Med anledning av motion om ett reviderat inkomstbegrepp inom ATP
SfU 1975/76: 24
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76: 24
med anledning av motion om ett reviderat inkomstbegrepp inom ATP
Motionen
1 motionen 1975/76:1178 av herr Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att motionen - med förslag till reviderat inkomstbegrepp inom ATP, syftande till förbättrad standardtrygghet - överlämnas till pensionskommittén för beaktande.
Motionärerna framhåller att slopandet av folkpensionsavgiften och sjukförsäkringsavgiften för löntagare, med härav följande ökade avgifter för arbetsgivarna, innebär att löntagarnas ”livsinkomsf’, räknad som bruttolön, kommer att bli icke oväsentligt lägre än den skulle ha blivit om bruttolönerna fått utvecklas utan påverkan från skatte- och avgiftspolitiken. Detta i sin tur kommer att negativt påverka löntagarnas pensionsnivå. Full ATP utgör nämligen 60 % av genomsnittsinkomsten under de 15 bästa inkomståren. Härvid är det bruttoinkomsten före skatt och - tidigare - försäkringsavgifter som räknas. Den nettoinkomstökning som under de senaste åren erhållits utan motsvarande höjning av bruttolönen ger inga pensionspoäng, och den avsedda relationen mellan ekonomisk standard under den aktiva tiden och i pensionsåldern uppnås därför inte.
Gällande bestämmelser
Pensionsgrundande inkomst inom A TP
Rätt till ATP grundas på inkomsten av det förvärvsarbete som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst.
Den inkomst som blir pensionsgrundande inom ATP är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år, under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring, är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även
a) sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Kungl. Majrts förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
1 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 24
SfU 1975/76:24
b) föräldrapenning enligt AFL,
c) vårdbidrag enligt AFL,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt
0 utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).
Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp, från vilket sålunda skall bortses, avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete.
För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. 1 den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen - trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant år.
Storleken av ålderspension, förtidspension och familjepension från ATP är beroende på den pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Som förutsättning för rätt till förtidspension från ATP gäller att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år, då pensionsfallet inträffat.
En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla individuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller fr. o. m. året näst efter det då anmälan härom gjorts. Anmälan om undantagande kan återkallas av den försäkrade med verkan fr. o. m. nästföljande årsskifte, dock tidigast från det som inträffar sedan undantagande ägt giltighet i fem år. Den som har återkallat anmälan om undantagande får sedan inte ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undantagande liksom återkallelse skall göras hos försäkringskassa.
Har anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande kan också ha en viss reducerande effekt på framtida pension som grundas på inkomst av anställning. Sistnämnda regler har tillkommit för att förhindra spekulation.
SfU 1975/76:24
3 Socialforsäkringsavgiflerna
Genom beslut av 1973 års höstriksdag (prop. 1973:144, SfU 1973:28, rskr 339) avskaffades med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974 folkpensionsavgiften och ersattes med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Denna avgift, som utformades i nära anslutning till de bestämmelser om socialförsäkringsavgifter vilka redan tidigare fanns i AFL, höjdes genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 332) till 4,2 "n för år 1975 och till 4,7 % för år 1976. Vid 1975 års riksdag (prop. 1975:92, SfU 1975:17, rskr 127) höjdes avgiften, i vad den belöper på tid efter den 1 januari 1976, med ytterligare 1,5 "o till 6,2 (V> av avgiftsunderlaget.
Sjukförsäkringens kostnader täcktes före den 1 januari 1975 till en tredjedel av statsbidrag, till ca 40 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivarna och till resterande ca 27 % av avgifter från de försäkrade. Genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:132, SkU 1974:54, rskr 329) slopades fr. o. m. 1975 löntagarnas socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen. I samband därmed höjdes arbetsgivarnas och egenföretagarnas avgifter till sjukförsäkringen från 3,8 % till 7 % av avgiftsunderlaget. Numera har, enligt beslut av 1975 års riksdag, denna avgift (prop. 1975:36 och 92, SfU 1975:16 och 17 samt rskr 125 och 127) höjts till 8 "<> av avgiftsunderlaget. Samtidigt har den tidigare begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet avvecklats i fråga om alla socialförsäkringsavgifter med undantag av den till ATP. Genom utvidgningen av avgiftsunderlaget och höjningen av avgiftsprocenten för sjukförsäkringen beräknas 85 "o av sjukförsäkringskostnaden, däri inräknat kostnader för föräldraförsäkringen och den särskilda sjukförsäkringen för studerande, bli täckta genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Statsbidraget vid sjukförsäkringen uppgår fr. o. m. 1976 till 15 % av kostnaderna.
Arbetsgivarna har - utöver tidigare nämnda avgifter - också att erlägga avgifter till delpensionsförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, yrkesskadeförsäkringen och arbetsmarknadsutbildningen samt vuxenutbildningsavgift, arbetarskyddsavgift och lönegarantiavgift. Dessa avgifter utgör för år 1976 tillhopa 1,490'Vi av avgiftsunderlaget.
Underlag för arbetsgivares avgifter utgörs av de kontantlöner i pengar och naturaförmåner i form av kost och bostad som utgår till anställda och som - exklusive omkostnadsavdrag - under året uppgått till minst 500 kr.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden av samma innehåll som det i motionen 1975/76:1178 prövades av riksdagen såväl 1974 (SfU 1974:8) som 1975 (SfU 1975:4). Riksdagen avslog vid båda tillfällena motionerna med hänvisning bl. a. till att den fråga motionärerna aktualiserat enbart utgjorde en del av ett större problemkomplex, nämligen standardsäkring av ATP. Eftersom denna fråga
SfU 1975/76:24
var föremål för överväganden inom pensionskommittén, borde enligt utskottets mening ett slutligt ställningstagande till frågan om beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete.
Utskottet
Rätten till tilläggspension grundas på inkomst av det förvärvsarbete som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst.
Pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet, och uppgår till högst 7,5 gånger samma belopp. Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid uppnådd pensionsålder utgör 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pension skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen.
Motionärerna gör gällande att slopandet av folkpensions- och sjukförsäkringsavgifterna för löntagarna inneburit en avgiftsöverföring från dessa till arbetsgivarna, vilken negativt påverkar löntagarnas pensionsnivå. Den nettoinkomstökning som löntagarna vid de senaste avtalsrörelserna erhållit utan någon motsvarande höjning av bruttolönen ger nämligen - framhåller motionärerna - inga pensionspoäng, och den avsedda relationen mellan ekonomisk standard under den aktiva tiden och i pensionsåldern uppnås därigenom inte. Enligt motionärernas mening bör man söka återställa sambandet mellan inkomst och pension. Detta kan ske antingen genom att man knyter pensionsrätten till netto- i stället för bruttolönen eller genom att man i den pensionsgrundande bruttolönen räknar in de kostnader för arbetskraften som är en direkt följd av de senaste årens skatte- och avgiftsomläggningar. Ännu en tänkbar väg anser motionärerna vara att räkna upp det nu gällande relationstalet, 60 96, till en nivå som uppväger minskningen av pensionsunderlaget.
Motioner med samma yrkande som motionen 1178 väcktes vid såväl 1974 som 1975 års riksdag. Socialförsäkringsutskottet erinrade i sitt betänkande SfU 1975:4 om att pensionskommittén i sitt fortsatta arbete hade att pröva, om den nuvarande övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst var riktigt avvägd eller om den borde höjas med hänsyn till utvecklingen efter tilläggspensioneringens tillkomst. Utskottet hänvisade också till att kommittén skulle överväga ändringar av de nuvarande finansieringsreglerna för ATP och pröva frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen.
Av årets kommittéberättelse framgår att pensionskommittén avser att
SfU 1975/76:24
i slutet av år 1976 avge ett betänkande om intjänande av pensionspoäng inom tilläggspensioneringen, om avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna och om standardsäkring av pensionssystemet. Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till yrkandet i motionen rimligen anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1178.
Stockholm den 9 mars 1976
På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk). Nilsson i Norrköping* (s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Motioner med” och slutar på s. 5 med ”till motionen.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening torde det knappast kunna bestridas att slopandet av folkpensionsavgiften och sjukförsäkringsavgiften för löntagarna med härav följande ökade avgifter för arbetsgivarna kommer att medföra att löntagarnas bruttoinkomst under den aktiva tiden blir icke oväsentligt lägre än den skulle ha blivit om bruttolönerna fått utvecklas utan påverkan från skatte- och avgiftspolitiken. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att relationen mellan löntagarnas ekonomiska standard under deras aktiva tid och i pensionsåldern så långt möjligt upprätthålls.
Frågan om standardsäkring av pensionssystemet övervägs f. n. inom pensionskommittén. Enligt årets kommittéberättelse har kommittén för avsikt att i slutet av 1976 avge ett betänkande avseende - förutom standardsäkringen - intjänande av pensionspoäng inom tilläggspensioneringen och avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna. Utskottet finner det naturligt att den fråga motionärerna aktualiserar prövas av kommittén och tillstyrker därför bifall till motionen.
SfU 1975/76:24
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1178 hos regeringen begär att motionen överlämnas till pensionskommittén för beaktande.
GOTAB 51419 Slockholm 1976