Med anledning av motioner ang. beskattningen av vissa samfälligheter, m. m.

SkU 1975/76: 41

Skatteutskottets betänkande 1975/76: 41

med anledning av motioner ang. beskattningen av vissa samfälligheter, m. m.

Motioner

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:963 av herrar Elmstedt (c) och Petersson i Ronneby (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att skattskyldigheten för vissa föreningar ändras enligt vad som i motionen anförts;

1975/76:982 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna för beskattning av samfällighet att dubbelbeskattning undviks.

Gällande bestämmelser

Frågan om beskattningen av gemensamhetsanläggningar och andra samfälligheter reglerades vid 1975 års riksdag (prop. 1975:48, SkU 22). De nya reglerna träder i kraft fr. o. m. inkomståret 1976 och innebär i korta drag följande.

Beträffande marksamfallighet, som utgör taxeringsenhet och sorn förvaltas av juridisk person, är den juridiska personen skattskyldig. I övriga fall skall i princip ägarna av delägarfastigheterna beskattas för verksamheten på samfälligheten.

1 de fall då den juridiska personen beskattas - exempelvis för inkomst av häradsallmänningar, sockenallmänningar, gemensamhetsskogar o. d. samfälligheter - skall inkomsten beräknas enligt de allmänna regler som gäller för färvärvskällan. Utdelning till delägare får emellertid i fortsättningen dras av vid inkomstberäkningen och beskattas i motsats till tidigare hos delägarna. Statlig inkomstskatt tas ut hos den juridiska personen efter samma procentsats som gäller för ekonomiska föreningar, dvs. efter 32 "<< av den beskattningsbara inkomsten. I motsats till vad som gäller beträffande ekonomiska föreningar och aktiebolag saknas föreskrifter om beskattning av kapitalet i samfälligheten i samband med upplösning av den juridiska personen.

I samband med riksdagsbehandlingen uppmärksammades bl. a. vissa dubbelbeskattningseffekter som kunde uppkomma i samband med övergången till det nya systemet därigenom att vinst som beskattas hos marksamfallighet före ikraftträdandet kommer att beskattas hos delägarna, om den delas ut efter ikraftträdandet. Samfälligheten blir då berättigad till avdrag för ut -

1 Riksdagen IÖ75/76. 6sami. Nr4i

SkU 1975/76:41

delningen, men det är givetvis osäkert i vad mån samfälligheten kan utnyttja denna avdragsrätt under beskattningsåret eller genom förlustavdrag senare år. Utskottet ansåg att ej avsedda dubbelbeskattningseflekter så långt som möjligt borde undvikas men ville samtidigt framhålla att betydelsen av det påpekade förhållandet inte borde överdrivas, eftersom samfälligheterna hade möjlighet att intill ikraftträdandet dela ut ifrågavarande vinster utan beskattningskonsekvenser för delägarna. Dubbelbeskattningseffekter torde emellertid kunna uppkomma även efter ikraftträdandet, och utskottet utgick ifrån att regeringen - om olägenheter i nämnda eller andra hänseenden uppkom vid den praktiska tillämpningen av det nya systemet - skulle lägga fram de förslag som förhållandena kunde föranleda.

Andra samhälligheterän desom nyss nämnts-t. ex. vägforeningar eller vägsamfalligheter-skall inte taxeras enligt de nya reglerna. Intäkter och kostnader skall i stället i princip fördelas på delägarfastigheterna och beaktas i den förvärvskälla i vilken delägarfastigheten ingår. Ligger skattskyldigheten på ägare av delägarfastigheter, som är schablonbeskattade, och har värdet av samfälligheten fördelats på dessa fastigheter vid fastighetstaxeringen, blir i regel någon ytterligare beskattningsåtgärd inte aktuell utöver den inverkan på schablonbeskattningen som ett eventuellt högre taxeringsvärde kan ha. Avdrag medges emellertid för ränta och tomträttsavgäld, som hänför sig till samfälligheten.

Enligt uppgift i motionen 1975/76:963 handhas vissa för en bygd gemensamma angelägenheter, såsom väghållning och snöröjning, a v föreningar av annan typ än vägsamfallighet. Under förutsättning att denna verksamhet med hänsyn till sin art och omfattning har sådan karaktär, att den skall anses såsom rörelse i kommunalskattelagens mening, skall inkomst härav i så fall beskattas enligt vanliga regler, vilket vad beträffar den statliga inkomstskatten innebär en skattesats av 32 "n för ekonomiska föreningar och 15 "n för ideella föreningar.

I fråga om ideella föreningar bör framhållas att en sådan sammanslutning får karaktär av särskilt skattesubjekt endast under förutsättning att verksamheten har ett ideellt ändamål. Även en ideell förening kan emellertid vid sidan av sitt ideella ändamål eller som ett led däri driva verksamhet som med hänsyn till omständigheterna bör betraktas som rörelse. Även om föreningens huvudsakliga ändamål är att anse som samhällsnyttigt, skall den i så fall - med vissa speciella undantag enligt 53 8 1 mom. första stycket d kommunalskattelagen - i så fall beskattas för inkomsten härav.

Föreningsskatteutredningen har i sitt betänkande beträffande beskattningen av ideella forén ingar (Ds Fi 1975:15) föreslagit att föreningarmed religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål och med inkomster som så gott som uteslutande hänför sig till verksamhet, som har ett naturligt samband med föreningens ändamål, under vissa förutsättningar helt skall befrias från skattskyldighet.

SkU 1975/76:41

3 Utskottet

Som framgår av den tidigare redogörelsen har nya regler för beskattning av samfälligheter genomförts med verkan fr. o. m. inkomståret 1976. Beträffande marksamfällighet, som utgör särskild taxeringsenhet och som förvaltas av juridisk person, innebär de nya reglerna att den juridiska personen beskattas för inkomsten. Utdelning från samfällighet till delägarna skall emellertid dras av vid inkomstberäkningen och i stället beskattas hos delägarna.

I motionen 1975/76:982 yrkas förslag från regeringen om att vissa dubbelbeskattningseffekter skall elimineras. Som exempel på otillfredsställande effekter av de nya reglerna nämns i motionen, att vinstmedel som beskattats hos samfälligheten före ikraftträdandet men utdelas först efter ikraftträdandet kommer att beskattas även hos delägarna. Vidare anförs att motsvarande effekter kan uppkomma även beträffande vinster som efter ikraftträdandet beskattas hos samfälligheten, och att exempelvis inkomst som uppkommer i en bysamfällighets tomtstyckningsrörelse och som delas ut i sin helhet kommer att beskattas fullt ut hos delägarna, utan de avdrag som samfälligheten är berättigad till för ingångsvärde på marken.

Med anledning av vad som anförs i motionen bör framhållas att de nya reglerna genomfördes av en bred majoritet i riksdagen i syfte att åstadkomma en i möjligaste mån likformig behandling vid beskattningen av samfälligheter av olika slag och att på ett bättre sätt än tidigare tillgodose skatteförmågeprincipen och fördelningspolitiska synpunkter på beskattningen. De effekter, som nu kritiseras i motionen, observerades i samband med riksdagsbehandlingen och utgör i och för sig naturliga konsekvenser av reformen. De har delvis sin förklaring i att det givetvis inte kan komma i fråga att i strid mot syftet med reformen medge avdrag för utdelning av samfällighetens anläggningskapital och andra tillgångar utan motsvarande beskattning hos delägarna. Som utskottet framhöll förra året begränsas också de angivna dubbelbeskattningseffekterna av att samfälligheten haft god tid att före ikraftträdandet dela ut beskattade vinstmedel och andra tillgångar utan skattekonsekvenser för delägarna. Det bör på samma sätt som i fjol också påpekas, att samfälligheterna - om viss inkomst reducerats vid beskattningen genom avdrag för ingångsvärde o. d. men i sin helhet delats ut - i allmänhet torde kunna utnyttja sin avdragsrätt för utdelningen från andra inkomster samma år eller genom reglerna om förlustavdrag senare år. På lång sikt begränsas givetvis de i motionen påtalade effekterna av samfälligheternas konsolideringsbehov och av att ansamlat kapital icke beskattas hos delägarna i samband med upplösning av samfälligheten.

Utskottet vill dock inte förneka att vissa ej avsedda effekter kan uppkomma i det nya beskattningssystemet. Som utskottet framhöll förra året kan det emellertid förutsättas att regeringen - om olägenheter uppkommer vid den praktiska tillämpningen - lägger fram de förslag som förhållandena

SkU 1975/76:41

föranleder. Med hänsyn härtill och till att motionärerna inte åberopat några nya omständigheter, som bör föranleda annat ställningstagande än förra året, avstyrker utskottet motionen 1975/76:982.

1 motionen 1975/76:963 anför motionärerna att föreningar, som på frivillig grund åtagit sig att handha vissa för en bygd gemensamma angelägenheter såsom väghållning och snöröjning, beskattas för överskott som tillfälligtvis kan uppkomma exempelvis om ett kommunalt anslag för vinterväghållning på grund av väderleksförhållandena inte behöver tas i anspråk fullt ut under säsongen. Enligt motionärernas uppfattning bör ett mindre överskott i sådana fall kunna fritas från beskattning.

Utskottet vill till en början framhålla, att beskattningskonsekvenser av den art som berörs i motionen inte längre kan uppkomma beträffande verksamhet som bedrivs av vägförening. Samfälligheter av detta slag skall nämligen fr. o. m. inkomståret 1976 inte längre beskattas. Inkomsterna och utgifterna fördelas i stället på delägarfastigheterna, vilket dock för villor och andra schablonbeskattade fastigheter i allmänhet inte medför någon beskattning. Bidrag till föreningar av annat slag anses som skattepliktig inkomst endast under förutsättning att bidraget ingått i en verksamhetsgren som med hänsyn till sin art och omfattning är att betrakta som rörelse eller skattepliktig förvärvskälla av annan art. Om rörelse undantagsvis kan anses föreligga i de fall som anges i motionen, torde emellertid bidragen i allmänhet kunna lämnas i sådana former att ej avsedda beskattningskonsekvenser undviks. Med hänvisning härtill och till pågående överväganden beträffande föreningsskatteutredningens tidigare redovisade förslag beträffande skattebefrielse för vissa ideella, allmännyttiga föreningar, finnér utskottet att motionärerna inte påvisat tillräckliga skäl till initiativ i frågan från riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:963.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:963,

2. motionen 1975/76:982.

Stockholm den 16 mars 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s). Sundkvist (c). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c), Lundgren (s), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1975/76:41

5 Reservation

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "I motionen” och slutar på s. 4 med "motionen 1975/76:982” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:982 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) yrkas förslag från regeringen om att vissa dubbelbeskattningseffekter skall elimineras. Som exempel på otillfredsställande effekter av de nya reglerna nämns i motionen bl. a. att vinstmedel som beskattats hos samfälligheten före ikraftträdandet men utdelas först efter ikraftträdandet kommer att beskattas även hos delägarna. Dubbelbeskattningen kan inte elimineras genom förlustavdrag hos samfälligheten - väljes denna väg flyttas problemet endast över till vinsten för det år förlustavdraget utnyttjas. Samma effekt uppkommer i fråga om vinster som efter ikraftträdandet tas till beskattning i bolaget.

Utskottet delar i och för sig motionärernas mening att den bästa metoden att komma till rätta med problemen vore en återgång till tidigare regelsystem med beskattning enbart hos samfälligheten och skattefrihet hos delägarna för mottagen utdelning. Med hänsyn till att de nya reglerna för beskattning av samfälligheter antogs så sent som under våren 1975 är utskottet emellertid inte berett att nu förorda deras upprivande. Det är emellertid ett oeftergivligt rättvisekrav att riskerna för dubbelbeskattningseffekter så långt möjligt undanröjes.

I många marksamfälligheter växlar intäkterna kraftigt år från år - detta gäller inte minst många skogssamfälligheter. De år verksamheten främst inriktas på skogsvårdande åtgärder kan underskott uppstå som svårligen kan kompenseras genom förlustavdrag senare år. Marksamfälligheterna saknar dessutom i allmänhet avskrivningsbara tillgångar och varulager. Skulle medel fonderas drabbas de dessutom av en relativt hög skatt genom att skattesatsen för den statliga inkomstskatten höjts till 32 96. Med anledning av vad som anföres i motionen finns vidare anledning påpeka att riskerna för dubbelbeskattning inte ens kan undvikas genom att dela ut hela vinsten samma år som den uppkommer. Garantibeskattningen skulle då bli effektiv, vilket skulle få samma effekt som en dubbelbeskattning.

Det anförda innebär att utskottet är berett att tillstyrka yrkandet i motionen 1975/76:982 om skyndsam ändring av reglerna rörande marksamfälligheter så att den materiella rättvisans krav tillgodoses. Även möjligheterna till resultatutjämning bör därvid beaktas.

dets att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:982 hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna för beskattning av samfällighet att dubbelbeskattning undviks.

■

' • ■

■

i-n ,