Bet. 1975/76:SkU67

Med anledning av propositionen 1975/76:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m. m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-05-25
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande

SkU 1975/76: 67

1975/76: 67

med anledning av propositionen 1975/76: 150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m. m. (kompletteringspropositionen) jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till skatteutskottet

Propositionen

I propositionen 1975/76: 150 har regeringen (finansdepartementet) under punkterna 10—12 föreslagit riksdagen att anta

10. vid propositionen fogat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/77,

11. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

12. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i ovan angivna delar och i övrigt till finansutskottet, näringsutskottet och jordbruksutskottet.

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till lagstiftning om höjning av det särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar m. m. från 10 % till 25 %. Samtidigt föreslås att det statliga investeringsbidraget höjs från 4 % till 10 %.

Vidare föreslås att uttagsprocenten för statlig inkomstskatt, som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/77, bestäms till 100.

Författningsförslagen 1 Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/771

Härigenom föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1976/77 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1 Jämför 1975: 449.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 67

SkU 1975/76: 67

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffningskostnaden för inventarier som anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Avdraget utgör dock tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning att skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, tillämpas sistnämnda procentsats på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

3 §

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1975,

SkU 1975/76: 67

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §, inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att särskilt investeringsavdrag får åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges

il S.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att särskilt investeringsavdrag får åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1 §. Avdraget skall därvid efter regeringens bestämmande medges med tio eller tjugofem procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt investeringsavdrag får åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke förås.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Avdrag åtnjutes med tjugofem procent om tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med tio procent om tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2f Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 67

SkU 1975/76: 67

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om näringsidkaren för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

Investeringsbidrag utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för inventarier som har anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Bidraget utgör dock tio procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning att skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, tillämpas sistnämnda procentsats på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två beskattningsår och får ej beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kronor för varje beskattningsår.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två beskattningsår och får ej överstiga 20 000 kronor för varje beskattningsår.

SkU 1975/76: 67

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år, begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före den 15 oktober 1975, inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §, inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att investeringsbidrag får utgå för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1 §.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att investeringsbidrag får utgå för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1 §. Bidraget skall därvid efter regeringens bestämmande medges med fyra eller tio procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att investeringsbidrag får åtnjutas även för anskaffning av begagnade inventarier.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag utgå endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Bidrag åtnjutes med tio procent om tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med fyra procent om tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1975/76: 67

6 Motionerna

I detta betänkande behandlas de med anledning av prop. 1975/76: 150 väckta motionerna

1975/76: 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) vari under punkten 1 hemställs att riksdagen beslutar att särskilt investeringsavdrag i rörelse, jordbruk och skogsbruk skall utgå med 25 % för investeringar i maskiner och inventarier och med 10 % för investeringar i byggnader samt att motsvarande statliga investeringsbidrag skall utgå med 10 % resp. 4 %, allt i vad avser leveranser resp. byggnadsarbeten som i huvudsak fullgörs under tiden den 1 maj—den 31 december 1976;

1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna 2 och 3 hemställs att riksdagen beslutar

2. att vad gäller näringslivets maskininvesteringar medge avdrag resp. bidrag för investeringsvaror som beställts före den 31 december 1976 och levererats senast den 31 mars 1977,

3. att näringslivet ges rätt till investeringsavdrag resp. bidrag för byggnadsinvesteringar fram till den 31 mars 1977 i enlighet med vad i motionen anförts;

1975/76: 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkten 1 hemställs att riksdagen beslutar avslå regeringens hemställan under punkterna 11 och 12 i prop. 1975/76: 150;

1975/76: 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av prop. 1975/76: 150 beslutar att förhöjt investeringsavdrag resp. bidrag vid anskaffning av maskiner och andra inventarier i industri, jordbruk och skogsbruk skall utgå med 20 % resp. 8 % fr. o. m. den 1 januari 1976 samt med 25 % resp. 10 % fr. o. m. den 1 maj 1976.

övriga yrkanden i motionerna 1975/76: 2556, 2557 och 2558 har hänvisats till finansutskottet.

Skatteutskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna från finansutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Särskilt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag

I syfte att stimulera näringslivets investeringar i maskiner och inventarier infördes i slutet av 1975 bestämmelser dels om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, dels om statligt inves -

SkU 1975/76: 67

teringsbidrag för inventarieanskaffning. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Skattskyldig, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976 anskaffar eller tillverkar maskiner och andra döda inventarier för stadigvarande bruk i verksamheten, medges ett särskilt investeringsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt med belopp motsvarande 10 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. Som förutsättning för rätt till avdrag gäller att tillfredsställande utredning om anskaffnings- eller tillverkningskostnaden företes och att denna kostnad under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 10 000 kr. Regeringen har möjlighet att om synnerliga skäl föreligger medge, att investeringsavdrag får åtnjutas för leveranser som sker efter den 31 december 1976.

En skattskyldig, som inte alls eller endast delvis kunnat utnyttja investeringsavdraget, kan efter ansökan hos riksskatteverket få ett statligt skattefritt investeringsbidrag motsvarande 4 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden, om denna uppgått till sammanlagt minst 10 000 kr. Bidraget kan utgå under högst två beskattningsår inom den ifrågavarande tidsperioden och får för varje beskattningsår inte överstiga 20 000 kr. Bidrag och avdrag kan inte utgå samtidigt.

För att i nuvarande konjunkturläge öka efterfrågan på verkstadsindustrins produkter och samtidigt ytterligare stimulera näringslivets maskininvesteringar föreslås i propositionen att investeringsavdraget höjs till 25 % för maskiner och inventarier, som beställs och levereras under tiden den 1 maj—den 31 december 1976, samt att procentsatsen för investeringsbidraget för de beställningar och leveranser, som sker under nämnda tidsperiod, höjs till 10 % och taket för bidragsbeloppet till 50 000 kr.

Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna från finansutskottet.

I motionen 1975/76: 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas under punkten 1 avslag på de föreslagna höjningarna av investeringsavdraget och investeringsbidraget.

Samtliga de i riksdagen representerade partierna med undantag av vänsterpartiet kommunisterna delar den i kompletteringspropositionen på grundval av resultatet av en investeringsenkät i mars 1976 gjorda bedömningen rörande behovet av temporärt ökade stimulanser av industrins maskininvesteringar i nuvarande konjunkturläge. Såväl finansutskottets majoritet som skatteutskottet är av samma mening. Skatteutskottet tillstyrker därför i princip den föreslagna höjningen av investeringsavdraget och -bidraget och kan således inte biträda avslagsyrkandet under punkten 1 i motionen 1975/76: 2558.

I motionen 1975/76: 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) anser motionärerna det av rättviseskäl befogat att retroaktivt öka det

SkU 1975/76: 67

statliga stödet för de maskininvesteringar, som gjorts under tiden den 1 januari—den 30 april 1976. Motionärerna yrkar därför att investeringsavdraget höjs till 20 % och investeringsbidraget till 8 % för investeringar under nyssnämnda tidsperiod.

Uppenbarligen har storleken av det nuvarande investeringsstödet varit tillräcklig för att förmå företagen till de maskininvesteringar som hittills gjorts under året. Den i propositionen föreslagna höjningen av investeringsavdraget och -bidraget får ses mot bakgrund av den avmattning i investeringsviljan inom näringslivet som först nu kunnat förmärkas. En ytterligare premiering i efterhand av redan gjorda maskininvesteringar på sätt motionärerna förordar kan givetvis inte förstärka investeringsefterfrågan och är inte heller försvarbar från statsfinansiell synpunkt. Utskottet avstyrker därför bifall till berörda yrkande i motionen 1975/76: 2559.

Herr Bohman m. fl. (m) anser i motionen 1975/76: 2557 att den tidsgräns för senaste leverans av beställda maskiner — den 31 december 1976 — som föreslås i propositionen bör flyttas fram till den 31 mars 1977. I enlighet härmed yrkas under punkten 2 i motionen att det höjda investeringsavdraget resp. bidraget skall utgå för maskiner och inventarier, som beställs före den 31 december 1976 och levereras under tiden den 1 maj 1976—den 31 mars 1977.

Med hänsyn till svårigheterna att f. n. bedöma konjunkturutvecklingen är utskottet inte berett att tillstyrka en generell förlängning av tidsperioden. I likhet med finansutskottet vill skatteutskottet emellertid framhålla angelägenheten av att nuvarande dispensregler tillämpas generöst i de fall leverans av ifrågavarande investeringsobjekt på grund av leveranssvårigheter inte kan ske förrän under första kvartalet 1977. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet om förlängning av tidsperioden i motionen 1975/76: 2557.

I motionen 1975/76: 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) yrkas att investeringsstödet utvidgas till att omfatta även byggnadsinvesteringar, som görs under tiden den 1 maj—den 31 december 1976, och att investeringsavdraget för sådana investeringar bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett liknande yrkande framställs under punkten 3 i motionen 1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Sistnämnda motionärer anser emellertid att investeringsperioden bör förlängas till den 31 mars 1977 och att avdrags- resp. bidragsrätten bör avse byggnadsarbeten, som påbörjas före den 31 december 1976.

Av den till finansutskottets yttrande fogade avvikande meningen av detta utskotts socialdemokratiska ledamöter framgår, att av de nära 5 miljarder kr. som frisläppts ur investeringsfonderna för konjunkturutjämning sedan den 1 januari 1975 belöper 2/3 på byggnader och anläggningar. Även frisläppen ur de särskilda investeringsfonderna har samma andel byggnadsinvesteringar, medan andelen av frisläppen ur arbets -

SkU 1975/76: 67

miljöfonder uppgår till 50 %. Därtill kommer att regeringen enligt uppgift i kompletteringspropositionen i december 1975 beslutat tidigarelägga statliga byggen för 300 milj. kr. och öka skolbyggnadsramen med 100 milj. kr. För att höja beredskapen inom byggbranschen har regeringen vidare föreslagit att statliga bidrag med 50 % skall kunna utgå för projektering av flerfamiljshus och områden med blandad bebyggelse samt att 30 milj. kr. anvisas för ökad projektering av statliga byggnader.

Mot den bakgrunden och då ett generellt stöd till byggnadsverksamheten av det slag, som förordas i mittenparti- och moderatmotionerna, medför påtagliga risker för lokala överhettningar på arbetsmarknaden avstyrker utskottet bifall till berörda yrkanden i motionerna 1975/76: 2556 och 2557.

Övriga i det föregående inte närmare behandlade förslag i propositionen rörande investeringsavdraget och -bidraget har inte föranlett några erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså utan ändring propositionen i dessa delar.

Uttagsprocenten för statlig inkomstskatt för budgetåret 1976/77

Enligt 12 § lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen statlig inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1976/77 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hälft. I lagen (1975: 449) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/76 har detta procenttal bestämts till 100 för budgetåret 1975/76. För tiden den 1 juli—den 31 december 1976 blir uttagsprocenten densamma.

I propositionen föreslås att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—den 30 juni 1977 fastställs till 100.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och tillstyrker således propositionen även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjt investeringsavdrag och -bidrag för maskininvesteringar under tiden den 1 januari—den 30 april 1976

att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2559 i denna del;

2. beträffande höjt investeringsavdrag och -bidrag för maskininvesteringar fr. o. m. den 1 maj 1976

att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76: 2558 punkten 1 samt med bifall till motionerna 1975/76: 2556 punkten 1 i denna del och 1975/76: 2559 i denna del och med anledning av motionen 1975/76: 2557 punkten 2 antar propositionen i denna del,

SkU 1975/76: 67

b. avslår motionen 1975/76: 2557 punkten 2 i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet ovan anfört och under moment 2 a hemställt,

c. till följd härav antar de vid propositionen fogade förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, dels lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning;

3. beträffande investeringsavdrag och -bidrag för byggnadsinvesteringar att

riksdagen avslår

a. motionen 1975/76: 2556 punkten 1 i denna del,

b. motionen 1975/76: 2557 punkten 3;

4. beträffande uttagsprocenten för statlig inkomstskatt för budgetåret 1976/77

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 150 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/77.

Stockholm den 25 maj 1976

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping* (s), Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo* (fp), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fruar Normark (s) och Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med ”Av den” och på s. 9 slutar med ”och 2557”, bort ha följande lydelse: Det är tillfredsställande att regeringen nu ändrat sin avvisande inställning till ytterligare investeringsstimulans. I likhet med finansutskottet anser skatteutskottet att det utöver förslaget i propositionen behövs

SkU 1975/76: 67

en utvidgning av stimulansen till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar. Utskottet tillstyrker alltså de förslag om sådan utvidgning, som har lagts fram i motionerna 1975/76: 2556 och 2557. I enlighet med vad som tidigare anförts är utskottet inte berett att nu biträda en utvidgning av giltighetstiden till den 31 mars 1977. Däremot bör den föreliggande dispensmöjligheten vid leveranssvårigheter tillämpas generöst.

dels ansett att utskottet under moment 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2556 punkten 1 samt med anledning av motionen 1975/76: 2557 punkten 3 antar följande

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 för verksamheten igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet eller utför reparationsarbeten på byggnad i verksamheten, får vid taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den förvärvkälla vari verksamheten ingår.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår under vilket kostnaderna nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

2 § Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av kostnaden för investeringar som avses i 1 § första stycket och som nedlagts under perioden den 1 maj—den 31 december 1976. Till sådan kostnad hänföres enligt denna lag skattskyldigs kostnad för arbete som utförts av den skattskyldige eller för dennes räkning på byggnad och för material som fogats in i byggnad under denna period.

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för kostnad som avser byggnad eller del därav avsedd för bostadsändamål eller byggnad avsedd för fritidsändamål.

Har statsbidrag utgått till byggnadsarbete, inräknas icke den del av kostnaden, som täcks av bidraget.

3 § Särskilt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige framställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utredning om den kostnad på vilken avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan uppgått till minst 10 000 kronor under perioden den 1 maj—den 31 december 1976.

Har den skattskyldige för visst beskattningsår erhållit investeringsbidrag enligt lagen (1976: 000) om statligt investeringsbidrag för vissa

SkU 1975/76: 67

byggnadsarbeten, får han därefter ej åtnjuta avdrag enligt denna lag för samma beskattningsår.

4 § I fråga om handels- eller kommanditbolag beräknas särskilt investeringsavdrag för bolaget.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 för verksamheten igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet eller utför reparationsarbeten på byggnad i verksamheten, äger efter ansökan erhålla statligt investeringsbidrag i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2 § Investeringsbidraget utgör fyra procent av kostnaden för arbete, som avses i 1 § första stycket och som utföres under perioden den 1 maj —den 31 december 1976. Till sådan kostnad hänföres enligt denna lag skattskyldigs kostnad för arbete som utförts av den skattskyldige eller för dennes räkning på byggnad och för material som fogats in i byggnad under denna period.

Har statsbidrag utgått till byggnadsarbete, inräknas icke den del av kostnaden, som täcks av bidraget, i underlaget för beräkningen av bidraget.

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår under den period som anges i 1 § första stycket kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen (1976: 000) om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten eller om näringsidkaren för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

3 § Investeringsbidrag utgår icke

om kostnad för arbete, som avses i 1 §, ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 eller

för kostnad som avser byggnad eller del därav, avsedd för bostadsändamål eller byggnad avsedd för fritidsändamål.

4 § Ansökan om investeringsbidrag skall göras skriftligen och prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder och samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringen för beskattningsåret vunnit laga kraft.

SkU 1975/76: 67

13 Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska sökandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration som behövs för tillämpningen av denna lag.

Investeringsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande utredning om förhållande som avses i 2 § tredje stycket samt om den kostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall ansökan avslås.

5 § I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas investeringsbidrag för bolaget.

6 § Efter beslut om investeringsbidrag skall riksskatteverket verkställa utbetalning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om investeringsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i sökandens hemortskommun.

7 § Talan mot riksskatteverkets beslut enligt denna lag fores hos regeringen genom besvär.

8 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverket återbetala vad han har erhållit för mycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m), som ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med ”Uppenbarligen har” och slutar med ”motionen 1975/76: 2559”, bort ha följande lydelse:

Den höjning av investeringsavdraget och -bidraget, som föreslås i propositionen, har en rent konjunkturpolitisk motivering. Det kan därvid knappast komma i fråga att göra höjningen retroaktiv på det sätt, som har föreslagits i motionen 1975/76: 2559. Utskottet avstyrker alltså bifall till denna motion.

Utskottet vill emellertid understryka, att den ryckiga ekonomiska politik som regeringen fört under senare tid skapar problem. Förslaget om en höjning av investeringsstödet lades fram bara 1 1/2 månad efter det att regeringspartiets företrädare hade röstat ner ett nästan identiskt förslag i riksdagen. En sådan politik försvårar företagens planering. Det leder också till slumpartade och orättvisa konsekvenser i de enskilda fallen. Därmed rubbas lätt tilltron till skattesystemet som sådant och till statsmakternas ekonomisk-politiska åtgärder.

SkU 1975/76: 67

14 Bilaga

Finansutskottets yttrande till skatteutskottet

Finansutskottet — herrar Åsling (c), Kristiansson (c), Löfgren (fp), Fågelsbo (c), Söderström (m), Wirtén (fp), Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rämgård (c) — har beslutat avge följande yttrande:

Som framgår av den reviderade finansplanen 1976 (s. 24, 40—41) har regeringen föreslagit riksdagen att höja det nu utgående extra avdraget för maskininvesteringar från 10 % till 25 % och motsvarande bidrag från 4 % till 10 % för anskaffningar gjorda under tiden den 1 maj— den 31 december 1976. I motionen 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) föreslås därutöver att dessa åtgärder utvidgas till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar och att avdraget för dessa bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande framförs i motionen 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Motionärerna vill emellertid att den tidsgräns för investeringsavdraget för maskininvesteringar som satts i regeringsförslaget — den 31 december 1976 — bör skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars 1977. Beställningen skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år. I motionen 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på regeringsförslaget. I motionen 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) slutligen hemställs om en retroaktiv höjning av investeringsavdrag resp. -bidrag för maskininvesteringar under perioden 1 januari t. o. m. 30 april 1976 till 20 % resp. 8 %.

Motivet för regeringens förslag till höjda avdrag/bidrag anges i propositionen vara att öka efterfrågan på verkstadsprodukter och samtidigt ge industrins investeringar ytterligare stimulans. Detta behov förelåg klart manifesterat redan vid riksdagens behandling av finansplanen i mars i år och utskottets majoritet förordade redan då en höjning av investeringsavdrag resp. -bidrag. Socialdemokraterna motsatte sig emellertid då höjningen och vann lottningen om frågan. Härigenom förlorades värdefull tid.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att regeringen nu ändrat sin avvisande inställning till ytterligare investeringsstimulans. Utskottet biträder därför förslaget i propositionen. Därutöver behövs emellertid en utvidgning av stimulansen till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar. Utskottet tillstyrker förslaget om en sådan utvidgning i motionerna 2556 och 2557. Däremot är utskottet inte berett att nu biträda en utsträckning för avdragens och bidragens giltighetstid till den 31 mars 1977. Vi kan då vara inne i en konjunkturfas, där det

SkU 1975/76: 67

föreligger risk för överhettning. Utskottet vill dock i sammanhanget understryka vikten av att föreliggande dispensmöjlighet vid leveranssvårigheter tillämpas generöst.

Utskottet bedömer stimulanseffekten av den avdrags/bidragshöjning som föreslås i motionen 2559 som ringa. Huruvida en sådan höjning är berättigad av rättviseskäl torde få ankomma på skatteutskottet att bedöma.

Av vad utskottet tidigare anfört om behovet av förstärkt investeringsstimulans följer att utskottet ej kan biträda avslagsyrkandet i motionen 2558.

Avvikande meningar

1. av herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Larsson i Karlskoga (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s) och Bergman i Nyköping (s), som anser att utskottets yttrande till skatteutskottet fr. o. m. ”Motivet för regeringens förslag” t. o. m. ”tillämpas generöst” bort ha följande lydelse:

Investeringsviljan inom den svenska industrin har på senare år avvikit markant från vad som gällt i utlandet. Enligt nu tillgängliga uppgifter har industrins fasta investeringar under 1975 minskat i de flesta OECD-länderna — i en del fall med så mycket som 10 å 20 %.

Trots en vikande exportefterfrågan och ett allt lägre kapacitetsutnyttjande har emellertid industriinvesteringarna fortsatt att öka i Sverige under detta år. I utlandet har de vikande industriinvesteringarna fått som följd att konjunktur- och arbetsmarknadssituationen förvärrats och den långsiktiga kapacitetstillväxten satts tillbaka. I vårt land har däremot industriinvesteringarna bidragit till att hålla uppe efterfrågan och successivt förstärka vår internationella konkurrenskraft.

Bakom denna expansiva utveckling i vårt land ligger en rad samverkande faktorer. Av väsentlig betydelse har säkerligen varit det svenska näringslivets tilltro till den inneboende styrkan i vår ekonomi och till våra möjligheter att även i framtiden kunna hävda oss på de internationella marknaderna. Utvecklingen är säkert också en återspegling av företagens växande insikter om det lönsamma i att investera under en avmattningsperiod — lönsamt både med hänsyn till att produktionsfaktorer då i allmänhet finns tillgängliga och med hänsyn till att den nytillkomna kapaciteten kommer att finnas tillgänglig när konjunkturen vänder uppåt och efterfrågan på nytt stiger. Investeringar som görs under en lågkonjunktur kan därför verksamt bidraga till att minska riskerna för en överhettning i en kommande högkonjunktur.

En viktig förutsättning för att investeringsviljan skall omsättas i en faktisk investeringsaktivitet är att de finansiella resurserna finns tillgäng -

SkU 1975/76: 67

liga. Under både 1974 och 1975 har företagens likviditet varit mycket god. Detta har bl. a. åstadkommits genom en expansion av kreditgivningen till företagen. Av särskild betydelse för företagens investeringsfinansiering är tillgången på långt kapital. Den omläggning av kreditpolitiken som skedde under våren 1975 då kapitalmarknadsräntan höjdes i förhållande till den korta räntan möjliggjorde en kraftig expansion av kapitalmarknaden. Genom flera därpå följande förändringar i relationerna mellan den korta och den långa räntan har ytterligare steg tagits i riktning mot en fortsatt ökning av tillgången på långa krediter. Volymen industriobligationer har som en följd härav kunnat öka från ca 1,4 miljarder kr. till ca 2,6 miljarder kr. 1975.

Vid sidan av kreditpolitikens investeringsvänliga utformning har olika direkta statliga stödinsatser varit av stor betydelse. Utskottet vill här erinra om frisläppen av de allmänna och särskilda investeringsfonderna samt arbetsmiljöfonderna. Under 1975 frisläpptes sammanlagt ca 6,5 miljarder kr. ur dessa fonder. I syfte att stimulera näringslivets investeringar i maskiner och inventarier infördes vidare under hösten 1975 på förslag av regeringen ett extra investeringsavdrag med 10 % eller bidrag med 4 % för maskininvesteringar intill utgången av innevarande år.

Enligt de enkäter som företogs under senare delen av 1975 skulle investeringsviljan inom industrin i stort sett komma att vidmakthållas under hela 1976. Den goda likviditetssituationen inom näringslivet, det kraftfulla statliga stödet jämte de under 1976 successivt förbättrade konjunkturutsikterna underströk det sannolika i denna bedömning. Mot denna bakgrund fann regeringen i finansplanen i januari det icke vara motiverat att föreslå några ytterligare åtgärder för förstärkning av investeringsefterfrågan utan föredrog att avvakta utvecklingen och återkomma i kompletteringspropositionen. Både med hänsyn till sina konjunkturpolitiska och sina fördelningspolitiska eftereffekter måste en förstärkning av detta stöd vara bättre dokumenterat än vad som var fallet kring årsskiftet 1975/76.

Sedan dess har emellertid resultaten av en ny investeringsenkät redovisats under mars 1976. Resultaten av denna tyder på att investeringsviljan nu skulle mattas något. Detta är i och för sig inte ägnat att förvåna med hänsyn till det f. n. relativt låga kapacitetsutnyttjandet och till att konjunkturuppgången vid enkättillfället ännu var något osäker. Det finns emellertid nu skäl att anta att investeringsviljan successivt vänder uppåt i takt med att bl. a. den utländska efterfrågan tilltar.

Trots att den internationella konjunkturen nu förefaller att öka med en betydande kraft har man dock anledning räkna med att den svenska verkstadsindustrins efterfrågeläge blir svagt under ännu någon tid. För att öka denna efterfrågan och samtidigt ge industrins investeringar ytterligare stimulans bör nu utgående extra avdrag för maskininvesteringar höjas. Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag att det

SkU 1975/76: 67

extra avdraget höjs från 10 % till 25 % och att bidraget då samtidigt höjs från 4 % till 10 %. Det förhöjda avdraget och bidraget bör utgå för anskaffningar gjorda under tiden 1 maj—31 december 1976. Leverans bör även ha skett senast vid denna tidpunkt. Såsom framhålls i propositionen bör redan nu gällande dispensregler generöst tillämpas i de fall leverans av här aktuella investeringsvaror på grund av leveranssvårigheter först kan ske under första kvartalet 1977.

I motionen 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) föreslås därutöver att dessa åtgärder utvidgas till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar och att avdraget för dessa bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande framförs i motionen 2557 av herr Bohman m. fl. (m). I denna motion föreslås även att den tidsgräns för investeringsavdraget som i regeringsförslaget satts till den 31 december 1976 bör skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars 1977. Beställningen skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år.

Utskottet avstyrker bifall till dessa motioner. Redan nu utgående stödformer — särskilt de olika investeringsfondskonstruktionerna — har huvuddelen av sin stödeffekt lagd på byggnadsinvesteringarna. Av de nära 5 miljarder kr. som frisläppts ur investeringsfonderna för konjunkturutjämning sedan den 1 januari 1975 ligger 2/3 på byggnader och anläggningar. Även frisläppen ur de särskilda investeringsfonderna har samma höga andel byggnadsinvesteringar medan andelen av frisläppen ur arbetsmiljöfonder uppgår till 50 %.

Det starka stöd som näringslivets byggnadsinvesteringar redan erhåller har medfört att byggnadssektorn på en hel del håll i landet inte nu kan ytterligare öka sin produktion. Det finns nu en accentuerad brist på vissa yrkeskategorier. Ett generellt stöd till näringslivets byggnadsverksamhet av det slag som föreslås i motionerna 2556 och 2557 medför risker för lokala överhettningar och en ökande brist på regional balans. I den mån man av arbetsmarknadspolitiska skäl behöver gå in och förstärka efterfrågan på byggnadsmarknaden så bör helt andra och lokalt insatta åtgärder komma till stånd än de som föreslås i dessa båda motioner. I detta avseende skiljer sig maskininvesteringarna klart från byggnadsinvesteringarna: efterfrågan på maskiner gäller i allmänhet varor för vilka vi har en väl utvecklad nationell marknad. Byggmarknaden är däremot på ett helt annat sätt lokalt och regionalt bunden och bör därför också påverkas med medel som kan ges en sådan styreffekt.

Utskottet vill slutligen även framhålla att det mera långsiktiga behovet av en förstärkning av industrins produktionskapacitet i första hand synes gälla maskinsidan. Den kraftiga investeringsuppgång som vi haft under 1970-talets första del har främst utgjorts av byggnadsinvesteringar. I och för sig har detta varit positivt eftersom detta samtidigt indikerar en i första hand kapacitetsutvidgande och inte rationaliserande investeringsinriktning. Men samtidigt pekar detta på att behovet

SkU 1975/76: 67

av en förstärkning under den närmaste tiden i första hand ligger på maskininvesteringssidan. Även sett i ett mera långsiktigt perspektiv framstår därför inte den föreslagna utvidgningen av stödet till byggnadsinvesteringarna inom näringslivet som påkallad i nuvarande läge.

2. av herr Hermansson (vpk) som anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Som framgår av den reviderade finansplanen 1976 (s. 24, 40—41) har regeringen föreslagit riksdagen att höja det nu utgående extra avdraget för maskininvesteringar från 10 % till 25 % och motsvarande bidrag från 4 % till 10 % för anskaffningar gjorda under tiden den 1 maj—den 31 december 1976. I motionen 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) föreslås därutöver att dessa åtgärder utvidgas till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar och att avdraget för dessa bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande framförs i motionen 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Motionärerna vill emellertid att den tidsgräns för investeringsavdraget för maskininvesteringar som satts i regeringsförslaget — den 31 december 1976 — bör skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars 1977. Beställningen skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år. I motionen 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på regeringsförslaget. I motionen 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) slutligen hemställs om en retroaktiv höjning av investeringsavdrag resp. -bidrag för maskininvesteringar under perioden 1 januari t. o. m. 30 april 1976 till 20 % resp. 8 %.

Motiven för förslagen i såväl propositionen som i de borgerliga partiernas motioner är att ge näringslivet — egentligen dess ägare — stimulans. Sådana förslag har blivit allt vanligare. Gåvo- och subventionspolitiken till kapitalet är en viktig del i regeringens ekonomiska politik. Dess ”stimulans”-effekt måste bedömas som tvivelaktig och på sikt som snarast obefintlig — om man därmed menar positiv effekt på ekonomins utveckling. Tillväxttakten minskar, den regionala krisen består och fördjupas trots alla ökade bidrag och subventioner. De säkra effekterna är endast inkomstomfördelning till kapitalet.

En riktigare inriktning av den ekonomiska politiken anges i motionen 2558. Där yrkas avslag på propositionens förslag till ökade investeringsavdrag och -bidrag. Utskottet delar den uppfattningen. Såväl propositionens förslag som förslagen om ytterligare medel till kapitalägarna i motionerna 2556, 2557 och 2559 bör avslås.

Anförande till protokollet

Herrar Söderström (m) och Wachtmeister (m) anför beträffande behandlingen av motion 1975/76: 2557 (m) rörande särskilt investeringsavdrag för maskininvesteringar:

SkU 1975/76: 67

19 Utskottet föreslår att det extra avdraget för maskininvesteringar under tiden 1 maj—31 december 1976 höjs till 25 %.

För att eliminera den olägenhet som uppstår då en viss dag utsatts innan vilken leveransen skall ha skett finns två tänkbara lösningar. En möjlighet är att bevilja dispens för de maskiner som beställts men inte hunnit levereras före 31 december 1976. Detta förfaringssätt kan emellertid medföra risk för orättvisa speciellt för mindre och medelstora företag, vilka erfarenhetsmässigt inte har samma möjligheter som storföretagen att inför myndigheterna utveckla sina synpunkter och få gehör för sina krav.

Den enligt vår mening bästa lösningen vore därför generell rätt att utnyttja det förhöjda avdraget om tidsgränsen för leverans av maskiner som beställts senast 31 december 1976 utsträcks till 31 mars 1977, vilket yrkats i motion 1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. Därigenom kan även uppnås att beställare, vid risk för leveransförseningar för svenska varor, ej är lika benägen förlägga sin beställning utomlands.

Vi anser oss dock kunna biträda utskottets förslag därest dispensgivningen, som utskottet understryker, tillämpas generöst, varmed de väsentligaste olägenheterna torde elimineras.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197» 760046

■ '.tft- t * ' ' 0 ■ t

■ ... • '. .. tr- ,-i:

:•■■■ C-i'< ,■ ■■■:'■ ■...-

■ '• i . . • Vi

‘

■