Med anledning av regeringens skrivelse 1975:88 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion
NU 1975/76:8
Näringsutskottets betänkande 1975/76:8
med anledning av regeringens skrivelse 1975:88 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1974, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1975:88 (industridepartementet), dels motionen 1975/76:4, som har väckts med anledning av skrivelsen.
Motionen redovisas nedan. Med anledning av skrivelsen har avlämnats ytterligare en motion, 1975/76:6. Denna, som gäller planeringen av Stålverk 80, avser utskottet att behandla i annat sammanhang.
Verkställande direktörerna för Statsföretag AB och förLuossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Motionen
Yrkande
1 motionen 1975/76:4 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk) hemställs att riksdagen uttalar
A. att gruvbrytningen snarast [bör] påbörjas vid Kaunisvaara, såvitt möjligt redan under 1976,
B. att den statliga företagsamhetens utveckling - såväl som tillgodoseendet av viktiga regionala och sysselsättningsintressen - kräver en markerad nyorientering från Statsföretag AB:s sida på att utveckla industrin genom bl. a.:
1. en långtgående förädling av den norrbottniska malmen;
2. anläggandet av ett valsverk i NJA:s egen regi;
3. industriell spridning inom regionen i anslutning till NJA:s fortsatta utbyggnad; samt
4. utveckling av den statliga träindustrin genom finförädling av pappersproduktionen, ökad träkemisk forskning samt industriell uppföljning av sågverksindustrin.
Motivering
Motionärerna erinrar om de investeringar som Statsföretag har gjort i Norrbottens län och betonar att dessa är nödvändiga och positiva. Det har emellertid avslöjats, framhåller motionärerna, hur konjunkturkänsliga de
1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 8
NU 1975/76: 8
statliga företagen i länet är. Den nuvarande situationen sägs inge oro. Utom ”den kapitalistiska världskrisen” anges de statliga företagens huvudsakliga inriktning på export av råvaror och halvfabrikat förorsaka svårigheterna.
I fråga om LKAB kräver motionärerna att hela företagets exportpolitik omprövas. I stället för fortsatta mycket höga malmuttag bör en långt driven förädling av malmen på malmfälten eftersträvas. Ett minskat malmuttag i nuvarande gruvor bör förenas med brytning av andra fyndigheter, i första hand i Kaunisvaara.
En mera långtgående förädling, med ytterligare differentiering av produktionen utöver vad Stålverk 80 leder till, rekommenderas också i fråga om Norrbottens Järnverk AB (NJA). Riksdagen bör, menar motionärerna, uttala sig för planering av ett valsverk i NJ A:s egen regi och mot ett samarbete på detta område med Kruppverken. Att söka åstadkomma bredaste möjliga industrispridning i anslutning till NJA:s utbyggnad är enligt motionärerna en angelägen uppgift.
Ambitionen hos AB Statens Skogsindustrier (ASSI) att driva förädlingen av sina produkter vidare hälsas med tillfredsställelse av motionärerna, som emellertid kräver mera långtgående insatser. ASSI får, uttalar de, för sin investeringsverksamhet inte vara beroende av vare sig konjunkturens svängningar eller tillgången på egna medel. Erforderliga medel för en snabb utbyggnad av den statliga träindustrin bör ställas till förfogande genom regeringens och Statsföretag AB:s försorg.
Med hänvisning till den minskande sysselsättningen i Jokkmokks kommun begär motionärerna att Statsföretag skall planera för anläggande där av ett aluminiumverk eller annan industri med motsvarande sysselsättningseffekt.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor som berörs i motionen
Frågan om gruvbrytning i Kaunisvaara har behandlats av riksdagen våren 1974 och våren 1975 (NU 1974:40, 1975:18). Vid det förra tillfället förelåg motionsyrkanden om att gruvbrytning skulle igångsättas där. De avstyrktes av näringsutskottet med hänvisning till pågående undersökningar och avslogs av riksdagen. I en reservation (vpk) föreslogs en hemställan till Kungl. Maj:t om att åtgärder i det angivna syftet skyndsamt skulle vidtas. Vid det senare tillfället erinrade utskottet på nytt om undersökningarna, som fortsattes, och sade sig utgå från att det nödvändiga utredningsarbetet bedrevs i så snabb takt som möjligt.
Vid det nämnda tillfället år 1974 - inom ramen för behandlingen av den första propositionen angående finansiering av Stålverk 80 - fanns också motionsyrkanden om en undersökning av förutsättningarna för en differentiering av malmkommunernas näringsliv och om åtgärder i detta syfte, om bättre samordning mellan de statliga företagen i Norrbottens län, om integrerad planering av näringslivets utveckling inom länet i samråd mellan
NU 1975/76: 8
3 Statsföretag AB och länets kommuner och landsting och om samplanering av verksamhet och resursanvändning mellan SJ, LKAB, statens vattenfallsverk och NJA samt mellan dessa företag, kommunerna och landstinget. Vissa av önskemålen tillgodosågs, menade utskottet, genom den pågående regionala utvecklingsplaneringen, länsplanering 1974. Utskottet underströk att det var betydelsefullt att de statliga företag som var verksamma inom länet gjorde insatser för en konsolidering och utbyggnad av näringslivet. Några särskilda åtgärder eller uttalanden från riksdagens sida ansåg utskottet inte erforderliga. Åtgärder för att åstadkomma ett mera differentierat näringsliv i de kommuner där gruvbrytningen nu är förhärskande måste anses angelägna, anförde utskottet vidare. Särskilda förhoppningar måste för malmkommunernas del knytas till LKAB:s möjligheter att bidra till ett rikare näringsliv. I enlighet med utskottets rekommendation avslog riksdagen motionerna. I reservationer begärdes från moderata samlingspartiets sida ett program för åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands inland och från vänsterpartiet kommunisternas sida utarbetande av ett statligt industriprogram med syfte att skapa sysselsättning och regional balans i Norrbotten.
Våren 1975 begärde riksdagen enligt näringsutskottets förslag hos regeringen att förutsättningarna för sammanläggning av LKAB och NJA skulle utredas. Utskottet underströk sakens vikt för industriutvecklingen och sysselsättningen i Norrbottens län. Centerpartiets, moderata samlingspartiets och folkpartiets representanter i utskottet reserverade sig mot förslaget. Ett yrkande om begränsning av råvaruexporten från malmfälten avstyrktes med hänvisning till det pågående arbetet inom mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) med långsiktiga prognoser för Sveriges försörjning med mineraliska råvaror. Utredningsarbetet borde, sade utskottet, kunna ge underlag för en välgrundad planering av hur malmtillgångarna i Norrbotten skal! utnyttjas. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet anförde i en reservation att frågan hade en rad aspekter utanför det mineralpolitiska området och att initiativ måste tas av regeringen och riksdagen. Ett uttalande av riksdagen med denna innebörd föreslogs. I fråga om industrispridning i Norrbottens län upprepade utskottet delvis sina synpunkter från föregående år. Dessutom nämndes att en arbetsgrupp under ledning av landshövdingen i Norrbottens län undersökte möjligheterna att få till stånd konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Tornedalen. Utskottet avstyrkte motionsyrkanden om initiativ från riksdagens sida. Enligt en reservation (vpk) borde regeringen lägga fram en plan för industrispridning i anslutning till utbyggnaden av NJA. Riksdagen avslog samtliga här nämnda motionsyrkanden.
Motioner om ökad skogsindustriell forskning har behandlats av riksdagen åtskilliga gånger, senast åren 1973, 1974 och 1975 (NU 1973:52, 1974:47 och 1975:11). Näringsutskottet hänvisade tidigare i år till pågående insatser från statens och näringslivets sida och ansåg sig kunna konstatera att de
NU 1975/76: 8
problem som påtalats var uppmärksammade. Utskottet tyckte inte att det fanns skäl för någon framställning i ämnet till regeringen. I en reservation (vpk), som närmast gällde förstatligande av skogsindustrin, hävdades att skogsindustrins forsknings- och utvecklingsarbete måste byggas ut och ges ett i förhållande till rådande läge radikalt förändrat mål. De här avsedda motionerna har avslagits av riksdagen.
Frågan om utbyggnad av ASSLs anläggning i Karlsborg i Norrbotten behandlades i riksdagen den 4 november 1975. Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade då en interpellation av herr Lövenborg (vpk), vari frågades om statsrådet var beredd att medverka till att den utbyggnad som planerats kunde genomföras och när regeringen avsåg att fatta beslut i ärendet. I svaret meddelades att ett samlat näringspolitiskt program för skogsindustrin beräknas bli klart under år 1977. Innan programmet föreligger måste stor restriktivitet iakttas med råvarukrävande utbyggnader inom skogsindustrin, sade statsrådet. Han meddelade att den planerade utbyggnaden skulle prövas av regeringen enligt 136 a § byggnadslagen och att remissyttranden i ärendet väntades föreligga tidigast vid årsskiftet 1975-1976.
Utskottet
Utskottet har granskat Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1974 och därvid inte funnit anledning till något särskilt uttalande med avseende på den period som redovisningen omfattar.
Motionen 1975/76:4 har sina utgångspunkter i årsredovisningen men avser den framtida utvecklingen av företag inom Statsföretagsgruppen, framför allt i Norrbottens län. Motionärerna förespråkar minskat uttag av råvaror, kraftigt ökad förädlingsgrad samt största möjliga industrispridning inom länet. De tre företag som främst berörs av dessa önskemål är LuossavaaraKiirunavaara AB (LKAB), Norrbottens Järnverk AB (NJA) och AB Statens Skogsindustrier (ASSI).
Beträffande LKAB framställs bl. a. krav på att bolaget skall påbörja gruvbrytning i Kaunisvaara. En undersökning av förutsättningarna för en sådan verksamhet har just genomförts inom LKAB. Utskottet förutsätter att riksdagen så snart det kan ske får kännedom om de slutsatser som utvärderingen av denna undersökning leder till. Något nytt uttalande i ämnet från riksdagens sida i dagens läge vill utskottet inte förorda.
Förslaget om anläggande av ett valsverk i NJA:s regi kan enligt utskottets mening inte lämpligen prövas annat än i samband med frågan om fortsatta investeringar i Stålverk 80, en fråga som riksdagen kan beräknas få ta ställning till våren 1976. För dagen synes motionsyrkandet i denna del inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Övriga uppslag i motionen är - såsom framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående - inte nya utan har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen, senast våren 1975. Utskottet kan i allt väsentligt hänvisa
NU 1975/76: 8
till vad sorn då anfördes. Detta innebär också att utskottet avstyrker motionärernas förslag om ett uttalande av riksdagen rörande de statliga företagens utveckling. Det är en självklar uppgift för Statsföretag och berörda dotterbolags ledning att bedriva en långsiktig planering som skapar förutsättningar för nya, kvalificerade produktionsinsatser. Vad LKAB beträffar har utskottet vid ärendets behandling fått en särskild redogörelse som bekräftar att företaget är inriktat på en alltmera mångsidig verksamhet på mineralområdet, innefattande också förädling, och att flera av dess initiativ berör Norrbottens län. Motsvarande gäller i fråga om de övriga statliga företag som nämns i motionen. Till stor del omfattas de frågor som motionärerna tar upp också av utredningsverksamhet utanför Statsföretags ram, i flera fall utan begränsning till Norrbotlensregionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1975:88 till handlingarna,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:4 punkten A,
3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:4 punkten B.
Stockholm den 25 november 1975
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp). Rask (s). Sjönell (c). Hovhammar (m), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s). Sivert Andersson i Stockholm (s) och fru Oskarsson (c).
GOTAB 75 10383 S Slockholm 1975