Med förslag till skärpt skatt på visst spel i samband med utskänkning av rusdrycker
SkU 1975/76: 14
Skatteutskottets betänkande 1975/76:14
med förslag till skärpt skatt på visst spel i samband med utskänkning av rusdrycker
Inledning
När skatteutskottet under 1975 års riksmöte behandlade det i propositionen 1975:47 framlagda förslaget om införande av en särskild logiavgift för att finansiera verksamheten vid Sveriges turistråd avstyrkte utskottet (SkU 1975:21) bifall till propositionen i denna del, och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan. I samband därmed förklarade utskottet sig berett att - om riksdagen beslutade om inrättande av turistrådet - under innevarande höst ta initiativ till åtgärder som ekonomiskt säkerställer finansieringen av rådets verksamhet.
Med anledning av att riksdagen biföll förslaget om inrättande av Sveriges turistråd har utskottet övervägt olika möjligheter till alternativa finansieringsåtgärder. Utskottets främsta invändningar mot den föreslagna logiavgiften var att avgiften medförde höga administrationskostnader och betydande merarbete i förhållande till de måttliga statsinkomster den beräknades ge. Mot denna bakgrund har utskottet funnit det naturligt att i stället för att införa en ny skatt skapa erforderligt ekonomiskt utrymme genom att skärpa någon redan etablerad beskattning som har anknytning till hotelloch restaurangbranschen. Utskottet har därvid funnit - bl. a. på de grunder som redovisas i det följande - att skatten på spelautomater, som till helt övervägande del betalas av restauranger som bedriver utskänkning av rusdrycker, inte på långt när svarar mot den skattebelastning som avsågs då spelskatten infördes och att en skärpning av denna beskattning således är välmotiverad. Utskottet har även ansett att det i samband med en höjning av skatten på spelautomater finns skäl att ytterligare differentiera beskattningen av roulettspel genom att föreslå en ny och högre månadsskatt för roulettspel på nattklubbar. Enligt skatteutskottets mening bör dessa åtgärder vidtas oavsett vad riksdagen beslutar med anledning av de motioner om förbud mot automatspel som näringsutskottet behandlar i sitt betänkande NU 1975/76:6. Något förbud mot automatspel torde, såvitt skatteutskottet kan bedöma, inte kunna genomföras före 1977, vilket alltså innebär att en skärpning av denna beskattning kan gälla under minst ett års tid. Beträffande den mera långsiktiga finansieringen hänvisas till vad som anförs i det följande under rubriken Utskottet.
1 Riksdagen 1975 / 76. 6 sami. Nr. 14
SkU 1975/76: 14
2 Spelskatten på automat- och roulettspel m. m.
Gällande bestämmelser
Enligt lotteriförordningen (1939:207, omtryckt 1974:221) får automat- och roulettspel på vissa villkor och efter särskilt tillstånd av polismyndighet anordnas bl. a. i samband med offentlig nöjestillställning i nöjespark eller liknande anläggning samt i samband med restaurangrörelse som bedrivs med tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksforsäljningslagen (1954:521). Automatspel får vidare efter tillstånd anordnas i samband med tivolirörelse.
Enligt 1 § lagen (1972:820) om skatt på spel utgår spelskatt på bl. a. automat- och roulettspel som anordnas med stöd av lotteriförordningen. Skattskyldig är som regel den som är ägare till den apparat med vilken spelet bedrivs. Skattskyldighet inträder med den kalendermånad under vilken spelverksamheten påbörjas. För automatspel utgår spelskatt med 100 kr. per månad och apparat om apparaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt och annars med 500 kr. per automat och månad. I fråga om automatspel i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse utgår spelskatt med hälften av de nyss nämnda beloppen om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden. Som förutsättning härför gäller att den skattskyldige till riksskatteverket anmäler omfattningen av spelverksamheten senast den dag då deklaration enligt 12 $ skall lämnas och företer tillståndsbevis eller annan utredning om spelverksamhetens omfattning. Spelskatt för roulettspel utgår med 3 500 kr. i månaden för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 1 500 kr. i månaden för annat tillstånd.
Redovisningen av spelskatt sker löpande genom deklaration till riksskatteverket, som är beskattningsmyndighet. Deklaration avser bestämd redovisningsperiod, som i fråga om automat- och roulettspel utgör kommande kalenderkvartal. Skatt för dessa spel skall alltså betalas in i förskott. Visar den skattskyldige att skattepliktigt spel inte bedrivits under den tid som skatten avser, kan riksskatteverket medge återbetalning av för mycket inbetald skatt. Ansökan härom skall göras av den skattskyldige senast den 15 i månaden efter redovisningsperiodens utgång.
Influten skatt
De totala skatteinkomsterna av spelskatten är för innevarande budgetår beräknade till 75 milj. kr. Denna beräkning bygger delvis på den uppåtgående trend som spelskatteinkomsterna visat och tar inte hänsyn till att inskränkningar i spelet väntas på grund av de skärpta anvisningar för vissa spelformer, som lotterinämnden nyligen meddelat.
De under budgetåret 1974/75 influtna skattebeloppen för automat- och roulettspel uppgick till 31,4 milj. kr. och fördelade sig enligt från riksskat -
SkU 1975/76: 14
teverket inhämtade uppgifter på följande sätt:
Restauranger
Folkparker/Tivoli/m. fl.
694 200 3 251 500
1) 25-öres automater
2) 1-kronas automater
3) Automater totalt
159 800 19 785 500 19 945 300
+ 3 945 700 = 23 891 000
4) Liten roulett
5) Stor roulett
6) Roulett totalt
1 320 000
6 156 500
7 476 500
Totait (3+6)
27 421800 + 3 945 700 = 31367 500
1 322 restauranger erlade spelskatt för automater
43 restauranger hade nattklubbsverksamhet och tillstånd för roulettspel
Underlaget Jor skatten på antomatspel m. m.
I 1962 års lotteriutrednings PM(H 1975:1) Statligt spelautomatföretag görs vissa försök att kartlägga omfattningen av automatspel. Med hänsyn till att näringsutskottet utförligt refererat promemorian i denna del i sitt betänkande NU 1975/76:6 och även lämnat en allmän översikt över remissinstansernas synpunkter nöjer skatteutskottet sig med att här återge utredningen sammanfattning i denna del. Utredningen konstaterar att punktskatteutredningen föreslog att beskattningen skulle fastställas till 50 % av behållningen, som då uppskattades till 1 000 kr. per månad. Enligt de uppgifter utredningen inhämtat från restaurang- och automatutställarhåll skulle emellertid den genomsnittliga behållningen kunna sättas till 4 000 kr. per automat och månad (= 12,5 96 i stället för avsedda 50 96). På grundval härav görs en beräkning av spelets omfattning som slutar med följande uttalande:
Man synes inte göra sig skyldig till någon överdrift om man antar att automatspelet i Sverige f. n. omsätter ett sammanlagt belopp av storleksordningen 1 miljard kr. per år. Skatten på automatspel kan beräknas uppgå till omkring 25 milj. kr., vilket motsvarar 2,5 96 av den beräknade omsättningen. Till jämförelse bör nämnas, att skatten på bingospel utgår med 5 % av spelets sammanlagda omslutning.
Denna sammanfattning har emellertid punktskatteutredningen (PSLI) i sitt remissyttrande kommenterat på följande sätt:
På s. 18 i promemorian anges att automatspelet i Sverige omsätter ett sammanlagt belopp av storleken 1 miljard kr. per år. Vid den vinståterbäring om 80 96 som normalt gäller skulle den årliga behållningen av spelet uppgå till ca 200 milj. kr. för dem som är engagerade i spelbranschen. Det finns anledning påpeka att det angivna omsättningsbeloppet närmast återspeglar antalet spel på automaterna. Det får inte tolkas så att spelarna satsar 1
1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 14
SkU 1975/76: 14
miljard kr. och får tillbaka 800 milj. kr. i faktisk återbetalad vinst. För det stora antalet spelare torde det vara så att man är beredd att satsa visst belopp mera för förströelse än för chansen att vinna. Allt talar för att det är ett fåtal spelare som avbryter spelet med vinst. Den enligt den 80-procentiga vinståterbäringen garanterade förlusten 20 96 blir därför för de flesta spelarna en totalförlust av det belopp man från början satsat i spelet. Detta betyder att de pengar som spelarna i verkligheten lägger ner på spelet är långt mindre än 1 miljard kr., kanske endast obetydligt över 200 milj. kr. En annan sak är att det behövs 1 miljard spel eller fler för att göra denna förlust. Dessa faktiska förhållanden bör beaktas vid bedömningen, t. ex. av skattens relativa höjd.
Underlaget för skatten på roulettspel
Utskottet har inte gjort någon närmare utredning i fråga om omsättningen på roulettspel på olika typer av restauranger utan har vid bedömningen av denna fråga utgått från att nettobehållningen av sådant spel måste stå i direkt relation till den tid som spelet bedrives. Från sådana utgångspunkter har utskottet funnit det uppenbart att roulettspel på restauranger med s. k. nattklubbsrättigheter bör kunna bära en inte oväsentligt högre skatt än spel på andra restauranger. Dessa synpunkter har även bekräftats av företrädare för restaurangbranschen.
Anslagsäskande för Sveriges turistråd för budgetåret 1976177
Organisationskommittén för Sveriges turistråd hemställer att Sveriges turistråd tillförs 23 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Beträffande finansieringen anför kommittén bl. a. följande:
I propositionen 1975:47 var finansieringen av rådet upplagd så att statsanslag skulle utgå med 8 milj. kr. och 15 milj. kr. skulle komma i form av avgiftsuppbörd hos boendeanläggningar, en logiavgift. Denna inkomst av 23 milj. kr. - jämte ett mindre belopp andra inkomster - beräknades täcka rådets budgeterade kostnader för 1976/77. Riksdagen (SKU 1975:21, rskr 1975:244) avslog förslaget om avgift men antog propositionen i övrigt. Frågan om rådets finansiering skall behandlas av riksdagen under 1975 års höstsession.
Redovisning av budgeterade kostnader
76/77
Full drift
Löner
4,1
4,7
Lokaler
1,1
1,1
Expenser
1,3
1,5
Sverigehuset
0,5
0,5
Interna projekt
1,7
2,2
Externa projekt
7,5
10,2
Vidareutbildning
0,2
0,4
Reserv
2,0
2,4
Fondering
4,6
0 I penningvärdet 1976/77 Summa 23,0 23,0
SkU 1975/76: 14
5 Kommittén kan på nuvarande stadium i organisationsarbetet på vissa områden göra endast preliminära bedömningar av kostnadsnivån. STTF och kommitténs konsulter har gjort en bedömning av kostnadsfördelningen på helår vid den i propositionen angivna ambitionsnivån. Såväl fördelning som kostnadsnivå kommer att variera på grund av verksamhetens projektkaraktär. Mot denna bakgrund bör eventuellt överskott i verksamheten fö fonderas för att trygga den långsiktiga planeringen.
Med utgångspunkt i nämnda beräkningar och i antagande att verksamheten inte är fullt utbyggd inom ramen 23 milj. kr. under budgetåret 1976/77 har kommittén gjort sin bedömning av kostnaderna för detta budgetår.
Utskottet
Som framgår av den lämnade redogörelsen har utskottet i samband med sitt avstyrkande vid 1975 års riksmöte av förslaget om logiavgift förbundit sig att under innevarande höst vidta åtgärder för att skapa erforderligt ekonomiskt utrymme för Sveriges turistråds verksamhet.
Bakom utskottets ställningstagande mot införande av logiavgiften låg i första hand invändningar av ekonomisk och administrativ art. Därtill kom att det inte hade anförts några avgörande skäl för att verksamheten vid Sveriges turistråd skulle motivera en finansieringsform som principiellt avviker från den gängse metoden med anslagstilldelning. Förutsättningen för att en avgiftsfinansiering skall kunna godtas är främst att de grupper som skall betala avgiften kan anses ha en mot avgiftserläggandet svarande nytta av de insatser som avgiften används till. Med hänsyn även till de uppenbara svårigheter som föreligger att konstruera en ”turistskatt” som inte samtidigt motverkar syftet att främja turismen bör enligt utskottets uppfattning turistrådets verksamhet finansieras genom anslag över budgeten. Utskottets åtagande avser alltså inte införandet av en specialdestinerad beskattning som utgör ett alternativ till logiavgiften utan en allmän inkomstförstärkning av budgeten som svarar mot turistrådets medelsbehov.
Beträffande metoden för att fullgöra detta åtagande har utskottet i första hand haft den målsättningen att de beskattningsåtgärder som i sådant syfte kan komma i fråga bör - med hänsyn till de förhållandevis blygsamma belopp det här gäller - vidtas inom ramen för redan etablerade skatter. Härigenom undviker man också de administrativa kostnader och besvär, som var det främsta skälet till utskottets avstyrkande av logiavgiften. I andra hand gäller det att finna ett beskattningsområde där en skärpning framstår inte bara som möjlig utan även som välmotiverad och som - med hänsyn till syftet med turistrådets verksamhet - dessutom har lämplig anknytning till hotell- och restaurangbranschen. Mot bakgrund av lotteriutredningens redovisning av att spelskatten på automatspel endast kan antas i genomsnitt ge ungefär en fjärdedel av den skattebelastning som var avsedd vid skattens införande och med hänsyn till att roulettspelet på nattklubbar också uppenbarligen har en skattemässigt gynnad ställning
SkU 1975/76: 14
i förhållande till övrigt sådant spel synes det utskottet uppenbart att den lämpligaste åtgärden i förevarande sammanhang måste vara att införa en skärpt beskattning av automatspel på restauranger och av roulettspel på nattklubbar.
Enligt lotteriutredningens redovisning av omfattningen och inkomsterna av automatspel skulle det i och för sig vara motiverat att höja skatten på sådant spel som bedrivs inte bara på restauranger utan även i samband med bingo och vid ambulerande tivolin. Några motiv för motsvarande skärpning i fråga om spelet i folkparker och därmed jämförliga anläggningar har inte anförts. Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen svarar restaurangerna för mera än 80 % av skatteinkomsterna på automatspel, vilket innebär att en utvidgning av den skärpta beskattningen till att omfatta även tivolin och bingohallar inte är av nämnvärd betydelse. Även rättviseskäl talar mot en dylik åtgärd. Lotterinämnden har nyligen meddelat bestämmelser som kan väntas högst avsevärt reducera automatspelet i samband med bingo, och för automatspel inom tivoliverksamhet torde man ha väsentligt mycket högre kostnader och mera fluktuerande publikunderlag än vad som gäller restaurangerna.
Utskottet förordar att månadsskatten per spelautomat på restauranger med rusdrycksutskänkning höjs från 500 till 900 kr. och att skattesatsen för rouletter på nattklubbar höjs från 3 500 till 5 000 kr. per månad. Vid oförändrad omfattning av dessa spelverksamheter skulle staten härigenom få en inkomstökning på närmare 17 milj. kr. per år räknat fr. o. m. 1976, om åtgärderna i enlighet med utskottets förslag skall gälla tillstånd till spel som äger rum fr. o. m. 1976 års ingång. Med hänsyn till att skärpningen kan väntas leda till vissa inskränkningar av automatspelet bör inkomstförbättringen inte uppskattas till mer än 15 milj. kr., vilket är samma belopp som logiavgiften beräknades ge.
Näringsutskottet har i betänkandet NU 1975/76:6 uttalat starka betänkligheter mot automatspelet på grund av dess sociala skadeverkningar och ansett att lotteriutredningen bör få i uppdrag att utreda frågan om automatspelet skall förbjudas. Skatteutskottet vill med anledning härav erinra om att lotteriutredningen skall utreda förutsättningarna för lotterispel i alla dess former och att detta utredningsarbete alltså kan leda till förändringar av skattebilden för all spelverksamhet.
Om automatspelet sedermera förbjuds eller inskränks bör den minskning av spelskatteinkomsterna som kan bli följden härav självfallet inte leda till några negativa ekonomiska effekter för Sveriges turistråd som i vanlig ordning bör få sin medelstilldelning över budgeten.
Utskottet hemställer
att riksdagen antar följande
SkU 1975/76: 14
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel
Härigenom föreskrives att 10 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall ha nedan angivna lydelse.
lydelse
10 Spelskatt utgår i fråga om
1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kr. per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt, och med 500 kr. per automat i annat lall.
Föreslagen lydelse
S
Spelskatt utgår i fråga om
1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 100 kr. per automat om automaten är konstruerad uteslutande förspel med tjugofemöresmynt,och i annat fall med 500 kr. per automat, om spelet icke bedrives i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningslagen (1954:521), och med 900 kr. per automat om spelet bedrives i samband med sådan restaurangrörelse.
2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 3 500 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1 500 kr. för annat tillstånd,
2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 5 000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av rusdrycksförsäliningslagen meddelat tillstånd har rätt att utskänka rusdrycker till allmänheten efter kl. I, med 3 500 kr. för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1 500 kr. i annat fall.
3. bingospel med 5 % av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
I fråga om automatspel i samband föreningslokal, annan samlingslokal el
3. bingospel med 5 % av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
med offentlig nöjestillställning inom er nöjespark eller liknande anläggning
SkU 1975/76: 14
eller i samband med tivolirörelse utgår spelskatt med hälften av de belopp som angivits i första stycket 1. om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden. Som förutsättning härför gäller att den skattskyldige till riksskatteverket anmäler omfattningen av spelverksamheten senast den dag då deklaration enligt 12 tj skall lämnas. Vid sådan anmälan skall fogas tillståndsbevis eller annan utredning om spelverksamhetens omfattning.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i 10 § enligt sin nya lydelse tillämpas på spelskatt som utgår fr. o. m. januari månad 1976.
Stockholm den 18 november 1975
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s). Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), Hörberg (fp), Lindkvist* (s) och Johansson i Malmö* (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m):
När riksdagen under vårsessionen behandlade proposition 1975:47 om inrättande av ett turistråd och införande av en logiavgift om 75 öre per övernattning yrkade Moderata samlingspartiet i en partimotion avslag på hela propositionen under motivering att inga bärande skäl förebringats för att avveckla S.T.T.F:s verksamhet och ersätta denna med ett statligt verk, som skulle finansieras med en specialdestinerad skatt. Den föreslagna beskattningsformen ansågs även ha ringa samband med turistverksamheten och dessutom från administrativ synpunkt bli synnerligen svårhanterlig för de berörda näringarna.
Skatteutskottet beslutade tillstyrka motionen i vad gällde avslag på den nya skatten. Vi anser fortfarande att inrättande av turistrådet var felaktigt. Eftersom vi i våras reserverade oss emot utskottets ställningstagande att i någon annan beskattningsform tillföra statskassan det belopp som anslagits för turistrådets verksamhet skulle vi icke haft anledning att nu ansluta oss
SkU 1975/76: 14
till skatteutskottets initiativ om höjning av skatten på spelautomater och roulettspel. Vi finner emellertid att bärande skäl anförts för en höjning av denna beskattning varför vi anslutit oss till förslaget.