Med anledning av motion om studiemedel till vissa studerande vid juridiska fakulteten i Lund

SfU 1975/76:9

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:9

med anledning av motion om studiemedel till vissa studerande vid juridiska fakulteten i Lund

Motionen

1 motionen 1975:1211 av fru Lindquist (m) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

Motionen syftar till att regeringen skall vidta åtgärder för att studerande som är inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund men bedriver sina studier i av stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet anordnade universitetscirklar i Göteborg skall få rätt till studiemedel.

Gällande bestämmelser m. m.

Den som vill studera för jur. kand-examen måste vara inskriven vid juridisk fakultet. Sådan finns endast vid universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm.

Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, som är ett från universitetet fristående studieförbund, har sedan vårterminen 1968 anordnat kurser i Göteborg i ämnen som ingår i juristutbildningen. Verksamheten är numera utbyggd så att den omfattar samtliga ämnen i jur.kand.-examen. Kurserna är i princip upplagda för heltidsstudier. De som följer kurserna är i många fall inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund och utbildningen grundar sig därvid på ett nära samarbete mellan Kursverksamheten och lärarna vid fakulteten.

För studieförbundens verksamhet utgår på vissa villkor statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (1963:463). Kursverksamhetens juristutbildning uppfyller inte kungörelsens formella krav på universitetscirklar. Statsbidrag utgår därför inte till verksamheten utan denna finansieras helt genom deltagaravgifter.

Studiemedel till studerande på högskolenivå utgår enligt 4 kap. I § studiestödslagen vid de läroanstalter och utbildningslinjer som regeringen bestämmer. Regeringen häri bilaga till studiestödsförordningen( 1973:418) upprättat en förteckning över ifrågavarande läroanstalter och utbildningslinjer. Som förutsättning för att studiemedel skall utgå vid dessa har i 1 kap. 1 § studiestödsförordningen angetts att läroanstalten eller utbildningslinjen i fråga är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. Enligt förteckningen utgår studiemedel vid universitet. När det gäller av studieförbunden meddelad utbildning finns endast viss sekreterare- och korrespondensutbildning, som meddelas av stiftelsen Kursverksamheten vid Stock 1

Riksdagen 1975/76:9. 11 sami. Nr 9

SfU 1975/76: 9

holms universitet, nämnd i förteckningen.

Studiemedel utgår enligt 4 kap. 5 § studiestödslagen vid såväl heltidssom deltidsstudier, i senare fallet under förutsättning att studierna omfattar minst halvtid. Studiemedlen utbetalas först sedan den studerande styrkt att han bedriver studierna vid läroanstalt eller utbildningslinje som berättigar till studiemedel. Han måste också försäkra att han studerar vid läroanstalten i fråga under den tid för vilken han erhållit studiemedel.

Centrala studiestödsnämnden (CSN), som i sista hand prövar rätten till studiemedel, har inte ansett att de studerande som följer Kursverksamhetens juristutbildning i Göteborg bedriver heltidsstudier vid universitetet i Lund, där de är inskrivna. CSN har med hänsyn härtill och då Kursverksamheten i Göteborg inte är sådan läroanstalt eller utbildningslinje vid vilken studiemedel utgår vägrat studiemedel. Så har också varit fallet för deltagare vid andraslag av universitetskurser anordnade av studieförbund. Olika framställningar till regeringen från studieförbunden om att universitetskurserna skulle berättiga de studerande till studiemedel har lämnats utan åtgärd.

Frågans tidigare behandling

1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63) framlade 1965 två betänkanden angående den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor. Under remissbehandlingen aktualiserades frågan om att förlägga en ny juridisk fakultet til! Göteborg. I propositionen 1965:141 uttalade vederbörande departementschef emellertid att han inte fann skäl att då förorda inrättandet av en sådan. Han förklarade sig dela U 63:s mening att den fortsatta utbyggnaden av de juridiska fakulteterna, liksom av de teologiska, skulle ske genom förstärkningarav de befintliga fakulteterna. Dessa riktlinjer godtogs av riksdagen. - Krav på inrättande av en ny juridisk fakultet, exempelvis i Göteborg, framfördes på nytt i motioner vid 1967 års riksdag. Som skäl härför åberopades den kraftiga ökningen av antalet studerande vid de juridiska fakulteterna. Motionerna avslogs emellertid av riksdagen på hemställan av statsutskottet (SU 1967:183).

Även motionsförslag om utbyggnad av den del av den juridiska utbildningen, som i praktiken kunnat meddelas blivande juris kandidater vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet p. g. a. att kursfordringarna och undervisningen beträffande propedeutisk kurs och företagsekonomi varit identiska för jur.kand.- och pol.mag.-examen, har avslagits av riksdagen (SU 1967:40, 1968:41, 1969:46) med hänvisning till de år 1965 angivna riktlinjerna om utbyggnaden av de juridiska fakulteterna.

Frågan om studiemedel till de juridikstuderande som deltar i kursverksamhetens studiecirklar i Göteborg var 1971 ämne för en interpellation i riksdagen. Interpellationen besvarades den 26 november av statsrådet Moberg som bl. a. erinrade om, att de av riksdagen fastlagda principerna för det direkta studiesociala stödet innebar, att detta var kopplat till utbildning som anordnades av statsmakterna eller med mera omfattande statligt bidrag.

SfU 1975/76: 9

3 Det var förenat med betydande principiella och praktiska svårigheter att gå ifrån denna ordning och därmed upplösa sambandet mellan politiken på det studiesociala området och politiken i fråga om utbildningsorganisationens utbyggnad. Statsrådet påminde om den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan och framhöll att när 1968 års utbildningsutredning (U 68) redovisat sitt arbete man skulle på nytt fl tillfälle att diskutera universitetsutbildning från regional synpunkt. Gällande bestämmelser gav, tilläde han, inte underlag för att bevilja studiemedel för den typ av verksamhet som bedrevs i Göteborg.

Riksdagen behandlade 1972 två motioner som tog upp frågan om förutsättningarna för rätt till studiemedel. Motionerna hade väckts med anledning av att juridik- och teologistuderande, som var inskrivna vid Lunds universitet men följde undervisning vid kurser i Göteborg, inte erhöll studiemedel. Socialförsäkringsutskottet som behandlade motionerna i sitt betänkande 1972:25, lämnade en utförlig redogörelse för gällande bestämmelser och frågans dittillsvarande behandling. Utskottet konstaterade att utformningen av bestämmelserna inte medgav att studiemedel beviljades. Om bestämmelserna ändrades så att studiemedel kunde utgå till dessa studerande skulle detta innebära, framhöll utskottet, att man inte kunde vägra studerande vid liknande kurser motsvarande förmån. En sådan utvidgning skulle enligt utskottets mening innebära att statliga anslag för studiestöd kom att användas för okontrollerad lokalisering av den högre utbildningen på enskilt initiativ. Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka en författningsändring med dessa konsekvenser och avstyrkte därför motionerna. Riksdagen följde utskottets förslag.

Riksdagen har i år (UbU 1975:17) avslagit en motion om inrättande av en juristlinje vid Göteborgs universitet. Motionen behandlades i samband med propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. vilken byggde på förslag från bl. a. U 68. 1 överensstämmelse med propositionens förslag, som i denna del godtogs av riksdagen, har sedermera för planeringsuppgifter m. m. i samband med reformen inrättats en central och sex regionala organisationskommittéer. Frågor av sådant slag som inrättande av en juristlinje vid Göteborgs universitet borde enligt utbildningsutskottet - vars mening biträddes av riksdagen - i ett inledningsskede prövas samlat av organisationskommittéerna, och utskottet ansåg att riksdagen inte borde göra något uttalande i enskilda utbyggnadsfrågor.

1 propositionen 1975:9 berördes i samband med frågor om högskolestudiernas inriktning och organisation m. m. även frågor om samverkan mellan studieförbunden och universiteten. Departementschefen uttalade som sin mening (s. 447) att denna samverkan borde grundas på en klarare ansvarsfördelning mellan högskoleorganisationen och studieförbunden än den som f. n. rådde och meddelade att han ämnade föreslå regeringen att tillkalla en utredning angående kompetensfördelningen mellan det offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden.

SfU 1975/76: 9

4 Frågan om studiemedel i de nu aktuella fallen har ingående belysts i ett gemensamt yttrande till utbildningsdepartementet från CSN, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet. Yttrandet, som ärdagtecknat den 27 maj i år, har begärts av regeringen med anledning av att CSN:s praxis på området ifrågasatts från skilda håll och av att justitiekanslern i skrivelse den 25 juni 1973 till chefen för utbildningsdepartementet aktualiserat frågan om ett förtydligande av gällande bestämmelser rörande studiemedel i de fall en studerande vid sidan av studier vid en läroanstalt vid vilken studiemedel utgår även deltar i annan utbildning som inte berättigar till studiemedel. Yttrandet innefattar en redogörelse för hittillsvarande behandling av frågan om studiemedel till deltagare i studieförbundens universitetscirklar och för omfattningen av utbildningen på eftergymnasial nivå i studieförbundens regi och den i Göteborg bedrivna juridikutbildningen, samt överväganden av skäl för och emot en utvidgning av rätten till studiemedel. Avslutningsvis ger myndigheterna sina synpunkter på den nu aktuella frågan. De konstaterar därvid att de juridikstuderande i Göteborg som samtidigt är registrerade som studerande vid universitetet i Lund måste anses bedriva sina studier huvudsakligen vid Kursverksamheten i Göteborg och att de därför inte kan anses berättigade till studiemedel. En eventuell utvidgning av rätten till studiestöd måste enligt myndigheterna omfatta alla studerande i studieplansbundna universitetscirklar. Ett ökat utbud av kurser skulle under sådana förhållanden bli följden, och studiestödet skulle då, menar myndigheterna, bli styrande för utvecklingen och statsmakterna skulle avhända sig kontrollen över dimensioneringen och lokaliseringen av den högre utbildningen. Först när konkreta förslag om dimensionering och lokalisering föreligger bör enligt myndigheternas mening en förändring i de nuvarande grunderna för omfattningen och fördelningen av de studiesociala resurserna komma till stånd. Myndigheterna, som framhåller att den studiesociala situationen är otillfredsställande för dem som deltar i universitetskurser av heltids- och halvtidsomfattning hos studieförbunden, utgår från att den aviserade utredningen om kompetensfördelningen mellan universiteten och studieförbunden också kommer att behandla studiestödsfrågorna.

Utskottet

Studiemedel utgår till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer som regeringen bestämt under förutsättning att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. I bilaga till studiestödsförordningen finns angivet vid vilka läroanstalter och utbildningslinjer studiemedel kan utgå. 1 förteckningen finns universiteten upptagna, medan studieförbundens verksamhet, med visst undantag, inte nämns. För rätt till studiestöd fordras också att studierna bedrivs på minst halvtid och vid den studiemedelsberättigande läroanstalten.

Sfi) 1975/76:9

5 Universitetet i Göteborg saknar juridisk fakultet. Juridikstuderande från Göteborg måste därför för sin utbildning vara inskrivna vid någon av de juridiska fakulteterna i Lund, Uppsala eller Stockholm. På Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet kan de emellertid loija de inledande kurserna för jur. kand.-examen eftersom dessa också ingår i pol. mag.-examen.

Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, som är ett från universitetet fristående studieförbund, har sedan slutet av 1960-talet gett kurser i ämnen ingående i jur. kand.-examen. Verksamheten omfattar numera samtliga ämnen i denna examen. Verksamheten sker i samråd med lärare vid juridiska fakulteten i Lund och dessa anlitas också huvudsakligen för undervisningen. Många av de studerande är inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund och avlägger sina tentamina där. Kursverksamhetens undervisning är upplagd som heltidsundervisning och finansieras med terminsavgifter.

De studerande som, oavsett inskrivning och tentamina vid juridiska fakulteten i Lund, får sin undervisning vid Kursverksamheten i Göteborg anses inte vara heltidsstuderande vid vare sig universitetet i Lund eller i Göteborg. På grund härav och då den utbildning som ges av Kursverksamheten i Göteborg inte berättigar till studiemedel har sådana studerande inte ansetts kunna erhålla studiemedel.

Detta förhållande påtalas i motionen 1211 av fru Lindquist, som begär att regeringen skall vidta sådana åtgärder att de studerande i fråga erhåller möjlighet att få studiemedel, i den mån de uppfyller gällande krav på studiemeriter och deltagande i obligatorisk undervisning/examination vid juridisk fakultet.

Den invändning som rests mot en utvidgning av rätten till studiemedel till att gälla även juridikstuderande vid Kursverksamheten i Göteborg - en utvidgning som av rättviseskäl måste gälla alla studerande på eftergymnasial nivå vid studieförbundens cirklar - är att en sådan utvidgning skulle få en styrande effekt på den högre utbildningen. Staten skulle avhända sig kontrollen över såväl lokalisering som dimensionering av den högre utbildning som på enskilt initiativ kunde komma till stånd med hjälp av det statliga studiestödet. Enligt utskottets uppfattning bör det statliga studiestödet liksom hittills i första hand knyta an till av statsmakterna lokaliserad och dimensionerad undervisning med möjlighet att efter överväganden från fall till fall i den statliga undervisningen innefatta även undervisning tillkommen på enskilt initiativ.

Den nu redovisade inställningen innebär inte att utskottet anser rådande förhållanden för ifrågavarande juridikstuderande tillfredsställande. Problemet måste emellertid enligt utskottets mening lösas på annat sätt än genom att man ändrar de grundläggande principerna för studiestödstilldelning.

Avslutningsvis vill utskottet tillägga följande. Sedan de nya riktlinjerna för reformering av högskoleundervisningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17) i år antagits av riksdagen har ett bättre underlag skapats för planering av

SfU 1975/76:9

den högre undervisningen. För uppgifter av denna art har nyligen en central och sex regionala organisationskommittéer inrättats. När utbildningsutskottet i sitt nämnda betänkande behandlade en motion som syftade till att få till stånd en juridisk fakultet i Göteborg, hänvisade utskottet till att frågan var av den art som det i ett inledningsskede av reformen ankom på organisationskommittéerna att ta ställning till.

1 propositionen 1975:9 aviserade departementschefen att han avsåg att föreslå regeringen att tillsätta en utredning om kompetensfördelningen mellan det offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden, eftersom samverkan mellan universitet och studieförbund borde grundas på en klarare ansvarsfördelning än för närvarande. I ett den 27 maj iårdagtecknat yttrande, som begärts av chefen för utbildningsdepartementet från centrala studiestödsnämnden, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet beträffande studiemedel för de nu aktuella juridikstuderandena, har myndigheterna utgått från att den aviserade utredningen om kompetensfördelningen mellan universiteten och studieförbunden också kommer att behandla studiestödsfrågorna. Socialförsäkringsutskottet, som gör samma bedömning, avstyrker med det anförda bifall till motionen 1211.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:1211.

Stockholm den 11 november 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m). Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik* (s), herrar Hyltander (fp), Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s). Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Edsbro (c), fröken Engman (s) och fröken Rogestam (c).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.