Med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen
SkU 1975/76: 49
Skatteutskottets betänkande 1975/76: 49
med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:395 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst att rätten till förlustutjämning kvarstår, om den som övertagit aktier i fåmansbolag på grund av arv, testamente eller bodelning överlåter dessa till tidigare ägare av aktier i företaget;
1975/76:983 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning för konstnärer;
1975/76:996 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för att åstadkomma erforderliga möjligheter till inkomstutjämning;
1975/76:1004 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att bestämmelserna om överföring av investeringsfonder, arbetsmiljöfonder samt särskild investeringsfond inom koncern anpassas till de bestämmelser som gäller för koncernbidrag;
1975/76:1047 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att utredning verkställs i syfte att tillförsäkra svenska fiskeföretag att för viss tid skattefritt avsätta medel till investeringsfond;
1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1975/76:1979- under punkten 4 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag om införande av avdragsgilla forsknings- och självfinansieringsfonder;
1975/76:2107 av herr Kronmark m. fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1975/76:2106 - under punkten 1 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att möjligheter öppnas för yrkesfiskare att avsätta medel till särskilt investeringskonto;
1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1975/76:2122- under punkten A 4 hemställs att riksdagen uttalar angelägenheten av att företagsskatteberedningen snarast lägger fram förslag
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 49
SkU 1975/76:49
i syfte att skapa möjligheter till fondavsättningar enligt kontometoden avpassade för de mindre företagen.
Yrkandena under punkterna 1 och 2 i motionen 1975/76:1990 behandlas i betänkandet SkU 1975/76:53 och yrkandet under punkten 3 i samma motion i betänkandet SkU 1975/76:42.
Yrkandena under punkterna 2 och 3 i motionen 1975/76:2107 har behandlats i betänkandet SkU 1975/76:33.
Yrkandena under punkterna A 1 och A 2 i motionen 1975/76:2124 behandlas i betänkandet SkU 1975/76:52 och yrkandena under punkterna A 3 samt Bl och B 2 i samma motion i betänkandet 1975/76:53.
Gällande bestämmelser
Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip som en sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för bestämmelserna vissa möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.
Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna för värdering av varulager, avskrivning av inventarier m. m. Anledning saknas att i detta sammanhang gå in närmare på denna fråga.
Även öppen resultatutjämning medges i viss utsträckning, nämligen enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst samt enligt särskilda bestämmelser om vissa kontoavsättningar m. m.
Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskift dödsbo och familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till flera år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig.
Rätt XxWförlustuiiämmnj’ infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott i annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas såsom förlustavdrag när som helst vid taxering för de följande sex åren. Som förlust räknas inte endast underskott i egentlig mening utan även andra allmänna avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas. För att förlustavdrag skall kunna medges krävs att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också fullgjorts. Uppgår förlusten under förluståret inte till 1 000 kr., får densamma inte utnyttjas som förlustavdrag.
Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening övergår i andra händer genom att aktierna i bolaget eller andelarna i föreningen byter ägare, medför detta att aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens rätt till utjämning
SkU 1975/76:49
av förlust upphör. Reglerna avser att förhindra missbruk och tar sikte på fåmansbolag. Avsikten är att företag utan andra "värden" än en skattemässig rätt till förlustavdrag inte skall kunna gå i handel. Förlustavdrag får därför medges endast om aktierna eller andelarna helt eller så gott som helt ägs av samma personer vid taxeringsårets utgång som vid förlustårets ingång. Äganderättsövergång genom arv, testamente eller bodelning saknar betydelse i detta sammanhang. Liknande regler gäller vid fusion.
Lagstiftningen om förlustutjämning grundade sig på förslag av 1957 års skatteutredning i betänkandet (SOU 1958:35) Förlust- och resultatutjämning. Utredningen avvisade tanken på en allmän öppen resuliaiinjänmmg genom en kontometod med hänvisning främst till de stats- och kommunfinansiella verkningarna av en sådan anordning. Däremot föreslogs rätt till utjämning av statlig inkomstskatt pä mehnkomst i vissa fall, men detta förslag ledde inte till lagstiftning.
Reglerna om skogskonto innebär att skattskyldig, som haft intäkt av skogsbruk, enligt skogskontolagen (1954:142) kan få uppskov med taxeringen för den del av intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges för ett och samma beskattningsår med högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog samt 40 % av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare som drabbats av stormskador har dessa procenttal för vissa år höjts till 80 resp. 50.
Av övriga bestämmelser på detta område förtjänar särskilt att nämnas lagstiftningen om investeringsfonder för konjunkturutjänming. Enligt lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning har aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank rätt att göra avsättning till investeringsfond. Avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse får medges med högst 40 % av årsvinsten före skatt. Beträffande investeringsfond för skogsbruk får avdrag medges med högst 10 % av bruttointäkten av skogsbruk. 46 % - eller i visst fall 40 % - av avsättningen skall insättas på särskilt konto i riksbanken. Investeringsfondernas primära uppgift är att utgöra ett verksamt medel i den konjunkturutjämnande politiken. Fonden får i princip disponeras endast efter beslut av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen.
Frågornas tidigare behandling
Motionsyrkanden om ändringar i förordningen om rätt till förlustutjämning och genomförande av rätt till progressionsutjämning och allmän öppen resultatutjämning har behandlats av riksdagen årligen alltsedan förlustutjämningsförordningen antogs år 1960. Bevillningsutskottet har vid sin prövning av motsvarande yrkanden ansett att bestämmelserna om förlustutjämning av främst kontrolltekniska skäl bör bibehållas i sin nuvarande utformning. Utskottet har inte heller ansett skäl föreligga att genomföra en rätt till progressionsutjämning med hänvisning till att redan gällande bestämmelser kan anses undanröja de mest iögonenfallande verkningarna i ifrå 1*
Riksdagen 1975/76. 6 samt. Nr 49
SkU 1975/76:49
gavarande hänseende av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen.
Beträffande frågan om en allmän öppen resultatutjämning har bevillningsutskottet uttalat bl. a. att denna fråga är så central för det svenska skattesystemet i dess helhet att den inte kan avgöras utan en noggrann omprövning av gällande regler för inventarieavskri vning och varulagervärdering och de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering och resultatutjämning som skattereglerna nu erbjuder. Vidare har såväl bevillningsutskottet som skatteutskottet ansett att införandet av rätt till resultatutjämning inom vissa verksamhetsområden eller för vissa yrkeskategorier skulle strida mot grundläggande principer vid beskattningen (BeU 1970:20 och SkU 1971:55).
Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden vid 1975 års riksmöte anförde skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1975:15 att de speciella bestämmelserna om förlustavdrag för fåmansbolag tillkommit för att förhindra handel med förlustbolag utan andra "tillgångar" än rätt till förlustavdrag. Utskottet var medvetet om att bestämmelserna i enstaka fall kunde förefalla stränga men såvitt utskottet kunnat finna hade bestämmelserna om rätt till förlustavdrag för fåmansbolag inte medfört sådana olägenheter att utskottet med hänsyn till riskerna för missbruk ansåg sig kunna tillstyrka en uppmjukning av ifrågavarande regler.
Yrkanden om införande av rätt till progressionsutjämning avstyrkte utskottet med motiveringen att det var förenat med stora svårigheter att genom en generellt verkande lagstiftning möjliggöra en utjämning av beskattningen för skattskyldiga, som har från år till år mycket växlande inkomster, utan att få från skatteförmåge- och rättvisesynpunkt icke önskvärda biverkningar av lagstiftningen.
Motionsyrkanden om allmän öppen resulta/utjämning avstyrktes med hänvisning till att företagsskatteberedningen utreder frågan om resultatutjämning och reservbildning genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder. Även yrkanden om införande av olika typer av fondavsättningar avstyrkte utskottet under åberopande av att företagsskatteberedningen enligt sina direktiv har till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna att inom investeringsfondsystemets ram åstadkomma avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Utskottet erinrade också om att vissa av motionsyrkandena redan var tillgodosedda genom bestämmelsen om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt och genom den tillfälliga lagstiftningen om avsättning till särskild investeringsfond och insättning på investeringskonto för skog.
Frågan om överförande av arbetsmiljö/om/ mellan aktiebolag och ekonomiskaföreningar behandlades i betänkandet SkU 1974:40, vari utskottet bl. a. anförde:
SkU 1975/76:49
5 Skatteuttaget vid den statliga taxeringen är 40 96 för aktiebolag och 32 96 för ekonomiska föreningar. Om arbetsmiljöfonden hos ett dotterbolag fick överföras till ett moderföretag, som är ekonomisk förening, skulle detta kunna utnyttjas för att uppnå opåkallade skattelättnader, när de outnyttjade fondmedlen återförs till beskattning hos moderföretaget efter femårstidens utgång. Utskottet kan därför inte tillstyrka att arbetsmiljöfond får överföras från aktiebolag till ekonomiska föreningar.
Utskottet
1 detta betänkande behandlar utskottet motioner om förlust- och progressionsutjämning samt om olika fondavsättningar i syfte att förbättra företagens konsolideringsmöjligheter.
Förlustutjämning
Enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst har fåmansföretag rätt till förlustavdrag endast om ägarförhållandena i företaget är i det väsentliga desamma vid förlusttillfället som då förlustavdraget skall utnyttjas. Detta krav anses uppfyllt, om aktierna vid dessa tillfällen helt eller så gott som helt ägs av samma personer eller av någon eller några, som på grund av arv, testamente eller bodelning trätt i dessa personers ställe.
I motionen 1975/76:395 yrkas att rätten till förlustavdrag skall kvarstå om den som övertagit aktierna genom arv, testamente eller bodel ning överlåter dessa till tidigare ägare av aktier i företaget.
Den ifrågavarande bestämmelsen i förlustutjämningsförordningen har tillkommit för att förhindra att likvidations- eller konkursmässiga företag utbjuds till nya ägare, som avser att påbörja eller till företaget överföra vinstgivande verksamhet.
1 dylika fall bör självfallet de nya ägarna inte få utnyttja företagets tidigare förlust. Risk för missbruk av bestämmelserna har i första hand ansetts föreligga när det gäller fåmansföretag. Utskottet vill inte förneka att det i enstaka fall vid ägarbyten kan förefalla rimligt att förlustavdrag får utnyttjas. Mot bakgrund av de missbruk av beskattningsreglerna, som förekommit och förekommer inom fåmansföretagssektorn och som statsmakterna genom lagstiftningsingripanden under senare år på allt sätt sökt hindra, är utskottet emellertid inte berett tillstyrka generella bestämmelser av det slag som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1975/76:395.
Progressionsutjänmmg
I motionen 1975/76:996 begärs snabba åtgärder för att åstadkomma erforderliga möjligheter till inkomstutjämning med hänsyn till de beslutande inskränkningarna i avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier, och i motionen 1975/76:983 begärs utredning om inkomstutjämning för konstnärer.
SkU 1975/76:49
6 Frågan om införande av generella regler om progressionsutjämning vid den statliga inkomstbeskattningen har sedan 1960 årligen prövats och avvisats av riksdagen. Såväl bevillnings- som skatteutskottet har därvid hänvisat till de invändningar av principiell natursom vid remissbehandlingen riktades mot skatteutredningens förslag. Det har vidare framhållits att de mest iögonenfallande verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen numera undanröjts genom lagstiftningen om förlustutjämning, ackumulerad inkomst och skogskonto.
Ett av syftena med de i höstas beslutade ändringarna av beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar var att motverka att sådana försäkringar utnyttjas för att åstadkomma obehöriga lättnader i progressionen vid beskattningen. Trots de inskränkningar, som genomförts i rätten till avdrag för pensionsförsäkringspremier, finns det fortfarande inte obetydliga möjligheter att ta pensionsförsäkringar i inkomstutjämnande syfte. Därtill kommer att företagsskatteberedningen enligt sina direktiv har till uppgift att bl. a. ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen. Som utskottet framhöll i sitt betänkande SkU 1975/76:20 kommer utredningen därvid givetvis att beakta konsekvenserna av de ändrade beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar. Även frågan om inkomstutjämning för konstnärer faller inom ramen för företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:983 och 996.
Öppen resulta/utjämning
I flera av motionerna begärs utredning och förslag om fondavsättningar av olika slag. Sålunda begärs i motionen 1975/76:1047 utredning för att ge yrkesfiskarna möjlighet att för viss tid skattefritt avsätta medel till investeringsfond, och i motionen 1975/76:2107 (punkten 1) begärs rätt för yrkesfiskare att avsätta medel till särskilt investeringskonto. I motionen 1975/76:1990(punkten 4) hemställer motionärerna om utredning och förslag om införande av avdragsgilla forsknings-och själ vfinansieringsfonder. Vidare begärs i motionen 1975/76:2124 (punkten A 4) ett riksdagsuttalande om angelägenheten av att företagsskatteberedningen snarast lägger fram förslag om fondavsättningar enligt kontometoden för de mindre företagen.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen avvisat liknande motionsyrkanden med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom företagsskatteberedningen. Beredningen har nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Enligt vad utskottet erfarit har beredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under innevarande år.
SkU 1975/76:49
7 I avvaktan på resultatet av företagsskatteberedningens arbete avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:1047,1990 punkten 4,2107 punkten 1 och 2124 punkten A 4.
Överföring av fonder inom koncern
Om ett aktiebolag äger mer än nio tiondelar av aktiekapitalet i ett eller flera aktiebolag kan regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen enligt 20 S 2 mom. lagen(1955:256)om investeringsfonder för konjunkturutjämning medge att investeringsfond hos ett av bolagen helt eller delvis får övertas av ett annat av bolagen. En motsvarande bestämmelse finns i 10 1: lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond och 9 S lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond.
I motionen 1975/76:1004 yrkas att bestämmelserna om överföring av investeringsfond för konjunkturutjämning, arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond inom koncern anpassas till de bestämmelser som gäller för koncernbidrag. Motionärernas förslag innebär att överföring av ifrågavarande fondmedel skall kunna ske mellan ekonomisk förening och av föreningen helägt bolag i endera riktningen och mellan systerbolag, som båda är helägda bolag till samma förening. Vidare skall överföring kunna ske från moderföretag till indirekt helägda bolag.
Det är i och för sig riktigt, som motionärerna påpekat, att en utvidgad möjlighet att överföra fonder inom en koncern ökar möjligheterna att styra investeringarna. Man kan emellertid inte bortse från att sådana överföringar kan utnyttjas för att uppnå opåkallade skattelättnader genom att skatteuttaget vid den statliga taxeringen är 40 % för aktiebolag men endast 32 % för ekonomiska föreningar. En ytterligare komplikation i sammanhanget är det arbetstagarinflytande på fondmedlens användning som är föreskrivet i fråga om arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder. Även om utskottet av anförda skäl inte är berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i ämnet, har företagsskatteberedningen givetvis möjlighet att närmare utreda och överväga motionärernas förslag.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:1004.
Utskottet hemställer
1. beträffande förlustutjämning
att riksdagen avslår motionen 1975/76:395;
2. beträffande progressionsutjämning att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:983,
b. motionen 1975/76:996;
3. beträffande öppen resultatutjämning att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:1047,
SkU 1975/76:49
b. motionen 1975/76:1990 punkten 4,
c. motionen 1975/76:2107 punkten 1,
d. motionen 1975/76:2124 punkten A 4;
4. beträffande överföring av fonder inom koncern att riksdagen avslår motionen 1975/76:1004.
Stockholm den 30 mars 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg(s), Magnusson i Borås(m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein (s). Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö* (c), fruar Normark* (s), Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med ”1 dylika" och slutar med "motionen 1975/76:395", bort ha följande lydelse: Förlustutjämning får emellertid ske, om aktier övergått till annan på grund av arv, testamente eller bodelning. Däremot får inte rätten till förlustutjämning kvarstå, om aktjerna överlåts till annan tidigare hälftenägare, vilket inte är ovanligt vid den ene aktieägarens frånfälle. Utskottet biträder därför den i motionen 1975/76:395 föreslagna ändringen att förlustutjämning skall få utnyttjas, om den som övertar aktier i fåmansbolag är tidigare aktieägare i företaget.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:395 hos regeringen begär förslag till innevarande riksmöte om ändring av förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst, när aktier i fåmansbolag överlåtits till tidigare aktieägare.
2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Ett av” och slutar med "företagsskatteberedningens utredningsuppdrag” bort ha följande lydelse:
Den progressiva beskattningen innebär att den som under olika år har
SkU 1975/76:49
varierande inkomster inte sällan drabbas mycket hårt. Därför framstår behovet av en allmän progressionsutjämning som synnerligen befogat. Efter det beslut som riksdagen tog under fjolåret, innebärande begränsningar i rätten att göra avdrag för pensionsförsäkringspremier, försämrades möjligheterna till resultatutjämning i avsevärd omfattning. Med hänsyn till den betydelse, som denna avdragsrätt tidigare av statsmakterna ansetts ha, har krav på progressionsutjämning avvisats av riksdagen. När nu denna utjämningsmöjlighet i avsevärd mån borttagits, finnér utskottet det motiverat att en utredning snarast kommer till stånd för att framlägga förslag om inrättande av en sådan allmän progressionsutjämning. Med det anförda finner utskottet att motionen 1975/76:996 bör bifallas.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:996 och 1975/76:983 hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag om införande av rätt till progressionsutjämning vid inkomststegring och inkomstminskning.
Särskilt yttrande
av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m), och herr Hörberg (fp), som anfört:
Som framgår av utskottets yttrande pågår inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) en översyn av gällande regler för företagens avskrivningar och varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till konsolidering och skatteutjämning som skattereglerna f. n. erbjuder. Beredningen skall enligt sina direktiv också utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder. Enligt uppgift kommer utredningens förslag på detta område att bli framlagda under innevarande år.
Med hänsyn härtill och då det enligt utskottets yttrande nu sker en prövning av just de frågor som berörs i motionerna angående resultatutjämning och fondavsättningar vill vi avvakta utredningsresultatet, vilket vi förutsätter kommer att läggas fram under 1976.