Med anledning av dels propositionen 1975/76:142 om upplysning i alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning, m. m., såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet, jämte motion
SkU 1975/76:64
Skatteutskottets betänkande 1975/76: 64
med anledning av dels propositionen 1975/76:142 om upplysning i alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning, m. m., såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet, jämte motion, dels övriga till utskottet hänvisade motioner rörande alkoholpolitiken
Propositionen
1 propositionen 1975/76:142 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen bl. a. att
1. till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,
2. till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 35 000 kr.,
3. till Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Övriga anslagsfrågor i propositionen har hänvisats till socialutskottet.
I propositionen läggs fram förslag om ökade insatser för upplysning i alkoholfrågan. Ett anslag på 4 milj. kr. föreslås för detta ändamål under budgetåret 1976/77. Ökade insatser föreslås också för upplysning om tobakens skadeverkningar som ett led i olika sjukdomsförebyggande åtgärder. Ett särskilt anslag på 2 milj. kr. under nästa budgetår föreslås för tobaksupplysningen. Avsikten är att folkrörelserna skall beredas ökade möjligheter att medverka i upplysningsarbetet då det gäller både alkohol- och tobaksfrågorna.
Propositionen innehåller vidare förslag om en medelsanvisning för budgetåret 1976/77 på 9 milj. kr. för övrig hälsovårdsupplysning, bl. a. för ett fortsatt informationsprogram om kost och motion. Detta anslag avser även fortsatt information om abortförebyggande åtgärder och upplysning i narkotikafrågan.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:2255 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att med bifall till propositionen 1975/76:142 som sin mening uttala att reservationsanslaget Upplysning i alkoholfrågan m. m. i sin helhet får disponeras av statens ungdomsråd.
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 64
SkU 1975/76:64
2 I detta sammanhang behandlar utskottet också motionerna
1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog (c) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar om förbud mot tillverkning och försäljning av mellanöl eller
2. att riksdagen - om nyssnämnda yrkande inte kan bifallas - beslutar att hänföra mellanöl till rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen;
1975/76:950 av herr Ahlmark m. fi. (fp) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att i motionen framförda riktlinjer läggs till grund för alkoholpolitiken,
2. att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag till höjning av spritbeskattningen;
1975/76:955 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar införa en skatteklass 0 för maltdrycker med högst 0,6 % alkoholhalt;
1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning för att komma till rätta med alkohol- och narkotikabruket genom att dels väsentligt öka informationen om alkoholens och narkotikapreparatens risker, dels förbjuda alkoholreklamen och i stället införa motreklam, dels vidtaga åtgärder så att alkoholhalten i öl icke medför berusningsrisk och dels klargöra föräldrarnas och samhällets ansvar i dessa frågor;
1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen uttalar att Systembolaget av regeringen ges sådana instruktioner, att det kan tillmötesgå etableringsönskemål från sådana kommuner som i nuläget saknar systembutik;
1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av praxis i fråga om etablering av nya systembutiker i enlighet med vad i motionen anförts;
1975/76:2051 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förslag om förbud mot all reklam och annan marknadsföring av alkohol snarast framläggs;
1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att mellanölet slopas i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att all alkoholreklam förbjuds på sätt som angivits i motionen,
3. att uttala att socialstyrelsen bör vara ansvarig myndighet för alkoholfrågorna; 1975/76:2211
av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1977 i den allmänna
SkU 1975/76:64
handeln inte får försäljas annat öl än sådant med en alkoholstyrka på högst 2,8 viktprocent,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till innevarande riksmöte angående en kampanj mot ruset enligt de riktlinjer som anförts i motionen;
1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk) vari hemställs
1. att riksdagen uttalar sig för ett överförande av hela bryggeri näringen i statens ägo och hos regeringen anhåller om härför erforderlig utredning och förslag till övertagande av näringen i fråga,
2. att riksdagen uttalar sig för ett förbud mot reklam i varje form för alkoholhaltiga drycker och hos regeringen begär lagförslag härom,
3. att riksdagen uttalar sig för bidrag från staten till alla organisationer inom landet som vill genomföra antidrogprogram, med särskild betoning på ungdomsorganisationer inklusive politiska ungdomsorganisationer, och hos regeringen anhåller om framläggande av förslag,
4. att riksdagen jämväl uttalar sig för väl tilltagna statliga anslag till kommunerna för anordnande av positiva fritidsmiljöer för i första hand ungdom och hos regeringen anhåller om framläggande av förslag,
5. att riksdagen uttalar att mellanölet klassas som rusdryck, med försäljning endast genom systembutiker,
6. att riksdagen uttalar att den övergripande målsättningen för alkoholpolitiken skall vara återhållsamhet till alkoholbruk och minskad totalkonsumtion i samhället;
1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att det öl som får försäljas i livsmedelsbutiker får hålla en högsta alkoholhalt på 3,0 viktprocent,
2. att försäljning av det nya ölet i livsmedelsbutikerna tidsbegränsas till vardagar mellan kl. 08.00-20.00.
Utskottet
Allmänna synpunkter
De frågor utskottet behandlar i detta betänkande spänner över flera väsentliga områden inom alkoholpolitiken. Åtskilliga av de motionsvis framförda yrkandena berör alkoholpolitikens fortsatta inriktning och får ses mot bakgrund av alkoholpolitiska utredningens (APU:s) förslag till åtgärder. APU:s mångåriga utredningsarbete har självfallet bidragit till att åtskilliga angelägna reformer fått anstå i avvaktan på utredningens redovisning av sina resultat. Det kan förtjäna erinras om att utredningen först skulle vara färdig 1972 men att dess slutbetänkande inte kom förrän vid årsskiftet 1974-1975 och att den proposition på grundval av betänkandet som tidigare aviserades till denna vår har anmälts komma våren 1977, sedan en särskild beredningsgrupp fått i uppgift att på grundval av utredningens betänkande
SkU 1975/76:64
och remissyttrandena däröver redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.
Med anledning av den ändrade tiden för propositionens avgivande, som ansetts vara en sådan händelse som motiverar särskild motionsrätt, har väckts motioner med yrkanden i frågor som motionärerna ansett böra behandlas redan av innevarande riksmöte.
Mot den angivna bakgrunden har utskottet haft att ta ställning till vilka frågor som påkallar omedelbara åtgärder och vilka problem som bör kunna anstå tills slutlig ställning tas till en mera långsiktig alkohol politisk planering. Uppenbart är därvid att den av APU förordade stora satsningen på ökad information och åtgärder för att skapa bättre undervisning och forskning samt alkoholfria miljöer hör till de långsiktiga frågorna. Även APU:s förslag om prispolitiken, begränsningar av tillgängligheten, tekniska och organisatoriska åtgärder samt regleringen på utskänkningsområdet bör enligt utskottets mening i huvudsak prövas i senare sammanhang.
När det gäller att bestämma gränserna och formulera målsättningen för alkoholpolitiken har självfallet många åsikter kommit till uttryck, och i en av motionerna, 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk), yrkar motionärerna att riksdagen nu skall underkänna APU:s målsättning att alkoholpolitiken skall gå ut på att skapa återhållsamma alkoholvanor och att målet i stället skall vara återhållsamhet i fråga om alkoholbruk samt minskad totalkomsumtion. Även om det inom utskottet finns stor förståelse för dessa synpunkter anser utskottet att denna diskussion bör tas upp när det samlade förslaget på grundval av APU:s överväganden föreligger.
Socialministern har i direktiven för den angivna beredningsgruppen understrukit att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen i vårt samhälle och att åtgärderna häremot därför i första hand bör utformas från socialpolitiska utgångspunkter. Samma uppfattning har också framförts i partimotioner från centerpartiet och folkpartiet.
Utskottet finner det angeläget att starkt understryka behovet av en genomgripande alkoholpolitisk reform. Det är därvid enligt utskottets uppfattning av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sammanhang och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta med alkoholmissbruket. Flera åtgärder av det slag som föreslås av APU och i de nu aktuella motionerna måste därvid tillgripas och samordnas. Det beslut om mellanölet, som utskottet längre fram i detta betänkande föreslår att riksdagen skall fatta, utgör endast en del av en kommande, större alkoholpolitisk reform men en inte oväsentligt del, om vilken beslut av tidsskäl bör fattas redan nu.
Utskottet anser att de motionsyrkanden som berör den mera långsiktiga planeringen av alkoholpolitiken lämpligen bör framföras ånyo i samband med propositionen på grundval av APU:s förslag i den mån motionärerna inte anser att förslagen i denna proposition i tillräcklig grad överensstämmer
SkU 1975/76: 64
med deras synpunkter. Det torde också kunna förutsättas att den tidigare nämnda beredningsgruppen kommer att beakta de synpunkter som framförts nu och tidigare vid riksdagsbehandlingen av olika alkoholpolitiska frågor. Med denna motivering och med ett starkt understrykande av vikten av att alkoholpolitiken ges en framskjuten plats i de socialpolitiska strävandena anser utskottet flertalet motionsyrkanden rörande den långsiktiga alkoholpolitiska planeringen vara besvarade i den mån utskottet inte behandlar vissa sådana yrkanden i det följande.
De frågor som motionärerna funnit mest angelägna att få avgjorda av innevarande riksmöte gäller inskränkningar i eller förbud mot försäljningen av det nuvarande mellanölet i detaljhandeln samt frågan om förbud mot alkoholreklam. Andra frågor beträffande vilka samma krav framställts men där önskemålen inte i lika hög grad prioriterats gäller vissa informationsfrågor, frågan om ansvarig myndighet för alkoholpolitiken, etableringen av systembutiker, beskattningen av rusdrycker, bryggerinäringens förstatligande samt införande av en ny typ av lättöl. Den ordning i vilken utskottet behandlar dessa frågor i det följande innebär inte någon gradering av frågornas vikt utan skall mera ses som uttryck för sammanhanget mellan de åtgärder utskottet förordar.
Informationsfrågor
Bland de långsiktiga åtgärder som APU förordat torde den väsentligt ökade satsningen på information höra till de förslag som vunnit den bredaste anslutningen bland remissinstanserna även om skiljaktiga meningar framförts om formerna för informationens bedrivande. Mot denna bakgrund får det anses vara en naturlig åtgärd att regeringen i propositionen 1975/76:142 föreslår ett väsentligt höjt anslag till alkoholinformation för nästa budgetår. Det anslag på 2,5 milj. kr. för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen, som nu disponeras av statens ungdomsråd, och en anslagspost på 400 000 kr. under nuvarande anslaget Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. föreslås läggas samman till ett anslag för Upplysning i alkoholfrågan m. m. som samtidigt höjs till 4 milj. kr. Av det nya anslaget avses statens ungdomsråd få disponera 3 milj. kr. och socialstyrelsens nämnd för hälsovårdsupplysning - H-nämnden - återstoden.
Med anledning av den föreslagna fördelningen av medelsdispositionen har i motionen 1975/76:2255 av herr Gustafsson i Nässjö m. fl. (s) yrkats att hela anslaget skall få disponeras av ungdomsrådet. Motionärerna påpekar bl. a. att anslaget till ungdomsrådet gjort det möjligt för olika organisationer att pröva nya former för informationsteknik och anser att regeringen med hänsyn till det värde den tillerkänner folkrörelsernas ungdomsorganisationer borde förordat ungdomsrådet som huvudman och ansvarigt för den samordning av informationen som bör eftersträvas.
Enligt utskottets uppfattning får det nu aktuella anslaget ses som en åtgärd
1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 64
SkU 1975/76: 64
som främst gäller det kommande budgetåret och som endast delvis föregriper den fortsatta beredningen av de alkoholpolitiska frågorna. Det kan under sådana förhållanden också vara av värde att pröva andra informationskanaler än ungdomsorganisationerna som utan tvivel lagt ned ett förtjänstfullt arbete genom sin informationsverksamhet. Det har visserligen tidigare från ungdomsorganisationernas sida framhållits att de skulle ha bredare kontaktytor än de renodlade nykterhetsorganisationerna. Utan att här ta ställning i den frågan kan det emellertid på goda grunder befaras att det framför allt i de större städerna nästan helt saknas kontakter mellan den föreningsorganiserade ungdomen och den ungdom som är på väg att hemfalla eller redan hemfallit åt alkoholmissbruk. Det bör även framhållas att ungdomsrådet får goda möjligheter att informera H-nämnden om sina erfarenheter genom att rådet skall vara representerat i den referensgrupp som enligt förslaget i propositionen skall knytas till H-nämnden och i vilken även företrädare för folkrörelserna i övrigt liksom för CAN skall ingå. Man kan vidare inte helt bortse från att det finns behov av information även till andra grupper än ungdom. Utskottet finner därför inte skäl biträda yrkandet i motionen utan tillstyrker propositionen i denna del.
Av de övriga två anslag i propositionen som hänvisats till utskottet berör det som gäller bidrag till Föreningen Fruktdrycker också informationsverksamhet. Föreningen har f. n. ett anslag på 35 000 kr. för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker, och i propositionen föreslås att detta belopp skall utgå oförändrat under nästa budgetår i avvaktan på den fortsatta beredningen av de alkoholpolitiska frågorna. APU:s förslag innebär ökat anslag för denna verksamhet men att det fortsatta stödet inte skall ske genom särskilt anslag utan genom bidrag från det gemensamma informationsanslaget. Detta förslag har inte mött några erinringar vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill och till den föreslagna ökningen av det tidigare behandlade informationsanslaget anser utskottet det angeläget att markera informationsfrågornas vikt genom att även räkna upp detta anslag. Utskottet förordar därför att Föreningen Fruktdrycker för nästa budgetår får disponera ett anslag av 50 000 kr. för ifrågavarande informationsverksamhet.
Det sista här behandlade anslaget gäller ett investeringsanslag med ett formellt belopp av 1 000 kr. till Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande av alkoholfria restauranger. Detta förslag skall ses mot bakgrund av dels att medel finns disponibla enligt tidigare anslagsbeslut, dels att APU föreslagit att anslaget skall upphöra att utgå och ersättas med åtgärder för att på andra vägar skapa alkoholfria miljöer, ett yrkande som finnér stöd i flera av de här behandlade motionerna. Då utskottet inte har någon annan bedömning än regeringen av detta anslag tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu är i fråga.
De övriga informationsfrågor som tas upp i motionerna gäller i huvudsak allmän information på sikt och bör därför anstå i enlighet med vad utskottet
SkU 1975/76: 64
tidigare anfort. Utskottet finnér inte skäl att nu biträda yrkandet om ytterligare skyndsam utredning i informationsfrågan i motionen 1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) eller den begäran om riksdagsuttalande i fråga om bidrag till särskilda antidrogprogram som förs fram i motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk). 1 motionen 1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl. (m) förordas i anslutning till motionärernas yrkande i mellanölsfrågan en kampanj mot ruset som motionärerna vill sätta in samtidigt som försäljningen av mellanöl överförs till systembolaget. Med hänvisning till vad utskottet i det följande förordar beträffande mellanölet kan utskottet inte nu tillstyrka detta yrkande, vilket i och för sig inte hindrar att motionärernas önskemål kan bli tillgodosett i samband med den kommande informationsverksamheten.
Mellanölsfrågan
I likhet med vad som gällt sedan åtskilliga år tillbaka rör de flesta alkoholpolitiska motionerna mellanölsfrågan, som riksdagen i olika former behandlat praktiskt taget varje år sedan mitten av 1960-talet. Mellanölet sågs av sina tillskyndare som ett alkoholpolitiskt instrument med i huvudsak positiva egenskaper. Debatten i frågan nådde sin kulmen 1972 då en majoritet inom skatteutskottet föreslog att mellanölet skulle avskaffas, ett förslag som underkändes av en knapp majoritet i riksdagen. Under den därefter följande tiden har riksdagen accepterat den av utskottet förordade linjen att frågan definitivt borde avgöras vid behandlingen av APU:s slutbetänkande, och utskottet förutsatte då frågan senast behandlades 1975 att detta skulle ske vid innevarande riksmöte. På grund av förlängd remisstid och med hänsyn till den splittrade remissopinionen i åtskilliga väsentliga frågor har regeringen inte funnit det möjligt att nu presentera något komplett förslag på grundval av APU:s betänkande. Med hänsyn härtill och till att avgörandet i mellanölsfrågan upprepade gånger skjutits framåt i tiden finner utskottet det högst förklarligt att såväl partier som åtskilliga enskilda motionärer anser att denna fråga bör brytas ut och avgöras vid innevarande riksmöte. Det torde också stå klart att alla argument i frågan är välkända efter en mångårig diskussion och efter remissbehandlingen av APU:s betänkande. Vad det gäller är endast att fatta ett beslut i frågan, och detta avgörande måste ske i riksdagen, oavsett till vilket resultat regeringen kommer efter den fortsatta beredningen av APU:s förslag.
Skatteutskottet, som tagit del av remissyttrandena över förslaget att införa ett öl med en högsta alkoholhalt på 3,0 viktprocent i stället för pilsner och mellanöl, kan konstatera att remissorganen till övervägande del varit negativa mot förslaget. Flertalet förordar att mellanölet bibehålls och en majoritet av dessa förordar dessutom skärpta försäljningsrestriktioner. Som skäl mot en sänkning av alkoholhalten anförs främst att en sådan åtgärd inte skulle råda bot på missbruket samt att den senare utvecklingen av
SkU 1975/76: 64
mellanölsprobiemen inte varit alarmerande. En hel del instanser har dock helt eller med vissa reservationer eller viss tvekan accepterat utredningens förslag medan andra förordar försäljning av mellanölet genom systembolaget. I de längst gående förslagen vill man endast bibehålla lättöl och starköl.
Skatteutskottet är nu liksom 1972 medvetet om att det finns stora grupper som uppskattar mellanölet utan att missbruka det och att denna dryck ingår i mångas dagliga konsumtionsmönster, både som måltidsdryck och som sällskapsdryck. Mellanölet svarar också för en stor del av dryckesförsäljningen på vissa typer av utskänkningsställen. Ett argument som också åberopas av mellanölets förespråkare är risken för att ungdomen om mellanölet försvinner kommer att gå över till vin eller sprit.
Det helt avgörande argumentet mot mellanölet är ovedersägligen ungdomens ölmissbruk. Mellanölet har blivit inkörsporten för alkoholkonsumtion i allt lägre åldrar, och det spridda missbruket i dessa grupper är det främsta argumentet mot en bibehållen försäljning av mellanöl i detaljhandeln. Det är i och för sig helt klart för alla som sysslat med mellanölsfrågan att det är många faktorer som gemensamt skapat ungdomens ölmissbruk. Man kan peka på en tidigare aktiv marknadsföring från både bryggeriindustrin och detaljhandeln, ungdomens rikligare tillgång på pengar, bristande tillsyn, avsaknad av meningsfull fritidssysselsättning och mycket annat. Den väsentligaste omständigheten har emellertid enligt utskottets mening varit mellanölets lättillgänglighet i detaljhandeln i förening med detaljhandelns svårigheter och bristande resurser att iaktta de gällande bestämmelserna i fråga om åldersgränsen för inköp. Man kan inte heller bortse från att vinstintresset kan spela en roll härvidlag. Övervakningen av detaljhandelns ölförsäljning har också varit praktiskt taget obefintlig. Även om det finns möjligheter att förbättra kontrollen torde sådana åtgärder vara kostnadskrävande och leda till åtskillig irritation. Detaljhandlarnas s. k. husbondeansvar enligt ölförsäljningsförordningen är i praktiken inte tillämpbart i de moderna snabbköpen, som ofta måste anlita ung och tillfällig extrapersonal inför veckorslutsförsäljningen. Skulle det gå att upprätthålla en strikt tilllämpning av 18-årsgränsen för ölinköp, skulle det likväl vara alltför lätt för ungdom under denna åldersgräns att hitta äldre ombud. Utskottet kan på anförda skäl inte finna det troligt att det går att komma till rätta med mellanölsmissbruket så länge detta öl får säljas praktiskt taget fritt i livsmedelshandeln.
En annan utväg som åtskilliga rekommenderat och som även föreslås i några av motionerna är att rubricera mellanölet som rusdryck och alltså låta det säljas endast av systembolaget. Skatteutskottet avvisade denna tanke 1972 och APU har kommit till samma slutsats. Motiveringen för att denna metod inte bör komma i fråga är enligt utskottet främst alkoholpolitisk. APU liksom systembolaget har understrukit vikten av att rusdryckerna inte skall betraktas som dagligvaror - en synpunkt som utskottet återkommer till i det följande i samband med motioner om bolagets butiksetablering.
SkU 1975/76: 64
9 Utskottet, som ansluter sig till denna uppfattning, anser på denna grund att mellanölet under i övrigt oförändrade villkor inte bör införlivas med systembutikssortimentet med hänsyn till att en sådan åtgärd skulle kunna initiera även till ökade inköp av övriga rusdrycker. Ett annat och mycket tungt vägande skäl mot en sådan åtgärd är de praktiska och kostnadsmässiga konsekvenser den skulle få för stystembolagets verksamhet som inte är anpassad härför. Utskottet kan alltså inte biträda förslaget att göra mellanölet till systembutiksvara.
Den åtgärd som återstår för att komma till rätta med problemet blir därför att fastställa en lägre alkoholhalt för det öl som får säljas i detaljhandeln, och enligt utskottets mening talar starka skäl för en sådan åtgärd. Öl med högre alkoholhalt blir då hänförligt till starköl.
Beträffande tidpunkten för genomförandet av en omläggning kan självfallet olika bedömningar göras. Med hänsyn till kravet på skyndsamma åtgärder borde beslutet träda i kraft så snart som det är tekniskt möjligt. Utskottet har emellertid i andra sammanhang betonat vikten av att beskattningsåtgärder som väsentligt påverkar en näringsgren inte får genomföras så skyndsamt att den berörda branschen inte får skäliga möjligheter att anpassa sin verksamhet till de ändrade förhållandena. För bryggeriindustrin medför ett slopande av mellanölet betydande omställningsproblem, och utskottet anser därför att åtgärden bör träda i kraft först fr. o. m. den 1 juli 1977. Detta innebär alltså att utskottet förordar att innevarande riksmöte fattar principbeslut i frågan samt att lagreglering och övriga erforderliga åtgärder får prövas i samband med den fortsatta beredningen av alkoholpolitiken och att förslagen härom således kan behandlas av riksdagen under våren 1977. Ett ytterligare skäl för denna beslutsordning är att utskottet förutsätter att det skattebortfall som kan antas bli följden av mellanölets slopande självfallet måste kompenseras. Vilka åtgärder som därvid kan komma i fråga bör det ankomma på den särskilda beredningsgruppen att närmare överväga. Utskottet behandlade denna fråga även 1972 och rekommenderade då att de kompensatoriska åtgärderna borde avse dryckesområdet och finnér inte skäl att nu frånträda denna uppfattning. Enligt utskottets mening finns anledning att i sådant sammanhang se över hela dryckesbeskattningen.
Utskottet hyser inga illusioner om att en sänkning av mellanölets alkoholhalt i ett slag kommer att göra slut på ölmissbruket, men åtgärden får utan tvivel den positiva effekten att den kommer att bidra till att pressa ned den totala alkoholkonsumtionen, som avsevärt ökat fr. o. m. mellanölets tillkomst. Det har från olika håll framhållits att konsekvenserna av en sänkt alkoholhalt endast blir att missbrukarna kommer att köpa någon eller några burkar öl till. Denna synpunkt kan säkert vara riktig när det gäller vissa redan etablerade missbrukare, men den viktigaste följden av den föreslagna åtgärden anser utskottet vara att det finns skäl att anta att den kommer att väsentligt minska nyrekryteringen av ungdomliga ölmissbrukare. Även
SkU 1975/76: 64
om två flaskor lättöl teoretiskt svarar mot samma alkoholmängd som en flaska mellanöl, medför utspädningseffekten ändå att lättölet inte ger samma grad av påverkan. Trots en väsentligt lägre beskattning av lättölet än av mellanölet har lättölet inte medfört några missbruksproblem. Det finns därför anledning anta att man någonstans kan finna en gräns där påverkan vid mera normal konsumtion är så ringa att den inte stimulerar till omedelbart fortsatt konsumtion.
När det gäller att fastställa den högsta tillåtna alkoholhalten kan två åtgärder komma i fråga, nämligen att slopa mellanölet och återgå till läget före oktober 1965 eller att följa APU:s förslag att införa ett nytt öl med 3 viktprocents alkoholhalt som ersätter såväl pilsner som mellanöl. Enligt utskottets mening kan starka skäl anföras för båda dessa åtgärder.
För ett slopande av mellanölet, som skatteutskottet föreslog 1972, talar framför allt det förhållandet att man då inte riskerar någon uppståndelse i samband med introduktionen av ett nytt öl utan man bibehåller en redan känd vara, pilsnern, som före mellanölets tillkomst svarade för en betydande försäljningsvolym utan att medföra något ungdomsmissbruk. Som skäl för det treprocentiga ölet kan bl. a. anföras att inte heller det kan väntas inbjuda till missbruk i samma omfattning som mellanölet men att detta öl också bättre än pilsnern kan väntas tillfredsställa de breda grupper som vill bibehålla mellanölet som måltidsdryck. Det kan också förtjäna framhållas att den vanliga pilsnern fram till andra världskriget hade en alkoholhalt på 3,2 viktprocent som under kriget sänktes till 2,8 genom en överenskommelse med bryggeriindustrin. Sänkningen var inte dikterad av alkoholpolitiska skäl utan tillkom för att bättre utnyttja de knappa spannmålsresursema. När bryggeriindustrin efter kriget anmälde önskemål om att återgå till den högre alkoholhalten hade 1944 års nykterhetskommitté börjat sitt arbete, och regeringen föreslog då att den lägre alkoholhalten skulle lagfästas för att kommittén skulle kunna arbeta under oförändrade förutsättningar, vilket alltså blev fallet.
När utskottet nu med viss tvekan stannar inför 3,O-alternativet är det under förutsättning att det kan skapas garantier för att introduktionen och den fortsatta marknadsföringen av det nya ölet sker i helt andra och mera begränsade former än vad som gällde mellanölet. Bevillningsutskottet uttalade i samband med beslutet om mellanölets tillkomst förväntningar om återhållsamhet vid marknadsföringen, och dessa förväntningar kom som bekant inte att infrias till någon del. Med hänsyn härtill nöjer utskottet sig inte enbart med allmänna uttalanden utan förutsätter att särskilda bestämmelser kommer att utfärdas.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) i vad den avser mellanölet och till punkten 1
1 motionen 1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s). Beträffande punkten
2 i samma motion om begränsning av tiden för ölförsäljning till vardagar mellan klockan 8 och 20 kan erinras om att denna försäljningstid gäller
SkU 1975/76: 64
som huvudregel enligt ölförsäljningslagen men att kommun kan besluta om undantag. Med hänsyn till att APU föreslagit slopande av den kommunala dispensrätten och dessutom den skärpningen av bestämmelserna att ölförsäljningen inte skall fl pågå längre än till klockan 16 på lördagar förordar utskottet att frågan om försäljningstiderna för öl behandlas i samband med APU:s förslag i övrigt, varför utskottet avstyrker bifall till motionen i denna del. Yrkandet i motionen 1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) om sänkt alkoholhalt så att öl ej medför berusningsrisk finner utskottet också tillgodosett genom förslaget. Utskottet avstyrker följaktligen yrkandena om slopande av mellanöl i motionerna 1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog (c) och 1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c) samt det alternativa yrkandet i förstnämnda motion om att mellanöl endast skall få säljas genom systembolag liksom motsvarande yrkanden i motionerna 1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl. (m) och 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk) i den mån yrkandena i motionerna inte är tillgodosedda genom vad utskottet ovan förordat.
A Ikoholreklamen
Frågan om förbud mot alkoholreklam har av vissa motionärer ansetts vara av sådan vikt att den bör avgöras av innevarande riksmöte. Alkoholreklamen har behandlats ingående av APU, som föreslår reklamförbud för andra än systembolaget. Med anledning av olika invändningar mot förslaget från remissinstansernas sida har frågan överlämnats till den dåvarande tobaksreklamutredningen som med anledning härav antagit namnet tobaksoch alkoholreklamutredningen. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1976 och resultatet härav väntas kunna föreläggas riksdagen 1977 i propositionen om den framtida alkoholpolitiken. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att förorda några omedelbara åtgärder mot alkoholreklamen utan anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag. Utskottet vill i detta sammanhang emellertid understryka vikten av en stark begränsning av alkoholreklamen och av att bestämmelser om de reklaminskränkningar som förutsatts skola ske i det fall riksdagen beslutar införa ett 3,0- procentigt öl fr. o. m. den 1 juli 1977 utfärdas i god tid dessförinnan. Utskottet anser sig härmed ha besvarat motionen 1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c) i denna del och motsvarande yrkanden i motionerna 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp), 1975/76:2051 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) och 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk).
Ansvarig myndighet för alkoholfrågor
En fråga av närmast organisatorisk karaktär behandlas i ett par motioner i anslutning till APU:s förslag om inrättande av ett alkoholpolitiskt råd. Enligt motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) bör ansvaret för
SkU 1975/76: 64
alkoholpolitiken överföras från riksskatteverket till socialstyrelsen samtidigt som ett alkoholpolitiskt råd inrättas. I motionen 1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c) förordas samma omfördelning mellan nämnda verk, men motionärerna vill inte ha något alkoholpolitiskt råd. Yrkandet i den sistnämnda motionen torde få ses mot bakgrund av att flertalet remissinstanser avstyrkt förslaget om ett särskilt alkoholpolitiskt råd. Enligt utskottets mening bör det vara en naturlig konsekvens av att alkoholfrågorna inordnas i sitt större socialpolitiska sammanhang att den myndighet som har det centrala ansvaret för de sociala frågorna, dvs. socialstyrelsen, också blir ansvarig myndighet för alkoholpolitiken. Härmed anser utskottet motionerna besvarade i denna del.
Etablering av systembutiker
I motionen 1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) yrkas att systembolaget bör få sådana instruktioner, att det kan tillmötesgå etableringsönskemål från kommuner som i nuläget saknar systembutik, och i motionen 1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m) begärs minst en systembutik i varje kommun.
APU har i sitt slutbetänkande framhållit att alkoholpolitikens strävan att skapa återhållsamma alkoholvanor inte är förenlig med en service, utformad så att kunderna stimuleras att betrakta varorna som dagligvaror. Systembutikerna skall därför ej jämställas med livsmedelsbutiker. Enligt den regionalpolitiska planeringen bör därför butiker finnas i första hand i primära och regionala centra men inte nödvändigtvis i kommuncentra.
I utredningen konstateras vidare att det f. n. finns butiker i alla primära och regionala centra samt i 48 av de 122 kommuncentra, som är belägna utanför storstadsområdena. Vidare finns utlämningsställen på ca 450 orter samt utlämning genom ca 200 buss- och järnvägslinjer. Försök med varuutlämning genom lantbrevbärare pågår. Erfarenheterna från Finland åberopas mot en alltför långtgående butiksetablering. Den nuvarande ordningen bör enligt APU därför bibehållas oförändrad.
Utskottet anser att servicekraven på detta område måste vägas mot de sociala skäl som talar däremot och att denna avvägning bör ske vid den fortsatta beredningen av alkoholfrågorna. I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till dessa motioner.
Beskattningen av rusdrycker
I motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) begärs förslag om höjd spritbeskattning. Vid behandlingen av denna fråga i utskottet framfördes farhågor för att rusdryckspriserna på grund av dröjsmålet med behandlingen av APU:s förslag inte skulle följa priserna i övrigt. Förslaget innebär på denna punkt närmast att systembolaget skulle få fullmakt att
SkL 1975/76: 64
fastställa priserna efter vissa regler med utgångspunkt i konsumentprisindex.
Utskottet får med anledning härav erinra om att rusdryckspriserna höjts p. g. a. beskattningsåtgärder såväl 1974 som 1975 och att höjningar av kostnadsskäl ägt rum så sent som i april i år. Utan att gå in på någon prövning av APU:s förslag i denna del vill utskottet framhålla angelägenheten av att regeringen utan dröjsmål lägger fram förslag om att anpassa spritpriserna till penningvärdeutvecklingen. Alkoholbeskattningen hör f. ö. till de skatteområden som enligt den nya grundlagen och de kompletterande bestämmelserna därtill kan bli föremål för åtgärder mellan riksmötena. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen i denna del i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet här anfört.
Övriga frågor
En konkret beskattningsfråga tas upp i motionen 1975/76:955 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp). Motionärerna vill att maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,6 viktprocent skall vara skattefria. Motiveringen är främst att färskt lättöl - svagdricka - är obeskattat medan skatt utgår på lagrat lättöl, vilket enligt motionärerna innebär en orättvisa mot den som föredrar ett beskare lättöl framför ett sött.
Som framgår av vad utskottet anfört om dryckesbeskattningen i samband med mellanölsfrågan förutsätter utskottet att detta beskattningsområde skall överses i samband med den fortsatta beredningen av alkoholfrågorna. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:955.
I motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) behandlas en stor del av det alkoholpolitiska frågekomplex som APU utrett, och i den mån dessa spörsmål inte redovisats ovan anser utskottet att behandlingen bör anstå tills regeringen lägger fram sitt förslag om alkoholpolitiken.
Samma synpunkter vill utskottet anföra på de här inte redovisade övriga yrkandena i motionen 1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) och i motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande informationsfrågor att riksdagen
1. med avslag på motionen 1975/76:2255 och med bifall till propositionen 1975/76:142 i vad avser punkten 1 i propositionens hemställan till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,
2. med anledning av punkten 4 i propositionens hemställan till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisar ett anslag av 50 000 kr.,
SkU 1975/76: 64
3. med bifall till punkten 5 i propositionens hemställan till
Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande av alkoholfria restauranger förbudgetåret 1976/77 anvisarett investeringsanslag av 1 000 kr.,
4. avslår motionen 1975/76:980 i vad motionen avser informationsfrågor,
5. avslår motionen 1975/76:2211, punkten 2;
2. beträffande mellanöls/rågan att riksdagen
1. med bifall till
a. motionen 1975/76:950 i denna del,
b. motionen 1975/76:980 i denna del,
c. motionen 1975/76:2218, punkten 1,
i princip beslutar att öl med högre alkoholhalt än 3,0 viktprocent inte får säljas efter den 30 juni 1977 och begär att regeringen lägger fram förslag om de åtgärder som erfordras för beslutets genomförande i enlighet med vad utskottet ovan anfört,
2. avslår
a. motionen 1976/76:701,
b. motionen 1975/76:2210, punkten 1,
c. motionen 1975/76:2211, punkten 1,
d. motionen 1975/76:2214, punkten 5,
e. motionen 1975/76:2218, punkten 2,
i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört under moment 2.1;
3. beträffande alkoholreklamen att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:950 i denna del,
b. motionen 1975/76:2051,
c. motionen 1975/76:2210, punkten 2,
d. motionen 1975/76:2214, punkten 2;
4. beträffande ansvarig myndighet för alkoholfrågor att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:950 i denna del,
b. motionen 1975/76:2210, punkten 3,
i den mån motionerna inte är tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört;
5. beträffande etablering av systembutiker att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:1025,
b. motionen 1975/76:1041;
6. beträffande beskattningen av rusdrycker
att riksdagen avslår motionen 1975/76:950 i denna del i den mån motionen inte är tillgodosedd genom vad utskottet ovan anfört;
SkU 1975/76: 64
7. beträffande övriga frågor
att riksdagen avslår följande motioner till de delar de inte behandlats under momenten 1-6, nämligen
a. motionen 1975/76:950,
b. motionen 1975/76:955,
c. motionen 1975/76:980,
d. motionen 1975/76:2214.
Stockholm den 18 maj 1976
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Stadling (s), Nilsson i Trobro* (m), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s) och Hörberg (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
beträffande informationsfrågor
1. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Wikner (s), fru Normark (s) och herr Boström (s), vilka anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enligt utskottets” och på s. 6 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att det nu aktuella anslaget främst skall ses som en åtgärd för det kommande budgetåret och inte som ett led i den utbyggda information APU förordar anser utskottet det angeläget att i första hand de redan etablerade informationskanalerna, i detta fall alltså de ungdomsorganisationer som fått anslag genom statens ungdomsråd, lår möjligheter till en vidgad informationsverksamhet. Om hela anslaget får disponeras av ungdomsrådet kommer detta med all rätt att uppfattas som ett bevis på statsmakternas uppskattning av organisationernas insatser på informationsområdet, och utskottet anser att en sådan åtgärd därför kan väntas sporra organisationerna till ytterligare ansträngningar. Detta ställningstagande får självfallet inte tolkas som ett uttryck för misstro mot Hnämndens möjligheter att föra ut en meningsfull information. Med hänsyn till de stigande informationskostnaderna och till att det av ungdomsrådet disponerade anslaget varit oförändrat sedan tillkomsten 1972 och
SkU 1975/76: 64
till att H-nämnden bör kunna påräkna medelstilldelning i samband med den kommande satsningen på en utökad information tillstyrker utskottet anslaget till Upplysning i alkoholfrågan m. m. med den ändringen att anslaget i sin helhet får disponeras av statens ungdomsråd för utvidgad informationsverksamhet i enlighet med de av riksdagen tidigare godkända riktlinjerna härför. Det förutsätts därvid att statens ungdomsråd samråder med H-nämnden i denna verksamhet.
dels att utskottet under moment 1.1 bort hemställa att riksdagen
1. med bifall till motionen 1975/76:2255 och med anledning av propositionen 1975/76:142 i vad avser punkten 1 i propositionens hemställan till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kr. att användas på sätt utskottet ovan förordat,
Beträffande mellanölsfrägan
2. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Stadling (s), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c) och Hörberg (fp) som anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”När utskottet” och på s. 11 slutar med ”ovan förordat” bort ha följande lydelse:
Sänkningen av alkoholhalten i pilsnern från 3,2 till 2,8 viktprocent under andra världskriget var visserligen i första hand tillkommen av försörjningsmässiga skäl. Det medförde emellertid också att det tidigare vanliga pilsnerfylleriet gick ned högst väsentligt. Det förefaller mycket sannolikt att man här rör sig med gränsvärden som bör beaktas.
Utskottet anser att slopande av mellanölet ej bör följas av införande av ett nytt ölsortiment med 3,0 viktprocent alkohol, utan att man bör gå tillbaka till situationen före mellanölets införande. Om bryggeriindustrin anstränger sig att förbättra kvalitén på produkterna bör man kunna framställa ett öl med 2,8 viktprocents alkoholhalt som tillfredsställer konsumenternas anspråk.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandena om slopande av mellanöl i motionerna 1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog (c) och 1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c). Motionen 1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl. (m) punkt 1 tillgodoses också genom detta liksom motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk) punkt 5. Yrkandet i motionen 1975/76:980 av herr Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) om sänkt alkoholhalt så att öl ej medför berusningsrisk finnér utskottet också tillgodosett genom förslaget. I den mån motionerna 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) i vad den avser införande av ett 3,0-procentigt öl och 1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s) om införande av ett öl med en högsta alkoholhalt av 3,0 viktprocent ej tillgodosetts med det ovan anförda avstyrker utskottet desamma.
SkU 1975/76: 64
17 Beträffande yrkandet under punkten 2 i den sistnämnda motionen om begränsning av tiden för ölförsäljning till vardagar mellan klockan 8 och 20 kan erinras om att denna försäljningstid gäller som huvudregel enligt ölförsäljningslagen, men att kommun kan besluta om undantag. Med hänsyn till att APU föreslagit slopande av den kommunala dispensrätten och dessutom den skärpningen av bestämmelserna att ölförsäljningen ej skall få pågå längre än till klockan 16 på lördagar förordar utskottet att frågan om försäljningstiderna för öl behandlas i samband med APU:s förslag i övrigt. dels ansett att utskottet under moment 2 bort hemställa att riksdagen
1. med bifall till
a. motionen 1975/76:701,
b. motionen 1975/76:980 i denna del,
c. motionen 1975/76:2210 punkten 1, och med anledning av
d. motionen 1975/76:2211 punkten 1,
e. motionen 1975/76:2214 punkten 5 i princip beslutar att öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent inte för säljas efter den 30 juni 1977 och begär att regeringen lägger fram förslag om de åtgärder som erfordras för beslutets genomförande i enlighet med vad utskottet ovan anfört;
2. avslår
a. motionen 1975/76:950 i denna del,
b. motionen 1975/76:2218 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört under moment 2.1;
3. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) som anser dels att utskottets yttrande under rubriken Mellanölsfrågan bort ha följande lydelse:
Samtliga de i detta betänkande redovisade motionerna som inte har anknytning till propositionen 1975/76:142 tar upp frågor som behandlas i APU:s slutbetänkande. Utredningen har presenterat ett omfattande förslag som både materiellt och formellt innebär en grundlig revision av hela alkohollagstiftningen. Förslaget har varit föremål för remissbehandling, varvid opinionen visat sig vara mycket splittrad såväl när det gäller vissa av huvudfrågorna som i åtskilliga mer detaljbetonade spörsmål. På grund härav har regeringen funnit att den inte tidsmässigt haft möjlighet att i enlighet med tidigare planer lägga fram någon proposition på grundval av förslaget till innevarande riksmöte utan i stället tillsatt en särskild beredningsgrupp, som fått till uppgift att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.
När man nu står inför en omfattande alkoholpolitisk reform, som kan
SkU 1975/76: 64
väntas fä verkningar långt fram i tiden, är det enligt utskottets mening av största vikt att den bygger på en samlad bedömning. Det är därför med viss förvåning som utskottet finnér att åtskilliga motionärer vill att mellanölet skall tas upp till särbehandling vid innevarande riksmöte utan att avvakta den samlade bedömningen.
Socialministern har i direktiven för den angivna beredningsgruppen understrukit att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen i vårt samhälle och att åtgärderna häremot därför i första hand bör utformas från socialpolitiska utgångspunkter. Utskottet, som delar denna uppfattning,anser mot denna bakgrund att det vore olyckligt om riksdagen i stället för att söka samlande lösningar från sådana utgångspunkter plottrar bort en väsentlig reform genom att i förväg besluta om dellösningar. Sådana åtgärder bidrar enligt utskottets mening mera till att avleda uppmärksamheten från de grundläggande problemen än till att skapa en realistisk bild av den alkoholpolitiska situationen. Alkoholmissbruket bör i forsta hand bekämpas genom positiva åtgärder som bidrar till att dämpa den totala konsumtionen. Därvid bör man alltså söka även andra lösningar än enbart förbuds- och tvångsåtgärder, som enligt mångåriga alkoholpolitiska erfarenheter ofta resulterar i motreaktioner som kan förvärra läget.
Det är en vilseledande manöver att göra mellanölsfrågan till det centrala spörsmålet, vilket framgår inte minst av skolöverstyrelsens ungdomsundersökningar. Motionärerna har lika delade meningar om lösningen som remissinstanserna i fråga om införandet av det s. k. folkölet. I sistnämnda fråga har dock en klar majoritet uttalat sig för att mellanölet bör bibehållas och är alltså till övervägande delen negativ till APU:s förslag i denna del.
Bland remissinstanser som avvisar det s. k. folkölet kan nämnas LO, TCO, rikspolisstyrelsen, Handelsanställdas Förbund, KF, Sveriges läkarförbund, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. TCO framhåller bl. a. att vår nuvarande alkoholpolitik är dåligt förankrad hos allmänheten och att det blir ännu sämre om APU:s restriktiva förslag genomförs.
LO kritiserar APU:s snäva tolkning av direktiven. Följden av denna snäva tolkning blir att ”samhällets alkoholpolitik endast blir ett antal administrativa regleringsåtgärder med i flera fall tvivelaktigt resultat. APU borde i stället ha granskat alkoholpolitiken utifrån en social helhetssyn på problemet.”
Den långsiktiga lösningen av mellanölsfrågan bör således enligt utskottets mening behandlas i sitt större sammanhang. I avvaktan på denna totallösning bör åtgärder skyndsamt vidtagas för att råda bot på de värsta olägenheterna.
En bättre efterlevnad av bestämmelserna om 18-årsgränsen för inköp av mellanöl bör eftersträvas. Ytterligare insatser bör göras för att komma åt den förödande langningen av såväl mellanöl som vin och sprit. Flera
SkU 1975/76:64
undersökningar visar att ungdomen i allt större utsträckning kombinerar öl, vin och sprit på olika sätt. Man kan inte ensidigt inrikta ansträngningarna mot mellanölet.
Ungdoms- och andra organisationer bör om möjligt öka informationsinsatserna. Det bör prövas om dessa kan samordnas med någon myndighet i en samlad kraftfull aktion.
Men dessa rena informationsåtgärder bör kombineras med mera konstruktiva åtgärder såsom att skaffa både meningsfullt arbete och engagerande fritidssysselsättning åt ungdomar i riskzonen. Dessa bör erbjudas alternativ till sysslolösheten och drickandet. De 5-10 % av ungdomarna som är storkonsumenter och som befinner sig i sociala problemsituationer är vanligtvis väl kända av skolpersonal, socialassistenter och fritidsledare. Ofta har denna personal också idéer om vad de skulle kunna göra för dessa ungdomar.
I varje kommun finns det samrådsorgan för ungdomsfrågor. Däri ingår representanter för skola, socialnämnd, fritidsnämnd och polis. Dessa organ har en god överblick över de förhållanden som kommunens ungdomar lever i. Somliga kommuner har också motsvarande samrådsgrupper ute i rektorsområdena eller kommundelarna och dessa lokala grupper vet i många fall ännu bättre var problemen finns och vilka åtgärder som borde sättas in.
Även när det gäller försäljningstiderna för öl bör de gällande bestämmelserna snabbt kunna omprövas och förslag härom läggas fram vid början av nästa riksmöte om så prövas erforderligt. Vad som därvid kan komma i fråga är främst inskränkningar av försäljningen under kvällar och lördagseftermiddagar med hänsynstagande till handelns struktur och konsumenternas varierande behov av tillgång till inköp. Dessa överväganden måste självfallet göras i samråd med företrädare för handeln.
Det finns alltså redan nu betydande resurser som kan sättas in på de här berörda områdena. Det bör enligt utskottets mening vara en angelägen uppgift för regeringen att omgående ta initiativ i de här behandlade frågorna.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas anledning för riksdagen att nu ta ställning till mellanölsfrågan utan utskottet förordar att riksdagen avvaktar den kommande propositionen om den framtida alkoholpolitiken. Till följd härav avstyrker utskottet bifall till samtliga motioner i vad de avser denna fråga.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa att riksdagen
1. begär att regeringen i propositionen till våren 1977 om den framtida alkoholpolitiken lägger fram förslag om åtgärder för att sänka den totala alkoholkonsumtionen i enlighet med vad utskottet ovan anfört;
SkU 1975/76:64
2. avslår
a. motionen 1975/76:701,
b. motionen 1975/76:950 i denna del,
c. motionen 1975/76:980 i denna del,
d. motionen 1975/76:2210 punkten 1,
e. motionen 1975/76:2211 punkten 1,
f. motionen 1975/76:2214 punkten 5,
g. motionen 1975/76:2218;
4. av herr Kristenson (s) som anser delsaU utskottets yttrande under rubriken Mellanölsfrågan bort ha följande lydelse:
Samtliga de i detta betänkande redovisade motionerna som inte har anknytning till propositionen 1975/76:142 tar upp frågor som behandlas i APU:s slutbetänkande. Utredningen har presenterat ett omfattande förslag som både materiellt och formellt innebär en grundlig revision av hela alkohollagstiftningen. Förslaget har varit föremål för remissbehandling, varvid opinionen visat sig vara mycket splittrad såväl när det gäller vissa av huvudfrågorna som i åtskilliga mer detaljbetonade spörsmål. På grund härav har regeringen funnit att den inte tidsmässigt haft möjlighet att i enlighet med tidigare planer lägga fram någon proposition på grundval av förslaget till innevarande riksmöte utan i stället tillsatt en särskild beredningsgrupp, som fått till uppgift att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.
När man nu står inför en omfattande alkoholpolitisk reform, som kan väntas få verkningar långt fram i tiden, är det enligt utskottets mening av största vikt att den bygger på en samlad bedömning. Det är därför med viss förvåning som utskottet finner att åtskilliga motionärer vill att mellanölet skall tas upp till särbehandling vid innevarande riksmöte utan att avvakta den samlade bedömningen.
Socialministern har i direktiven för den angivna beredningsgruppen understrukit att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen i vårt samhälle och att åtgärderna häremot därför i första hand bör utformas från socialpolitiska utgångspunkter. Utskottet, som delar denna uppfattning, anser mot denna bakgrund att det vore olyckligt om riksdagen i stället för att söka samlande lösningar från sådana utgångspunkter plottrar bort en väsentlig reform genom att i förväg besluta om dellösningar. Sådana åtgärder bidrar enligt utskottets mening mera till att avleda uppmärksamheten från de grundläggande problemen än till att skapa en realistisk bild av den alkoholpolitiska situationen. Alkoholmissbruket bör i första hand bekämpas genom positiva åtgärder som bidrar till att dämpa dpn totala konsumtionen. Därvid bör man alltså söka även andra lösningar än enbart förbuds- och tvångsåtgärder, som enligt mångåriga alkoholpolitiska erfarenheter
SkU 1975/76:64
ofta resulterar i motreaktioner som kan förvärra läget.
Det är en vilseledande manöver att göra mellanölsfrågan till det centrala spörsmålet, vilket framgår inte minst av skolöverstyrelsens ungdomsundersökningar. Motionärerna har lika delade meningar om lösningen som remissinstanserna i fråga om införandet av det s. k. folkölet. I sistnämnda fråga har dock en klar majoritet uttalat sig för att mellanölet bör bibehållas och är alltså till övervägande delen negativ till APU:s förslag i denna del.
Bland remissinstanser som avvisar det s. k. folkölet kan nämnas LO, TCO, rikspolisstyrelsen, Handelsanställdas Förbund, KF, Sveriges läkarförbund, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. TCO framhåller bl. a. att vår nuvarande alkoholpolitik är dåligt förankrad hos allmänheten och att det blir ännu sämre om APU:s restriktiva förslag genomförs.
LO kritiserar APU:s snäva tolkning av direktiven. Följden av denna snäva tolkning blir att ”samhällets alkoholpolitik endast blir ett antal administrativa regleringsåtgärder med i flera fall tvivelaktigt resultat. APU borde i stället ha granskat alkoholpolitiken utifrån en social helhetssyn på problemet.”
Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas anledning för riksdagen att nu ta ställning till mellanölsfrågan utan utskottet förordar att riksdagen avvaktar den kommande propositionen om den framtida alkoholpolitiken. Till följd härav avstyrker utskottet bifall till samtliga motioner i vad de avser denna fråga. dels att utskottet under moment 2 bort hemställa att riksdagen
1. begär att regeringen i propositionen till våren 1977 om den
framtida alkoholpolitiken lägger fram förslag om åtgärder
för att sänka den totala alkoholkonsumtionen i enlighet med
vad utskottet ovan anfört
2. avslår
a. motionen 1975/76:701,
b. motionen 1975/76:950 i denna del,
c. motionen 1975/76:980 i denna del,
d. motionen 1975/76:2210 punkten 1,
e. motionen 1975/76:2211 punkten 1,
f. motionen 1975/76:2214 punkten 5,
g. motionen 1975/76:2218;
Beträffande etablering av systembutiker
5. av herr Kristenson (s) som anser dels att utskottet under denna rubrik bort anföra följande:
I ett par av de under allmänna motionstiden vid detta riksmöte väckta
SkU 1975/76:64
motionerna tas upp en fråga som berör alkoholpolitiken och som behandlats av APU, men som utskottet mera anser gälla den enskildes krav på service och jämställdhet än egentlig nykterhetspolitik.
I motionen 1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) yrkas att systembolaget bör få sådana instruktioner, att det kan tillmötesgå etableringsönskemål från kommuner som i nuläget saknar systembutik, och i motionen 1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m) begärs minst en systembutik i varje kommun.
I motionerna hävdas att några reella nykterhetspolitiska skäl inte kan ligga bakom beslutet att vägra en tredjedel av landets kommuner systembutik. Av serviceskäl finns det anledning att efter kommunreformen ge varje kommun som så önskar egen butik.
Av remissyttrandena över APU:s förslag, där en oförändrad etableringspolitik förordas, framgår att åtskilliga remissinstanser rekommenderar en generösare linje, och detta gäller främst de som företräder konsumentintressen och glesbygder. Sålunda framhålls att en alltför långtgående restriktivitet främst drabbar personer utanför tätorterna. Kooperativa förbundet anser att allmänhetens anspråk på god service bör vara vägledande för etableringspolitiken. Det kan i sammanhanget också förtjäna erinras om att föregående års socialdemokratiska partikongress enhälligt antog en resolution av samma innebörd som det i motionerna framförda önskemålet om rätt för kommunerna att avgöra denna fråga.
Med beaktande av att det uppenbarligen är en bred opinion som stöder motionärernas yrkanden och med hänsyn till att frågan också gäller en avvägning mellan de intressen som ett statligt monopolbolag företräder och de kommunala önskemålen om service anser utskottet övervägande skäl tala för bifall till den mycket måttliga utvidgning av samhällsservicen som motionärerna förespråkar. I den mån frågan inrymmer några alkoholpolitiska aspekter är utskottet övertygat om att det kommunala ansvaret i sådant avseende inte är mindre än systembolagets.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:1025 och 1041.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
att riksdagen
med bifall till motionerna 1975/76:1025 och 1041 begär att regeringen i avtalet med systembolaget tar in bestämmelser om skyldighet för bolaget att på framställning av kommun inrätta systembutik i kommunen.
GOTAB 51940 Stockholm 1976