Med anledning av motioner om beräkning av sjukpenning

SfU 1975/76:27

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76: 27

med anledning av motioner om beräkning av sjukpenning Motionerna

1975/76:736 av fru Håvik (s) och fru Hörnlund (s) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att hos regeringen anhålla om att sociala samordningsutredningen får i uppdrag att utreda frågan om fridagsregelns ogynnsamma effekter i synnerhet för de deltidsarbetande.

1975/76:1180 av herr Gillström (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av sjukpenningförsäkringen i vad gäller sjukpenninggrundande inkomst.

Sistnämnda motion syftar till ett bättre ekonomiskt skydd vid sjukdom för dem som har tillfälliga anställningar, i synnerhet säsongarbetare.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelserna om sjukpenning vid sjukdom återfinns i 3 kap. lagen om allmän försäkring (AFL). Enligt dessa bestämmelser äger hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad rätt till sjukpenning vid sjukdom, som förorsakat förlust av arbetsförmågan med minst hälften, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst fyratusenfemhundra kronor. Samma rätt tillkommer vissa hemarbetande utan inkomst till nämnda belopp (s. k. hemmamakeförsäkring).

Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i penningar eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antagas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen på grund av anställning eller genom annat förvärvsarbete. Inkomsten, som avrundas till närmaste hundratal kronor, fastställs av försäkringskassan med ledning av olika föreliggande uppgifter om den försäkrade och efter förfrågan hos denne eller arbetsgivaren om den framtida beräknade årsinkomsten. Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst överstigande sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet..

När ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek kommit till försäkringskassans kännedom skall kassan ompröva tidigare beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen samt i förekommande fall fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst. Ändring i sjukpenningförmånen sker därvid inte förrän trettio dagar efter det att försäkringskassan litt kännedom om inkomständringen.

1 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 27

SfU 1975/76:27

2 Hel sjukpenning utgör- bortsett från sjukpenning från hemmamakeförsäkringen - för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasextiofem.

För den dag sjukdomsfallet inträffar utgår utom i vissa undantagsfall ingen sjukpenning. Om sjukperioden varar högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag då den försäkrade icke skulle ha utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning endast i den mån antalet sådana dagar, insjuknandedagen oräknad, överstiger två (fridagsregeln).

De angivna reglerna tillämpas för regelbundet delårsari>etande på samma sätt som för helårsarbetande. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas sålunda även för delårsarbetande på grundval av den inkomst vederbörande kan antas få kommande år och sjukpenning utgår för dag med en trehundrasextiofemtedel av den sjukpenninggrundande inkomsten, oavsett om sjukdomen inträffar under period av arbete eller av arbetsuppehåll.

Genom beslut av 1973 års riksdag utgör sjukpenningen fr. o. m. den 1 januari 1974 skattepliktig och pensionsgrundande inkomst. Riksdagsbeslutet innebar samtidigt att sjukpenningen blev bättre anpassad till inkomstbortfallet, bl. a. genom att tidigare gällande sjukpenningklassplacering slopades och kompensationsnivån fastställdes till nittio procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utskottet behandlade föregående år (SfU 1975:8) en motion som berörde olika problem i anslutning till sjukpenningförmånerna för deltids- och delårsarbetande, bl. a. fridagsregelns inverkan. I motionen begärdes en översyn av bestämmelserna så att sjukpenningen bättre än f. n. skulle ersätta inkomstbortfallet för dessa grupper. Utskottet, som fann de av motionärerna anförda synpunkterna värda beaktande, hänvisade då till att riksförsäkringsverket redan tillsatt en arbetsgrupp för att se över de aktuella reglerna och föreslå förbättringar av desamma.

Den i motionen 736 nämnda sociala samordningsutredningen tillkallades enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att verkställa en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt. Utredningsarbetet kommer att innefatta en systematisk genomgång av lagen om allmän försäkring med beaktande av samordningsfrågorna både inom denna lag och i förhållande till andra bidragsförfattningar. Enligt direktiven bör kommittén samråda med pågående utredningar som har i uppdrag att pröva olika delar av det socialpolitiska bidragssystemet.

Utskottet

Sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den inkomst en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget

SfU 1975/76:27

arbete. Hel sjukpenning utgör för dag räknat 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med trehundrasextiofem.

Även för dem som regelmässigt har förvärvsarbete under endast vissa tider av året beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval av den framtida årliga arbetsinkomsten. Genom att den sjukpenninggrundande inkomsten för dag räknat utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten utgår inte full kompensation för denna grupp försäkrade för inkomstbortfallet vid sjukdom under arbetsperiod, medan vid sjukdom under övriga perioder sjukpenning utgår trots att något inkomstbortfall inte uppkommer.

Några bestämmelser om egentlig karenstid innan sjukpenning kan börja utbetalas finns numera inte i AFL. Däremot gäller två begränsningar i rätten att erhålla sjukpenning. Sjukpenning utgår sålunda i princip inte för insjuknandedagen och vidare gäller enligt den s. k. fridagsregeln att sjukpenning vid sjukperiod som varar högst sex dagar, insjuknandedagen oräknad, i princip inte utgår för dag då den försäkrade, även om han varit frisk, inte skulle ha utfört sitt huvudsakliga arbete. Denna regel tillämpas emellertid inte om antalet sådana dagar överstiger två, då sjukpenning utgår för överskjutande antal arbetsfria dagar.

De förevarande motionerna syftar båda till att få till stånd en bättre anpassning av sjukpenningen till inkomstbortfallet för främst deltids- och delårsarbetare. I motionen 736 ger motionärerna, fru Håvik och fru Hörnlund, exempel på fridagsregelns ojämna effekter beroende på hur arbetet är förlagt till de olika veckodagarna. Herr Gillström pekar i motionen 1180 på svårigheterna att rätt beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten för ett år framåt för säsongarbetarna och framhåller att reglerna leder till att en sådan arbetare tillförsäkras en sjukpenning som är orimlig i förhållande till den inkomst han förlorar om han blir sjuk under arbetssäsongen. Motionärerna, såväl i motionen 736 som 1180, vill därför ha en översyn av de aktualiserade bestämmelserna inom sjukförsäkringen. 1 den förra motionen förordas att den socialpolitiska samordningsutredningen skall verkställa översynen.

Som utskottet inledningsvis redovisat pågår f. n. inom riksförsäkringsverket ett arbete med att se över reglerna om sjukpenning i syfte att få til! stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter som kan uppstå för deltids- och delårsarbetande. Även fridagarsregelns inverkan kommer att ses över, eftersom dess effekter främst berör de deltidsarbetande. Utskottet anser att resultatet av nämnda utredningsarbete bör avvaktas innan någon åtgärd från riksdagens sida är påkallad. Det kan förutsättas att den socialpolitiska samordningsutredningen, inom vars utredningsarbete även de nu aktualiserade frågorna ryms, kommer att samråda med arbetsgruppen inom riksförsäkringsverket. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna är därför inte påkallad.

SfU 1975/76:27

4 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:736 och 1975/76:1180.

Stockholm den 9 mars 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Nänarande: herrar Fredriksson (s), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s). Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping* (s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 51426 Stockholm 1976