Med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften m. m.
SkU 1975/76:42
Skatteutskottets betänkande 1975/76:42
med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:171 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:182 - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
1. befrielse för kommuner och landsting från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift,
2. extra bolagsskatt i syfte att finansiera ökade statliga insatser till kommuner och landsting;
1975/76:199 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari under punkten B hemställs att riksdagen uttalar att vid utformningen av det framtida skattesystemet särskild hänsyn skall tas till de ideella organisationernas och de fria samfundens speciella ekonomiska förhållanden i det syfte som anförts i motionen; 1975/76:529
av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag under innevarande år om borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften för kristna och andra humanitära organisationer;
1975/76:532 av herr Karlehagen m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften för de fria trossamfunden och organisationer för humanitär verksamhet; 1975/76:696
av herr Ekinge m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar att genom komplettering av lagen om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet nedsättning jämväl skall omfatta Gotland;
1975/76:702 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att den allmänna arbetsgivaravgiften sänks till 2 % inom Tanums och Strömstads kommuner;
1975/76:709 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar undanta de ideella föreningarna från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift för sin personal;
1 Riksdagen 1V7S/76. 6 sami. Sr 42
SkU 1975/76:42
1975/76:710 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid beräkning av allmän arbetsgivaravgift för person som driver rörelse i form av enskild firma eller jordbruk inkomster och underskott i dessa avräknas mot varandra så att dubbelbeskattning förhindras;
1975/76:986 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar höja gränsen för skyldighet att erlägga s. k. egenavgift från en årsinkomst om 18 000 kr. till en årsinkomst om 30 000 kr.;
1975/76:995 av fru Lindquist (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att de ideella organisationer som i princip är befriade från att erlägga inkomst-, arvs- och gåvoskatt även skall befrias från skyldigheten att utge allmän arbetsgivaravgift;
1975/76:1017 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den allmänna arbetsgivaravgiften borttages för de fria trossamfunden och de humanitära organisationerna;
1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:1979 - under punkten 3 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag, innebärande att egenföretagare skall ges rätt att vid deklarationen dra av ett belopp motsvarande 125 procent av egenavgiften för allmän arbetsgivaravgift;
1975/76:1994 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:1779 - hemställs att riksdagen beslutar att den allmänna arbetsgivaravgiften slopas i det inre stödområdet fr. o. m. den 1 juli 1976;
1975/76:2129 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen 1975/76:2128 - under punkten 1 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en förbättring av den näringspolitiska miljön genom att konsekvenserna av den allmänna arbetsgivaravgiften noga övervägs vid av riksdagen beslutade "överläggningar om ett program mot inflationen".
Punkten A i motionen 1975/76:199, punkterna 1, 2 och 4 i motionen 1975/76:1990 samt punkten 2 i motionen 1975/76:2129 behandlas av utskottet i andra sammanhang.
Frågornas tidigare behandling
Skatteutskottet har under innevarande riksmöte redan behandlat frågor om den allmänna arbetsgivaravgiften vid två olika tillfällen. Utskottet har i betänkandet 1975/76:7 med anledning av motioner om avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften m. m. dels lämnat en sammanställning beträffande de avgifter som tas ut på de anställdas löner och i vissa fall även i form av s. k. egenavgifter dels redovisat den tidigare behandlingen av
SkU 1975/76:42
åtskilliga av de frågor som tas upp i nu förevarande betänkande. Behandlingen av frågor rörande regional differentiering av arbetsgivaravgiften framgår av betänkandet 1975/76:19. Med hänsyn härtill finner utskottet det inte erforderligt att nu åter redovisa den tidigare behandlingen utan utskottet hänvisar i denna fråga till nyssnämnda betänkanden i den mån förhållandena inte belyses av vad utskottet anför i det följande.
Utskottet
De löneanknutna arbetsgivaravgifternas ökande andel av statsinkomsterna har naturligt nog också medfört ett ökat intresse för dessa avgifters konstruktion och verkningar, vilket också tagit sig uttryck i att antalet motioner i sådana frågor årligen stigit. När det gäller motionerna till innevarande riksmöte kan konstateras att motionärernas intresse mera kommit att inriktas på de skattemässiga effekterna av socialförsäkringsavgifterna än på verkningarna av den allmänna arbetsgivaravgiften. De 14 motioner rörande den allmänna arbetsgivaravgiften som utskottet behandlar i detta betänkande berör på ett par undantag när frågor som varit föremål för riksdagens prövning vid upprepade tillfällen och åtskilliga så sent som under hösten 1975. Utskottet har mot denna bakgrund inte funnit skäl att ta upp sådana frågor till någon mera ingående förnyad prövning utan nöjer sig i huvudsak med att hänvisa till vad som tidigare åberopats.
Undantag för ideella organisationer
Den största gruppen av de här behandlade motionerna innehåller yrkanden om avgiftsbefrielse för kristna, humanitära-och andra ideella organisationer. I motionerna 1975/76:709 och 995 begärs omedelbar lagstiftning, i motionerna 1975/76:529, 532 och 1017 hemställs om riksdagsskrivelse i samma syfte medan motionärerna i motionen 1975/76:199 nöjer sig med att begära ett riksdagsuttalande om särskild hänsyn till de ideella organisationerna vid utformningen av det framtida skattesystemet. Av motiveringen i sistnämnda motion framgår att motionärerna därvid i första hand avser den allmänna arbetsgivaravgiftens utformning.
Då utskottet behandlade likartade motionsyrkanden under hösten 1975 framhölls att frågan om befrielse för ideella organisationer från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift givetvis också är beroende av avgiftens framtida utformning. Utskottet erinrade i samband därmed om att företagsskatteberedningen utreder frågan om en differentiering av avgiften bl. a. i förhållande till den avgiftsskyldiges bärkraft. Ett enigt utskott fann därför att beredningens ställningstaganden borde avvaktas även i denna fråga. Om resultatet av denna utredning inte innebär en lösning för de ideella or -
SkU 1975/76:42
ganisationerna, förklarade utskottet sig givetvis berett att förutsättningslöst ta upp problemet till förnyad prövning. Utskottet finner inte skäl att ändra sin ståndpunkt i frågan och kan följaktligen inte nu förorda att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna.
R eliona I avgiftsbefrielse
När utskottet under hösten 1975 behandlade frågan om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet förelåg skilda uppfattningar om angelägenheten av en sådan åtgärd. Utskottet enades om en kompromiss av innebörd att avgiften skulle sättas ned för år 1976 enbart inom det inre stödområdet. Vid ärendets behandling i kammaren tillkom en ändring som inte omfattades av kompromissen och som innebar att nedsättningen av procentsatsen inom det inre stödområdet även skulle omfatta kommunerna.
I motionen 1975/76:1994 begär moderata samlingspartiet att den allmänna arbetsgivaravgiften helt skall slopas inom det inre stödområdet fr. o. m. den 1 juli 1976. Yrkanden om nedsättning av avgiften inom kommuner med särskilda sysselsättningsproblem framförs också i ett par motioner. I motionen 1975/76:696 begäis att nedsättningen inom det inre stödområdet även skall gälla Gotland och ett motsvarande yrkande avseende Tanums och Strömstads kommuner framförs i motionen 1975/76:702.
Utskottet, som inte anser sig nu kunna frånträda den tidigare träffade kompromisslösningen i frågan, avstyrker med hänvisning härtill förevarande yrkanden.
Kommuner och landsting
Det i motionen 1975/76:171 ånyo framförda kravet på undantag för kommuner och landsting från den allmänna arbetsgivaravgiften avslogs också under hösten 1975 på utskottets hemställan. Utskottet hänvisade då bl. a. till sin tidigare motivering att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utreds av kommunalekonomiska utredningen. Då några nya synpunkter inte framkommit i frågan avstyrker utskottet även motionen 1975/76:171 i denna del.
I samma motion finns också ett yrkande om extra bolagsskatt för att finansiera ökade statliga insatser till kommuner och landsting. Detta yrkande, som inte har något direkt samband med den allmänna arbetsgivaravgiften, skall främst ses som ett led i strävanden att skapa ekonomisk täckning för motionärernas förslag att staten skall betala kommunernas lönekostnader för barnomsorgen. Utskottet, som förordat en annan lösning för att täcka de kommunala kostnaderna för barnomsorgen (SkU 1975/76:4 y), finner med hänsyn härtill inte heller skäl att tillstyrka motionen 1975/76:171 i denna del.
SkU 1975/76:42
5 Egenavgiften
Vid de s. k. Hagauppgörelserna har överenskommelser träffats om att vid beräkning av egenavgifter vissa bottenbelopp undantas från avgiftsbeläggning. Det avgiftsfria beloppet är fr. o. m. 1976 18 000 kr.
I motionen 1975/76:986 yrkas att detta belopp höjs till 30 000 kr. med motiveringen att egenföretagama annars inte uppnår någon reell likställighet med löntagare i de lägre inkomstlägena.
Såvitt utskottet kan finna måste motionärernas resonemang bygga på ett missförstånd. På löntagarens lön betalar arbetsgivaren avgift från första kronan och avgiften inkräktar alltså på det utrymme inom vilket löntagaren kan kräva löneförhöjningar. Några principiella skäl för att ta ut egenavgift endast på den del av inkomsten som ligger över den i motionen avsedda låginkomstnivån kan inte anföras även om vissa invändningar kan riktas mot egenavgiftens konstruktion i andra avseenden. Det anförda föranleder emellertid att utskottet avstyrker bifall till motionen 1975/76:986.
Beträffande egenavgiftens konstruktion har upprepade gånger hävdats att den för jordbrukare och rörelseidkare ofta blir högre än arbetsgivarens avgift på grund av att näringsidkarens inkomster av det i verksamheten nedlagda kapitalet också ingår i avgiftsunderlaget.
På dessa grunder yrkas i motionen 1975/76:1990 under punkten 3 att egenföretagare skall i deklarationen få göra avdrag med 125 % av erlagda avgifter. Motionärerna medger att den angivna frigränsen på 18 000 kr. innebär viss kompensation för ifrågavarande merbeskattning men anser inte denna lättnad vara tillräcklig.
Utskottet, som tidigare avstyrkt motsvarande yrkanden med hänvisning bl. a. till de lättnader som frigränsen innebär, anser att även denna fråga bör anstå tills resultatet av företagsskatteberedningens prövning av arbetsgivaravgifterna föreligger.
Med i huvudsak samma motivering avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975/76:710 om rätt att vid beräkning av underlag för egenavgift få avräkna underskott mellan olika förvärvskällor eller mellan förvärvskällor i olika kommuner. Denna fråga lär enligt vad utskottet erfarit också ha uppmärksammats av 1972 års skatteutredning.
A rbetsgivaravgiftens näringspolitiska konsekvenser
Utskottet har slutligen också att behandla yrkandet i motionen 1975/76:2129 punkten 1 om att riksdagen skall begära en förbättring av den näringspolitiska miljön genom att konsekvenserna av arbetsgivaravgiften noga övervägs vid de av riksdagen begärda överläggningarna om ett program mot inflationen.
Med hänvisning till att frågan om arbetsgivaravgiftens konstruktion m. m. hänskjutits till företagsskatteberedningen, vars betänkande i frågan
SkU 1975/76:42
väntas föreligga vid detta års slut, avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2129 i denna del.
Utskottet hemställer
1. beträffande undantag för ideella organisationer att riksdagen avslår
1. motionen 1975/76:199, punkten B,
2. motionen 1975/76:529,
3. motionen 1975/76:532,
4. motionen 1975/76:709,
5. motionen 1975/76:995,
6. motionen 1975/76:1017;
2. beträffande regional avgiftsbefrielse att riksdagen avslår
1. motionen 1975/76:696,
2. motionen 1975/76:702,
3. motionen 1975/76:1994;
3. beträffande kommuner och landsting
att riksdagen avslår motionen 1975/76:171;
4. beträffande egenavgiften att riksdagen avslår
1. motionen 1975/76:710,
2. motionen 1975/76:986,
3. motionen 1975/76:1990, punkten 3;
5. beträffande arbetsgivaravgiftens näringspolitiska konsekvenser att riksdagen avslår motionen 1975/76:2129, punkten 1.
Stockholm den 16 mars 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
A'äivarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Sundkvist (c). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c). Lundgren (s), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
1. av herr Magnusson i 3orås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att sista stycket av det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 4 behandlas under rubriken Regional avgiftsbefrielse bort ha följande lydelse:
SkU 1975/76: 42
7 Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76:1994 att den allmänna arbetsgivaravgiften helt bör slopas inom det inre stödområdet och att denna nedsättning ej blott bör vara temporär. Utskottet finnér emellertid att den kompromiss som tidigare träffats härom och som innebär en nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter under 1976 ej bör frånträdas för detta år. Utskottet förordar i stället att det i motion 1994 begärda slopandet av arbetsgivaravgiften i inre stödområdet bör träda i kraft först fr. o. m. 1 januari 1977. Utskottet tillstyrker bifall till motionen 1975/76:1994 och avslag på motionerna 1975/76:696 och 702.
dels att utskottet beträffande regional avgiftsbefrielse, mom. 2.3, bort hemställa att
riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1994 begär förslag till hösten 1976 om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet fr. o. m. 1977;
2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med i” och slutar med "års skatteutredning” bort ha följande lydelse:
Enligt skattelagstiftningen skall inkomst redovisas i olika förvärvskällor såsom inkomst av tjänst, rörelse jordbruksfastighet m. m. Driver en person både rörelse och jordbruk skall detta redovisas som skilda förvärvskällor.
Enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift (1968:419) skall fysisk person erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomst av här i riket bedriven rörelse eller inkomst av jordbruksfastighet. I motionen 1975/76:710 påpekas att detta medför att arbetsgivaravgift tas ut på en egenföretagares hela rörelseinkomst även om samme person skulle ha underskott på av honom samtidigt driven jordbruksrörelse och att motsvarande förhållande uppstår om en person driver två självständiga rörelser. Skulle den ena ge överskott och den andra underskott sker ingen avräkning av underskottet vid beräkning av arbetsgivaravgiften. Rimligtvis borde enligt motionärerna endast nettot, dvs. överskott med avdrag för underskott, avgiftsbeläggas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att dubbelbeskattning av detta slag bör undvikas. Utskottet instämmer således i syftet med motionen 1975/76:710. I de fall, där denna situation blir aktuell, har frågan stor ekonomisk betydelse. Motsvarande felaktighet gäller nämligen även i fråga om socialförsäkringsavgifterna. Hela detta frågekomplex bör enligt utskottets uppfattning lösas i samband med den proposition som i dagarna aviserats beträffande arbetsgivaravgifternas marginalskatteeffekter.
dels att utskottet beträffande egenavgiften, mom. 4.1, bort hemställa att riksdagen hemställer att regeringen beaktar vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:710 i samband med utarbetandet av den aviserade propositionen beträffande vissa lätt -
SkU 1975/76: 42
nader i fråga om beräkningen av arbetsgivaravgifter för egenföretagare,
3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”utskottet, som” och slutar med "arbetsgivaravgifterna föreligger” bort ha följande lydelse:
Motivet för det i motionen 1975/76:1990 framlagda förslaget om att egenföretagare i deklarationen skall fä göra ett avdrag med 125 96 av erlagda avgifter är att med gällande skatteregler i avgiftsunderlaget inräknas även inkomster som de facto måste karakteriseras som inkomst av i företaget investerat kapital. Utskottet tillstyrker bifall till den i motionen 1975/76:1990 föreslagna schablonregeln.
dels att utskottet beträffande egenavgiften, mom. 4.3, bort hemställa att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag, innebärande att egenföretagare får rätt att i självdeklarationen dra av ett belopp motsvarande 125 96 av egenavgiften för allmän arbetsgivaravgift; Särskilt
yttrande
av herr Hörberg (fp):
Gränsen mellan det inre stödområdet och det allmänna stödområdet fastställs av regeringen. Det inre stödområdet omfattar f. n. de inre delarna av de s. k. skogslänen. Även om Gotland således ej tillhör det inre stödområdet, synes sysselsättningssvårigheterna på Gotland i många avseenden vara lika dem som råder inom det inre stödområdet. Gotland har också förts till det försöksområde som skall komma i fråga för ett särskilt sysselsättningsstöd. Det saknas icke motiv för att sätta in samma sysselsättningsfrämjande åtgärder på Gotland som inom det inre stödområdet.
För en region såsom t. ex. norra Bohuslän, där staten av miljöskäl stoppar betydande industrietablering, har statsmakterna ett speciellt ansvar att trygga sysselsättningen. Stora ansträngningar måste göras för att lokalisera miljövänlig industri till sådant område. - Tanums och Strömstads kommuner är typexempel på kommuner, vilkas sysselsättningsläge har försvårats på grund av riksplanen.
Mycket talar för att en sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften till 2 96, vilket beslöts av riksdagen hösten 1975 för det inre stödområdet, även borde ifrågakomma såsom etablerings- och sysselsättningsfrämjande åtgärd för Gotlands, Tanums och Strömstads kommuner. Med hänsyn till den översyn som f. n. äger rum, bl. a. beträffande gränsdragningen mellan det inre och det allmänna stödområdet, har jag ansett det riktigast att nu avstå från att yrka bifall till motionerna 1975/76:696 beträffande Gotlands och 1975/76:702 beträffande Tanums och Strömstads kommuner.
GOTAB 51516 Stockholm 1976