Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 jämte motioner
SkU 1975/76:35
Skatteutskottets betänkande 1975/76:35
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 jämte motioner
Skatte- och kontrollväsen
1. Tullverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har (punkten C 1, s. 78-86) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 383 735 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:459 av herrar Sellgren (fp) och Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att tullkamrarna i Örnsköldsvik och Skellefteå bibehålls i sin nuvarande funktion;
1975/76:2081 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2080 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstärkta resurser inom tullen för att bekämpa narkotikasmugglingen.
Utskottet
När frågan om tullverkets nya distriktsorganisation behandlades vid 1973 års riksdag förelåg åtskilliga motionsyrkanden om bibehållande av olika tullkammare, som enligt organisationsförslaget skulle dras in. Skatteutskottet, som avstyrkte dessa yrkanden, framhöll därvid bl. a. att den nya tullproceduren och EG-avtalets krav på ursprungskontroll skapade nya och för näringslivet ofta bekvämare former av tullservice och att tullverket avsåg att tillgodose behovet av tulltaxeringsutbildad personal även på annat sätt än genom bibehållande av tullkammare. I enlighet med organisationsförslaget har fr. o. m. 1974 elva tullkammare dragits in. Efter förnyad utredning har beträffande vissa tullkammare, som ursprungligen avsågs bli indragna, tullstyrelsen föreslagit att de skall ersättas av tullstationer och att indragningen skall fullföljas beträffande en tullkammare, medan en annan tullkammare ombildas till tullavdelning under en gränstullkammare. I enlighet med detta förslag har tullstyrelsen i sina anslagsäskanden under punkten 7 räknat med en minskning av medelsbehovet under nästa budgetår med närmare en halv miljon kr. Departementschefen konstaterar att det ankom -
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 35
SkU 1975/76: 35
mer på regeringen att besluta om på vilka orter tullkammare skall finnas och meddelar att beslut i frågan kommer att föreligga före ingången av nästa budgetår. Tullstyrelsens medelsberäkning på denna punkt godtas av departementschefen.
I motionen 1975/76:459 begärs ett riksdagsuttalande att tullkamrarna i Örnsköldsvik och Skellefteå, som enligt tullstyrelsens förslag skall ersättas med tullstationer, bibehålls i sina nuvarande funktioner.
Utskottet vill med anledning härav påpeka att den nu föreslagna åtgärden att ersätta tullkammare med tullstationer innebär en väsentlig förbättring för näringslivet i resp. regioner i förhållande till det ursprungliga förslaget om indragning. De lokala intressen som motsatt sig indragning av tullkamrarna har gentemot en sådan åtgärd åberopat att den skulle leda till dels försämrad tullservice, dels minskad sysselsättning på platsen. Skillnaden mellan tullkammare och tullstation i fråga om antalet sysselsatta på de nu aktuella orterna blir enligt vad utskottet inhämtat närmast marginell.
Av den utredning som verkställts inom tullstyrelsen framgår att förtullningarna vid dessa tullkammare utanför den nya tullprocedurens hemtagningssystem är fåtaliga och till stor del avser varor som utan olägenhet kan förtullas vid en tullstation. För hemtagarna, som regelbundet besöks av kvalificerad tullpersonal, är avståndet till tullkammare av mindre betydelse. Det kan nämnas att förtullning av partigods ombesörjs av tullstation och att det endast är den mera kvalificerade tulltaxeringen som en tullkammare måste ta hand om. Förekomsten av en tullstation, som sorterar under en tullkammare, innebär i sig en god tullservice eftersom tullstationen står i fortlöpande kontakt med tullkammaren och kan förmedla eller påkalla dess tjänster. Härtill kommer att tullstyrelsen om det skulle visa sig erforderligt lätt kan låta tulltaxeringsutbildad personal tjänstgöra viss tid varje vecka vid tullstationen. Det kan här förtjäna erinras om att tullstyrelsen i samband med indragningarna av tullkammare fr. o. m. 1974 lät kvalificerad tullpersonal tjänstgöra viss tid varje vecka i Värnamo, men att det visat sig att behovet av sådana tjänster var så litet att denna service nu dragits in. Det bör även framhållas att de hittills verkställda indragningarna av tullkammare kunnat genomföras utan att tullstyrelsen erfarit några klagomål från näringslivet. Mot denna bakgrund och med hänvisning till övriga redovisade omständigheter anser utskottet inte att det finns skäl att göra något särskilt uttalande om bibehållande av tullkamrarna i Örnsköldsvik och Skellefteå, en fråga som det alltså ankommer på regeringen att pröva. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:459.
I samband med detta anslag behandlar utskottet också motionen 1975/76:2081 där motionärerna med hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:2080 begär att tullverket skall få förstärkta resurser för att bekämpa narkotikasmugglingen. I en annan motion, som hänvisats till justitieutskottet, begär motionärerna i samma syfte även ökade resurser för polisen.
SkU 1975/76: 35
3 Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning i fråga om angelägenheten av att sätta in så effektiva åtgärder som möjligt mot narkotikasmugglingen. Generaltullstyrelsen har också i sina anslagsframställningar understrukit att tullverket anser att bekämpningen av narkotikasmugglingen alltjämt skall ges hög prioritet inom verkets arbetsområde. Tullverkets begäran om vissa ytterligare tjänster för tullkriminalverksamhet har godtagits i budgetpropositionen, som i denna del tillstyrks av utskottet. Frågan om hur man rent organisatoriskt bäst skall kunna bekämpa narkotikasmugglingen har lösts i annat sammanhang och därvid har träffats överenskommelser om samarbete mellan tullkriminalen och polisen. Det bör därför enligt utskottets mening i första hand ankomma på tullverket att begära de eventuella personal- och resursförstärkningar som verket finner erforderliga i sådant syfte.
När det gäller det internationella polis- och tullsamarbetet kan erinras om det avtal om tullsamarbete som träffats med Västtyskland, vilket är särskilt inriktat mot bl. a. narkotikasmuggling, och som också skall ses som
inledningen av ett vidgat tullsamarbete för att komma till rätta med dessa
problem.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2081.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
1. att riksdagen till Tullverket: Föivaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 383 735 000 kr.,
2. att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:459,
b. motionen 1975/76:2081.
2. T ullverket: Anskaffning av viss materiel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten C 2, s. 86-87) och hemställer
att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 282 000 kr.
3. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten C 6, s. 90-101) och hemställer
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 136 845 000 kr.
4. Det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning, m. m. Regeringen har (s. 101-110)
1. föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats beträffande antalet regionala datoranläggningar,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om ett centralt personregister.
SkU 1975/76: 35
4 Motionerna
1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:952 av herr Andersson i Knäred m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att samtliga länsstyrelser skall förses med datorer eller att - därest detta förslag inte bifalles - antalet datoranläggningar utökas till minst 21, fördelade på det sätt riksskatteverket föreslagit,
1975/76:965 av herr Fagerlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna att vid en kommande utökning av datoranläggningar Kronobergs län prioriteras i första hand;
1975/76:969 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen, bil. 9, finansdepartementet, punkt C 6, beslutar att samtliga 24 länsstyrelser skall utrustas med egna datorer för folkbokförings- och beskattningsuppgifter och att länen därmed skall utgöra egna dataregioner;
1975/76:976 av herr Hjorth (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om att vid en fortsatt utbyggnad av datorresurserna Uppsala län behandlas med förtur;
1975/76:1024 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att varje län bör erhålla sin dator i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen;
1975/76:1048 av herr Åkerfeldt m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att samtliga län utrustas med dator för folkbokföring och beskattning m. m.,
2. att riksdagen - om detta yrkande icke bifalls - beslutar om 21 datorer i enlighet med riksskatteverkets förslag;
1975/76:1051 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen, bilaga 9 (finansdepartementet), punkt C 6, beslutar att länsstyrelsen i Jämtlands län skall förses med egen datoranläggning under hänvisning till vad i motionen anförts;
1975/76:1997 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen uttalar att antalet befolkningsregister bör begränsas i enlighet med vad som i sistnämnda motion anförts.
Utskottet
Regionala datorer
Riksdagen beslutade under våren 1975 att det fortsatta utvecklingsarbetet med ett ADB-system för folkbokföring och beskattning skulle inriktas på
SkU 1975/76: 35
ett system med blandad regional och central registerföring och att de regionala datorernas kapacitet och antal skulle fastställas efter fortsatt utredning av frågan. Riksskatteverket (RSV) och statskontoret, som gemensamt utrett från (RS-AFB-utredningen), har emellertid kommit till olika slutsatser i fråga om såväl antalet datorer som tidpunkten för beslut i frågan. Statskontoret anser att frågan lämpligen bör avgöras under kommande höst, då ytterligare utredningsresultat väntas föreligga, och anser att - om man nu skulle fastställa antalet län som skall få datorer - antalet datorlän bör utökas med fyra till sammanlagt 18. RSV anser däremot att det är av stor vikt från planeringssynpunkt att frågan avgörs nu och förordar att 21 län förses med generella datoranläggningar för folkbokföring och beskattning. Enligt RSV:s förslag skulle samtliga län utom Blekinge, Jämtlands och Gotlands län få egna anläggningar och till de undantagna länen skulle om man följer statskontoret läggas även Kronobergs, Hallands och Uppsala län. Departementschefen ansluter sig till RSV:s uppfattning att frågan bör avgöras under innevarande riksmöte. I fråga om antalet anläggningar finner departementschefen emellertid att 21 anläggningar skulle innebära att överskottskapaciteten på många län skulle bli alltför stor och inte vara ekonomiskt försvarbar och förordar därför i likhet med statskontoret 18 s. k. generella datorer.
I flertalet av de motioner som väckts med anledning av förslaget i budgetpropositionen yrkas i första hand att samtliga län skall få egna datorer, medan motionärerna i vissa motioner endast begär att de egna hemlänen skall prioriteras. 1 motionen 1975/76:952 och 1048 framställs vidare ett andrahandsyrkande om att 21 län bör få egna datorer om inte samtliga län får egna anläggningar. Ett bifall till detta yrkande innebär att prioriteringsyrkandena i motionerna 1975/76:965 och 976 avseende Kronobergs resp. Uppsala län också blir tillgodosedda.
Som stöd för sina yrkanden erinrar motionärerna bl. a. om att RSV framhållit att kostnaderna för ADB-driften utgör en mycket liten del av de totala utgifterna för skatteadministrationen. I jämförelse med de skadeverkningar som kan uppstå om ADB-systemet fungerar dåligt är kostnaderna för en måttlig överdimensionering av den regionala datakapaciteten enligt RSV:s mening i det närmaste försumbar. Vidare understryker motionärerna de arbetsmässiga olägenheterna för de län som kommer att sakna datorer liksom de merkostnader som systemet med satellitlän skulle medföra för dessa. Även planeringsavdelningarnas växande behov av datorkraft åberopas till stöd för att varje län bör få egen dator.
Planeringsfrågorna behandlar också civilutskottet i sitt till skatteutskottet avgivna yttrande i ärendet, vilket yttrande fogas som bilaga till detta betänkande. Civilutskottet motsätter sig inte att frågan avgörs under innevarande riksmöte, men tar inte ställning till frågan orri antalet datorlän. Civilutskottet understryker avslutningsvis att samhällsplaneringens databehov - sett ur ett vidare perspektiv - måste anses vara lika väsentligt
SkU 1975/76: 35
som beskattningsadministrationens.
Skatteutskottet vill i frågan först framhålla att utskottet med hänsyn till den i princip redan beslutade omorganisationen av skatteadministrationen finner det angeläget att RSV:s tidsplan följs och att frågan därför avgörs i detta sammanhang. Utskottet kan även ansluta sig till departementschefens uppfattning att de här avsedda ADB-systemen bör bygga på en beprövad och tillförlitlig teknik och att länsstyrelserna därför bör utrustas med s. k. generella datorer.
När det gäller frågan om antalet datorer har det såväl av utredningen som av flertalet remissinstanser framhållits att den bästa lösningen skulle vara att samtliga län förses med egna datorer. De synpunkter som framförts mot ett sådant system har främst gällt de merkostnader som skulle föranledas därav och den överkapacitet som i vissa län eventuellt inte skulle kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. Enligt utskottets mening kan starka skäl anföras för såväl 24 som 21 datorlän och givetvis även för 18 datorlän. Utgår man uteslutande från befolkningsunderlaget i de olika länen kan man även på rationella grunder tänka sig 23 län, dvs. alla län utom Gotlands, som ju intar en särställning när det gäller antalet invånare. 1 en fråga av denna natur är det knappast möjligt att räkna med att ett avgörande kommer att bli bestående under en överskådlig framtid, eftersom den tekniska utvecklingen och samhällets krav på datatjänster mycket snabbt kan undergå helt oförutsebara förändringar. Med hänsyn härtill och till vad RSV anfört om merkostnaderna för viss överkapacitet har utskottet funnit det motiverat att gå något längre i fråga om antalet datorlän än vad departementschefen förordat och därvid stannat för RSV:s förslag om 21 län. Detta innebär också att flertalet motionsyrkanden blir helt eller delvis tillgodosedda.
Centralt personregister
I propositionen bereds riksdagen också tillfälle att ta del av vad där anförs i fråga om ett centralt personregister. Datasamordningskommittén har framlagt förslag om att ett statligt centralt personregister - benämnt samordnat person- och adressuppdateringsregister (SPAR) - inrättas snarast. Efter remissbehandling av förslaget har regeringen uppdragit åt statskontoret att med beaktande av därvid framkomna synpunkter bedriva fortsatt utredningsarbete i frågan. Därvid skall särskilt belysas hur efterfrågan på ett sådant register bättre skall tillgodoses genom anpassning till kundernas behov. I samband därmed nämner departementschefen att möjligheten att begränsa antalet personregister kommer att undersökas inom ramen för den av riksdagen begärda översynen av datalagen.
I motionen 1975/76:1997 begärs under hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:1979 ett riksdagsuttalande att antalet centrala befolkningsregister bör starkt begränsas.
Såvitt utskottet kan finna föreligger det knappast några meningsskiljak -
SkU 1975/76: 35
tigheter mellan regeringens och motionärernas ståndpunkt i denna fråga. Konstitutionsutskottet, på vars hemställan nyssnämnda översyn av datalagen begärdes, underströk i sammanhanget starkt de krav på integritetsskydd som motionärerna eftersträvar. 1 samband med föregående års principbeslut om det central-regionala ADB-systemet för folkbokföring och beskattning framhöll skatteutskottet (SkU 1975:32) bl. a. följande rörande skyddet för den enskilde individen:
I integritetsfrågan vill utskottet i likhet med motionärerna framhålla att ett betryggande skydd måste skapas mot obehörigt utlämnande av uppgifter om individer. Sådant integritetsskydd kan skapas lika väl i ett blandat regionalt och centralt registersystem som i ett helt regionalt. Förslaget i propositionen bygger i stor utsträckning på regionala register, och det centrala register, som föreslås, är avsett enbart som ett internt arbetsregister för beskattningen. Även om valet mellan det i propositionen föreslagna systemet och ett utpräglat regionalt system enbart för folkbokföringens och beskattningens behov därför knappast påverkar integriteten, vill utskottet i likhet med konstitutionsutskottet understryka att integritetsskyddet i det fortsatta utvecklingsarbetet bör tillmätas stor betydelse. Skatteutskottet har för sin del inte något att erinra mot att - som föreslagits från (c)- och (vpk)-håll - frågan om en medborgarkontroll övervägs i form av särskilda ansvarsnämnder eller inom en arbetsgrupp med särskild sammansättning men anser att en sådan kontroll i så fall bör införas även för andra datasystem. Utskottet utgår också från att RSV och statskontoret bedriver det fortsatta utvecklingsarbetet i nära samarbete med datainspektionen och att ett parlamentariskt inflytande över utvecklingen därmed tillgodoses.
Utskottet, som inte finner skäl att frånträda sina tidigare uttalade synpunkter på integritetsfrågan, anser inte att det finns skäl för ytterligare riksdagsuttalanden härom i avvaktan på den begärda översynen av datalagen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:1997.
Utskottet hemställer
1. beträffande regionala datorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:965 och 1975/76:976 samt andrahandsyrkandena i motionerna 1975/76:952 och 1975/76:1048 och med avslag på de två sistnämnda motionerna i övrigt och motionerna 1975/76:969, 1975/76:1024 och 1975/76:1051 i den mån motionerna inte tillgodosetts genom bifallsyrkandet beslutar godkänna vad i propositionen förordats beträffande regionala datoranläggningar med den ändringen att antalet fastställs till 21 i överensstämmelse med riksskatteverkets förslag i frågan,
2. beträffande central! personregister
1.att riksdagen inte finner anledning till erinran mot vad i propositionen anförts i fråga om ett centralt personregister,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1997.
SkU 1975/76: 35
5. Stämpelomkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkterna C 13-C 16, s. 114-119) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Stämpelomkostnader ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.,
2. till Kostnader för årlig taxering m. m. ett förslagsanslag av 77 000 000 kr.,
3. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. ett förslagsanslag av 25 450 000 kr.,
4. till Kilometerbeskattning ett förslagsanslag av 1 927 000 kr.
6. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten E 5, s. 128) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 125 000 kr.
7. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten E 12, s. 132) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond
8. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten 11:13, s. 151-152) och hemställer
att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 200 000 kr.
De till skatteutskottet remitterade anslag som i budgetpropositionen upptagits under finansdepartementets huvudtitel i avvaktan på regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna men sedermera enligt prop. 1975/76:142 överförts till socialdepartementets huvudtitel behandlar utskottet senare i samband med övriga vid detta riksmöte väckta motioner rörande alkoholpolitiken.
Stockholm den 16 mars 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
SkU 1975/76: 35
9 Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c), Lundgren (s), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskill yttrande
beträffande mom. 2 i utskottets hemställan om Det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning m. m. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):
I motionen 1975/76:1997 begärs under hänvisning till motiveringen i motionen 1975/76:1979 ett riksdagsuttalande att antalet centrala befolkningsregister bör starkt begränsas. I utskottets utlåtande görs gällande att det knappast föreligger några meningsskiljaktigheter mellan regeringens och motionärernas ståndpunkt i denna fråga. Vi noterar detta med tillfredsställelse och vill i detta sammanhang erinra om vad moderata samlingspartiets ställningstagande till ifrågavarande frågekomplex innebär, nämligen att beslut av regering eller riksdag om inrättande av nya register skall föregås av utlåtande från datainspektionen.
att myndigheterna endast får lagra sådan information om medborgarna som är absolut nödvändig för att fullfölja respektive arbetsuppgifter, att upprätthållandet av offentlighetsprincipen måste garanteras, att stränga gallringsregler införs vid lagring av personinformation samt att vid statistiska bearbetningar personinformationen bör avidentifieras så snart grundbearbetningarna är gjorda, att utbytet av personinformation myndigheterna emellan begränsas och att s. k. samköming endast skall få förekomma i undantagsfall, att antalet centrala personregister, dvs. register som omfattar hela eller stora delar av totalbefolkningen, bör starkt begränsas,
att företag eller organisationer endast skall få registrera egna medlemmar eller kunder, ej presumtiva sådana, att registrering av s. k. mjukdata endast får förekomma i undantagsfall, att nya ADB-rutiner inte skall få inrättas utan att den personal, som berörs av systemen, har deltagit vid utformandet, att en samlad översyn av det rättsliga skyddet för den enskildes integritet företas av en särskild utredning, att den offentliga uppgiftsinsamlingen ses över och samordnas, att en ”statistiklag” stiftas.
SkU 1975/76:35
10 Bilaga
Civilutskottets yttrande 1975/76:3 y
över propositionen 1975/76: 100, bil. 9, såvitt avser nytt system för folkbokföring och beskattning m. m. jämte motioner
Till skatteutskottet
Propositionen och motionerna m. m.
Skatteutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet över propositionen 1975/76: 100, bil. 9, s. 101—110 samt motionerna 1975/ 76: 952, 965, 969, 976, 1024, 1048 och 1051.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad som där anförts beträffande regionala datoranläggningar. Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om ett centralt personregister.
Finansministern anför att det är väsentligt för omorganisationen av skatteadministrationen och utformningen av de nya rutinerna på området att antalet regionala datorer bestäms under innevarande riksmöte. Föredraganden förutsätter att de nya datoranläggningarna skall användas främst inom folkbokförings- och beskattningsområdena men att de skall kunna användas för andra ändamål i den mån tillräcklig överkapacitet finns.
I motionerna hemställs om utökning av antalet s. k. datorlän utöver vad finansministern föreslagit.
Tidigare riksdagsbehandling, m. m.
1975 års riksdags beslut
Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975: 57, SkU 32) om ett nytt ADBsystem för folkbokföring och beskattning. Riksdagen godkände förslaget i propositionen. Detta innebar en systemstruktur med blandad regional och central registerföring med regional registerföring avseende fastighetsredovisning och folkbokföring, regional och central registerföring av juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet samt fysiska personer som driver rörelse eller har någon anställd. Slutligen sker central registerföring av arbetsregister för beskattningen med terminalåtkomst för skattemyndigheterna och med färdigställt skatteregister i regionerna.
Skatteutskottet, som behandlade frågan år 1975, inhämtade yttrande i ärendet från civilutskottet (CU 1975: 3 y). Civilutskottet begränsade
SkU 1975/76:35
sitt yttrande till frågor om framtida samordning mellan ett ADB-system för folkbokföring och beskattning och vissa andra verksamheter inom eller med anknytning till civilutskottets beredningsområde. Mot bakgrund härav omfattade yttrandet för det första frågan, om begränsning av bedömningarna till folkbokföringens och beskattningens databehov kunde ha negativ inverkan på vissa andra system, för det andra frågan, om riktlinjerna för utvecklingen av ett system för folkbokföring och beskattning borde prövas först sedan samhällsplaneringens behov ytterligare utretts, samt för det tredje frågan, om ett framtida utrymme för regional datorkraft för samhällsplaneringens behov kunde komma att lasas. Från de ovannämnda aspekterna fann utskottet inte skäl framställa någon avgörande invändning mot förslaget i propositionen. Emellertid betonade utskottet att utredningsarbetet om samhällsplaneringens behov av data bör fullföljas så att resultatet kan beaktas vid kommande ställningstagande till folkbokföringens framtida utformning och till ett system för fastighetsregistreringen m. m. och att detta datakrav måste anses lika väsentligt som bcskattningsadministrationens.
Skatteutskottet instämde med civilutskottet i att samhällsplaneringens behov av data borde kunna tillgodoses genom utnyttjande av överkapaciteten inom länsaniäggningarna. Vidare instämde skatteutskottet i bedömningen att utredningsarbetet om samhällsplaneringens databehov borde fullföljas så att resultat därav kunde beaktas vid det kommande ställningstagandet til! bl. a. folkbokföringens framtida utformning. Riksdagen följde skatteutskottet.
1976 års förslag
Förslaget i årets budgetproposition (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 101— 110) som behandlar de regionala datoranläggningarnas kapacitet och antal grundas på en av riksskatteverket och statskontoret gemensamt gjord utredning Regionala ADB-anläggningar på länsstyrelserna för folkbokföring och beskattning m. m. (RS/AFB-utredningen). Utredningen har remissbehandlats. I utredningen har bl. a. studerats alternativ med olika datorregioner och datorer med olika kapacitetsnivåer. Utredningen har gjort vissa kostnadsberäkningar avseende ett s. k. magnetbandsorienterat system med i huvudsak samma utrustning som i nuvarande länsdatorer. Undersökningar har även gjorts för att jämföra ett s. k. skivminnesorienterat system med ett magnetbandsorienterat. Därvid har bedömts ett alternativ i vilket tre magnetbandsstationer utgått och skivminneskapaciteten ökats för att rymma folkbokföringsregister. I förhållande till magnetbandsalternativet uppgår merkostnaden per år vid 18 regioner med generell dator till 2,2 milj. kr. Med tanke på merkostnadens storlek och inriktningen mot primärt behov för folkbokföring och beskattning behandlas inte det skivminnesonenterade alternativet vidare i rapporten.
SkU 1975/76:35
12 Samhällsplaneringens behov av datorkraft
I en bilaga till utredningen har beredningsgruppen för ADB-frågor inom länsstyrelserna (ADB-beredningsgruppen) lämnat synpunkter på underlag för dimensionering och placering av de regionala anläggningarna. Gruppen framhåller vikten av att samordningskraven beaktas på ett tidigt stadium så att systemet för folkbokföring och beskattning kan användas för att tillgodose även samhällsplaneringens behov av data — ett behov som enligt gruppen främst kan hänföras till den regionalpolitiska respektive den fysiska planeringens behov av ADB-stöd. För att anläggningarna p. g. a. bristande modernitet inte skall behöva bytas ut alltför snart anser gruppen att dessa bör baseras på hög ADB-teknisk standard. Dessutom kan det visa sig nödvändigt att utrusta olika enheter vid länsstyrelserna med bildskärmar med skrivare som kan hämta uppgifter för planeringsändamål. De nya anläggningarna bör medge multibearbetningar vilket i samband med terminal skulle ge planeringsavdelningarna bättre möjligheter än f. n. att ta fram ADB-producerat underlag för planeringen. Detta innebär bl. a. att möjligheter kommer att finnas att genomföra programändring och testverksamhet.
Vid remissbehandlingen av RS/AFB-utredningen anförde bl. a. vissa länsstyrelser att beslut om antalet regionala datorer bör fattas omgående, medan bl. a. statskontoret, ADB-beredningsgruppen och länsstyrelsernas organisationsnämnd anser att ställning till frågan om antalet datorer bör anstå, bl. a. därför att man i slutet av år 1976 kommer att få en slutrapport från ADB-beredningsgruppen i vilken den regionala samhällsplaneringens behov av ADB-resurser kommer att behandlas. Dock anför gruppen att, om avgörande av antalet datorer måste fattas under hösten 1975 och om valet står mellan ett större antal datorer och ett mindre antal bättre utrustade datorer, det senare alternativet är att föredra. Samtliga länsstyrelser, länsstyrelsernas organisationsnämnd samt Föreningen Sveriges länsdatachefer anser att länsanläggningarna redan från början bör utrustas med skivminne med direktminnesteknik. Som skäl för detta anförs samhällsplaneringens krav på att få påverka det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Från vissa remissinstanser anges dessutom även som skäl kravet på direktåtkomst via terminal till data ur det nya ADB-systemet.
Fastighetsdatakommittén (FADAK) tillkallades i mars 1974 för att pröva frågan om ett system för fastighetsregistreringcn m. m. 1 yttrande till finansdepartementet i november 1974 om ADB inom folkbokföring och beskattning anförde FADAK att det mot bakgrund av tidigare utredningsarbete beträffande ADB inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet inte torde finnas några uppenbara fördelar att vinna på en iångt gående teknisk samordning mellan ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning å ena sidan samt ett ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet å den andra. Däremot
SkU 1975/76:35
menade utredningen att information mellan de båda systemen borde kunna utväxlas direkt utan manuella insatser och att en gemensam s. k. identifikationsnyckel därför behövdes.
Datainspektionen och statistiska centralbyrån (SCB) ställer sig tveksamma till att samhällsplaneringens krav skall vara dimensionerande för länsanläggningarna.
I sammanhanget bör erinras om SCB:s utredningsförslag om samordning och samarbete inom regionalstatistiken (SSRS). Förslaget syftar till att nå samverkan i statistikfrågor mellan SCB och samhällsplanerande organ inom länen och kommunerna och undvika dubbelarbete vid statistikframställningen. Ett rationellt system för statistikproduktion bör enligt SCB liksom hittills bygga på att statistiken framställs vid centralbyrån men att det ibland kan vara lämpligare att producera statistiken i närmare anslutning till de planerande organen. Produktionen bör samordnas och hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska konsekvenserna för statistikframställningen.
Finansministern ansluter sig (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 34—35) i huvudsak till SCB:s ovan refererade förslag. Vidare beräknas i budgetpropositionen medel för ett regionalstatistiskt kansli. Beträffande den regionalstatistiska databasen har SCB fått i uppdrag att efter samråd med ADB-beredningsgruppen före 1976-10-01 redovisa pågående utvecklingsarbete.
Utskottet
Nu liksom vid behandlingen år 1975 av ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskattningsområdet (CU 1975: 3 y) begränsar civilutskottet sitt yttrande till frågorna om den framtida samordningen mellan detta system och vissa andra verksamheter inom eller med anknytning till utskottets beredningsområde. Denna begränsning innebär bl. a. att utskottet inte tar ställning till antalet datorer och kapaciteten hos dem i vidare mån än som rör frågorna om samhällsplaneringens behov av datorkraft på regional nivå samt frågan om huruvida andra system inverkar på det systemförslag som förs fram i propositionen.
Innan utskottet går in på denna bedömning vill utskottet erinra om skatteutskottets — av riksdagen godkända — uttalande om att överkapaciteten inom länsdatoranläggningarna borde kunna utnyttjas för att tillgodose samhällsplaneringens behov av datorkraft. I sammanhanget vill civilutskottet erinra om det förbättrade beslutsunderlag som kommer att finnas när ADB-beredningsgruppens slutliga förslag i slutet av år 1976 föreligger. Därvid blir det bl. a. möjligt att i ett vidare sammanhang väga in de frågor som statistiska centralbyrån behandlat och som bl. a. behandlar samordningen och samarbetet inom regionalstatistiken samt frågan om en regionalstatistisk databas.
SkU 1975/76:35
14 Trots att pågående utredningsarbete ännu inte avslutats anser utskottet att utnyttjande av ADB inom andra områden bör kunna utvecklas huvudsakligen fristående från folkbokföringens och beskattningens behov av datorkraft. Utskottet har förutsatt att ett ADB-system huvudsakligen för folkbokföring och beskattning kommer att — om så skulle visa sig lämpligt — erbjuda möjligheter att genom viss teknisk komplettering av systemet tillgodose samhällsplaneringens speciella behov.
Utskottet finner mot bakgrund av det ovan anförda inte skäl motsätta sig att beslutet om antalet regionala datorer fattas under innevarande riksmöte.
Yrkandena i motionerna behandlar huvudsakligen folkbokföringens och beskattningens behov av datorkraft och inte primärt de frågor utskottet ovan behandlat varför utskottet inte finner anledning ta ställning till de enskilda motionerna.
Slutligen vill utskottet erinra om sitt uttalande förra året om att samhällsplaneringens databehov — sett ur ett vidare perspektiv — måste anses vara lika väsentligt som beskattningsadministrationens.
Vad i propositionen anförts om ett centralt personregister har inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Stockholm den 17 februari 1976
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), Adolfsson (m), Claeson (vpk), fru Landberg <'s). fru Ingvar-Svensson (c), herrar Håkansson i Trelleborg (s), Andersson i Gamleby (s) och fru Andersson i Hjärtum (c).
Särskilt yttrande
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:
Vid prövningen av ett ADB-system för bl. a. samhällsplaneringens behov måste integritetsfrågan tillmätas stor vikt. Denna uppfattning kom till uttryck i ett särskilt yttrande när civilutskottet förra året (CU 1975: 3 y) behandlade frågan om ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning. Det finns skäl att erinra om denna uppfattning i detta sammanhang, även om civilutskottet begränsat sitt yttrande till samhällsplaneringens behov av datorkraft.
GOTA B 51541 Slockholm 1976