Med anledning av motioner om energibeskattningen

SkU 1975/76:31

Skatteutskottets betänkande 1975/76: 31

med anledning av motioner om energibeskattningen

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:977 av herr Hovhammar (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i lagen om nedsättning av allmän energiskatt, att för den manuella glasindustrin allmän energiskatt utgår efter en skattesats som svarar mot 15 % av den skattesats som gäller för det ifrågavarande energislaget;

1975/76:1028 av herr Sjönell m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att energiskatteutredningen (Fi 1975:07) får i uppdrag att utreda frågan om

1. en sådan utformning av energiskatten att användningen av de förnyelsebara energikällorna främjas,

2. en omfördelning av skatt, innebärande minskad skatt på arbete och ökad skatt på energi;

1975/76:1992 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen beslutar att bränsle som använts för produktion i kraftvärmeanläggningar skall undantas från den allmänna energiskatten;

1975/76:2119 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2118 - hemställs att riksdagen beträffande dispens från energiskatt beslutar uttala vad som anförts i sistnämnda motion om krav på energihushållande åtgärder.

Skatteutskottet har i betänkandet 1975:30 redovisat bakgrunden till den omläggning av energibeskattningen som utskottet tillstyrkte i detta betänkande och som i princip gäller fr. o. m. den 1 juli 1975. De samtidigt beslutade nedsättningsreglerna för energiskatten har utskottet behandlat såväl i nyssnämnda betänkande som i betänkandet 1975/76:25, där även de viktigaste avsnitten i direktiven för den under hösten 1975 tillsatta utredningen om energibeskattningen återgivits. Utskottet anser det därför inte erforderligt att med anledning av de motioner som behandlas i detta betänkande och som huvudsakligen avser frågor dels om nedsättning av eller befrielse från energiskatt, dels om energibeskattningens framtida utformning lämna någon redovisning av gällande bestämmelser m. m. utan hänvisar på denna punkt till ifrågavarande betänkanden.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 51

SkU 1975/76:31

2 Utskottet

Energibeskattningens framtida utformning

Den av 1975 års riksmöte beslutade omläggningen och skärpningen av energibeskattningen som i princip gäller från och med innevarande budgetår hade ett dubbelt syfte, nämligen dels att hålla tillbaka energiförbrukningen, dels att finansiera den då aktuella omläggningen av den direkta beskattningen. Samtidigt aviserades en utredning om energibeskattningen, som tillkallades under hösten 1975, och som enligt sina direktiv har till primär uppgift att undersöka möjligheterna att utnyttja energiskatten som ett energipolitiskt spar- och styrinstrument. I direktiven nämns som exempel på frågor som utredningen skall kunna överväga nedsättning av energiskatt när energihushållningsskäl motiverar detta som ett led i strävandena att underlätta införandet av nya organiska bränslen på den svenska marknaden.

Med anledning av denna exemplifiering begär motionärerna i motionen 1975/76:1028 att utredningen skall få i uppdrag att utreda frågan om en sådan utformning av energiskatten att användningen av de förnyelsebara energikällorna främjas. Motionärerna anser att man genom beskattningen i minst lika hög grad bör gynna användandet av sådana energikällor som vindkraft, vågenergi, jordvärme m. m. som nya organiska bränslen. Vidare yrkas att energiskatteutredningen också skall få i uppdrag att pröva frågan om omfördelning av beskattningen i den riktningen att skatten på arbete minskas och skatten på energi i motsvarande mån ökas.

Vad först angår frågan om utredningens möjligheter att pröva en skattedifferentiering med hänsyn till energikällornas art är det enligt utskottets mening uppenbart att denna fråga faller inom ramen för huvuduppdraget att undersöka möjligheterna att använda energiskatten som energipolitiskt styrmedel. Utredningen bör alltså vara oförhindrad att - om den så finner lämpligt - föreslå differentieringar även i fråga om de energikällor motionärerna avser. Det bör i förtydligande syfte här tilläggas att om man använder sådana energikällor för direkt uppvärmning - exempelvis solvärme - utgår f. n. inte någon energiskatt.

Beträffande frågan om minskad beskattning av arbete och ökad beskattning av energi vill utskottet framhålla att problem av denna typ inte kan anses inrymmas i energiskatteutredningens uppdrag. Detta spörsmål kommer däremot att bli beaktat av företagsskatteberedningen. som skall pröva arbetsgivaravgifternas framtida utformning. Beredningen torde härvid komma att ta ställning till om dessa pålagor helt eller delvis kan ersättas genom exempelvis avgifter på produktionsfaktorer som energi och råvaror eller på det totala produktionsresultatet.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl tillstyrka bifall till motionen 1975/76:1028.

SkU 1975/76:31

3 Nedsättning av energiskatt

Före ikraftträdandet av 1975 års energiskatteskärpning tillämpades en regel som innebar att energiskattebelastningen inte skulle överstiga en procent av salutillverkningsvärdet, fritt fabrik. Denna enprocentsregel ersattes vid skärpningen av en motsvarande treprocentsregel. Samtidigt Fick regeringen fullmakt att i fråga om industri med särskilt hög energiförbrukning medge nedsättning av skatten, dock inte lägre än vad som skulle ha följt av enprocentsregeln. Som framgår av utskottets tidigare nämnda betänkande SkU 1975/76:25 har regeringen som ett led i de sysselsättningsfrämjande åtgärder som föreslogs under hösten 1975 utnyttjat detta bemyndigande fullt ut under budgetåret 1975/76. Med anledning härav begärdes i den partimotion från centerpartiet som behandlades i nyss angivna betänkande ett riksdagsuttalande om att statsmakterna borde visa stor restriktivitet med dispenser i fråga om den allmänna energiskatten.

I den nu ifrågavarande motionen 1975/76:2119 begärs från samma parti ett riksdagsuttalande om att villkoren för dispens från energiskatten skall vara så utformade att energihushållning stimuleras.

Utskottet har för sin del inte mycket att tillägga utöver vad utskottet anförde med anledning av den tidigare motionen. Sålunda kan utskottet upprepa att det finns skäl att instämma i motionens syfte att förorda en energipolitik som befrämjar sparsamhet med energi och att detta syfte är väl förenligt med energiskatteutredningens uppdrag att granska nedsättningsreglerna med beaktande av att beskattningen skall kunna användas som ett instrument för en bättre energihushållning. Med erinran om att de nu gällande temporära nedsättningarna av energiskatten främst skall bedömas från sysselsättningspolitisk synpunkt finner utskottet därför att motionen till stor del redan kan anses vara tillgodosedd och att det därför saknas motiv för ett särskilt uttalande om dispensreglernas tillämpning. Till följd härav avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2119.

Ett nedsättningsyrkande som går ut påen sänkning av energiskatten under enprocentsregeln för en viss bransch på grund av dess ekonomiska situation framförs i motionen 1975/76:977. Motionärerna hävdar att den manuella glasindustrin har fått en avsevärt ökad energiskattebörda, som kan bidra till att äventyra branschens möjligheter att fortleva, och begär därför att energiskatten för denna bransch skall reduceras till 15 procent av den skatt som eljest utgår för dess energiförbrukning. Härigenom skulle man enligt motionen komma ned till samma skattebelastning som branschen hade under 1971-1974 och få samma förmåner som handelsträdgårdarna har i fråga om växthusuppvärmningen.

Utskottet vill i denna fråga först erinra om att den nedsättning av energiskatten som gällde under åren 1971-1974 tillkom som ett led i de konjunkturstimulanser som ansågs nödvändiga under 1970-talets början och att de avvecklades när högkonjunkturen började bli påtaglig. Det bör vidare

SkU 1975/76:31

framhållas att den manuella glasindustrin i dag åtnjuter samma nedsättning som den särskilt energikrävande industrin i övrigt, medan däremot nedsättningen för växthusodlingen är av betydligt äldre datum och betingad av särskilda klimatiska och konkurrensmässiga förhållanden. Även om utskottet har förståelse för att den manuella glasindustrin har ekonomiska problem att brottas med, kan utskottet inte finna att motionärerna visat att denna bransch skulle ha drabbats hårdare av de generella energiskattehöjningarna 1975 eller av nuvarande lågkonjunktur än den särskilt energikrävande industrin i övrigt. På grund härav och med hänvisning till att energiskatteutredningen skall pröva nedsättningsfrågorna för sådan industri, finner utskottet inte skäl förorda ytterligare skattelättnader förden manuella glasindustrin. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1975/76:977.

Undanlag för kraftvärmeanläggningar

I motionen 1975/76:1992 yrkas med hänvisning till motionen 1975/76:1979 undantag från energiskatten för bränsle som används i kraftvärmeanläggningar. Av motiveringen i den sistnämnda motionen framgår att motionärerna anser att fjärrvärme från sådana anläggningar bör gynnas på grund av att metoden innebär ett effektivare utnyttjande av energiråvaran än en individuell uppvärmning och att den har påtagliga fördelar från miljösynpunkt. Vidare förordas i syfte att premiera nybyggnader av kraftvärmeverk vissa andra åtgärder, som det inte ankommer på- skatteutskottet att bedöma. Till stöd för yrkandet om skattebefrielse åberopas att bränsle som används för att generera elkraft är undantaget från energiskatt.

Utskottet finner uppgifterna om fjärrvärmens bränsleutnyttjande och miljöfördelar troliga. Ett effektivt utnyttjande av bränslet medför givetvis sänkta energi- och skattekostnader, och detta förhållande måste innebära ekonomiska fördelar för kraftvärmeverken vid jämförelse med individuell uppvärmning. Övergången från en procentuell värdeskatt på elskattesidan till en fast styckeskatt och från en differentierad oljebeskattning till en enhetlig har motiverats med att man därigenom premierar det ekonomiska utnyttjandet av energiråvarorna och inte som tidigare uteslutande storkonsumenterna. Det av motionärerna åberopade undantaget för bränsle som används för framställning av elkraft kan inte heller anföras till stöd för något motsvarande undantag för kraftvärmeverken. Bestämmelserna härom har nämligen inte formen av ett undantag utan gälleravdragsrätt för beskattat bränsle som använts för framställning av skattepliktig elkraft och avser alltså att undanröja den dubbelbeskattning som annars skulle bli följden. Även om en utbyggnad av kraftvärmeverken anses så angelägen att den bör få statligt stöd, finns det enligt utskottets mening dock inte skäl att ge stödet formen av ett undantag från energibeskattningen.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1975/76:1992.

SkU 1975/76:31

5 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:977,

2. motionen 1975/76:1028,

3. motionen 1975/76:1992,

4. motionen 1975/76:2119.

Stockholm den 24 februari 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näivarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s). Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp), Wikner (s), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herr Hallenius (c), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Johansson i Malmö* (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser

dels alt det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet vill” och på s. 4 slutar med "motionen 1975/76:977" bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen att särskilda åtgärder är erforderliga för att förbättra den ekonomiska situationen för den manuella glasindustrin, om denna på sikt skall kunna överleva. Utskottet finner den i motionen föreslagna åtgärden -att energiskatten förden manuella glasindustrin skall sänkas till 15 96 av den skatt som eljest utgår för dess energiförbrukning - väl motiverad. En sådan skattereduktion skulle inte vara exceptionell, den tillkommer redan handelsträdgårdar i fråga om växthusuppvärmning. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionen 1975/76:977.

dels ali utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:977 hos regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i lagen om nedsättning av allmän energiskatt, att för den manuella glasindustrin allmän energiskatt utgår efter en skattesats som svarar mot 15 96 av den skattesats som gäller för det ifrågavarande energislaget.

SkU 1975/76:31

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som dels anför följande

1 motionen 1975/76:1992 yrkas undantag från energiskatten på bränsle som används i kraftvärmeanläggningar. Enligt vår uppfattning är det angeläget att en utveckling mot ökad fjärrvärmeproduktion i kraftvärmeanläggningar uppmuntras. Såväl miljöhänsyn som strävan efter förbättrad energihushållning talar för detta. Den i motionen 1975/76:1992 anvisade vägen för att åstadkomma detta är väl värd en närmare undersökning med hänsyn till dess konsekvenser. Motionen bör därför i denna del överlämnas till energiskatteutredningen.

dels anser att utskottet under punkten 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1992 begär att regeringen överlämnar motionen till energiskatteutredningen (Fi 1975:07) för beaktande.

Särskilt yttrande

av herrar Josefson (c), Mundebo (fp). Sundkvist (c), Olsson i Järvsö(c)och Hallenius (c):

Vi noterar med tillfredsställelse att utskottet i princip instämmer i syftet med motionen 1975/76:2119. Utskottets uttalanden om dispensreglernas framtida utformning måste enligt vår uppfattning likaså betraktas som en klar anvisning till regeringen att utnyttja nuvarande långtgående dispensfullmakter med försiktighet.

GOTAB 51326 Slockholm 1976