lagen.nu
Bet. 1975/76:SoU22

Med anledning av propositionen 1975/76:49 med förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror jämte motioner

Typ
Betänkande
Datum
1975-12-02
Källa
data.riksdagen.se

SoU 1975/76: 22

Socialutskottets betänkande 1975/76: 22

med anledning av propositionen 1975/76:49 med förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror jämte motioner Propositionen I

propositionen 1975/76:49 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror.

Förslaget innebär att förpackning till tobaksvara skall vara märkt med upplysning om hälsorisker vid tobaksbruk och med uppgift om skadliga ämnen i tobak. Det skall ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagstiftningen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1977.

I samband med propositiohen behandlar utskottet fem med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen 1975/76:30, 1975/76:44 och 1975/76:55-57. Motionsyrkandena redovisas på s. 3 och 4.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror

1 § Förpackning till tobaksvara som är avsedd att saluhållas till konsument inom landet skall, i den utsträckning som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, förses med

1. text, som lämnar upplysning om hälsorisker förbundna med bruk av tobak (varningstext),

2. deklaration, som lämnar uppgift om skadliga ämnen som varan innehåller eller ger upphov till (innehållsdeklaration).

Regeringen eller myndighet, som regeringen utser, bestämmer hur varningstexten skall vara avfattad och vilka uppgifter som skall lämnas i innehållsdeklarationen. Därvid får föreskrivas hur texten och deklarationen skall utformas och anbringas på förpackningen.

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 22

SoU 1975/76: 22

2 § Tillverkaren har ansvaret för att förpackning till tobaksvara som tillverkas inom landet förses med föreskriven varningstext och innehållsdeklaration. I fråga om annan tobaksvara åvilar ansvaret den som först saluhåller varan inom landet.

3§ Tobaksvara får ej saluhållas till konsument om den saknar föreskriven varningstext och innehållsdeklaration eller om texten eller deklarationen är uppenbart oriktig.

4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

5 § Den som tillverkar, importerar eller säljer tobaksvara skall efter anfordran lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

6 § Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller förbud som uppenbart behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta vite.

7 § Tillsynsmyndigheten får besluta att tobaksvara som saluhålles eller uppenbart är avsedd att saluhållas i strid med 3 § skall tagas om hand. Samma gäller i fråga om vara som avses med föreläggande eller förbud enligt 6 §, om föreläggandet eller förbudet ej efterkommes.

Det åligger polismyndighet att vid behov lämna handräckning när vara skall tagas om hand enligt första stycket.

Har varan tagits om hand enligt första stycket får varans ägare under tillsynsmyndighetens kontroll förse den med föreskriven varningstext och innehållsdeklaration. Varan skall återlämnas om det göres sannolikt att den ej kommer att saluhållas i strid med bestämmelserna i denna lag. I annat fall får varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

Beslut att taga vara om hand skall lända till efterrättelse utan hinder av att talan föres mot beslutet.

8 § Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

SoU 1975/76: 22

9§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att förse förpackning till tobaksvara med föreskriven varningstext eller innehållsdeklaration eller som däri lämnar uppgift som är i väsentligt hänseende oriktig,

2. eljest bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 1 §,

3. bryter mot 3 § dömes till böter.

Ansvar enligt denna lag inträder ej om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller omfattas av vitesförbud enligt lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande eller vitesförbud dömes ej till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

10 § Tobaksvara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav får förklaras förverkad, om ej särskilda skäl talar däremot.

11 § Allmänt åtal för brott som avses i 9 !j första stycket får väckas endast efter anmälan av tillsynsmyndigheten.

12 § Mot beslut som myndighet med stöd av regeringens bemyndigande meddelat enligt 1 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Mot annat beslut som myndighet meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Motionsyrkandena

I motionen 1975/76:30 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om tobaksrökningens inverkan på icke-rökare.

1 motionen 1975/76:44 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett långsiktigt åtgärdsprogram mot tobaksbrukets skadeverkningar i enlighet med riktlinjerna i socialstyrelsens år 1974 överlämnade utredningsrapport i frågan,

2. att riksdagen beslutar att ett anslag skall utgå med 125 000 kr. under innevarande budgetår till Riksförbundet VISIR.

I motionen 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar

1* Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr22

SoU 1975/76: 22

1. att alla tobaksvaror redan från början skall omfattas av märkningsplikt,

2. att ett reservationsanslag på 2 milj. kr. under budgetåret 1975/76 ställs till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar.

I motionen 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) hemställs

A. att ett reservationsanslag på 2 milj. kr. under innevarande budgetår ställs till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar,

B. att riksdagen uttalar sig för följande principer i fråga om det framtida arbetet för minskning av tobakens skadeverkningar:

1. Regeringen bör snarast för riksdagen framlägga förslag till åtgärdsprogram mot tobaksskadorna, grundat på tobaksutredningens betänkande.

2. Programmet skall vara allsidigt och långsiktigt och därför ges resurser under en följd av år.

3. Åtgärdsprogrammets bärande element skall utgöras av en mångsidig informationsverksamhet. Dessutom skall ingå restriktionsåtgärder och konsumtionspolitiska åtgärder som stödjer programmets målsättning.

4. I enlighet med vad som uttalats av WHO skall i centrum för verksamheten finnas ett för tobaksfrågor specialiserat fackorgan med behövliga resurser, varför det i Sverige redan befintliga fackorganet, Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) bör ges väsentligt ökade resurser och ökat ansvar för speciellt informationsverksamhet.

5. I enlighet med rekommendationer från WHO:s expertgrupp bör tobaksupplysningen ha en fristående ställning inom den allmänna hälsoupplysningen och sålunda inte kopplas ihop med upplysning om alkohol.

C. att riksdagen i anslutning till antagande av lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror uttalar:

1. Innehållsdeklaration av cigarretter skall i fråga om koloxid ange rökens halt (i procent) av detta ämne, eller mängden koloxid (i mg) i röken.

2. Tuggtobak och snus skall redan från början omfattas av märkningsplikt.

I motionen 1975/76:57 av herr Sellgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar att lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall träda i kraft den 1 juli 1976.

Utskottet

Under de senaste 10-15 åren har frågorna om de hälsorisker som är förknippade med tobaksbruket och om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen blivit allt mer uppmärksammade. Sambandet mellan rökning och vissa sjukdomar blev mer allmänt känt i början på 1960-talet genom att två forskningsrapporter publicerades, nämligen Smoking and Health i Storbritannien år 1962 och den s. k. Terryrapporten i USA år 1964. Forskningen på området har under tiden därefter ytterligare intensifierats.

SoU 1975/76: 22

5 Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan slutet av 1960-talet ägnat betydande uppmärksamhet åt frågan om rökning och hälsa. I ämnet har bl. a. ett antal rapporter publicerats. Det förtjänar nämnas att WHO:s expertgrupp om rökning och dess effekter på hälsan i sin rapport 1975 uttalar att en minskning av cigarrettkonsumtionen skulle betyda mera för förbättrad folkhälsa och förlängt liv i industriländerna än någon annan enskild åtgärd inom den förebyggande hälsovården.

I vårt land har tobaksfrågan föranlett omfattande debatt och i samband därmed krav på samhällsinsatser av skilda slag. Sålunda har i riksdagen vid upprepade tillfällen väckts motioner om åtgärder mot tobaksbruket dels i form av konkreta punktinsatser, exempelvis lagstiftning om varningstext på tobakspaket, dels i form av långsiktiga åtgärder, som skulle föregås av särskild utredning eller planläggning. I fråga om riksdagens ställningstagande till mera övergripande yrkanden må - utan att fullständighet åsyftas - lämnas en kortfattad redovisning, vilken även innefattar uppgifter om åtgärder från bl. a. regeringens sida.

År 1968 hemställde riksdagen hos regeringen om en utredning av frågan om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen (2LU 1968:48, se även 2LU 1970:35). Sedermera - i mars 1971 - uppdrog regeringen åt socialstyrelsen att med utgångspunkt i rapporter från WHO och med beaktande av vad som anförts i en av Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) överlämnad skrivelse att redovisa en allsidig medicinsk undersökning rörande tobakskonsumtionen och med anledning härav vidtagna åtgärder. I uppdraget ingick också att lägga fram förslag till de ytterligare åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen fann nödvändiga. Riksdagen gjorde samma år vissa uttalanden som syftade till att ge utredningsuppdraget större bredd än som ursprungligen torde ha varit avsett (SoU 1971:21).

1 april 1974 redovisade socialstyrelsen sitt uppdrag. Styrelsen överlämnade då med eget yttrande rapporten Tobaksrökning som hade verkställts av en särskilt tillsatt arbetsgrupp.

Med anledning av motioner i tobaksfrågan vid samma års riksdag erinrade socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1974:5 (s. 21-24) om socialstyrelsens utredning. Utskottet framhöll att det var angeläget att regeringen utan dröjsmål gav riksdagen tillfälle att ta ställning till ett program som innefattar åtgärder för en systematisk satsning på att få till stånd en minskning av tobakskonsumtionen.

I socialstyrelsens tobaksrapport behandlas bl. a. frågorna om tobaksreklam och varningstext på tobaksförpackningar. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av ovannämnda riksdagsuttalande tillkallades vid årsskiftet 1974-1975 en särskild sakkunnig som tillsammans med sex experter (tobaksreklamutredningen) skulle utreda frågorna. På grundval av ett delbetänkande av utredningen läggs i propositionen fram förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror.

SoU 1975/76: 22

6 Varningstext och inneltållsdeklaration

Det i propositionen framlagda lagförslaget innehåller en grundläggande bestämmelse om att förpackning till tobaksvara som är avsedd att saluhållas till konsument inom landet i den utsträckning som särskilt föreskrivs skall vara märkt med varningstext som lämnar upplysning om hälsorisker vid bruk av tobak och innehållsdeklaration som lämnar uppgift om skadliga ämnen som varan innehåller eller ger upphov till. Ansvaret för att förpackning till tobaksvara märks på föreskrivet sätt bör enligt lagförslaget åvila tillverkaren när det gäller vara som tillverkas inom landet och den som först saluhåller vara inom landet i fråga om importerad vara. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter om märkningen av förpackning till tobaksvaror. I denna ordning skall bestämmas varningstextens avfattning och de uppgifter som skall lämnas i innehållsdeklarationen. Beträffande innehållet i övrigt i lagförslaget hänvisar utskottet till lagtexten (s. 1-3) och till propositionen.

I de motioner, som väckts med anledning av propositionen, har inte framställts några erinringar mot innehållet i lagen.

Utskottet biträder förslaget i propositionen att, som ett led i åtgärderna för att få till stånd en minskning av tobakskonsumtionen, riksdagen antar en lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror. Utskottet har inte något att erinra mot utformningen av den föreslagna lagtexten.

Med hänsyn till den tid som behövs för att utarbeta tillämpningsbestämmelser till lagstiftningen och för att bereda tillverkare, grossister och detaljister möjligheter att anpassa varorna till märkningsskyldigheten bör den nya lagstiftningen träda i kraft vid den tidpunkt, som föreslagits i propositionen, nämligen den 1 januari 1977. Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker ett yrkande i motionen 1975/76:57 av herr Sellgren (fp) om ikraftträdande ett halvår tidigare.

Utskottet vill med hänsyn till vad som anförs i propositionen (s. 22) om tidpunkten för märkningsskyldigheten påpeka att lagtexten utformats så att märkningsskyldigheten anknyter till det faktum att tobaksvaran ”är avsedd att saluhållas” till konsument i landet.

Tobaksreklamutredningen har utarbetat förslag även till regeringens tilllämpningsförordning till lagen. Enligt 1 K förslaget till nämnda förordning skall tobaksvara som är avsedd för rökning förses med varningstext. Dessutom skall förpackning till cigarretter märkas med innehållsdeklaration som anger innehållet av tjära och nikotin och förekomsten av kolmonoxid i cigarrettröken.

I två motioner, motionen 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) och motionen 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) framställs yrkanden som innebär att inte bara varor som är avsedda för rökning utan även snus och tuggtobak skall förses med varningstext.

Tobaksreklamutredningen anför att de forskningsresultat som för när -

SoU 1975/76: 22

varande finns talar för att inga tobaksvaror bör undantas från en blivande lag, något som inte heller skett i det lagförslag som utskottet i det föregående tillstyrkt. Utredningen har emellertid vidare, då det gäller innehållet i tilllämpningsförordningen i inledningsskedet av lagens giltighetstid, anfört att det inte synes nödvändigt att i dagens läge i full utsträckning använda de möjligheter lagen kommer att ge. Det framstår nämligen som mest angeläget att varna för bruket av sådana tobaksvaror som rökes eftersom ett klart samband visats mellan tobaksrökning och vissa sjukdomar.

Utskottet delar utredningens uppfattning att det är mest angeläget att varna för tobaksvaror som rökes. Samtidigt kan emellertid inte bortses från att, om vissa tobaksprodukter helt skulle undantas från märkningsplikten, detta skulle kunna uppfattas som om produkterna är ofarliga och därigenom medföra en intensivare förbrukning av dessa. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på risken för ett ytterligare ökande bruk av snus bland ungdomar. Socialstyrelsen har i sitt yttrande över utredningsförslaget anfört att även snus och tuggtobak kan ge höga nikotinhalter i blodet och ofta åstadkomma ett starkt nikotinbehov, vilket hos ungdomar kan ha avgörande betydelse för att etablera rökvanor. Med hänsyn till det anförda vill utskottet i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1975/76:55 (yrkande 1) och 1975/76:56 (yrkande C 2) förorda att även andra tobaksvaror än sådana som rökes redan från början skall omfattas av märkningsplikt.

I motionen 1975/76:56 förordas också att innehållsdeklaration av cigarretter i fråga om kolmonoxid (= koloxid) skall ange inte endast förekomsten utan även rökens halt (i procent) av ämnet, eller mängden koloxid (i mg) i röken.

Det framhålls av tobaksreklamutredningen att vissa forskningsresultat tyder på att kolmonoxid kan vara det farligaste ämnet i cigarrettröken. Arbete pågår i syfte att skapa internationella normer för mätning av rökens innehåll av kolmonoxid. Tillsynsmyndigheten bör, när underlag finns, kräva specificerad uppgift rörande kolmonoxid. I avvaktan på att sådan uppgift kan föreskrivas bör i allt fall omnämnas att röken innehåller kolmonoxid. Utredningen framhåller att förordningsförslaget - vilket ovan redovisats i här aktuell del (1 S) - utformats så att det medger att tillsynsmyndigheten får bestämma antingen att rökens innehåll av kolmonoxid specificeras eller att det i deklarationen endast omnämns att röken innehåller kolmonoxid.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till uppfattningen att så snart tillfredsställande mätmetoder finns, även cigarrettrökens halt av kolmonoxid skall anges i innehållsdeklarationen. Det bör kunna överlåtas på tillsynsmyndigheten att avgöra huruvida de mätmetoder som nu finns - NTS hänvisar i sitt remissyttrande till en rapport i ämnet utgiven av den brittiska tobaksindustrins forskningsinstitut - tillgodoser de krav som i detta hänseende rimligen kan uppställas. Under hänvisning till det sagda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkandet C 1) inte är påkallad.

SoU 1975/76: 22

8 Frågan om ätgärdsprogram m. m.

På grundval av vad som anförts i budgetpropositionen 1975 (bil. 7 s. 92) och mot bakgrund av riksdagens ställningstagande i tobaksfrågan 1974 ansåg sig socialutskottet vid behandlingen av socialhuvudtiteln under våren 1975 ha befogad anledning räkna med att regeringen under året skulle förelägga riksdagen en proposition som innehöll förslag om även andra åtgärder för att begränsa tobakens skadeverkningar än de nu föreslagna. Utskottet utgick bl. a. från att regeringen skulle hemställa om medel till en informationskampanj i tobaksfrågan. I fråga om storleken av anslaget till hälsovårdsupplysning - innefattande även tobaksupplysning - för innevarande budgetår byggde utskottet sitt ställningstagande på förutsättningen att medelsanvisningen till en sådan informationskampanj skulle bestämmas till ca 2 milj. kr.

1 den nu aktuella propositionen nämner föredragande departementschefen att ett samarbete har inletts mellan socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning och skolöverstyrelsen om en intensifierad hälsoundervisning beträffande tobaksfrågan i grundskolan och gymnasieskolan. Förberedelser för en upplysningskampanj om tobaksfrågan i anslutning till den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande pågår f. n. i socialstyrelsen. Förslag om medelsanvisning för denna upplysningskampanj skall enligt propositionen läggas fram i särskild ordning samtidigt med att frågan om en motsvarande upplysningskampanj på alkoholområdet inom kort tas upp till behandling. Departementschefen tillägger att möjligheterna att även engagera folkrörelserna i båda dessa upplysningsfrågor därvid kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.

Utskottet har inte något att erinra mot den verksamhet som sålunda förbereds. Utskottet beklagar emellertid att regeringen i förevarande sammanhang inte ansett sig kunna lägga fram ett mera utförligt program avseende åtgärder mot tobakens skadeverkningar. Mot den bakgrunden att riksdagen redan år 1968 begärde åtgärder i tobaksfrågan och till de upprepade uttalandena därefter i frågan framstår det som oundgängligen nödvändigt att sådant program snarast presenteras för riksdagen. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att förelägga riksdagen sina överväganden i frågan i samband med det förutskickade förslaget om medelsanvisning till en upplysningskampanj på området. Utskottet vill understryka vikten av att programmet blir av långsiktig natur. Socialstyrelsens tobaksutredning och remissyttranden däröver bör kunna tas till utgångspunkt för regeringens överväganden i frågan. Det sagda innebär inte att utskottet tagit ställning till enskildheterna i tobaksutredningens förslag. Uppenbart är emellertid att tyngdpunkten i programmet måste läggas på omfattande och allsidiga informationsinsatser, vilka bör kunna stödjas av andra åtgärder. Utöver de förslag som lagts fram i den nu aktuella propositionen bör resultatet av tobaksreklamutredningens fortsatta arbete kunna bidra till att komplettera

SoU 1975/76: 22

åtgärdsprogrammet. Ett moment som bör ägnas uppmärksamhet är stödet till forskning om tobak och dess inverkan på såväl rökare som icke-rökare. Utöver det sagda anser sig utskottet i förevarande sammanhang inte böra ta ställning till innehållet i det av riksdagen begärda åtgärdsprogrammet. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen 1975/76:30 av herr Nilsson i Agnäs (m), som avser utredning om röknings inverkan på icke-rökare, motionen 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk), såvitt avser principerna för det fortsatta arbetet på minskning av tobakens skadeverkningar (yrkande B 1-B 5) samt motionen 1975/76:44 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk) såvitt avser ett långsiktigt åtgärdsprogram på området (yrkande 1). Motionsyrkandena påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Frågan om ytterligare medelsanvisning till tobaksinfönnation

1 överensstämmelse med vad som anförts i föregående avsnitt måste en allsidig och långsiktig informationsverksamhet utgöra det bärande momentet i det hos regeringen begärda åtgärdsprogrammet på tobaksområdet. Det är enligt utskottets mening viktigt att en i förhållande till nuläget avsevärt utvidgad information kommer till stånd snarast möjligt. Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) bör därför - utöver de medel som h-nämnden får disponera av medel som anvisats under anslaget F 5 Hälsovårdsupplysning - under innevarande budgetår tillföras medel, som kan användas till att förbereda en mera omfattande informationskampanj mot tobakens skadeverkningar, som kan sättas igång fr. o. m. budgetåret 1976/77. Inom ramen för tidigare planering, som gjorts av h-nämnden, bör en intensifierad dokumentations- och informationsservice påbörjas under innevarande budgetår. Detsamma gäller sådana projekt, som avser personalutbildning och/eller metodutveckling för kommande led i informationsverksamhet inom hälso- och sjukvården, skolan och vissa andra särskilt angelägna områden. För i huvudsak de angivna åtgärderna bör h-nämnden få disponera ytterligare 700 000 kr. under detta budgetår. Denna bedömning grundar sig på en anslagsnivå av storleksordningen 2 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Utskottet förutsätter att NTS anlitas för att som fackorgan svara för bl. a. viss del av dokumentations- och informationsservicen. NTS bör också beredas tillfälle medverka i planeringen av informationsaktiviteterna.

Den av utskottet förordade medelstilldelningen bör ge utrymme även för visst ytterligare stöd åt sådan lokal verksamhet på tobaksinformationsområdet som bedrivs av bl. a. Riksförbundet VISIR (Vi Som Inte Röker). Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i väsentlig utsträckning syftet med motionerna 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) och 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk), såvitt i motionerna begärs ett reservationsanslag om 2 milj. kr., som för innevarande budgetårskulle ställas

SoU 1975/76: 22

till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar (yrkande 2 resp. yrkande A). Det bör nämligen framhållas att motionärerna uppenbarligen inte räknat med att det av dem begärda beloppet i dess helhet skulle förbrukas under detta budgetår. Genom utskottets ställningstagande får även motionen 1975/76:44 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk) om anslag till Riksförbundet VISIR anses besvarad i motsvarande del (yrkande 2).

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:57 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,

2. beträffande märkningspliktens omfattning att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:55 i motsvarande del (yrkande 1) och motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkande C 2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan,

3. beträffande uppgift om halt eller mängd kolmonoxid i cigarrettrök att riksdagen avslår motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkande C 1),

4. beträffande frågan om åtgärdsprogram m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:30, motionen 1975/76:44 i motsvarande del (yrkande 1) och motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkande B 1-B 5),

5. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:44 i motsvarande del (yrkande 2), motionen 1975/76:55 i motsvarande del (yrkande 2) och motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkande A) till Upplysning om tobak på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Stockholm den 2 december 1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Näivarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s). Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s). Nordberg (s). Åkerlind (m), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c), fru Lagergren (s), herrar Alftin (s), Karlehagen (c). Hagberg i Borlänge (vpk) och Olsson i Markaryd (c).