten i fortsättningen och försvårar eller omöjliggör ett realistiskt och för den närmast berörda regionen positivt beslut när frågan om stålverksutbyggnaden återkommer till riksdagen för definitivt ställningstagande.

dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1 och med bifall till motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

b) avslår motionen 1975/76:2546 yrkandena I A, I B och II i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

c) avslår motionen 1975/76:2548 yrkandet 1,

d) avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 3),

3. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering (utskottets hemställan under 1) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Det förslag” och slutar på s. 9 med ”stålverksprojektets utformning” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:2550 framställs ett kvantitativt krav som avviker från vad som föreslås i propositionen. Stålverk 80 bör, poängteras det, byggas ut med ett program för vidareförädling som medför att industriprojektets ursprungliga totala omfång garanteras. Utskottet ansluter sig till detta krav och ställer sig kritiskt mot den reträtt som regeringen genom sitt förslag har gjort inför en av kapitalistiska intressen dominerad reaktion mot stålverksprojektet. Utskottet vill emellertid liksom motionärerna framhålla att det aktuella problemet framför allt är av kvalitativ natur. Frågan om stål -

NU 1975/76:72

verket måste ses i ett väsentligt vidare perspektiv. En rad politiska spörsmål aktualiseras. Vem skall kontrollera svensk stålindustri och bestämma dess utveckling? Vilka regionalpolitiska perspektiv skall läggas på stålindustrins utveckling? I vilken långsiktig handels- och industripolitisk utveckling skall den svenska stålindustrin infogas? Hur skall en både kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande sysselsättningspolitisk verkan kunna uppnås? Det måste från riksdagens sida vara ett bestämt krav att det betraktelsesätt som utskottet här har angivit får prägla den fortsatta projekteringen av stålverksutbyggnaden.

dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1, med bifall till motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 3) samt med avslag på motionen 1975/76:2546 yrkandet I B, motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2548 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

b) avslår motionen 1975/76:2546 yrkandena 1 A och 11, i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

4. beträffande förstatligande av stålindustrin, m. m. (utskottets hemställan under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Vad som” och slutar med ”ifrågavarande delar” bort ha följande lydelse:

Som anges i motionen 1975/76:2550 är en fullständig nationalisering av hela stålindustrin en nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna vinna erforderlig kontroll över denna industrigren och infoga dess verksamhet i en progressiv industripolitik. De krav på långsiktig hushållning med råvaruresurserna, ansvar för den fysiska miljön och positiv utveckling av arbetsmiljön i vid mening som måste ställas kan inte tillgodoses inom ramen för ett system som bygger på kapitalistisk dominans t. o. m. över basindustrierna. Utskottet tillstyrker motionerna 1975/76:2549 och 1975/76:2550 i här aktuella delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till

a) motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (moment 1),

b) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (momenten 1 och 2)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för den svenska stålindustrins utveckling.

NU 1975/76:72

5. beträffande miljöhänsyn och energihushållning (utskottets hemställan under 5) av herrar Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c). Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Omsorg om” och slutar på s. 11 med ”vara erforderligt" bort ha följande lydelse:

Motionärerna fäster uppmärksamheten på viktiga krav som måste ställas dels på planeringen av det nya stålverket, dels på inriktningen av forskningen på stålproduktionens område, inte minst vad gäller de växande forskningsinsatser som görs i Luleå. Utskottet finner det angeläget att riksdagen i ett särskilt uttalande till regeringen understryker vikten av att miljö- och energihushållningsaspekter tillmäts stor betydelse vid planeringsarbetet och att åtgärder vidtas för att stimulera till vidgad forskning - särskilt vid forskningsinstitutionerna i Luleå - på de områden som här har nämnts. Med vad nu sagts tillstyrker utskottet motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548 i här berörda delar.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet 1C i ifrågavarande del (momenten 1 och 2),

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande regionalpolitisk planering av stålindustrin (utskottets hemställan under 7) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet vill" och slutar med ”att föreslå" bort ha följande lydelse:

Motionärerna fäster uppmärksamheten på en grundläggande svaghet i den hittillsvarande diskussionen om stålverksutbyggnaden. Avgörande för produktionsinriktningen får inte vara vad som kortsiktigt ger det bästa ekonomiska utbytet. Projekteringen måste i stället knytas till en långsiktig regionalpolitisk planering som särskilt tar sikte på de problem som uppstår då malmen i de nu exploaterade, rika gruvorna börjar tryta. Slutsatsen måste härvid bli att resurshushållningens och råvaruekonomins krav i hög grad måste få styra stålindustrins planering. Detta gäller inte bara Norrbotten utan i väl så hög grad det mellansvenska gruv- och järnverksdistriktet. Vad som här sagts betyder att den fortsatta planeringen av stålindustrins utveckling skall ta sikte på en förädlingsekonomi som kännetecknas av strikt resurshushållning och som kräver och erbjuder större insatser av högt kvalificerat mänskligt arbete.

NU 1975/76:72

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande program för etablering av statliga industrier i anslutning till stålverksprojektet (utskottets hemställan under 10) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet hänvisar” och slutar med ”motionen 1975/76:446” bort ha följande lydelse:

De insatser av regionala organ och statliga företag som utskottet ovan har redovisat har ett positivt syfte och kan säkerligen få en viss positiv effekt. En verklig lösning av Norrbottens problem kan dock inte åstadkommas på detta sätt. För en sådan krävs, som motionärerna påvisar, en långtgående industrialiserings- och sysselsättningsplan som omfattar hela Norrbotten. Grundtanken bakom en sådan plan måste vara att maximal effekt skall utvinnas ur de stora investeringar som görs i stålverket. Utskottet anser det alltså angeläget att ett statligt industriprogram enligt de riktlinjer som anges i motionen 1975/76:446 så snart som möjligt utarbetas genom regeringens försorg.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:446 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen (utskottets hemställan under 12) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen i de mellansvenska gruv- och bruksbygderna har länge präglats av storfinansens exploatering av malmtillgångarna. Det samgående mellan staten och privata storbolag som nu tycks vara aktuellt med sikte på att ett valsverk skall uppföras vid ostkusten öppnar oroväckande perspektiv för Bergslagen. Som motionärerna framhåller måste man här ställa frågan om det i framtiden kommer att finnas vilja till och resurser för investeringar i regionen. Utskottet instämmer i motionärernas krav på att bruksorterna i Bergslagen skall garanteras nödvändiga investeringar och att prospekteringen inom regionen skall intensifieras.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (momenten 2 och 3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

. .

_

■

_