Betänkande 1975/76:SfU1
SfU 1975/76:1
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:1
med anledning av motioner om vidgad rätt till sjukpenning vid havandeskap
Motionerna
I motionen 1975:107 av fru Bergander m. fl (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 3 kap. 7 $ lagen om allmän försäkring, att lagen innefattar rätt till sjukpenning även i förebyggande syfte vid havandeskap.
1 motionen 1975:751 av fru Fraenkel (fp) och fru Swartz (fp) hemställs att riksdagen beslutar att sjukpenning skall utgå till gravid kvinna vid frånvaro från arbetet på grund av smittorisk för röda hund.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och Försäkringskasseförbundet. Försäkringskasseförbundet har i sin tur inhämtat yttranden från försäkringskassorna i Jämtlands, Jönköpings, Kristianstads, Norrbottens, Skaraborgs, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt från Malmö allmänna försäkringskassa.
Gällande bestämmelser m. m.
Sjukpenning utgår enligt 3 kap. 7 $ lagen om allmän försäkring vid sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Den som i sjukdomsförebyggande syfte, t. ex. vid havandeskap, avhåller sig från förvärvsarbete har således ingen rätt till sjukpenning.
I samband med barns födelse utgår till förälder som inte utför förvärvsarbete föräldrapenning med lägst 25 kronor per dag under 210 dagar. För den som är försäkrad för en sjukpenning över detta belopp motsvarar föräldrapenningen vederbörandes sjukpenning, dvs. 90 % av vederbörandes sjukpenninggrundande inkomst. Föräldrapenning utgår tidigast från och med 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.
En särskild ersättning för inkomstbortfall kan utgå av statsmedel till smittbärare enligt den s. k. smittbärarlagen (1956:293). Med smittbärare avses enligt lagen den som, utan att till följd därav ha förlorat sin arbetsförmåga, är behäftad med smittsam sjukdom eller eljest är smittförande samt den som misstänks föra smitta. Ersättning motsvarar för tillfälliga smittbärare i regel hans eller hennes sjukpenning.
Socialstyrelsen har år 1969 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa en utredning om utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyg -
1 Riksdagen 1975 / 76. II sami. Nr 1
SfU 1975/76:1
gande hälsovård (hälsokontrollundersökningen) samt därvid undersöka hur denna verksamhet kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. Styrelsen skall under utredningsarbetet i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas av allmänna försäkringen.
Remissyttrandena
Riksförsäkringsverket anför i sitt remissyttrande att verket har förståelse förde synpunkter som framförts av motionärerna. Enligt verkets uppfattning kan emellertid gravid kvinna bli tvungen att avhålla sig från förvärvsarbete även vid andra sjukdomar på arbetsplatsen än röda hund. En närmare utredning av avgränsningsproblemen torde därför erfordras. Eftersom frågan har samband med det utredningsuppdrag som socialstyrelsen fått angående hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård, vid vilket uppdrag styrelsen skall samråda med riksförsäkringsverket när det gäller avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas från den allmänna försäkringen, avser riksförsäkringsverket att inom en nära framtid ta upp frågan vid samrådet.
Socialstyrelsen anser att motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Styrelsen framhåller att, om en gravid kvinna insjuknar i rubella (röda hund) under ett tidigt skede av graviditeten, fostret löper betydande risk att bli fysiskt eller psykiskt skadat och att av den anledningen abort oftast utförs när det konstaterats att den blivande modern smittats av denna sjukdom. Styrelsen anför vidare:
Socialstyrelsen har givit ut cirkulär den 26 november 1970 (MF*nr 88) angående diagnostik och profylax m. m. vid rubella-infektion under graviditet. Risken för bestående skada hos barn till mödrar som haft klinisk rubella under de första 12 veckorna av graviditeten är hög: 10-50 96. under de första 4 veckorna, 10-30 % under 5-8:e veckorna och 5-15 % under 9-12:e veckorna. Under 13—16:e veckorna är risken mindre, men hörselskador kan fortfarande uppträda. Om sjukdomen inträffar före konceptionen är risken sannolikt ringa; fall av skada har dock beskrivits vid rubella inom två veckor före befruktningen. Frekvenssiffror för fosterskador efter subklinisk infektion saknas. Sådana skador kan dock förekomma.
Idealet vore att genom allmän vaccination skapa immunitet hos unga flickor före fertil ålder. 1974 beviljade också riksdagen medel till ett väsentligt utvidgat program för vaccination mot rubella, bland andra omfattande flickor i årskurs 6 i grundskolan (Jfr MF 1974:42). Med tiden kan detta väntas i stort sett eliminera risken för rubella under graviditet.
Möjlighet finns att genom immunglobulin skydda gravida kvinnor som utsatts för rubella-smitta. Det har visats att mycket höga doser av antikroppar tillförda ett dygn efter en experimentell infektion förhindrar virusförökning och viremi.
*Medicinalväsendets författningssamling
SfU 1975/76:1
3 Om gravid kvinna under de första 4 månaderna av graviditeten utsatts för risken att smittas av rubella får hon genom mödrahälsovården kostnadsfritt injektion av immunglobulin som skyddsläkemedel. Någon anledning för henne att stanna hemma från arbetet föreligger därefter inte. Dylik injektionsbehandling kan med god verkan upprepas om infektionsrisken skulle kvarstå under en längre tid.
Försäkringskasseförbundet föreslår också att motionerna avslås. Förbundet anser att problemet på lång sikt bör lösas genom att rätt till ersättning för förebyggande åtgärder införs i lagen om allmän försäkring. Det utredningsuppdrag som socialstyrelsen och riksförsäkringsverket har i fråga om ersättning för förebyggande vård bör enligt Förbundet snarast möjligt redovisas så att denna mycket angelägna fråga snart kan lösas. Förbundet framhåller vidare att frågan om ersättning till gravid kvinna som måste avhålla sig från arbete p. g. a. risk för smitta av röda hund också skulle kunna lösas inom föräldraförsäkringen. Genom en lagändring skulle då ersättningen kunna utbetalas tidigare än 60:e dagen före den beräknade födseln om särskilda skäl föreligger, t. ex. risk för smitta av röda hund. De dagar som på detta sätt tas ut före den 60:e dagen för födseln skulle enligt förbundets mening inte behöva avräknas från de 210 dagar föräldrarna har rätt till i övrigt i samband med barns födelse.
De flesta försäkringskassor som försäkringskasseförbundet hört står bakom den uppfattning förbundet framfört. Kassorna i Norrbottens och Örebro län anser dock att vaccination bör kunna lösa de problem som aktualiserats i motionerna. Den senare försäkringskassan pekar på de svåra och mycket grannlaga bedömningar som försäkringskassorna skulle ställas inför om ersättningsrätt förelåg för den som avhåller sig från arbete på grund av risk för smitta. Smittovägarna kan - menar kassan - aldrig förutses och bedömningen av smittorisken måste ske med stor urskiljning.
Utskottet
En förutsättning för att sjukpenning skall utgå från sjukförsäkringen är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller därmed jämförbart följdtillstånd efter sjukdom. Försäkrad som avhåller sig från arbete för att undvika att smittas av sjukdom kan därför inte få sjukpenning som kompensation för inkomstbortfallet.
1 samband med barns födelse utgår föräldrapenning under högst 210 dagar till förälder som inte förvärvsarbetar. Föräldrapenningen kan utgå till modern för tid före barnets födelse, dock tidigast fr. o. m. sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten.
Enligt den s. k. smittbärarlagen kan staten ge ersättning för inkomstbortfall, utan att sjukdom föreligger, till vissa smittbärande personer som måste avhålla sig från arbete. Den som löper risk att bli smittad omfattas inte av lagen.
På grund av de stora risker för fosterskador som föreligger om en gravid
SfU 1975/76:1
kvinna smittas av röda hund under havandeskapets forsta månader har ett program successivt byggts ut för att förebygga sådana skador genom vaccination. Vid fjolårets riksdag beviljades sålunda medel för ett vaccinationsprogram omfattande dels flickor i årskurs 6 i grundskolan, dels undersökning genom mödrahälsovårdens försorg av förekomst av antikroppar mot sjukdomen hos gravida kvinnor. Om i det senare fallet undersökningen visar att tillfredsställande immunitet saknas, sker vaccination efter förlossningen. Har den gravida kvinnan utsatts för risken att smittas av röda hund finns möjlighet att ge henne skydd mot sjukdomen genom injektioner av immunglobulin. Behandlingen kan upprepas om infektionsrisken kvarstår under längre tid.
I motionerna 107 av fru Bergander m. fl. och 751 av fru Fraenkel och fru Swartz begärs sådan ändring av lagen om allmän försäkring att sjukpenning kan utgå till gravid kvinna som stannar hemma från arbetet för att förebygga sjukdom. Motionärerna syftar närmast på kvinnor som riskerar att smittas av röda hund.
Ingen av de remissinstanser som utskottet berett tillfälle yttra sig över motionerna har biträtt motionärernas krav. Socialstyrelsen hänvisar till det vaccinationsprogram som finns och till möjligheterna att ge smittskydd mot röda hund genom immunglobulin, ett skydd som enligt styrelsen gör frånvaro från arbetet obehövlig. Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet är i och för sig positivt inställda till motionärernas synpunkter men anser en närmare utredning om avgränsningsproblemen nödvändig. Bl. a. åberopas att en gravid kvinna kan behöva avhålla sig från arbetet på grund av andra sjukdomar på arbetsplatsen än röda hund. De båda remissinstanserna hänvisar i sammanhanget till socialstyrelsens uppdrag att utreda utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård och i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas av den allmänna försäkringen.
Enligt utskottets mening kan den fråga som aktualiserats i motionerna inte ses isolerad från andra frågor om åtgärder i syfte att förebygga sjukdomar. Frågan i vad mån sådana åtgärder skall berättiga till ersättning från den allmänna försäkringen bör därför behandlas i ett sammanhang. Utskottet har inhämtat att riksförsäkringsverket redan tagit upp den av motionärerna väckta frågan i den utredning som pågår inom socialstyrelsen i samråd med verket. Utredningens arbete beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1975/76.
På grund av det anförda anser utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna 107 och 751 inte erforderlig.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1975:107 och 1975:751.
Stockholm den 15 oktober 1975
På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
SfU 1975/76:1
5 Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c). Augustsson (s). Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk). Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m)*.
*Ej närvarande vid betänkandets justering.