Med anledning av dels propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen, dels propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag till barnomsorgen, dels ock motioner i ämnet

SoU 1975/76: 28

Socialutskottets betänkande 1975/76: 28

med anledning av dels propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen, dels propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag till barnomsorgen, dels ock motioner i ämnet Propositionerna

I propositionen 1975/76:92 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. antaga vid propositionen fogat förslag till lag om barnomsorg,

2. godkänna den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen som angetts i propositionen,

3. godkänna de grunder för bidrag till kommunernas barnomsorg som förordats i propositionen.

I propositionen 1975/76:100 bilaga 7 (socialdepartementet) har regeringen under punkterna D 2 och D 3 (s. 62-64) föreslagit riksdagen

dels att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 955 000 000 kr.,

dels att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 000 kr.

I samband med behandlingen av propositionerna har utskottet behandlat 34 motioner. Motionsyrkandena redovisas på s. 5-13.

På begäran av socialutskottet har skatteutskottet avgett yttrande över dels propositionen 1975/76:92, såvitt avser finansiering av statsbidrag till barnomsorgen, dels vissa motioner. Yttrandet, SkU 1975/76:4 y, fogas vid detta betänkande som bilaga 1.

Del huvudsakliga innehållet i propositionen 1975/ 76:92

I propositionen läggs fram förslag om en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg. Mot bakgrunden av en allmän målsättning för utbyggnaden föreslås en ny lagstiftning om barnomsorgen. Barnomsorgen blir därigenom en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad.

Barnomsorgen föreslås omfatta både barn i föreskoleåldern och de yngre skolbarnen. Den skall innefatta daghem, deltidsförskola, familjedaghem och fritidshem. Vidare behandlas frågan om en ny utformning av fritidshemmens verksamhet enligt förslag från barnstugeutredningen.

På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Kommunförbundet läggs fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

under den närmaste femårsperioden. Det omfattar 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem.

För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomfora utbyggnaden av barnomsorgen föreslås ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag. Driftbidraget för daghem föreslås fr. o. m. den 1 januari 1977 höjt från 7 500 kr. till 14 000 kr. per år för nya platser. För befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till nya platser i fritidshem föreslås uppgå till hälften av nämnda belopp. För familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt grundbelopp i bidragssystemet.

Samhällets totala årskostnader för barnomsorgen, som för år 1976 anges till ca 2 900 milj. kr., beräknas bli fördubblade under den aktuella femårsperioden. Genom de nya statsbidragen beräknas statens årskostnad uppgå till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och till ca 3 500 milj. kr. vid femårsperiodens utgång. Det nya statsbidragssystemet föreslås finansierat genom en socialavgift på arbetsgivarna och egenföretagarna. Den tas ut på samma avgiftsunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Socialavgiften till barnomsorgen föreslås för år 1977 utgöra 1 % av avgiftsunderlaget.

Det vid propositionen 1975/76:92 fogade lagförslaget är av följande lydelse.

1. Förslag till Lag om barnomsorg

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet.

Den har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319). Fritidshemsverksamheten omfattar barn till och med 12 årsålder.

Barnomsorgen ankommer på kommun eller huvudman för institution som avses i 9 §.

2 § Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola samt familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet.

Förskola kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. I daghem mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. I deltidsgrupp mottages barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem.

SoU1975/76:28

3 § Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem.

I fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej vistas i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4 § Kommun skall bedriva förskole- och fritidshemsverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

5 § Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året.

Barn vars skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319) skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett år. Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

6 § Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, skall anvisas plats i förskola tidigare än som anges i 5 5 första stycket eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskola eller fritidshem enligt första stycket.

7 § Kommun skall verka för att barn som avses i 5 och 6 §§ utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.

8 § Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad som följer av 5 och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt.'

I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

SoU 1975/76:28

9 § Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan institution skall huvudmannen för denna sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola eller fritidshemsverksamhet.

Ledningen av barnomsorgen

10 § Ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten. I fråga om sådant organ skall beträffande barnomsorgen bestämmelserna för barnavårdsnämnd gälla i tilllämpliga delar.

Avgifter

11 § Kommun får ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 § i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. I övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.

Tillsyn m. m.

12 § Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn över barnomsorgen.

13 § Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar vägledande information till kommunerna.

Finansiering av statsbidrag till barnomsorgen

14 § Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15-17§ij.

15 § Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring.

16 § Fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 8 samma lag.

17 § Avgift som avses i 15 och 16 58 utgår med en procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas.

SoU 1975/76:28

18 § I fråga om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15 § äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift som avses i 16 § finns bestämmelser i uppbördslagen (1953:272).

Avgifterna tillföres staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Motionerna

A. Motioner uppskjutna från 1975 års riksmöte

I motionen 1975:150 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning som syftar till att medel ställs till förfogande för ökad trafikutbildning i förskolan.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975:150 finns i motionen 1975:166.

1 motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. A 1 och A 4 samt B 1-B 3), att riksdagen beslutar

A. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen:

1. dels att uttala att alla barn tillerkänns rätt till barnomsorg i förskola samt fritidshem och att i överensstämmelse härmed den allmänna förskolan görs obligatorisk från 6 år,

4. dels att bindande normer utarbetas för markreservation för barnstugeverksamhet,

B. för en hög kvalité inom barnomsorgen:

1. dels att en allmän översyn av barnstugeverksamheten sker med avsikt att kvalitativt förbättra standarden,

2. dels att en personaltäthet fastställes av 2 vårdare på 5 barn i småbarnsgrupper och 1 vårdare på 5 barn i övriga grupper,

3. dels att den maximala gruppstorleken sätts till 10 barn i småbarnsgrupper och 15 barn i övriga grupper.

1 motionen 1975:342 av fru Ekelund (c) och herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande kyrkans, samfundens och de ideella organisationernas möjlighet att bedriva barnverksamhet,

2. att uttala att kommunerna må ha rätt att under i motionen angivna förutsättningar inräkna icke-kommunala förskolor i sin verksamhet.

SoU1975/76:28

6 I motionen 1975:351 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutarom sådan ändring i lagstiftningen om förskoleverksamhet att även av enskild huvudman driven förskola skall kunna inräknas i den kommunala förskoleplanen förutsatt att ifrågavarande enskilt bedrivna förskoleverksamhet motsvarar de krav som ställs på den kommunala förskoleverksamheten.

I motionen 1975:477 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i förskolelagen att kommun på de villkor som angetts i motionen skall kunna i sin plan för förskoleverksamheten inräkna verksamhet bedriven av enskild förskola,

2. att riksdagen hos regeringen begär att gruppstorleken i förskolan bestäms till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en övergångstid till en överinskrivning på högst 20 %.

I motionen 1975:492 av herr Olsson i Kil (fp) och fru Fraenkel (fp) yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om förslag till utformning av obligatorisk föräldrautbildning.

B. Motioner väckta under allmänna motionstiden 1976

I motionen 1975/76:182 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna.

I motionen 1975/76:220 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) hemställs att riksdagen som sin mening beslutar att samverkan mellan förskola och svenska kyrkan samt kristna samfund i form av att viss veckotimme ställs till de senares disposition kan och bör ske därest huvudmännen därom är ense.

1 motionen 1975/76:314 av fru Tillander (c) och herr Larsson i Staffanstorp (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ till en utvärdering av effekterna av långa vistelsetider på daghem.

I motionen 1975/76:315 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att kostnader för familjedaghemsassistent skall ingå i de statsbidragsberättigande kostnaderna för familjedaghemsverksamheten från 1 januari 1977.

I motionen 1975/76:361 av herrar Werner i Malmö (m) och Fridolfsson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om sådan översyn av förskolelagen att samverkan av det slag motionen åsyftar mellan samfund och kommunal förskola kan möjliggöras.

SoU 1975/76:28

7 I motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 2 och 3),

2. att riksdagen beslutar att 16 § i förslaget till lag om barnomsorg utgår och att erforderliga konsekvensändringar görs i 14-15 §§ och 17-18 §§,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om

a) att statsbidrag bör utgå till driften av daghemsavdelning där minst två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag,

b) kvalitetskrav, gruppstorlekar och personaltäthet i förskolan,

c) utbildning för dagbarnvårdare, samarbete mellan daghem och familjedaghem och samarbete mellan föräldrar och personal i förskolan.

I motionen 1975/76:751 av fru Ekelund m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att deltidsförskolans läromedel granskas med utgångspunkt från samma principer som gäller grundskolans läromedel,

2. att åtgärder i syfte att öka möjligheterna för förskollärare att informera lågstadielärarna om förhållanden som kan vara av vikt för att underlätta barnens skolstart vidtages.

I motionen 1975/76:1230 av fru Fraenkel m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän föräldrautbildning enligt de riktlinjer som angivits i motionen.

I motionen 1975/76:1233 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 4), att riksdagen beslutar

4. att uttala att den utredning som syftar till att presentera förslag angående föräldrautbildningens organisation och utformning bör bedriva sitt arbete skyndsamt och att den, eventuellt genom att presentera delbetänkanden för skilda områden, påskyndar verksamhetens utbyggnad.

I motionen 1975/76:1270 av fru Landberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ, som syftar till försöksverksamhet med flexibla öppettider inom barnomsorgen.

I motionen 1975/76:1272 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att initiativ tas till utarbetandet av riktlinjer för en allmän föräldrautbildning i syfte att kunna främja i motionen angiven målsättning.

I motionen 1975/76:1279 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fröken Andersson (c) yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen att den snarast framlägger förslag om föräldraskola för föräldrar till handikappade barn.

I motionen 1975/76:1301 av fru Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att kommun har rätt att bereda svenska kyrkan och andra

SoU1975/76:28

samfund möjlighet att regelbundet få disponera den kommunala förskolans lokaler för frivillig kristen verksamhet i enlighet med vad i motionen anförs.

I motionen 1975/76:1978 av fru Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder syftande till att informationen om förskolan får en utformning i full överensstämmelse med riksdagsbeslutet.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:1978 finns i motionen 1975/76:1977.

I motionen 1975/76:2007 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga fyrk. 2 och 3), att riksdagen

2. hos regeringen begär att försöksverksamhet med föräldrainformation snarast införs i avvaktan på resultatet av barnomsorgsgruppens övergripande utredning om föräldrautbildningen,

3. uttalar att den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen även bör tillgodose behovet av mindre daghem av typen lägenhetsdaghem eller kvartersdaghem samt att dessa även bör kunna drivas i privat regi.

Motiveringen till yrkandena i motionen 1975/76:2007 finns i motionen 1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2011 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar att den allmänna förskolan till den del som avser deltidsgrupp bör läggas under de kommunala skolstyrelserna och - på central nivå - skolöverstyrelsen,

2. beslutar att alla sexåringar skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan.

Motiveringen till yrkandena i motionen 1975/76:2011 finns i motionen 1975/76:1979.

1 motionen 1975/76:2012 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att även icke-kommunala förskolor skall inräknas i kommunernas förskoleplan.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2012 finns i motionen 1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2013 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga fyrk. 2),

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor för invandrare och minoriteter.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2013 finns i motionen 1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2087 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar att rätten till hemspråksförskola garanteras inom de kommuner där tillräckligt underlag finns.

SoU 1975/76:28

9 Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2087 finns i motionen 1975/76:2086.

I motionen 1975/76:2137 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar ansluta sig till punkten 5 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper vilket presenteras i motionen 1975/76:2135.

1 nämnda punkt i åtgärdsprogrammet - vilket tillhopa omfattar 14 punkter - uttalas att samhällets barnomsorg bör byggas ut för att ge full behovstäckning.

C. Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:92

1 motionen 1975/76:359 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen avslår propositionen 1975/76:92.

1 motionen 1975/76:1232 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att statsbidrag skall utgå till driften av daghemsavdelning, där minst två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag, under förutsättning att avdelningen är öppen minst sju timmar per dag,

2. att helt grundbelopp skall utgå för förskolebarn och skolbarn som vistas minst fem timmar per dag i familjedaghem och att halvt grundbelopp skall utgå för skolbarn som vistas kortare tid än fem timmar per dag i daghem,

3. att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt samma regler som i dag,

4. att hos regeringen begära att statsbidraget till daghem, fritidshem och grundbeloppet till familjedaghem görs värdebeständiga genom att anknytas till löneutvecklingen hos aktuella personalgrupper samt att hänsyn därvid också skall tas till förändringar i uttaget av olika arbetsgivaravgifter,

5. att egenföretagare skall undantas från erläggande av socialavgifter till barnomsorg.

1 motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att anhålla hos regeringen om åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts, innebärande en lagstiftning om utbyggnaden av barnomsorgen, om förtur för spädbarnsomsorgen i familjestödsutredningens arbete samt om uppföljande av försök med barnomsorg på icke dagtid.

I motionen 1975/76:2162 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:92 beslutar

1. bifalla förslaget till nya bidragsgrunder för daghem och familjedaghem med undantag för kravet på öppethållande sju timmar - och inte fem - för att daghem skall anses föreligga.

SoU 1975/76:28

2. uttala att något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering för utbyggnad av barnomsorgen, preciserat i antal nytillkomna platser, inte bör antagas, förrän effekterna på efterfrågan genom förändringar på skatteområdet, av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och av en vårdnadsersättning kan bedömas,

3. avslå förslaget till finansiering genom införande av en ny avgift för arbetsgivare och för fysiska personer med inkomster av annat förvärvsarbete än anställning.

1 motionen 1975/76:2163 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara att tillgodose alla barns rätt till en bra, avgiftsfri barnstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av barnomsorgen under de närmaste åren bör fastställas till minst 50 000 nya platser varje år i daghem och fritidshem fram till år 1980,

3. att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna successivt bör reduceras och verksamheten vara avgiftsfri år 1980,

4. att riksdagen beslutar att anordningsbidrag till dag- och fritidshem skall utgå med ett belopp motsvarande 12 000 kr. per plats fram till år 1980,

5. att riksdagen beslutar att driftbidragen till dag- och fritidshem skall motsvara personalkostnaderna, beräknade efter en norm av 1 personal per 4 barn, föreståndaren oräknad, för daghem och 1 personal per avdelning, föreståndaren oräknad, för fritidshem, att statsbidrag till extra personella insatser vid barnstugorna och för hobbyledare vid fritidshemmen utgår efter särskild redovisning samt att vid beräkning av driftbidrag redan färdigställda barnstugor skall likställas med nytillkommande,

6. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om barnomsorg

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

Regeringens förslag

Samhällets barnomsorg och

Den har

Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319). Fritidshems -

Motionärernas förslag 1 §

fritidshemsverksamhet.

— hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319). Fritidshems -

SoU1975/76:28

11 R egeringens förslag

Motionärernas förslag

verksamheten omfattar barn till och verksamheten omfattar barn till och med 12 års ålder. med 14 års ålder.

Barnomsorgen ankommer i 9§.

Förskoleverksamheten bedrives - het.

Förskola kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. I daghem mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. I deltidsgrupp mottages barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem.

2 S

— kompletterande förskoleverksam Förskola

kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. 1 daghem mottages barn för vistelse minst fyra timmar om dagen. I deltidsgrupp mottages barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem.

3 S

Fritidsverksamheten bedrives samt familjedaghem.

I fritidshem i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4$

Kommun skall bedriva förskoleoch fritidshemsverksamhet för de barn som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskoleoch fritidshemsverksamhet sörja för att alla i kommunen kyrkobokförda eller stadigvarande boende barns rätt till en god daghems- eller fritidshemsplats säkras.

Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan forskoleoch fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad sorn föijer av 5 och 6 f} får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt.

I kommunen

/ kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. Iplanen skall redovisas det faktiska behovet av förskolor, fritidshem och annan försköte- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fern år.

fem år.

SoU 1975/76:28

R ege ringens förslag

12 Motionärernas förslag

Avgifter

11 5

Kommun för ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 § i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. I övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen.

Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar platsens andeli kommunens kostnad för verksamheten.

Kommun får ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 § i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. 1 övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen.

Avgiften får ej överstiga 15 kronor per barn eller, om samma målsman har flera barn, för dessa sammanlagt. A vgiften skall i sin helhet vara knuten till antal näivarodagar.

Tillsyn m. m.

Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar vägledande information till kommunerna.

Finansiering av statsbidrag till barnomsorgen

13 §

Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar normer och föreskrifter för verksamheten.

Finansiering av statsbidrag

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkring i 19 kap. 1 S lagen (1962:381) om allmän försäkring.

15 S

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkring i 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Primärkommun och landstingskommun undantages dock från denna skyldighet.

SoU 1975/76:28

13 Denna lag nya bestämmelsen.

1 motionen 1975/76:2164 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen behandlar propositionen 1975/76:92 samtidigt med den aviserade propositionen med anledning av SIA-utredningens förslag,

2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:92 i lagen om barnomsorg föreskriver dels att föreningslivet skall garanteras möjligheter att bedriva verksamhet inom det utvidgade fritidshemmet och att det statsbidrag som utgår per inskriven i fritidshem skall kunna användas för att ekonomiskt täcka organisationernas kostnader för medverkan, dels att föreningslivets medverkan skall ske enligt de riktlinjer som anges i propositionen 1975:14 om bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

3. att riksdagen beslutar antaga följande förslag till ändrad lydelse av 3 § i lagen om barnomsorg: Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Hit räknas även allmän fritidsverksamhet i barn- och ungdomsorganisationernas regi.

I motionen 1975/76:2165 av fru Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar att gränsen för statsbidrag till daghemmen alltfort skall vara fern timmar per dag,

2. beslutar att gränsen för det föreslagna grundbeloppet för familjedaghemmen sänks till fern timmar per dag,

3. hos regeringen begär tilläggsdirektiv till kommunalekonomiska utredningen att med förtur utarbeta förslag, innebärande att statsbidragen till såväl förskolor och fritidshem som familjedaghem bestäms till viss andel av kommunens bruttokostnader för verksamheten i enlighet med vad i motionen anförs.

I motionen 1975/76:2166 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen uttalar att kommunerna bör beakta och utnyttja möjligheten att låta daghem eller fritidshem, som drivs av annan än kommunen, ingå i den kommunala barnomsorgsplanen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas dels frågor om utbyggnaden och finansieringen av samhällets barnomsorg, dels ett stort antal frågor som främst avser verksamhetens innehåll och organisation. Enligt den definition som används i betänkandet omfattar samhällets barnomsorg förskoleverksamhet, dvs. främst förskola och familjedaghem, samt fritidshemsverksamhet. Förskolan kan i sin tur organiseras som daghem eller deltidsförskola.

SoU 1975/76:28

14 Efter förslag av 1968 års barnstugeutredning och på grundval av proposition i ämnet fattade riksdagen i slutet av 1973 beslut om att alla sexåringar skall ha rätt till plats i förskola fr. o. m. höstterminen det år de fyller sex år. Vidare skall de barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling kunna få plats i förskola redan före sex års ålder (prop. 1973:136, SoU 1973:30).

De grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet finns i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet, som trädde i kraft den 1 juli 1975. Förskoleverksamheten har enligt lagen till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn som inte uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits. Som framhållits i samband med 1973 års förskolereform kan visserligen behovet variera av den utvecklingsstimulans som förskolan avser att ge, men det torde inte för någon grupp saknas behov av sådan stimulans. Socialutskottet framhöll i sammanhanget bl. a. den betydelse det har för alla barn att i ett tidigt skede komma i kontakt med barn från andra samhällsmiljöer än den egna. Bl. a. de angivna synpunkterna åberopades som skäl för att införa den allmänna förskolan.

Efter beslutet om den allmänna förskolan har frågan om utbyggnaden av såväl daghem och annan förskoleverksamhet som fritidsverksamhet för de yngre skolbarnen tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Enligt förskolelagen skall i varje kommun finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år. Den sålunda redovisade planbestämmelsen bygger på tanken att införandet av en allmän förskola för sexåringar, vilket skedde vid halvårsskiftet 1975, inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersätts. Det har emellertid nu visat sig att trots det sålunda existerande plankravet och trots att kommunerna tillförts ökade resurser genom förbättrade statsbidrag, den befintliga och hittills planerade platstillgången i framför allt daghem inte svarar mot behoven. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid riksdagsbehandlingen förra året (SoU 1975:5 s. 17) har regeringen därför tagit initiativ för att snabbt få till stånd en kraftig utbyggnad av barnomsorgen. Regeringen har sålunda under hösten 1975 tagit upp överläggningar med Svenska kommunförbundet om barnomsorgens utbyggnad och finansiering. På grundval av den överenskommelse som därvid träffats mellan regeringen och Kommunförbundet läggs i propositionen 1975/76:92 fram förslag om barnomsorgens utbyggnad. 1 samband härmed tas även upp de förslag beträffande fritidshemmens verksamhet som lagts fram av barnstugeutredningen i betänkandet (SoU 1974:42) Barns fritid.

Förslagen i propositionen innebär bl. a. att den nuvarande förskolelagen

SoU 1975/76:28

vid kommande årsskifte ersätts av en lag om barnomsorg, som även omfattar barn i den lägre skolåldern. Enligt lagen skall barnomsorgen bli en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunen att svara för en planmässig utbyggnad. Lagen innehåller också förslag om finansiering av ett helt nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

Beträffande innehållet i övrigt i propositionen hänvisar utskottet förutom till propositionen till redovisningen på s. 1 och till framställningen i det följande.

I två motioner - motionen 1975/76:2162 av herr Bohman m. fl. (m) och motionen 1975/76:2164 (yrkandet 1) av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) - tas upp frågan om samordning mellan behandlingen av barnomsorgspropositionen och den numera framlagda propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. (SIA-propositionen), vilken hänvisats till utbildningsutskottet.

1 den av socialutskottet behandlade propositionen tas upp frågor som gäller fritidshemmen och öppen fritidsverksamhet i anslutning till fritidshemmen, medan i SIA-propositionen i ett sammanhang behandlas organisation och utformning av en allmän fritidsverksamhet för barn i skolåldern. Socialutskottet har så till vida tillmötesgått motionärernas önskemål, att slutlig ställning inom utskottet inte tagits till frågor som hänvisats till utskottet förrän motionstiden med anledning av SIA-propositionen utgått. Utskottet har i övrigt inte ansett att vad som yrkats eller anförts i motionerna utgör anledning att uppskjuta det slutliga ställningstagandet till barnomsorgsproposi tionen.

En utbyggnad av barnomsorgen är av stor betydelse för att skapa en god livsmiljö för barnen. Som framhålls i propositionen 1975/76:92 är barnomsorgen inte en ersättning för hemmet utan en komplettering som tillgodoser barnens behov av stimulerande och utvecklande aktiviteter. Föräldarollens betydelse har på intet sätt minskat därför att samhället känner ett positivt ansvar att medverka i omsorgen om barnen. Det sagda står i överensstämmelse med den grundsyn som kom till uttryck vid behandlingen av frågan om allmän förskola år 1973. Som närmare utvecklas i propositionen hänger frågan om en utbyggd barntillsyn också samman med strävan till jämställdhet mellan kvinnor och män. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor med barn kommer av allt att döma att fortsätta att öka och enligt utskottets mening bör kvinnans möjligheter att söka sig arbete utanför hemmet underlättas bl. a. genom att familjen erbjuds barntillsyn i form av daghem, familjedaghem eller fritidshem. Även om det finns olika uppfattningar både om i vilken takt och i vilken utsträckning barnomsorgen bör byggas ut framgår av de motioner, som väckts i ärendet, att en långtgående enighet råder om att samhället bör göra en kraftig ytterligare satsning på denna samhällssektor. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionen 1975/76:359 av herr Nilsson i Agnäs (m), i vilken yrkas avslag på propositionen. Beträffande en av motionärens huvudinvändningar mot det

SoU 1975/76:28

framlagda lagförslaget - nämligen att detta innehåller regler om att barn skall anvisas plats i förskolan och att kommun skall verka för att barn utnyttjar den anvisade platsen - vill utskottet påpeka att de angivna reglerna redan finns i den nu gällande förskolelagen och att de är av grundläggande betydelse för att nå syftet med den allmänna förskolan. Reglerna har betydelse bl. a. då det gäller att pröva frågan om att införa en obligatorisk förskola. Utskottet återkommer härtill i följande avsnitt.

Målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen m. m.

I propositionen föreslås att den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen skall vara att - utöver den allmänna förskolan - plats inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk) förordas att målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden skall vara att "alla barn” får en bra och avgiftsfri plats i förskola eller fritidshem. Yrkandet innefattar i princip en uppföljning av ett likartat yrkande i motionen 1975:261 (yrkandet A 1), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk). Såvitt utskottet kan bedöma torde motionärernas krav i detta avseende skilja sig från förslagen i propositionen främst då det gäller utbyggnaden av deltidsförskolan. I motionen 1975:261 uttalar nämligen motionärerna att i överensstämmelse med deras nyss redovisade yrkande den allmänna förskolan skall göras obligatorisk för barn som är sex år gamla. Utskottet återkommer härtill i det följande.

Ovan har framhållits vikten av en väsentligt utbyggd barntillsyn. Samtidigt måste vid bestämmandet av målsättningen hänsyn tas till vilka resurser som kommer att krävas för utbyggnaden. På grund av det anförda och under hänvisning till att den i propositionen förordade målsättningen också tillkännagetts vid de ovan nämnda överläggningarna om barnomsorgens utbyggnad och finansiering tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner målsättningen. Denna synes stå i överensstämmelse med syftet med ett yrkande i motionen 1975/76:2137 av herr Fälldin m. fl. (c). Yrkandet påkallar därför inte något särskilt uttalande av riksdagen. Utskottets ställningstagande innebär också att motionen 1975:261 och motionen 1975/76:2163 avstyrks i motsvarande delar. Såvitt avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen och avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i ett senare avsnitt.

Frågan om utbyggnaden av deltidsförskolan berörs, som nämnts, i motionen 1975:261. Den där aktualiserade frågan om utbyggnaden av förskolan för sexåringar har behandlats i riksdagen dels i samband med 1973 års för -

SoU 1975/76:28

skolereform (SoU 1973:30 s. 15), dels i slutet av år 1974 (SoU 1974.40 s. 5). På de av utskottet tidigare anförda skälen och under hänvisning till att den allmänna förskolan infördes först vid halvårsskiftet förra året - varför någon mera omfattande erfarenhet ännu inte vunnits av reglerna i förskolelagen om uppsökande verksamhet och anvisande av plats för sexåringar och yngre barn med särskilda behov - avstyrker utskottet yrkandet om obligatorisk förskola. Här bör ytterligare framhållas att, i överensstämmelse med vad som förordats av barnomsorgsgruppen, enligt förslaget till barnomsorgslag kommunerna får en ovillkorlig skyldighet att erbjuda förskoleplats till barn som man i den uppsökande verksamheten bedömer ha behov av sådan. Det föreslås också att skolbarn med särskilda behov av stöd och stimulans med förtur skall anvisas plats i fritidshem. Utskottet, som ansluter sig till förslagen, vill framhålla att dessa torde tillgodose motionerna 1975:261 och 1975/76:2163 i motsvarande del. Av det ovan anförda framgår att utskottet i övrigt inte kan biträda yrkandena.

Vid regeringens överläggningar med Kommunförbundet har mot bakgrunden av den förut behandlade målsättningen för barnomsorgen diskuterats vilka realistiska förutsättningar som finns för en utbyggnad av barnomsorgen under de närmaste åren. Resultatet av de gemensamma bedömningar som därvid gjorts är en överenskommelse om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen under femårsperioden 1976-1980 med 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem. Därjämte förutsätts en utbyggnad av familjedaghemmen enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun. Utbyggnaden av daghem och fritidshem förutsätts komma till stånd under de fem åren enligt följande sammanställning.

Byggnadsår

Nya platser

Daghem

Fritidshem

16 000

8 000

18 000

9 000

20 000

10 000

22 000

11 000

24 000

12 000

Summa

100 000

50 000

De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga för verksamheten året efter angivna byggnadsår, dvs. under perioden 1977-1981.

I fråga om de angivna riktlinjerna för utbyggnaden under de närmaste åren har framställts erinringar dels i motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2), dels i motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). 1 förstnämnda motion anges att ambitionerna bör ställas ännu högre än vad den gjorda överenskommelsen innebär. Sålunda bör under åren fram till 1980 årligen byggas 50 000 platser i daghem och fritidshem. I den andra

2 Riksdagen 1975/76. 12 sam!. Nr 28

SoU 1975/76:28

motionen, 1975/76:2162, vill motionärerna att något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering för utbyggnad av barnomsorgen, preciserat i antal nytillkommande platser, inte skall antagas förrän effekterna på efterfrågan genom förändringar på skatteområdet, av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och av en vårdnadsersättning kan bedömas.

Den utbyggnadstakt, som anges i propositionen, innebär mer än en fördubbling av kommunernas utbyggnad, som den har kommit till uttryck i de före överenskommelsen föreliggande planerna för de närmaste åren. Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden om vad som kan vara praktiskt möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande av byggnadsfrågor, personalfrågor osv. Med hänsyn härtill och med beaktande av att Kommunförbundet i överenskommelsen med regeringen åtagit sig att verka för att en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven omfattning kommer till stånd framstår det som realistiskt att räkna med en utbyggnadstakt som nära ansluter sig till programmet. Då det gäller yrkandet i motionen 1975/76:2162 vill utskottet - utan att i detta sammanhang gå in på en närmare diskussion rörande de särskilda faktorer som nämns i yrkandet - framhålla att i den mån det under den aktuella perioden inträffar mera väsentliga förändringar i samhället, som påverkar behovsbedömningen på förevarande område, detta naturligtvis får leda till förnyade överväganden. I sammanhanget kan nämnas att det till den träffade överenskommelsen har fogats en protokollsanteckning som innebär att Kommunförbundet är oförhindrat att påkalla nya överläggningar om genom statsmakternas beslut väsentlig ändring skulle inträda i de förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen. Av det sagda följer att utskottet i likhet med socialministern anser det angeläget att det i tablån redovisade utbyggnadsprogrammet följs. Utskottet avstyrker motionerna 1975/76:2162 och 1975/76:2163 i behandlade delar.

För att illustrera överföringen av utbyggnadsprogrammet till de enskilda kommunerna anges i överenskommelsen som en allmän riktpunkt att kommunen under den aktuella femårsperioden genom utbyggnad av daghem behöver nå upp till ca 80 % av det platsbehov som med ledning av kommunens nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980. Förändringar i sysselsättning och i befolkningens storlek och sammansättning kan dock medföra att beräkningen av platsbehovet behöver revideras.

I 8 § i propositionens förslag till barnomsorgslag preciseras för kommunernas del den allmänna målsättningen för utbyggnad av barnomsorgen som behandlats i det föregående. Vidare stadgas att i kommun skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. 1 planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i propositionen till nämnda paragraf. Yrkanden rörande 4 och 8 §§ lagförslaget, som framställs i motionen

SoU 1975/76:28

1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) är enligt utskottets mening att se som konsekvensförslag framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat om målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden. Yrkandena avstyrks.

Utskottet godtar också riktpunkten för de enskilda kommunerna, att 80 % av det platsbehov i daghem, som med ledning av kommunens nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980 skall uppnås under den aktuella perioden. Den revision av beräkningen av platsbehovet, som kan behöva göras, rymmer självfallet bedömningar som kan vara förhållandevis vanskliga för den enskilda kommunen. Det är därför av stort värde att, som anges i överenskommelsen med Kommunförbundet, en arbetsgrupp inom kort kommer att tillsättas för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering. Arbetsgruppens uppgifter kommer även att omfatta frågan om beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas planer för barnomsorgen.

I samband med den avstämning som år 1980 skall göras av den faktiska utbyggnadstakten av barnomsorgen måste det anses ankomma på regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan behövas om kommunerna inte förmått bygga ut barnomsorgen i överensstämmelse med de ovan angivna riktlinjerna. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) i motsvarande del är enligt utskottets mening inte erforderlig.

Av kommunens ställning som huvudman för den fysiska planeringen följer att den skall se till att markresurserna för skilda behov skall tillgodoses inom kommunen. Denna skyldighet avser bl. a. markreservation för förskolor och fritidshem. Det är därför uppenbart att en kommun ofta långt innan barnomsorgsplanen för viss period skall fastställas måste överväga vilken mark som lämpligen bör användas för lokaler till barnomsorgen. Detta gäller särskilt i samband med planeringen av nya bostadsområden. Enligt utskottets mening är det inte erforderligt att, utöver de regler som nu finns i byggnadslagstiftningen om markreservation för olika ändamål, införa särskilda bestämmelser på barnomsorgsområdet. Utskottet avstyrker därför motionen 1975:261 i motsvarande del (yrkandet A 4).

Som närmare kommer att beröras i ett avsnitt om personaltäthet och gruppstorlek m. m. (s. 29) har kommunerna stor frihet att utforma förskoleverksamheten. Detta innebär också att kommunerna själva har att ta ställning i frågan om planering av lokaler och utemiljö, låt vara att socialstyrelsen genom sin vägledande information kan påverka denna planering. Den övervägande delen av förskole- och fritidshemsverksamheten har hitintills inrymts i lokaler som särskilt uppförts för ändamålet. I viss utsträckning har dock inrättats mindre daghem av typen lägenhetsdaghem eller kvartersdaghem. Socialstyrelsen har dels i arbetsplanen för förskolan (del 1 s. 93), dels i vägledande information om miljö i förskola och fritidshem (Planering av lokaler och utemiljö, 1975, s. 15) behandlat organisationen av sådana

SoU 1975/76:28

smågruppsförskolor som avses i motionen.

Utskottet vill framhålla att vid valet av lokaler för utbyggnaden av barnomsorgen man i hög grad måste ta hänsyn till de särskilda förhållandena i kommunen och den aktuella kommundelen. Under förutsättning att lokalerna och utemiljön är tillfresställande ur utrymmes- och annan kvalitetssynpunkt bör även i fortsättningen lägenhets- och kvartersdaghem kunna ordnas. Närheten mellan bostad och daghem kan upplevas positivt av både föräldrar och barn. Utskottet vill dock i sammmanhanget peka på de speciella svårigheter bl. a. i fråga om personalens tjänstgöringsförhållanden som kan uppstå. I fråga om möjligheterna för annan än kommun att driva daghem av detta slag bör gälla samma regler som i fråga om andra daghem. I detta hänseende hänvisar utskottet till avsnittet om statsbidragssystemet. Vad utskottet sålunda anfört innebär att utskottet anser sig ha besvarat motionen 1975/76:2007 (yrkandet 3) av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri hemställs om ett riksdagsuttalande av innehåll att den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen även bör tillgodose behovet av sådana mindre daghem, som ovan angetts, samt att dessa även bör kunna drivas i privat regi.

Statsbidragssystemet

På grundval av den mellan regeringen och Kommunförbundet träffade överenskommelsen föreslås i propositionen ett helt nytt statsbidragssystem, som är avsett att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra den i det föregående diskuterade utbyggnaden av barnomsorgen.

Det nuvarande statsbidraget består av ett särskilt bidrag som utgår för byggandet av platser i daghem och fritidshem (anordningsbidrag) och ett bidrag som utgår till driften av sådana platser (driftbidrag). Anordningsbidraget uppgår till 7 500 kr. per plats men har tillfälligt höjts till 12 000 kr. per plats som börjar byggas under tiden från den 1 november 1975 till utgången av 1976. Driftbidraget utgår fr. o. m. den 1 juli 1975 med 7 500 kr. per plats i daghem och med 3 750 kr. per plats i fritidshem. Statsbidrag till kommunala familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 35 % av kommunens bruttokostnader för verksamheten. Vidare utgår särskilda statsbidrag i viss omfattning för deltidsförskolan och för vissa särskilda ändamål.

I propositionen föreslås att det nya statsbidragssystemet i enlighet med överenskommelsen renodlas till ett kraftigt förstärkt bidrag till kommunernas driftkostnader för daghem och fritidshem jämte ett likaså förstärkt bidrag till de kommunala familjedaghemmen. Detta nya statsbidragssystem avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. från den tidpunkt då en ökad utbyggnad kan beräknas fl effekt på kommunernas driftkostnader för verksamheten. Det nuvarande anordningsbidraget skall samtidigt upphöra och de ökade kapitaltjänstkostnaderna i stället beaktas vid beräkningen av det nya driftbidraget.

Enligt regeringens förslag skall det nya bidragssystemet för daghem

SoU 1975/76:28

fr. o. m. år 1977 omfatta ett årligt driftbidrag på 14 000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal skall bidraget enligt överenskommelsen med Kommunförbundet höjas successivt till 10 000 kr. år 1977, 12 000 kr. år 1978 och till 14 000 kr. fr. o. m. år 1979.

Driftbidragen föreslås utgå för platser i daghem enligt tidigare gällande regler. Det förordas emellertid i propositionen att, med hänsyn till den nivå bidragen föreslås få, den ändringen bör göras, att det nuvarande kravet på öppethållande minst fem timmar per barn och dag ändras till sju timmar per barn och dag.

Det föreslås att nuvarande särskilda statsbidrag för döva, hörselskadade eller synskadade barn i förskoleåldern samt statsbidragen till deltidsgrupper och s. k. jordbruksdaghem skall upphöra vid utgången av år 1976.

I fråga om driftbidrag för fritidshem föreslås i propositionen att bidragen fr. o. m. den 1 januari 1977 skall höjas till 7 000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal skall bidragen successivt höjas till 5 000 kr. år 1977, 6 000 kr. år 1978 och till 7 000 kr. fr. o. m. år 1979. Driftbidragen bör i övrigt utgå enligt samma regler som gäller f. n.

Socialministern förordar vidare att bidragsbeloppen för daghem och fritidshem samt i det följande nämnda grundbelopp för familjedaghem görs värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen fr. o. m. år 1977 för anställda i offentlig tjänst. Det föreslås att regeringen skall få besluta om de bidragsförändringar som följer av löneutvecklingen.

Under hänvisning till att kommunerna skall ha ansvaret för utbyggnaden av barnomsorgen föreslås att de nya driftbidragen skall utgå endast till kommun. Daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun bör få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan. Det skall sedan ankomma på kommunen att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.

För familjedaghem bör enligt propositionen liksom f. n. utgå statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnader. I enlighet med överenskommelsen med Kommunförbundet förordas att det därutöver införs ett värdebeständigt grundbelopp per barn i familjedaghem. Detta grundbelopp föreslås för förskolebarn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghemmet utgå med 1 000 kr. för år 1977, 1 500 kr. för år 1978 och 2 500 kr. fr. o. m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i familjedaghem förordar socialminstern slutligen att det skall införas ett motsvarande grundbelopp som utgår med hälften av de belopp som har angetts för förskolebarn.

Utskottet anser att statsbidragsreglerna bör utformas med utgångspunkt i de principer som överenskommelsen med Kommunförbundet bygger på.

Vid överenskommelsen strävade man bl. a. efter att åstadkomma enklare och mera enhetliga regler för bidragsgivningen. Vidare beaktades vid bedömningen av de nya bidragsbeloppen att statsbidraget till deltidsgrupper

SoU 1975/76:28

skall upphöra. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1232 (yrkandet 3) av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt i motionen hemställs att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt nuvarande regler.

Eftersom de ökade kapitaltjänstkostnaderna, som följer av ett avskaffande av anordningsbidraget, beaktats vid beräkningen av det nya driftbidraget, avstyrker utskottet motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4) av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri hemställs att anordningsbidrag skall utgå med 12 000 kr. per plats fram till år 1980.

I nämnda motion, 1975/76:2163 (yrkandet 5), förordas en helt annan konstruktion av driftbidraget än den som föreslås i propositionen. Med hänsyn till vad i det föregående anförts kan utskottet inte biträda motionsförslaget, vilket innebär att driftbidraget skulle bestämmas med utgångspunkt i personalkostnaderna beräknade efter viss norm eller i vissa fall efter särskild redovisning. Motionärerna vill också att driftbidrag skall utgå med samma belopp till redan färdigställda barnstugor som till nytillkommande. Även i detta avseende avstyrks yrkandet.

Även om utskottet således inte kan biträda det redovisade motionsyrkandet innebär vad som anförs i motionen och i två andra motioner, nämligen motionen 1975/76:182 likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3) av fru Troedsson m. fl. (m) att det kan finnas anledning att beröra frågan om hur statsbidraget i framtiden skall konstrueras. Som framgår av motionen 1975/76:2165 - i vilken yrkas att kommunalekonomiska utredningen med förtur skall utarbeta förslag innebärande att statsbidrag till barnomsorgen i dess helhet skall bestämmas till viss andel av kommuns bruttokostnader - har frågan nära samband med nämnda utrednings arbete. Utskottet kan ansluta sig till åsikten att det är önskvärt med en statsbidragskonstruktion, där inte bara kvantitetsutan även kvalitetskraven tillgodoses. Utskottet vill samtidigt understryka att man med ett sådant system i allmänhet inte kan undvika en långtgående detaljreglering och omfattande kontroll av kommunernas verksamhet. I anslutning härtill bör dock framhållas att, efter förslag av utredningen, riksdagen i slutet av 1974 antog regler för den kommunala färdtjänsten som innebär att det inte uppställs några mera detaljerade föreskrifter som villkor för bidrag. Avsikten är att det förenklade statsbidragssystemet skall prövas under en försöksperiod som omfattar åren 1976-1977 och att det nya bidragssystemet noggrant skall följas upp och utvärderas under försöksperioden (se SoU 1974:41). Med hänsyn till den sålunda lämnade redovisningen och då hela det problemkomplex, som aktualiserats genom de här behandlade motionsyrkandena, ligger inom ramen för kommunalekonomiska utredningens arbete, anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt den nu gällande statsbidragskungörelsen (1973:1207, ändrad senast genom förordningen 1975:188) utgår driftbidrag till daghem med visst belopp per plats och år vid avdelning där minst två tredjedelar av antalet platser

SoU 1975/76:28

utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Med hänsyn till den sålunda existerande tvåtredjedelsregeln, som enligt propositionen inte skall ändras, är det enligt utskottets mening uppenbart att med nuvarande vistelsetider för barn i daghem en ändring från fem timmar till sju timmar för barn och dag inte skulle få någon mera avgörande betydelse för statsbidraget till flertalet kommuner. Utskottet anser emellertid också - i överensstämmelse med de synpunkter som anförs i ett flertal motioner - att statsbidragsreglema inte bör utformas så, att de i praktiken leder till att barnen skall förmås vistas i daghem så lång tid som sju timmar dagligen oavsett det verkliga behovet. Sådana regler skulle därmed komma att stå i viss motsatsställning till önskemålet att begränsa de längre vistelsetiderna för barn i daghem. Samtidigt anser utskottet - utan att här gå in på frågan om kvälls- och nattöppethållande (se i detta hänseende s. 34) - det vara av betydelse att daghemmen har generösa öppethållandetider. Det anförda leder enligt utskottets mening till slutsatsen att det i propositionen framlagda förslaget bör förtydligas på det sättet, att för rätt till statsbidrag till daghem bör gälla att bidrag utgår för platserna vid avdelning som är öppen minst sju timmar per dag under förutsättning att minst två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag.

Utskottets ställningstagande i detta hänseende påverkar inte den i 2 § förslaget till barnomsorgslag upptagna definitionen av daghem. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i motsvarande del följande motioner, nämligen motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 a) av herr Ahlmark m. fl. (fp), motionen 1975/76:1232 (yrkandet 1) av herr Fälldin m. fl. (c), motionen 1975/76:2162 (yrkandet 1) av herr Bohman m. fl. (m), motionen 1975/76:2165 (yrkandet l)av fru Troedsson m. fl. (m). I praktiken tillgodoses även i allt väsentligt syftet med motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri yrkas ändring i 2 § förslaget till barnomsorgslag.

Utskottet biträder regeringens förslag om att de nya driftbidragen bör utgå endast till kommun men att daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun skall få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan. Det ankommer sedan på kommunen att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp en fråga, som aktualiserats bl. a. genom motionen 1975/76:2013 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). Det förekommer f. n. att enskilda organisationer driver daghem för minoritetsgrupper, varvid barnen i vissa fall vistas i ett daghem som är gemensamt för barn från flera kommuner. Utskottet förutsätter att den kommun, i vilken daghemmet är beläget, i sådana fall beaktar möjligheterna att inräkna daghemmet i kommunens barnomsorgsplan. Det bör härigenom vara möjligt att låta t. ex. invandrargrupper, som driver egna daghem, genom kommunens förmedling erhålla samma bidrag som andra av kommunen godkända enskilda daghem. Vad nu sagts gäller även fritidshem. Genom

SoU 1975/76:28

vad utskottet anfort får motionen 1975/76:2013 anses besvarad i motsvarande del.

Det är enligt utskottets mening inte påkallat att riksdagen, i vidare mån än vad som framgår av det sagda, gör något uttalande om i vilken utsträckning enskilda daghem eller fritidshem bör ingå i den kommunala barnomsorgsplanen. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:2166 av herr Werner i Malmö (m).

Även då det gäller villkoret för det i propositionen föreslagna grundbeloppet för förskolebarn, som vistas i familjedaghem, har i motioner - motionen 1975/76:1232 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 2) - framställts erinringar. I båda motionerna krävs, på motsvarande sätt som då det gäller yrkandena om minsta vistelsetider för rätt till driftbidrag till daghemsplats, att helt grundbelopp skall utgå då förskolebarn vistas minst fem timmar i familjedaghem. Därjämte vill motionärerna i motionen 1975/76:1232 att helt grundbelopp i vissa fall skall utgå även för skolbarn som vistas i familjedaghem, nämligen då vistelsetiden är minst fem timmar.

Någon anledning att frångå regeln att helt grundbelopp skall kunna utgå endast för förskolebarn finns inte enligt utskottets mening. Motionen 1975/76:1232 avstyrks därför i motsvarande del.

Beträffande innehållet i statsbidragsreglerna i övrigt, då det gäller familjedaghemmen, anser utskottet att en konsekvens av de överväganden, som gjorts i samband med prövningen av driftbidraget till daghem, blir att grundbelopp bör kunna utgå inte bara då vistelsetiden uppgår till minst sju timmar per dag. Utskottet förordar därför att halvt grundbelopp skall utgå i de fall då vistelsetiden understiger sju timmar per dag. Utskottet förutsätter att effekterna noggrant följs såväl av denna bidragskonstruktion som av det nya bidragssystemet i övrigt.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i allt väsentligt motionerna 1975/76:1232 och 1975/76:2165 i aktuell del.

Liksom f. n. och i överensstämmelse med vad som föreslås i propositionen bör också utgå statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnad för familjedaghem. Samma avgränsning av statsbidragsberättigande kostnader, som gällt sedan reglerna på området trädde i kraft den 1 januari 1975, bör göras. Utskottet avstyrker därmed motionen 1975/76:315 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) vari föreslås att bidragsunderlaget skall vidgas till att avse även kostnader för familjedaghemsassistent.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om storleken av driftbidrag för daghem och fritidshem och grundbelopp för familjedaghem, liksom förslaget om att göra bidragen värdebeständiga. Det finns inte anledning att frångå den värdebeständighetskonstruktion, som överenskommelsen med Kommunförbundet innehåller. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1232, såvitt däri yrkas en annan konstruktion (yrkandet 4). Utskottet vill i sammanhanget nämna att statens avtalsverk nyligen fått i uppdrag

SoU 1975/76:28

att i samråd med statistiska centralbyrån redovisa den genomsnittliga årliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst fr. o. m. kalenderåret 1977.

Verksamheten för barn i förskoleåldern

K/sso allmänna frågor

Av den föregående framställningen framgår att för barn i förskoleåldern den kommunala barnomsorgen omfattar daghem och deltidsförskola. Beslutet om den allmänna förskolan, som trädde i kraft vid halvårsskiftet förra året, har medfört att deltidsförskolan nu är fullt utbyggd för sexåringarna. Genom den skärpning av skyldigheten för kommuner att anvisa plats i förskolan för yngre barn med särskilda behov, som utskottet ovan (s. 17) tillstyrkt kan i vart fall i vissa kommuner en ytterligare utbyggnad behövas omedelbart.

Daghemmen tar emot barn i åldern från sex månader och upp till skolåldern. Verksamheten i kommunala daghem och deltidsgrupper skall ha samma pedagogiska innehåll och syfte. Det är främst vistelsetidens längd sorn skiljer de båda verksamheterna åt. I överensstämmelse med vad utskottet framhöll vid behandlingen av förskolepropositionen 1973 bör kommunernas förskoleverksamhet för barn i syskongrupp - som bör vara den normala arbetsformen i daghem - ha i huvudsak samma innehåll som verksamheten för elever i deltidsgrupp (SoU 1973:30 s. 28). Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionen 1975/76:2011 av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri yrkas, att riksdagen skall besluta att alla sexåringar skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan (yrkandet 2). Motionen avstyrks således. Utskottet vill tillägga att utskottets ställningstagande inte hindrar att en kommun efter prövning i det enskilda fallet kan låta en elev som vistas i daghem delta i deltidsgrupp. Det finns också skäl framhålla att, som närmare kommer att beröras i det följande, barn som vistas i familjedaghem bör få möjlighet att delta i gruppverksamhet i förskolan. Utskottet vill ansluta sig till ett av huvudsyftena med motionsyrkande!, nämligen att det är viktigt att övergången mellan förskolan och grundskolan blir mjuk. Samma fråga tas upp i motionen 1975/76:751 (yrkandet 2) av fru Ekelund m. fl. (c). I motionen yrkas bl. a. att åtgärder skall vidtas för att öka möjligheterna för förskollärare att informera lågstadielärarna om förhållanden som kan vara av vikt för att underlätta barnens skolstart.

Frågan om åtgärder för att underlätta övergången från förskola till grundskola diskuteras relativt utförligt i SIA-propositionen (se främst s. 231). Föredragande statsrådet uttalar bl. a. att det är hennes uppfattning att särskilda lokala arbetsgrupper, som har till syfte att underlätta övergången, är viktiga för att öka samverkan och underlätta planeringen för denna övergång. Samtidigt som hon betonar betydelsen av dessa grupper anser hon att det bör ankomma på kommunerna att tillsammans med berörda personalkategorier

SoU 1975/76:28

bestämma hur detta samarbete bör utformas. Hon anser också det vara av vikt för helhetssynen på barnet, att förskolans och skolans personal får möjlighet till viss gemensam fortbildning.

Det ankommer på utbildningsutskottet att ta ställning i frågan om godkännande av de riktlinjer för reformering av skolans inre arbete m. m. som förordas i SIA-propositionen. Socialutskottet vill för sin del erinra om att frågan om samverkan mellan förskola och grundskola uppmärksammats bl. a. i den av socialstyrelsen utgivna arbetsplanen för förskolan, vars första tre delar utkommit under hösten 1975 (se del 1 s. 135 och del 2 s. 99). Det ingår också i förskoledelegationens uppgifter att verka för samordningen förskola-grundskola. Med det anförda får motionen 1975/76:751 i motsvarande del anses besvarad.

Familjedaghemmen organiseras genom att kommunerna anställer dagbarnvårdare som i sitt hem tar emot ett eller flera barn för omvårdnad. Familjedaghemmen har, som framhållits bl. a. i den nu aktuella barnomsorgspropositionen, stor betydelse framför allt i glesbygder och i orter med ett otillräckligt underlag för ett permanent daghem samt i nya bostadsområden med ett stort men övergående behov av heldagsplatser. Samarbetet mellan familjedaghemsverksamheten och förskolan har under senare år förstärkts. Detta samarbete kan bl. a. innbära att dagbarnvårdarna genom återkommande besök får ta del av arbetssättet i förskolan och får möjlighet att delta i gruppverksamheten där. En ökad samverkan mellan familjedaghemmen och förskolan har också, som anförs i propositionen, betydelse i samband med förskolepersonalens och dagbarnvårdarnas semester och sjukdom.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att barn, som får omsorg i familjedaghem, får samma möjligheter som andra barn att delta i den allmänna förskolan. Det finns också anledning framhålla att ökad uppmärksamhet kan behöva ägnas frågan om samarbetet mellan förskolan och familjedaghemmen. Av väsentlig betydelse för att hålla en hög kvalitet i familjedaghemmen är också att man strävar efter att ge dagbarnvårdare en för dem anpassad utbildning. För närvarande ges viss utbildning i arbetsmarknadsstyrelsens regi, och barnstugeutredningen har i betänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel föreslagit utökade möjligheter till utbildning för gruppen i fråga. Betänkandet remissbehandlas f. n. Något riksdagens initiativ med anledning av ett yrkande i motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 c delvis) av herr Ahlmark m. fl. (fp) om ökat samarbete mellan daghem och familjedaghem samt utbildning för dagbarnvårdare erfordras inte enligt utskottets mening. Vid detta ställningstagande beaktar utskottet också det omfattande utvecklingsarbete som under ledning av socialstyrelsen pågår på barnomsorgsområdet.

1 samband med beslutet om den allmänna förskolan lade riksdagen fast de principer som skall gälla beträffande innehåll och organisation i förskolans daghem och deltidsgrupper. Med utgångspunkt i dessa principer pågår i

SoU 1975/76:28

socialstyrelsens regi omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamhet angående förskolans arbetssätt. Den ovan nämnda arbetsplanen skall utgöra en vägledning för personalen vid förskolorna. Under det utredningsarbete, som föregick förskolereformen, betonades starkt betydelsen av ett väl utvecklat samarbete mellan förskolan och föräldrarna till förskolebarnen. Denna fråga har därefter ytterligare uppmärksammats. Utskottet vill i detta hänseende hänvisa till det utvecklingsarbete som i enlighet med det sagda pågår i socialstyrelsens regi, till den angivna arbetsplanen (del 1 s. 62 och del 2 s. 99) samt till den i dagarna framlagda propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. Enligt denna proposition skall bl. a. föräldrapenning kunna utgå i samband med föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. Det nu anförda leder till slutsatsen att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av vad i här aktuellt avseende anförs i motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 c delvis).

Som bakgrund till flera motionsyrkanden som behandlas i det följande må beträffande arbetssättet i förskolan bl. a. nämnas att utifrån barnens spontant visade intressen dessa ges en första omvärldsorientering i fråga om natur, samhälle, etiska värderingar etc. Personalens uppgift är att finga upp barnens problemställningar, intresseområden, initiativ och genom samtal, studiebesök m. m. försöka vidga och fördjupa barnens insikter.

1 deltidsförskolan används endast i begränsad utsträckning läromedel av samma slag som i grundskolan. Med hänsyn till de allmänna riktlinjerna för verksamheten som utformas av socialstyrelsen, bl. a. genom dess arbetsplan, och till att verksamheten inom förskolan inte är kursbunden finns det enligt utskottets bedömning inte skäl att nu förorda en särskild läromedelsgranskning av förskolans material. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:751 (yrkandet 1) av fru Ekelund m. fl. (c) såvitt frågan däri tas upp.

Med anledning av motionen 1975:150 av herr Alftin m. fl. (s), i vilken yrkas att en utredning som syftar till att medel ställs till förfogande för ökad trafikutbildning i förskolan, skall här redovisas följande. Frågan om riktlinjer för trafikundervisning för barn under skolåldern togs år 1969 upp vid överläggningar mellan statens trafiksäkerhetsverk och NTF. Därvid åtog sig NTF att bl. a. svara för information, utbildning och utformning av läromedel och metodik för den aktuella gruppen. År 1973 reorganiserades en av NTF tillsatt arbetsgrupp och fick en sammansättning med företrädare för, utöver NTF, rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och Sveriges förskollärares riksförbund. Kommunförbundets kansli har under utredningsarbetets gång getts tillfälle lämna synpunkter på arbetsgruppens förslag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer arbetsgruppen möjligen redan innevarande månad att redovisa sitt uppdrag för NTF:s överstyrelse. Med hänsyn till det anförda påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet utgår från att den fortsatta handläggningen av ärendet kommer att ske med skyndsamhet.

SoU 1975/76:28

28 Utskottet har i ett föregående avsnitt ställt sig bakom förslaget i propositionen att kommun alltid skall vara skyldig att anvisa barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling plats i förskola tidigare än från och med den hösttermin då barnet fyller sex år (5 och 6 §§ förslaget till lag om barnomsorg). Till denna grupp hör bl. a. invandrarbarn och barn som eljest av språkliga skäl behöver särskilt stöd, såsom barn som tillhör inhemska etniska minoriteter. Frågan om åtgärder för invandrarbarnen i förskolan är betydelsefull. Den har också i hög grad uppmärksammats under den senaste femårsperioden. Utskottet vill i detta hänseende särskilt hänvisa till 1968 års barnstugeutrednings betänkande (SOU 1972:26 och 27) Förskolan, förskolepropositionen 1973 och riksdagsbehandlingen av denna (prop. 1973:136, SoU 1973:30), den arbetsgrupp som år 1971 tillsatts genom socialstyrelsens försorg för invandrarbarnens förskoleverksamhet och som bedrivit försöksverksamhet i 13 kommuner, invandrarutredningens betänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna, den därav föranledda propositionen och riksdagsbehandlingen (prop. 1975:26, InU 1975:9;, barnomsorgsgruppens betänkande (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen, samt ett under hösten 1973 av en särskild arbetsgrupp - invandrargruppen - framlagt Förslag om åtgärder för invandrarbarnen i förskola, grundskola och gymnasieskola (Ds U 1975:13). Med anledning av sistnämnda förslag kommer inom kort att framläggas en proposition med förslag till åtgärder för ökad hemspråksträning i bl. a. förskolan. Det finns också skäl att här nämna att i del 4 av förskolans arbetsplan, som utkommer under år 1976, frågan om invandrarbarnen i förskolan skall behandlas.

I skälen till motionen 1975/76:2087 av herr Hermansson m. fl. (vpk) anknyter motionärerna till de förslag som läggs fram av invandrargruppen. Motionärerna vill att riksdagen uttalar att hemspråksförskola skall garanteras inom de kommuner där tillräckligt underlag finns.

Med hänsyn till den väntade propositionen anser sig utskottet inte nu böra gå in på någon utförligare diskussion rörande den praktiska utformningen av undervisningen i hemspråk för barn i förskola. Utskottet vill emellertid hänvisa till att arbetsgruppens förslag står i överensstämmelse med motionsyrkandet. Gruppen förordar då det gäller heltidsförskolan, att om det är möjligt av geografiska skäl, invandrarbarn från samma språkgrupper förs samman så att barnen garanteras språkliga kamratkontakter inom daghemmet. Ambulerande hemspråkslärare bör gå in som extra resurs. Invandrarbarn i familjedaghem bör få delta i deltidsförskolan tillsammans med andra invandrarbarn. I fråga om deltidsförskolan uttalar arbetsgruppen att enspråkiga grupper ledda av tvåspråkig personal ur språkutvecklingssynpunkt synes vara det bästa alternativet.

Utskottet vill också peka på att invandrargruppen rekommenderar att invandrarbarn som inte har behov av heldagsomsorg ges möjlighet till vistelse i deltidsgrupp redan från det barnet är fyra år gammalt. Detta står i överensstämmelse med vad som uttalades i förskolepropositionen 1973.

SoU 1975/76:28

29 Utskottet anser under hänvisning till det anförda att motionen 1975/76:2087 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om bindande normer beträffande personaltäthet, gruppstorlek m. m.

Vid behandlingen i riksdagen av förskolepropositionen 1973 diskuterades ingående frågan om frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten. Socialutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande att - inom ramen för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation, som meddelas i förskolelagen och tillämpningsföreskrifter till denna och som får sitt närmare innehåll genom det material som presenterats av barnstugeutredningen och i propositionen - kommunerna skulle ges stor frihet att utforma verksamheten (SoU 1973:30 s. 23). Detta innebar bl. a. att det överlämnades till kommunerna att själva ta ställning till många av de frågor som aktualiserats av utredningen och under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Som en följd härav skulle den centrala tillsynsmyndighetens vägledande information komma att bli av största betydelse för kommunerna. Den vägledande informationen, anförde utskottet vidare, borde bli av särskilt värde i den mån den kunde grundas på utvärderingar som gjorts av den omfattande försöksverksamhet som pågick på förskoleområdet.

Vad utskottet sålunda anförde äger fortfarande giltighet. Det är i princip också tillämpligt då det gäller fritidshemsverksamheten, som utskottet kommer att närmare behandla i ett följande avsnitt. Utskottet hävdar således uppfattningen att kommunerna i barnomsorgsverksamheten inte bör bindas av detaljerade föreskrifter, som fastslagits av statsmakterna. Detta ställningstagande innebär samtidigt att ett stort ansvar läggs på kommunerna då det gäller kvalitetskraven på barnomsorgen. Då det gäller tillgången på utbildad personal som är en oundgänglig förutsättning för utbyggnad av en kvalitativt godtagbar barnomsorg, vill utskottet hänvisa till det förslag om ökning av antalet intagningsplatser till utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger som lagts fram i prop. 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. Denna proposition behandlas av utbildningsutskottet. Av väsentlig betydelse för framtiden då det gäller såväl grundutbildningen som vidareutbildningen och fortbildningen av personal för förskola och fritidshem är de genomgripande förslag som lagts fram av barnstugeutredningen i betänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel, vilket f. n. remissbehandlas.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2163 av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri föreslås att den centrala tillsynsmyndigheten skall utfärda normer och föreskrifter för barnomsorgen (yrkandet 6 delvis). Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att i 13 § i den nya lagen en motsvarighet tas in till den nuvarande regeln om att tillsynsmyndigheten skall utfärda vägledande information till kommunerna.

SoU 1975/76:28

30 Utskottet avstyrker också motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp), såvitt däri framställs krav på att regeringen skall utfärda en förordning med bestämmelser om kvalitetskrav, personaltäthet och gruppstorlekar (yrkandet 3 b). I det följande återkommer utskottet till frågan om bl. a. socialstyrelsens rekommendationer i vissa av dessa avseenden.

Utskottet kan inte i det läge, som barnomsorgen nu befinner sig i - såväl då det gäller utbyggnad som utvecklingsarbete - förorda en sådan allmän översyn av barnstugeverksamheten, som föreslås i motionen 1975:261 (yrkandet B 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk). Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Barnstugeutredningen föreslog att daghemmen i allmänhet organiseras i småbarnsavdelningar och syskongrupper på följande sätt. Småbarnsavdelning bör omfatta barn från ca sex månaders ålder och upp till omkring två och ett halvt år. Avdelningen bör bestå av två grupper, där de yngsta barnen bildar en egen grupp om fyra barn medan de småbarn som lärt sig gå bildar en andra grupp om 6-8 barn. Således bör en småbarnsavdelning omfatta högst 12 inskrivna barn. Syskongrupper föreslås omfatta högst 20 inskrivna barn i åldern två och ett halvt år och upp till skolåldern. Överinskrivning förutsätts inte förekomma. Deltidsgrupperna bör enligt utredningen bestå av högst 20 barn.

I två motioner, motionen 1975:261 (yrkandet B 3) och motionen 1975:477 (yrkandet 2) av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp), förordas att gruppstorleken skall bestämmas till högst 10 barn i småbamsavdelning och högst 15 barn i syskongrupp. Sistnämnda begränsning synes enligt motionen 1975:261 böra gälla även deltidsgrupp. Enligt motionen 1975:477 bör det under en övergångstid finnas möjlighet till överinskrivning med högst 20 %.

1 samband med behandlingen av förskolepropositionen anförde utskottet bl. a. att det borde ankomma på tillsynsmyndigheten att på grundval av barnstugeutredningens förslag, remissyttrandena och erfarenheterna från pågående försöksverksamhet utarbeta vägledning för kommunerna i fråga om vilket tal som bör ange den maximala storleken av de olika daghemsgrupperna. Socialstyrelsen har i olika sammanhang utfärdat rekommendationer eller eljest uttalat sig om gruppstorleken såväl då det gäller daghem som deltidsgrupper, nämligen dels i meddelandeblad som avser tillämpning av statsbidragsbestämmelserna (1974:14, som i huvudsak ersatts av 1975:22), dels i skriften Vägledande information om miljö i förskola och fritidshem (Planering av lokaler och utemiljö, 1975), dels i Arbetsplan för förskolan (del 1 s. 87). Socialstyrelsen har därvid, med smärre inbördes variationer i de olika framställningarna, så gott som helt anslutit sig till barnstugeutredningens förslag men, som utskottet förutsatte år 1973, däri gjort vissa justeringar. Då det gäller syskongruppema har bl. a. rekommenderats att, i synnerhet i grupper som består av 20 barn, upp till en tredjedel av platserna bör utnyttjas för barn som vistas i daghemmet under del av dagen. Vidare

SoU 1975/76:28

har framhållits att syskongrupper med 20 barn fordrar större utrymme och samtidigt mer personal än grupper med tidigare tillämpat platsantal. Stora barngrupper med sammantaget fler vuxna ökar dock personalens möjligheter att individualisera och arbeta med små grupper, har myndigheten anfört.

Utskottet anser att det även fortsättningsvis bör ankomma på tillsynsmyndigheten att utfärda vägledande information i den här aktuella frågan. Det finns anledning att i detta sammahang nämna att, enligt vad utskottet inhämtat, socialstyrelsen planerar att under år 1976 publicera vägledande information för att klarlägga arbetssättet i förskolan i relation till personaltäthet och barngruppernas storlek. Utskottet vill också framhålla att socialstyrelsen - vid sin prövning i det enskilda fallet av för vilket antal daghemsplatser statsbidrag skall utgå - har viss möjlighet att påverka gruppstorleken. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena i motionerna 1975:261 och 1975:477.

Då det härefter gäller personaltätheten i förskolan måste understrykas att frågan därom har starkt samband med såväl gruppstorleken som ett flertal andra faktorer. I arbetsplanen för förskolan (del 1 s. 98) framhålls bl. a. att vid beräkning av personalbehovet hänsyn måste tas till följande faktorer, nämligen de enskilda barnens behov, ålder och utvecklingsnivå, förskolans öppethållande, barnens sociala situation, den dagliga vistelsetidens längd för varje barn, antalet närvarande barn under olika tider på dagen, personalens utbildning samt lokalernas och lekplatsernas utformning och läge. I arbetsplanen och i den ovan angivna vägledande informationen ger socialstyrelsen vissa rekommendationer som tillgodoser de önskemål, som i nämnda avseende framställs i motionen 1975:261 (yrkandet B 2). I enlighet med det tidigare anförda kan utskottet däremot inte heller i detta avseende tillstyrka bestämmelser, som blir bindande för huvudmännen. Utskottet vill här också hänvisa till vad utskottet år 1973 anförde om användning av tillgängliga personalresurser och om förverkligande av den ovan angivna personaltätheten (se SoU 1973:30 s. 29). Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Alternativa förskolor

Kommun skall i den omfattning som närmare anges i förskolelagen bedriva förskoleverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller som stadigvarande vistas där. 1 enlighet med vad som inledningsvis angivits skall alla barn anvisas plats i förskola - daghem eller deltidsgrupp - fr. o. m. höstterminen det år barnet fylier sex år (allmän förskola). Det skall också ingå i kommunens skyldighet att i god tid innan barnet börjar i förskolan informera föräldrarna om verksamheten i förskolan och syftet med denna. Som också tidigare angivits skall det i varje kommun antas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten.

I det förslag till barnomsorgslag, som läggs fram i propositionen, har de angivna bestämmelserna överförts i huvudsak oförändrade med tillägget

SoU 1975/76:28

att även kommuns skyldighet att driva fritidshemsverksamhet lagfästs.

I ett flertal motioner framställs yrkanden som med smärre inbördes variationer syftar till att det i den kommunala förskole- eller barnomsorgsplanen skall kunna tas upp även deltidsförskolor som drivs av andra huvudmän än kommuner, exempelvis församlingar i svenska kyrkan, fri samfund och ideella organisationer. Dessa förskolor skulle vara alternativ till de kommunala deltidsförskolorna.

Flertalet av motionerna väcktes vid 1975 års riksmöte. Yrkandena har, såvitt utskottet kan bedöma, i huvudsak numera förlorat sin aktualitet, eftersom - som framgått av avsnittet om statsbidragsreglerna - statsbidrag framdeles inte kommer att utgå till deltidsförskolan. Med den utgångspunkten att föräldrarna alltid skall ha rätt till plats i kommunal förskola för sina barn - detta synes inte bestridas av någon motionär (jfr reservationen 1 till SoU 1974:40) kan det enligt utskottets mening inte finnas något hinder för att förskoleverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar tas upp i den kommunala barnomsorgsplanén. Med det anförda får följande motioner anses besvarade i motsvarande del, nämligen motionen 1975:342 (yrkandet 2) av fru Ekelund (c) och herr Henmark (fp), motionen 1975:351 av herr Werner i Malmö m. fl. (m), motionen 1975:477 (yrkandet 1) av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) och motionen 1975/76:2012 av herr Bohman m. fl. (m).

Vid behandlingen av förskolereformen uttalade utskottet bl. a. att det är viktigt att på det lokala planet en nära kontakt finns mellan kommunen och berörda församlingar och organisationer, som bedriver verksamhet för förskolebarn, så att inte onödigtvis konkurrens uppstår mellan de olika formerna av sådan verksamhet, en konkurrens som skulle kunna skada verksamheten i dess helhet. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att det hos alla huvudmän kommer att finnas en positiv vilja att i samverkan lösa de frågor som uppstår (SoU 1973:30 s. 16). Dessa uttalanden äger fortfarande giltighet. Utskottet vill framhålla att socialstyrelsen i ett s. k. meddelandeblad (1974:22 s. 13) uppmanat kommunerna att ta kontakt med församlingar och ideella organisationer som bedriver barn verksam het så att en samordning av angivet slag kommer till stånd. Samordningen bör syfta till att göra det möjligt för barnen att även efter den allmänna förskolans genomförande delta i av församlingar och ideella organisationer bedriven barn verksam het. Utskottet förutsätter att socialstyrelsen i sin fortsatta verksamhet ägnar den här aktuella frågan fortlöpande uppmärksamhet. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening inte erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av den ovan angivna motionen 1975:342 (yrkandet 1), såvitt däri tas upp frågan om lämpliga samarbetsformer och samordning av kapacitet då det gäller verksamhet för sexåringar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1975/76:1978 av fru Tillander m. fl. (c). Bakgrunden till motionsyrkandet är följande. I sitt av riksdagen godkända förskolebetänkande år 1973 (SoU 1973:30 s. 17)

SoU 1975/76:28

uttalade utskottet bl. a., att kommunerna fick stor frihet att inom ramen för de allmänna riktlinjer för förskoleverksamheten som drogs upp i propositionen i ämnet (1973:136), utforma verksamheten inom förskolan. Något hinder att i viss utsträckning låta verksamheten variera mellan olika förskolor inom samma kommun skulle inte finnas. Motionärerna menar att av den information som gått ut från socialstyrelsen riksdagens ställningstagande i detta hänseende inte klart har kommit fram.

Utskottet vill erinra om att motionärerna i en annan motion (1975/76:1977), vilken hänvisats till konstitutionsutskottet, med utgångspunkt i 1973 års förskolebeslut tagit upp den mera övergripande frågan om informationen rörande riksdagsbeslut, särskilt i fall då de avviker från förslag i proposition i ämnet. Mot bakgrund härav och med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört i detta avsnitt har utskottet ansett sig böra avstå från att ta något initiativ med anledning av motionen 1975/76:1978.

1 två motioner, motionen 1975/76:220 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) och motionen 1975/76:361 av herrar Werner i Malmö (m) och Fridolfsson (m), framställs yrkanden som syftar till att svenska kyrkan och andra kristna samfund skulle få möjlighet att för sin verksamhet disponera en viss veckotimme i den allmänna förskolan.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska frågor och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid förutsatte utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom förskolan utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål för att positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många föräldrar finns otvivelaktigt farhågor för att personalen vid behandlingen av sådana spörsmål kan komma att på barnen överföra ensidiga värderingar. Utskottet betonade vikten av att personalen uppmärksammas på riskerna för att så sker. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen bl. a. de stora religiösa högtiderna ägnas uppmärksamhet. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen. Mot bakgrund härav bör det vara möjligt att på initiativ från förskolan i lämpligt sammanhang låta företrädare för olika samfund få besöka denna och då ge sin syn på livsåskådningsproblem. Det skulle emellertid strida mot principerna för förskoleverksamheten om besök av svenska kyrkan eller andra samfund schemalades. Därigenom skulle religionsfrågorna ges en ställning inom förskolan som skulle innebära en avvikelse från de allmänna principer som bör gälla för verksamheten. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Motionen 1975/76:1301 av fru Troedsson m. fl. (m) innehåller ett yrkande om att kommun skall ha rätt att bereda svenska kyrkan och andra samfund möjlighet att regelbundet få disponera den kommunala förskolans lokaler för frivillig kristen verksamhet.

Det finns inte något hinder för kommun att tillfälligt upplåta förskolelokaler under tid då de inte används för sitt huvudändamål. Det bör

3 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

snarare vara regel att kommunens lokaler upplåtes till frivilliga organisationer, som har behov därav för sin verksamhet. Självfallet får dock inte upplåtelsen ske i sådan anslutning till förskoleverksamheten att upplåtelsen i praktiken innebär att den frivilliga verksamheten framstår som en del av förskoleverksamheten. Motionen påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m.

Under det senaste halvåret har uppmärksamheten alltmer riktats på nödvändigheten av åtgärder för att ordna tillsynen för barn, vilkas föräldrar arbetar på nätter eller eljest på obekväm arbetstid. Även om man bortser från den lösningen att småbarnsföräldrarna slipper skiftgång har förslag till flera olika lösningar av problemet diskuterats. Daghem som är öppna på icke dagtid utgör ett alternativ. Enighet torde emellertid råda om att man måste gå fram med stor försiktighet innan man tar ställning för en sådan lösning av problemet.

I motionen 1975/76:1270 av fru Landberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen skall begära initiativ som syftar till försöksverksamhet med flexibla öppettider inom barnomsorgen. Vidare yrkas i motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) bl. a. att riksdagen skall anhålla om uppföljning av försök med barnomsorg på icke dagtid. I sistnämnda motion erinras om de försök på området som planeras bl. a. i Luleå. 1 motionen 1975/76:314 av fru Tillander (c) och herr Larsson i Staffanstorp (c) tas upp ett närliggande yrkande. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en utvärdering av effekterna av långa vistelsetider på daghem.

Beträffande projektet i Luleå må nämnas följande. I kommunen tillsattes år 1974 en ledningsgrupp, som skall utreda barnomsorgsproblematiken för familjer som arbetar på obekväm arbetstid. Sedan överläggningar hållits med representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen och delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor tillsattes en projektgrupp bestående främst av personal från sociologiska institutionen vid Umeå universitet och socialhögskolan i Umeå. Det finns också en lokal referensgrupp som består av företrädare för arbetstagare och arbetsgivare i Luleå och en central referensgrupp, i vilken ingår experter från socialdepartementet, socialstyrelsen, familjestödsutredningen samt Kommunförbundet.

I början av denna månad har presenterats bl. a. en sociologisk rapport (nr 2) från barnomsorgsprojektet. Enligt rapporten syftar projektet till att utifrån en kartläggning av barnomsorgen för barn i förskoleåldern i Luleå kommun och familjesituationen i stort arbeta fram ett beslutsunderlag för eventuell försöksverksamhet med förlängt öppethållande av barnstugorna eller annan utvidgad kommunal barnomsorg till familjer där vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna har att utföra arbete på obekväm arbetstid. Det framhålls att försöksverksamheten, spm är avsedd att påbörjas senare i år, kommer att utvärderas inom ramen för projektet.

Även utskottet vill för sin del framhålla vikten av att man får fram un -

Sol) 1976/76:28

derlag för att det skall bli möjligt att ta ställning till hur frågan om barnomsorg under icke dagtid skall ordnas, liksom frågan om effekterna av långa vistelsetider i daghem.

Med beaktande av att Luleåprojektet genom den centrala referensgruppen har en nära anknytning till bl. a. socialstyrelsen - myndigheten har huvudansvaret för utvecklingsarbetet på barnomsorgsområdet - anser utskottet att de båda yrkandena i motionerna 1975/76:1270 och 1975/76:1277 besvarats genom den lämnade redovisningen. Yrkandena påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd. Vid denna bedömning beaktar utskottet även att familjestödsutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar redovisat en undersökning rörande vistelsetider inom barnomsorgen (s. 73). Utredningen anger bl. a. att den planerar att genomföra ett övergripande forskningsprojekt med syfte att kartlägga vad daghemsmiljön i vid bemärkelse innebär för små barns utveckling. Utskottet förutsätter att effekterna av långa vistelsetider på daghem därvid undersöks. Med hänsyn till det anförda påkallar inte heller motionen 1975/76:314 någon riksdagens åtgärd.

Ett särskilt problem då det gäller daghemmen utgör frågan om hur man skall ordna tillsynen för de minsta barnen. Frågan har uppmärksammats i direktiven till familjestödsutredningen. Utredningen skall bl. a. pröva erfarenheterna och de pedagogiska förutsättningarna beträffande småbarnsgrupper i daghem. För att få underlag för sina ställningstaganden har utredningen tagit initiativ till en omfattande forsknings- och försöksverksamhet. Med hänsyn till det arbete beträffande de minsta barnen som således pågår inom familjestödsutredningen anser utskottet att motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt gäller ett yrkande att spädbarnsomsorgen skall ges förtur i utredningens arbete.

Verksamheten för barn i skolåldern

1 det förslag till lag om barnomsorg, som läggs fram i propositionen, anges att fritidshemsverksamheten bedrivs i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Vidare anges att i fritidshemmen mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej vistas i skolan.

Barnstugeutredningen har framhållit att det främst är barnen i åldern 7 t. o. m. 12 år som i dag inte nås av samhällets olika insatser för barn och ungdomar. Utredningen har i betänkandet (SOU 1974:42) Barns fritid behandlat frågan om behovet för skolbarnen i nämnda ålder av omsorg och fritidsverksamhet. Utredningen har definierat fritidsverksamheten för barn i den lägre skolåldern som sådan verksamhet som pågår under den icke lektionsbundna tiden av dagen, terminen och året. Utredningen har i betänkandet formulerat ett program dels för en allmän fritidsverksamhet för alla barn, dels för samhällets ansvar för de skolbarn som behöver hel -

Soll 1975/76:28

dagsomsorg under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar och när skolans ansvar inte gäller. Programmet bygger på de mål för förskolan som redovisades i förskolepropositionen 1973.

Även SIA-utredningen har berört skolbarnens behov av bättre omsorg. Utredningens förslag syftar bl. a. till att åstadkomma en samlad skoldag bestående av olika verksamheter som undervisning, fritidsverksamhet m. m. SIA-utredningen har liksom barnstugeutredningen understrukit betydelsen av att föreningslivet engageras i fritidsverksamheten.

1 samband med remissbehandlingen av såväl barnstugeutredningen som SlA-utredningens betänkanden betonades nödvändigheten av en samordning av förslagen i de båda utredningarna i vad avser de frågor som berör den allmänna fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. I barnomsorgspropositionen behandlas därför endast de frågor som gäller fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten i anslutning till fritidshemmen. Organisationen och utformningen av en allmän fritidsverksamhet för barn i skolåldern behandlas i ett sammanhang i SIA-propositionen på grundval av SlA-utredningens och barnstugeutredningens förslag i dessa avseenden.

Beträffande innehållet i SIA-propositionen må här nämnas följande. Det föreslås bl. a. att en samlad skoldag införs, dock utan att skoldagen nämnvärt förlängs. Vikten av att timplanebunden undervisning och annan verksamhet varvas under skoldagen framhålls. Föreningslivet bör beredas möjlighet att bedriva verksamhet tillsammans med eleverna både inom ramen för den samlade skoldagen och i anslutning till skoldagen. Behovet av samordning med fritidshemmens resurser under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten understryks. 1 anknytning till skoldagen och under annan skolfri tid föreslås att allmän fritidsverksamhet anordnas som huvudsakligen bör ledas av föreningslivet. Det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet föreslås därför utgå från 7 års ålder fr. o. m. budgetåret 1977/78. Till kommunerna föreslås utgå särskilt bidrag för fritidsverksamheten. Såvitt avser föredragande statsrådets överväganden då det gäller den allmänna fritidsverksamheten hänvisar utskottet till propositionen (s. 262).

Socialministern understryker i bamomsorgspropositionen starkt nödvändigheten av en kraftig utbyggnad av fritidshemmen för barn i de lägre skolåldrarna. Barnstugeutredningen har föreslagit att fritidshemmens funktioner differentieras och organiseras enligt ett nytt system med karaktär av ett utvidgat fritidshem. Därigenom kan verksamheten för de inskrivna barnen i fritidshemmen samordnas med övrig fritidsverksamhet. De tidigare tankegångarna i förslagen om förskolan med hemvistrum och aktivitetsområden för barnen kan därmed också fullföljas för barnen i skolåldern. De barn som är inskrivna i fritidshemmet flir då sina egna lokaler med personal som är den för gruppen sammanhållande faktorn. Dessa lokaler för barnens hemvist under fritiden skall i första hand tillgodose omsorgs- och kontaktfunktionerna. Övriga funktioner avses bli tillgodosedda genom olika

SoU 1975/76:28

former av öppen verksamhet som anknyts till fritidshemmet. Enligt utredningen bör formerna för det utvidgade fritidshemmet prövas genom en försöksverksamhet.

Socialministern anser liksom remissinstanserna det angeläget att i enlighet med barnstugeutredningens förslag få till stånd en utbyggnad av fritidshemmen och en förändring av fritidshemmens verksam hetsformer och funktioner. Detta kan bl. a. ske genom en sådan samordning mellan skolans och fritidshemmens lokaler som barnstugeutredningen föreslagit. Utformningen av fritidshemmen måste dock, som utredningen och flera remissinstanser framhållit, ske efter den modell som passar det enskilda bostadsområdet och som svarar mot barnens speciella behov. Socialministern finnér det då naturligt att olika alternativ utformas i varje kommun beroende på de lokala förhållandena. Socialstyrelsens pågående försöksverksamhet kan väntas ge värdefulla erfarenheter i dessa frågor.

Personalens betydelse för verksamhetens innehåll och kvalitet understryks också av socialministern. Det är dock angeläget att påpeka, anför han, att olika organisationsformer kräver olika insatser. Det är därför inte möjligt och inte heller lämpligt att utfärda stadgebundna bestämmelser om personalfrågorna. Som barnstugeutredningen konstaterat ankommer dessa frågor på kommunen. Det ankommer också på kommunen, uttalar socialministern, att besluta om hur de resurser som är knutna till fritidshemmen skall utnyttjas i fritidshemsverksamheten.

I likhet med utredningen framhåller socialministern att familjedaghemmen också i fortsättningen kommer att fylla en funktion som hemvist för barn i skolåldern. Det är därvid angeläget att familjedaghemmen knyts an till den övriga fritidsverksamheten på samma sätt som påbörjats beträffande förskoleverksam heten.

Utskottet kan ansluta sig till de uttalanden som i enlighet med den lämnade redovisningen görs i barnomsorgspropositionen rörande utbyggnaden av fritidshemmen och verksamheten vid dessa. Såvitt avser frågan om stadgebundna bestämmelser om personalen och om andra kvalitetsfrågor hänvisar utskottet även till framställningen i avsnittet om verksamheten för barn i förskoleåldern. Den nuvarande utbyggnaden av fritidshemsverksamheten är i många kommuner låg. På grund härav och av andra skäl utnyttjas f. n. i många kommuner fritidshemmen endast av de yngre skolbarnen. Ett genomförande av det ovan förordade utbyggnadsprogrammet i förening med ändring av verksamheten enligt de angivna riktlinjerna bör enligt utskottets mening vara ägnat att föra med sig att barnen i 10-12 årsåldern i högre grad änf. n. kommer att få del av den omsorg som ställs till förfogande i fritidshemmen. Även många ungdomar tillhörande de närmast högre åldersgrupperna behöver ofta en omsorg som är mera omfattande än den som kan erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. På sikt bör därför enligt utskottets mening ges möjlighet även för äldre barn att få plats i fritidshem. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen

SoU 1975/76:28

1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt däri föreslås att fritidshemsverksamheten skall omfatta barn till och med 14 år i stället för som förordas i propositionen t. o. m. 12 år (1 $ förslaget till barnomsorgslag).

I motionen 1975/76:2164 (yrkandena 2 och 3) av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) framställs yrkanden som i huvudsak syftar till att garantera föreningslivet och då i främsta rummet barn- och ungdomsorganisationerna goda möjligheter att medverka i verksamheten i det utvidgade fritidshemmet och att detta skall ske på organisationernas egna villkor och bygga på ett förtroende från samhällsorganens sida.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till vad som anförts i propositionen om att det ankommer på kommunen att besluta om hur de resurser som är knutna till fritidshemmen skall utnyttjas i fritidshemsverksamheten. Vidare bör nämnas att i SIA-propositionen (s. 262 och 263) framhålls att den pedagogiska verksamheten i det utvidgade fritidshemmet och i övriga fritidshemsmodeller bör bygga på kontakter och samverkan med bl. a. föreningslivet. Efter samråd med socialministern anför föredragande statsrådet att de resurser som ställs till kommunernas förfogande genom driftbidraget för fritidshem enligt kommunernas bedömande även bör kunna utnyttjas för verksamhet utanför fritidshemmet. Därigenom skapas förutsättningar för en önskad samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningarnas regi. Även andra uttalanden i SIA-propositionen ger ett utomordentligt starkt stöd för att man kan räkna med att - vid ett genomförande av förslagen i aktuell del i den nämnda propositionen - föreningslivets betydelse för alla former av fritidsverksamhet för skolbarnen starkt kommer att ökas. Det har vidare framhållits, bl. a. under remissbehandlingen av de båda aktuella utredningsbetänkandena, att medverkan från föreningslivet bör ske på organisationernas egna villkor utan inblandning eller styrning av myndigheter eller institutioner. På grund av det anförda vill utskottet uttala att motionens syfte synes komma att helt tillgodoses utan någon ändring av de i socialutskottet aktuella propositionsförslagen och utan något riksdagens initiativ i övrigt. Såvitt särskilt avser en i motionen föreslagen ändring i 3 § förslaget till lag om barnomsorg bör framhållas, att det ankommer på utbildningsutskottet att pröva huruvida en kommunal plan för allmän fritidsverksamhet skall vara obligatorisk.

Ledningen av barnomsorgen

110 S av det förslag till lag om barnomsorg, som läggs fram i propositionen, stadgas bl. a. att ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden men att kommun får besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten. Denna bestämmelse har överförts från förskolelagen med den ändring som föranleds av att även fritidshemsverksamheten omfattas av den nya lagen.

SoU 1975/76:28

39 Vid riksdagsbehandlingen år 1973 av förskolereformen diskuterades frågan om såväl den lokala som den centrala ledningen av förskolan. I propositionen framhölls vikten av att ansvaret för olika verksamhetsformer för barn i förskoleåldern hålls samman hos ett och samma kommunala organ. Utskottet anslöt sig till förslaget i propositionen att enligt huvudregeln barnavårdsnämnd (social centralnämnd) skall utöva ledningen av förskoleverksamheten. Utskottet förordade också att socialstyrelsen skulle vara central tillsynsmyndighet (SoU 1973:30 s. 22). Utskottet, som inte anser att någon omständighet inträffat som utgör skäl till ett ändrat ställningstagande i de här aktuella avseendena, avstyrker därför yrkandet 1 i motionen 1975/76:2011 av herr Bohman m. fl. (m) om att den allmänna förskolan till den del den avser deltidsgrupp bör läggas under den kommunala skolstyrelsen och - på central nivå - skolöverstyrelsen.

Då det gäller barnomsorgen i övrigt har barnstugeutredningen i sitt betänkande utgått från att det utvidgade fritidshemmet och den därtill anknutna fritidsverksamheten skall bedrivas med utgångspunkt i ett oförändrat förvaltningsansvar hos barnavårdsnämnd eller i förekommande fall fritidsnämnd e. d. I likhet med bl. a. Kommunförbundet delar socialministern utredningens uppfattning och betonar i sammanhanget att det enligt barnavårdslagen ligger ett yttersta ansvar redan nu hos barnavårdsnämnden för att erforderliga åtgärder och anordningar inom kommunen vidtas till främjande av goda uppväxtförhållanden för ungdomen. En förutsättning för att verksamheten skall fungera tillfredsställande är dock ett väl utvecklat samarbete mellan olika berörda kommunala nämnder.

Utskottet, som ansluter sig till förslaget i propositionen, vill starkt understryka vikten av en samordning av de kommunala insatserna i fråga om åtgärderna för barn och ungdom. Behovet därav framgår bl. a. av vad som anförs i frågan i SlA-propositionen (s. 270-273).

Finansieringen av statsbidrag till barnomsorgen m. m.

Enligt propositionen beräknas kostnaden för de nya statsbidragen uppgå till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och stiga till ca 3 500 milj. kr. år 1981. De jämkningar i statsbidragsreglerna utskottet i det föregående förordat får enligt utskottets beräkningar endast marginell betydelse, då det gäller statens kostnader för barnomsorgen.

Det av utskottet tillstyrkta utbyggnadsprogrammet innebär att samhällets årliga driftkostnader för barnomsorgen fördubblas under den aktuella perioden. Som en följd av de kraftigt förstärkta statsbidragen kan emellertid för kommunerna som helhet driftkostnaderna för barnomsorgen i angivna omfattning under perioden beräknas motsvara i stort sett de nuvarande kostnaderna.

De kraftigt höjda statsbidragen är, anförs det i propositionen, en förutsättning för att det tidigare redovisade utbyggnadsprogrammet skall kunna genomföras av kommunerna. Det innebär i sin tur att ett mycket betydande

SoU1975/76:28

och långsiktigt kostnadsåtagande måste göras av staten för att den angelägna utbyggnaden av barnomsorgen skall komma till stånd. Beslutet om utbyggnadsprogrammet och de väsentligt höjda statsbidragen måste därför också innefatta en särskild lösning av finansieringsfrågan. Med hänsyn till barnomsorgens starka samband med föräldrarnas förvärvsarbete och arbetsmarknaden föreslås i propositionen att det nya statsbidragssystem som införs fr. o. m. år 1977 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagere. Avgiften beräknas för år 1977 till 1 % och för år 1981 till 2,2 % av samma underlag som gäller för sjukförsäkringsavgiften. Det i propositionen framlagda författningsförslaget innebär i detta avseende att sådan avgift skall utgå med 1 96 fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. för egenföretagarnas del fr. o. m. 1978 års taxering.

I motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3) av herr Bohman m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen i vad avser nämnda avgift, medan i motionen 1975/76:472 (yrkandet 2) av herr Ahlmark m. fl. (fp) och motionen 1975/76:1232 (yrkandet 5) av herr Fälldin m. fl. (c) framställs yrkanden som innebär att egenföretagare skall undantas från avgiftsskyldighet. I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas beträffande 15 $ barnomsorgslagen att kommuner och landsting undantas från avgiftsplikt.

På begäran av socialutskottet har skatteutskottet yttrat sig i finansieringsfrågan. Skatteutskottet anför i huvudfrågan följande.

Det i motionen 1975/76:2162 framställda yrkandet om avslag på den i propositionen föreslagna socialavgiften grundar sig på uppfattningen att finansieringsfrågan bör bedömas i samband med budgetbehandlingen och att avgiften, som innebär en kraftig inkomstförstärkning utöver den beräknade kostnadsökningen, skulle förvärra ett allvarligt kostnadsläge för näringslivet, landstingen och kommunerna. Utskottet vill med anledning härav anföra att den föreslagna avgiften - som torde kunna uppskattas till omkring 1 700 milj. kr. för år 1977, varav ca 100 milj. kr. för egenföretagare och 300 milj. kr. för kommuner och landsting - inte är högre än de beräknade kostnaderna för de nya statsbidragen.

Utskottet instämmer i den i propositionen redovisade uppfattningen att de nu aktuella kostnadsåtagandena är så betydande att ett beslut härom måste innefatta en lösning av finansieringsfrågan. Denna uppfattning delas också av motionärerna i motionerna 1975/76:472, 1232 och 2163. Något realistiskt förslag till andra finansieringsvägar har emellertid inte framkommit. Motionen 1975/76:2162 innebär därför enligt utskottets uppfattning en ej godtagbar försvagning av budgeten. Samtidigt bör framhållas, att den nu ifrågavarande avgiften inte bör ses isolerad från företagsbeskattningen i övrigt. Utformningen av denna beskattning är under utredning av företagsskatteberedningen, som väntas slutföra sitt arbete i år, och i denna översyn utgör arbetsgivaravgifter och andra produktionsfaktorskatter en viktig del. Arbetsgivaravgifternas framtida utformning och höjd bör enligt utskottets uppfattning bedömas i sitt större sammanhang först när resultatet av detta utredningsarbete föreligger.

Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets överväganden. Detta in -

SoU 1975/76:28

nebär att utskottet med avstyrkande av motionen 1975/76:2162 i motsvarande del tillstyrker den i propositionen föreslagna avgiften.

Då det härefter gäller den i motionerna 1975/76:472 och 1975/76:1232 upptagna frågan om undantagande av egenföretagarna från socialavgiften delar socialutskottet skatteutskottets uppfattning att en avgift av detta slag i princip bör beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Som skatteutskottet vidare framhåller - och därvid hänvisar till tidigare riksdagsbehandling av motsvarande fråga - kan avgiften dock vara förenad med vissa problem för egenföretagarnas del. Med hänsyn till att, enligt vad som upplysts, regeringen avser att redan under innevarande riksmöte framlägga förslag i avsikt att begränsa de problem som kan uppstå för egenföretagare genom de sammantagna marginaleffekterna av skatter och sociala avgifter avstyrker utskottet motionen 1975/76:472 och motionen 1975/76:1232 i här aktuell del.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för kommuner och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift har skatteutskottet vid sin tidigare behandling av motsvarande yrkande beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften hävdat att avgiften bör vara generell. Eftersom skäl inte föreligger att bedöma denna fråga på annat sätt när det gäller socialavgiften avstyrker socialutskottet - i överensstämmelse med vad skatteutskottet förordat - motionen i motsvarande del.

För plats i den allmänna förskolan skall kommunen inte heller i fortsättningen få ta ut avgift. 1 övrigt skall enligt propositionens förslag (11 $ i barnomsorgslagen) avgift utgå för plats i förskole- och fritidsverksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.

I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) yrkas att den föreslagna lagtexten jämkas på det sättet, att däri anges att avgiften inte får överstiga 15 kr. per barn, eller om samma målsman har flera barn, för dessa sammanlagt. Vidare föreslås att avgiften i sin helhet skall vara knuten till antalet närvarodagar.

Självfallet är det önskvärt att föräldraavgifterna hålls på en sådan nivå att ingen tvingas avstå från att utnyttja samhällets barnomsorg på grund av för höga avgifter. Med beaktande av att kommunerna även i fortsättningen kommer att ha betydande kostnader för barnomsorgen kan utskottet emellertid inte förorda en begränsning i kommunernas rätt att ta ut avgift i vidare mån än som föreslås i propositionen. Utskottet kan således inte tillstyrka motionsyrkandet.

Frågan om föräldraavgifterna har som många andra likartade frågor samband med kommunalekonomiska utredningens arbete. Med hänsyn härtill kan utskottet inte finna det motiverat med något särskilt uttalande i ämnet utöver vad som innefattas i det sagda. Utskottet avstyrker därför även ett yrkande i samma motion, 1975/76:2163 (yrkandet 3), i vilket begärs att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna successivt bör reduceras och barnomsorgen vara avgiftsfri år 1980.

SoU1975/76:28

42 Föräldrautbildning

I detta sammanhang behandlas ett antal motioner, i vilka föräldrautbildningen tas upp ur olika aspekter, nämligen motionen 1975:492 av herr Olsson i Kil (fp) och fru Fraenkel (fp), motionen 1975/76:1230 av fru Fraenkel m.fl. (fp), motionen 1975/76:1233 (yrkandet 4) av herr Fälldin m. fl. (c), motionen 1975/76:1272 av fru Lantz m.fl. (vpk), motionen 1975/76:1279 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fröken Andersson (c) och motionen 1975/76:2007 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa och till redovisningen för motionsyrkandena på s. 5-13.

På förslag av socialutskottet i samband med behandlingen av 1973 års förskolereform hemställde riksdagen hos regeringen om utredning rörande föräldrautbildning (SoU 1973:30 s. 34). Utskottet uttalade bl. a. att av den diskussion, som förekommit rörande föräldrautbildning, det framgick att det är uppenbart att det möter betydande svårigheter att få till stånd en effektiv föräldrautbildning främst med hänsyn till svårigheterna att nå de grupper, beträffande vilka behovet av sådan utbildning är störst. Det framstod därför som sannolikt att en förhållandevis omfattande försöksverksamhet på området behövdes.

Barnomsorgsgruppen fick i uppdrag att fullgöra det av riksdagen begärda utredningsarbetet. Arbetet borde enligt uppdraget omfatta en prövning av hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med barn i förskoleåldern eller i skolåldern. Vad utskottet anfört beaktades särskilt i utredningsdirektiven.

Under år 1974 och 1975 har betydande belopp utgått ur allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med föräldrautbildning m. m. I betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen redovisas ett diskussionskapitel om föräldrautbildningens tänkbara mål, metoder och utformning. Enligt den organisatoriska ram som barnomsorgsgruppen diskuterat kan föräldrautbildningen indelas i fyra faser, nämligen föräldrautbildning i samband med barnets födelse, föräldrautbildning när barnet är i förskoleåldern, föräldrautbildning när barnet är i skolåldern och föräldrautbildning till alla vuxna. Enligt vad som framgår av en nyligen gjord framställning av barnomsorgsgruppen om anslag för genomförande av ytterligare försöksverksamhet med föräldrautbildning är de principiella tankegångar om föräldrautbildning som redovisas i betänkandet vägledande för det fortsatta utredningsarbetet och försöksverksamheten. Regeringen har därefter beviljat 765 000 kr. för en försöksverksamhet med föräldrautbildning för blivande och nyblivna föräldrar samt föräldrar med barn i förskoleåldern.

Försöksprojekten, som skall genomföras i Luleå, Huddinge och Västerås, anknyts till kommunernas socialvård och förskolans verksamhet samt landstingens mödra/barnhälsovård. Avsikten är att samarbete skall ske också

SoU 1975/76:28

med studieförbunden och andra frivilliga organisationer.

Försöksverksamheten skall i första etappen inriktas på att pröva olika vägar i fråga om föräldrautbildningens innehåll och metoder för att nå fram till olika föräldragrupper. Erfarenheterna från de aktuella försöksprojekten avses ge underlag för senare försök i större skala. Barnomsorgsgruppens uppgift är att finna former och innehåll för en föräldrautbildning som kan vara tillgänglig för alla blivande föräldrar och föräldrar med barn i förskoleåldern och skolåldern.

I försöksprojekten ingår också att skapa ett teoretiskt underlag för föräldrautbildning, inventera och utveckla material för föräldrautbildning samt att närmare studera metoderna i föräldrautbildningen.

Barnomsorgsgruppen planerar att starta ytterligare projekt, bl. a. försök med föräldrautbildning för föräldrar med skolbarn samt försök med utvecklat samarbete med studieförbund och andra frivilliga organisationer.

Den lämnade redovisningen visaratt det utredningsarbete,som riksdagen enhälligt begärde för omkring två år sedan, har bedrivits och bedrivs i överensstämmelse med riksdagens begäran. Det ligger i sakens natur att ett utredningsarbete, som i stor utsträckning måste bygga på samtidigt pågående försöksverksamhet, måste bli tidskrävande. Detta konstaterande innebär samtidigt att utskottet anser sig kunna utgå från att barnomsorgsgruppen, när remissmaterialet över det nämnda betänkandet bearbetats och när tillräcklig information från försöksverksamheten föreligger, överväger lämpligheten av att framlägga delförslag rörande föräldrautbildningen. Någon riksdagens åtgärd i detta hänseende är inte påkallad.

Motionerna rörande föräldrautbildningen har gett utskottet anledning att särskilt uppehålla sig vid den i motionen 1975/76:1279 upptagna frågan om att det snarast skall framläggas förslag till föräldraskola för föräldrar till handikappade barn. Enligt motionärernas mening behövs det en utbildning, som är utformad med hänsyn till de speciella behov som handikappet skapar. En sådan utbildning, menar motionärerna, bör inte, som barnomsorgsgruppen förutsätter, ges i studiecirkel, utan lämpligen förläggas till folkhögskola.

Även utskottet vill framhålla vikten av att i det fortsatta arbetet på att skapa en föräldrautbildning de särskilda svårigheter uppmärksammas, som kan finnas då det gäller att organisera utbildningen för föräldrar till handikappade barn. Också då det gäller denna föräldrautbildning är det naturligtvis viktigt, att båda föräldrarna får del av utbildningen. I synnerhet om denna blir så omfattande att den inte kan bedrivas på fritiden kan det därför bli svårt att organisera den. Framför allt torde det emellertid möta svårigheter då det gäller att avväga å ena sidan intresset att vissa föräldrar inte skall särbehandlas och å andra sidan intresset att föräldrar till handikappade barn kan behöva en mer eller mindre specialanpassad utbildning. Sedan motionen väcktes har flera remissyttranden över barnomsorgsgruppens förslag inkommit, i vilka utbildningsbehovet för den aktuella föräld -

SoU 1975/76:28

ragruppen berörts. Med beaktande härav anser sig utskottet kunna utgå från att barnomsorgsgruppen vid sina fortsatta överväganden särskilt prövar den här aktuella frågan.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de sex motionsyrkandena rörande föräldrautbildningen.

Utöver det ovan anförda har de i propositionerna framlagda förslagen inte givit socialutskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handläggningsordningen att riksdagen avslår motionen 1975/76:2164 (yrkandet 1),

2. beträffande avslag på propositionen 1975/76:92 att riksdagen avslår motionen 1975/76:359,

3. att riksdagen med avslag på motionen 1975:261 (yrkandet A 1) och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) godkänner den målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen som angetts i propositionen 1975/76:92,

4. beträffande den under 3 angivna frågan avslår motionen 1975/76:2137 i motsvarande del i den mån motionen inte besvarats genom vad utskottet under 3 hemställt,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2162 (yrkandet

2) och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2) godkänner de riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen som angetts i propositionen 1975/76:92,

6. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten att riksdagen avslår motionen 1975/76:1277 i motsvarande del,

7. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem att riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandet A 4),

8. beträffande smågruppsförskolor att riksdagen avslår motionen 1975/76:2007 (yrkandet 3),

9. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper att riksdagen avslår motionen 1975/76:1232 (yrkandet 3),

10. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget att riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4),

11. beträffande ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet 5),

12. beträffande konstruktionen av det framtida statsbidraget till barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1975/76:182 och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3),

13. beträffande driftbidrag till daghem att riksdagen med anledning

SoU1975/76:28

av regeringens förslag, motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 a), motionen 1975/76:1232 (yrkandet 1), motionen 1975/76:2162 (yrkandet 1) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 1) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande bidrag till daghem för invandrare och minoritetsgrupper att riksdagen avslår motionen 1975/76:2013 (yrkandet 2),

15. beträffande uttalande om att enskilda daghem eller fritidshem bör ingå i den kommunala barnomsorgsplanen att riksdagen avslår motionen 1975/76:2166,

16. beträffande grundbelopp till kommunerna för barn i familjedaghem att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motionen 1975/76:1232 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande bidragsunderlaget för procentbidraget till familjedaghem att riksdagen avslår motionen 1975/76:315,

18. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1232 (yrkandet 4),

19. att riksdagen godkänner de grunder för bidrag till kommunernas barnomsorg som förordats i propositionen 1975/76: 92 i den mån grunderna inte behandlats under tidigare punkter,

20. beträffande övergången mellan förskolan och grundskolan att riksdagen avslår motionen 1975/76:751 (yrkandet 2),

21. beträffande samarbete mellan daghem och familjedaghem och mellan föräldrar och personal i förskolan samt utbildning för dagbarnvårdare att riksdagen avslår motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 c),

22. beträffande läromedelsgranskning att riksdagen avslår motionen 1975/76:751 (yrkandet 1),

23. beträffande trafikundervisning i förskolan att riksdagen avslår motionen 1975:150,

24. beträffande rätt till hemspråksförskola att riksdagen avslår motionen 1975/76:2087,

25. beträffande frågor om gruppstorlek, personaltäthet m. m. i förskolan att riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandena B 2 och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 b),

26. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem att riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandet B 1),

27. beträffande s. k. alternativa förskolor att riksdagen avslår motionen 1975:342 (yrkandet 2), motionen 1975:351, motionen

SoU1975/76:28

1975:477 (yrkandet 1) och motionen 1975/76:2012,

28. beträffande samarbete mellan kommuner och församlingar m. fl. som bedriver barnverksamhet att riksdagen avslår motionen 1975:342 (yrkandet 1),

29. beträffande bättre information från socialstyrelsen om förskolereformen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1978,

30. beträffande disposition för kristna samfund av viss veckotimme

1 den allmänna förskolan att riksdagen avslår motionen 1975/76:220 och motionen 1975/76:361,

31. beträffande dispositionen av förskolans lokaler att riksdagen avslår motionen 1975/76:1301,

32. beträffande barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1270, motionen 1975/76:1277 i motsvarande del och motionen 1975/76:314,

33. beträffande spädbarnsomsorgen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1277 i motsvarande del,

34. beträffande frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna att riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet

3),

35. beträffande övre åldersgränsen för barn i fritidshem att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 1 § i det vid propositionen 1975/76:92 fogade förslaget till lag om barnomsorg,

36. beträffande definitionen av begreppet daghem att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar

2 § i lagförslaget under 35,

37. beträffande vissa fritidshemsfrågor att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2164 (yrkandet 3) antar 3 § i lagförslaget under 35,

38. beträffande frågan om precisering i lagtext av målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 4 och 8 SS i lagförslaget under 35,

39. beträffande rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och beträffande ledningen av barnomsorgen att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2011 antar 5 och 10 SS samt 13 S första stycket i lagförslaget under 35,

40. beträffande avgifter inom barnomsorgen att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 11 S i lagförslaget under 35,

41. beträffande centrala normer och föreskrifter för barnomsorgen att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 13 S andra stycket i lagförslaget under 35,

42. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommu -

SoU 1975/76:28

nernas barnomsorg genom en socialavgift att riksdagen avslår motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3),

43. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen avslår motionen 1975/76:472 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:1232 (yrkandet 5),

44. beträffande frågan om undantagande av kommuner och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis),

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35,

46. beträffande inskrivande i lagen om barnomsorg av garantier rörande föreningslivets medverkan i fritidshemsverksamheten m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2164 (yrkandet 2),

47. att riksdagen antar lagförslaget under 35 i den mån förslaget ej behandlats under tidigare punkter,

48. beträffande föräldrautbildning att riksdagen avslår motionen 1975:492, motionen 1975/76:1230, motionen 1975/76:1233 (yrkandet 4), motionen 1975/76:1272, motionen 1975/76:1279 och motionen 1975/76:2007 (yrkandet 2),

49. att riksdagen till Bidrag till driften av.förskolor och fritidshem för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 955 000 000 kr.,

50. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 290000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1976

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c). Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s). Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s). Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Lagergren (s) och herr Alftin (s).

Reservationer

1. beträffande målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 3 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 16 med ”1 motionen” och slutar på s. 17 med "biträda yrkandena” bort ha följande lydelse:

SoU 1975/76:28

48 I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk) förordas att målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden skall vara att ”alla barn” får en bra och avgiftsfri plats i förskola eller fritidshem. Yrkandet innefattar i principen uppföljning av ett likartat yrkande i motionen 1975:261 (yrkandet A 1), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk). Motionärernas krav skiljer sig i flera väsentliga avseenden från förslagen i propositionen. Det grundläggande krav som motionärerna framför är att alla barn skall beredas möjlighet att delta i förskoleverksamheten och att denna skall vara utformad på sådant sätt att barnens sociala och individuella utveckling främjas samtidigt som de får en god tillsyn. Med tillsyn avses här också att förskoleverksamheten skall ha sådan omfattning och tidsmässigt vara så förlagd att det möjliggör föräldrarnas förvärvsarbete. Detta krav uppfylls inte av deltidsförskolan men är av avgörande betydelse bl. a. för kvinnornas jämställdhet i arbetslivet. Motionärerna hävdar vidare att förskoleverksamheten på sikt skall göras avgiftsfri samt att den skall vara obligatorisk för barn som är sex år gamla. Utskottet återkommer härtill i det följande.

Ovan har framhållits vikten av en väsentligt utbyggd barntillsyn. Utskottet vill härvid framföra den uppfattningen, att även om samhällskostnaderna för denna utbyggnad är stora, så måste, med hänsyn till frågans utomordentliga vikt, nödvändiga omprioriteringar inom samhällsekonomin företas för att trygga utbyggnaden. Utskottets ställningstagande innebär också att motionen 1975:261 och motionen 1975/76:2163 tillstyrks i motsvarande delar. Såvitt avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen och avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i ett senare avsnitt.

Frågan om utbyggnaden av deltidsförskolan berörs, som nämnts, i motionen 1975:261. För att garantera att ingen grupp av barn ställs utanför förskoleverksamheten är det enligt utskottets mening nödvändigt att införa tvingande moment i lagstiftningen. Utskottet tillstyrker därför yrkandet om en obligatorisk förskola. Vidare vill utskottet framhålla att det under utbyggnadsskedet kan vara nödvändigt att bereda förtur för barn med särskilda behov av stöd och stimulans inom såväl förskolan som fritidshem. Detta torde tillgodose motionerna 1975:261 och 1975/76:2163 i motsvarande del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:261 (yrkandet A 1) och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) samt med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975/76:92 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen,

2. beträffande riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 5 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 18 i utskottets betänkande som börjar med ”Den utbyggnadstakt” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

SoU1975/76:28

49 Den utbyggnadstakt (= utskottet) personfrågor osv. Stor hänsyn

måste emellertid också tas till hur den faktiska efterfrågan på daghemsplatser utvecklas under de kommande åren. Utskottet kan därför inte förorda en låsning vid ett mål för den kommunala utbyggnaden med bestämd fördelning på olika tillsynsformer för en så lång period som fem år. Under den tiden måste andra familjepolitiska reformer genomföras - t. ex. en rättvisare familjebeskattning, vårdnadsersättning och förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar - vilka måste påverka efterfrågans omfattning och inriktning vad beträffar kommunalt anordnad barntillsyn. Först när denna effekt kan överblickas blir det möjligt att med någon säkerhet bedöma efterfrågan på daghemsplatser på längre sikt. Ytterligare ett skäl till att avstå från en till antalet platser preciserad målsättning för hela landet och för flera år är att den erbjudna daghemsvården måste vara av god kvalitet. Tillgången på utbildad personal blir här en besvärlig flaskhals. Utskottet finner det ytterst angeläget att den kvantitativa utbyggnaden inte sker på bekostnad av kvaliteten. Utskottet tillstyrker motionen 1975/76:2162 och avstyrker motionen 1975/76:2163 i behandlade delar.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2)och med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2)avs!år propositionen 1975/76:92 såvitt avser riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen,

3. beträffande riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 5 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 17 med ”1 fråga” och slutar på s. 18 med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

I fråga om de angivna riktlinjerna för utbyggnaden under de närmaste åren har framställts erinringar dels i motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2), dels i motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). I förstnämnda motion anges att ambitionerna bör ställas väsentligt högre än vad den gjorda överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet innebär. Sålunda bör under åren fram till 1980 byggas så många platser i daghem och fritidshem att ett årligt genomsnitt av lägst 50 000 platser uppnås. I den andra motionen, 1975/76:2162, vill motionärerna att något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering för utbyggnaden av barnomsorgen, preciserat i antal nytillkommande platser, inte skall antagas förrän effekterna på efterfrågan genom förändringar på skatteområdet, av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och av en vårdnadsersättning kan bedömas. Den planmässiga utbyggnaden av barnomsorgen under femårsperioden 1976-1980 bör enligt utskottets uppfattning uppgå till genomsnittligt 50 000 platser per år i daghem och fritidshem. I vad gäller fördelningen mellan daghem och fritidshem måste självfallet lokala behov och bristsi4 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

tuationer vara avgörande. Utskottet vill emellertid som riktmärke uttala sig för följande fördelning:

Byggnadsår

Nya platser

daghem

fritidshem

20 000

10 000

25 000

30 000

20 000

35 000

28 000

40 000

30 000

Summa

150 000

100 000

De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga för verksamheten året efter angivet byggnadsår, dvs. under perioden 1977-1981. Utskottets ställningstagande innebär ett tillstyrkande av motionen 1975/76:2163 och avstyrkande av motionen 1975/76:2162 i behandlade delar. Det förutsätts att kommunernas planering för utbyggnaden av barnomsorgen anpassas efter här angivna riktlinjer.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet

2), med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975/76:92 samt med avslag på motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen,

4. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten (punkt 6 i hemställan) av herr Romanus (fp) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som börjar med ”1 samband” och slutar med "inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) ifrågasätts om man bort vänta till 1980 med att göra en avstämning av den faktiska utbyggnadstakten av barnomsorgen. Motionärerna anser att en tidigare avstämning hade varit bättre. Om det visat sig att kommunerna inte driver utbyggnaden i sådan takt att det angivna målet uppnås förordar motionärerna att lagstiftning tillgrips. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en bedömning bör göras redan före 1980 av den faktiska utbyggnadstakten. Därvid får ställning tas till om bindande normer för kommunerna är nödvändiga för att nå det uppställda målet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1277 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

5. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem (punkt 7 i hemställan) av herr Romanus (fp) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som börjar med ”Av kommunens” och slutar med ”(yrkandet A 4)” bort ha följande lydelse:

Av kommunens (= utskottet) nya bostadsområden.

Enligt utskottets mening bör det därför tas in regler i byggnadsstadgan om att då stadsplan och byggnadsplan upprättas mark alltid skall reserveras för förskolor och fritidshem. Genom sådana regler understryks angelägenheten av att barnomsorgens behov beaktas i ett tidigt skede av kommunernas markplanering. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda motionen 1975:261 i motsvarande del (yrkandet A 4).

dels att utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem att riksdagen med bifall till motionen 1975:261 (yrkandet A 4) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper (punkt 9 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 21 med ”Vid överenskommelsen” och slutar på s. 22 med ”nuvarande regler” bort ha följande lydelse:

Vid överenskommelsen med Kommunförbundet strävar man bl. a. efter att åstadkomma enklare och mera enhetliga regler för bidragsgivningen. Utskottet anser att denna utgångspunkt är riktig. Vid prövningen av innehållet i de statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. 1977 måste man emellertid också beakta de skäl som i motionen 1975/76:1232 (yrkandet

3) anförs för att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt nuvarande regler. Utskottet vill härvidlag särskilt framhålla att, när nämnda statsbidrag infördes, det förutsattes att utformningen av reglerna skulle bibehållas till dess kommunalekonomiska utredningen presenterat förslag som skulle visa vilken bidragskonstruktion som kunde vara lämplig. Utskottet anser därför att bidraget till deltidsförskolan skall bibehållas till dess utredningen presenterat förslag på området. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet.

dels att utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1232 (yrkandet 3) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

7. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget (punkt 10 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med ”Eftersom de” och slutar med ”år 1980” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna konstruktionen med ett förhöjt driftbidrag, som tar hänsyn till de ökade kapitaltjänstkostnader som följer av ett avskaffande av anordningsbidraget, är enligt utskottets uppfattning inte till fyllest för att stimulera barnstugeutbyggnaden. I stället bör det nuvarande förhöjda anordningsbidraget om 12 000 kr. per plats bibehållas under utbyggnadsskedet. Därvid kan det bli nödvändigt att göra justeringar med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4) av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt däri hemställs att anordningsbidrag skall utgå med 12 000 kr. per plats fram till år 1980.

dels att utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande eli driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna m. m. (punkt 11 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med ”1 nämnda” och slutar med ”avstyrks yrkandet” bort ha följande lydelse:

I nämnda motion, 1975/76:2163 (yrkandet 5), förordas en helt annan konstruktion av driftbidraget än den som föreslås i propositionen. Motionärernas förslag innebär att driftbidraget skall täcka personalkostnaderna för barnstugorna, varvid kommunerna skall ha möjlighet och frihet att bestämma om personaltätheten utöver en angiven miniminorm. Konstruktionen syftar till att barnens behov skall vara den bestämmande faktorn när det gäller personaltätheten. Utskottet vill härvid understryka vikten av att det inte skall få finnas något kommunalekonomiskt intresse av att hålla nere personalkostnaderna. Den föreslagna konstruktionen innebär också att kommunerna får resurser frigjorda som kan användas för att öka tillgång och kvalitet på lekredskap, företa kortare resor och studiebesök m. m. Utskottet anser att ett driftbidrag med den konstruktion, som motionärerna föreslår, väl garanterar en kvalitativ utveckling av barnstugeverksamheten och tillstyrker därför motionen 1975/76:2163 (yrkandet 5).

dels att utskottet under 11 bort hemställa:

11. beträffande ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 5) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Soll 1975/76:28

9. beträffande konstruktionen av det framtida statsbidraget till barnomsorgen (motiveringen till punkt 12 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med "Även om” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i reservationen 8 till konstruktionen av driftbidraget till barnomsorgen innebär att motionen 1975/76:182 av herr Hermansson m. fl. (vpk) tillgodoses. Det angivna ställningstagandet innebär samtidigt att motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3) av fru Troedsson m. fl. (m) avstyrks.

10. beträffande bidragsunderiaget för procentbidraget till familjedaghem (punkt 17 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Romanus (fp) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 24 i utskottets betänkande som börjar med ”Liksom f. n.” och slutar med ”för familjedaghemsassistent” bort ha följande lydelse:

Liksom f. n. och i överensstämmelse med vad som föreslås i propositionen bör också utgå statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnad för familjedaghem.

1 motionen 1975/76:315 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) framhålls att statsbidrag till familjedaghemsverksamheten numera utgår på i stort sett motsvarande grunder som till den sociala hemhjälpen. I bidragsunderiaget för social hemhjälp ingår fr. o. m. 1974 också kostnader för den arbetsledande personalen, de s. k. hemhjälpsledarna. Motiveringen är att det här gäller insatser som är direkt knutna till hemhjälpsverksamheten. 1 bidragsunderiaget för familjedaghemsverksamheten ingår däremot inte kostnader för familjedaghemsassistenterna, trots att det även här är fråga om insatser som är direkt knutna till familjedaghemsverksamheten.

Utskottet delar här motionärernas uppfattning att det arbete som utförs av familjedaghemsassistenterna har stor betydelse för en fullgod familjedaghemsverksamhet och att statsbidragsunderlaget också bör innefatta kostnaderna för familjedaghemsassistenterna. Detta skulle innebära såväl en stimulans som vidgade ekonomiska möjligheter för kommunerna att anställa tillräckligt antal familjedaghemsassistenter. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:315. I enlighet med motionsyrkandet bör ändringen i statsbidragsgrunderna träda i kraft den 1 januari 1977.

dels att utskottet under 17 bort hemställa:

17. beträffande bidragsunderiaget för procentbidraget till familjedaghem att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:315 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen (punkt 18 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c). Larsson

5 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU1975/76:28

i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med ”Utskottet biträder” och slutar på s. 25 med "kalenderåret 1977” bortha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i propositionen om storleken av driftbidrag för daghem och fritidshem och grundbidrag för familjedaghem, liksom förslaget om att göra bidragen värdebeständiga. 1 propositionen föreslås att värdebeständigheten skall säkras genom att bidragen anknyts till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Det kan ifrågasättas om en sådan konstruktion i realiteten innebär en värdesäkring. Personalkostnaderna svarar för ca 80 % av de totala kostnaderna inom barnomsorgen. Personalen tillhör dessutom en låglönegrupp. Om angelägna lönesatsningar skall ske även i kommande avtalsrörelser, kan man förvänta att löneökningarna för de personalgrupper som finns inom barnomsorgen kommer att vara högre än för offentligt anställda betraktade som enhetlig grupp. Personalkostnaderna är dessutom inte enbart beroende av löneutvecklingen utan påverkas även av förändringar i uttaget av arbetsgivaravgifter och socialavgifter. Den i propositionen föreslagna metoden utgör därför inte en tillfredsställande garanti för värdebeständighet. Utskottet anser att driftbidraget till daghem och fritidshem samt grundbidraget till familjedaghem görs värdebeständiga genom att anknytas till löneutvecklingen hos aktuella personalgrupper samt att hänsyn därvid också skall tas till förändringar i uttaget av olika arbetsgivaravgifter. Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:1232 i motsvarande del (yrkandet 4).

dets att utskottet under 18 bort hemställa:

18. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1232 (yrkandet 4) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande läromedelsgranskning (motiveringen till punkt 22 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser att det avsnitt på s. 27 i utskottets betänkande som börjar med ”1 deltidsförskolan” och slutar med ”tas upp” bort ha följande lydelse:

1 deltidsförskolan används endast i begränsad utsträckning läromedel av samma slag som i grundskolan. Utformningen av och innehållet i det arbetsmaterial som kommer till användning är dock utan tvivel av stor betydelse inte minst med tanke på att barnen är mer okritiska och påverkbara ju yngre de är. Med hänsyn till den betydelse arbetsmaterialet kan ha, exempelvis för orientering om omvärlden och för barnens etiska värderingar, anser utskottet att skäl talar för att deltidsförskolans arbetsmaterial granskas

SoU1975/76:28

enligt de regler som gäller för läromedel i grundskolan. Med hänsyn till de allmänna riktlinjerna för verksamheten som utformas av socialstyrelsen, bl. a. genom dess arbetsplan, och till att verksamheten inom förskolan inte är kursbunden finns det enligt utskottets bedömning inte skäl att nu förorda en särskild läromedelsgranskning av förskolans material. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:751 (yrkandet 1) av fru Ekelund m. fl. (c) såvitt frågan däri tas upp.

13. beträffandefrågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m. inom förskolan (punkt 25 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c). Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 29 med ”Vad utskottet” och slutar på s. 31 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det i och för sig är riktigt att kommunerna har stor frihet att i olika avseenden utforma förskoleverksamheten. Samma frihet bör i princip gälla beträffande fritidshemsverksamheten, som utskottet kommer att närmare behandla i ett följande avsnitt. Det sagda innebär emellertid inte att riksdagen då det gäller väsentliga kvalitetsfrågor bör avstå från att fastställa normer som blir bindande för kommunerna. Det är enligt utskottets mening särskilt viktigt att normer fastställs beträffande gruppstorlekarna i förskolan och beträffande personaltätheten. Detta har framhållits i motioner som väckts av företrädare för centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna.

Då det gäller gruppstorleken anser utskottet att normen skall vara högst 10 barn i småbarnsgrupp och högst 15 barn i syskongrupp. Normen bör kunna uppnås stegvis.

Beträffande personaltätheten måste framhållas att frågan därom har starkt samband med såväl gruppstorleken som flera andra faktorer. Detta hindrar dock inte att miniminormer bör fastställas, som bygger på barnstugeutredningens förslag.

Regeringen bör utarbeta erforderliga författningsbestämmelser för förskolans kvalitetsfrågor.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1975:261 (yrkandena B 2 och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 b) bör ges regeringen till känna.

I 13 § i den nya barnomsorgslagen bör tas in en motsvarighet till den nuvarande regeln om att tillsynsmyndigheten skall utfärda vägledande information till kommunerna. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen 1975/76:2163 i motsvarande del (yrkandet 6 delvis).

SoU1975/76:28

dets att utskottet under 25 bort hemställa:

25. beträffande frågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m. inom förskolan att riksdagen med anledning av motionen 1975:261 (yrkandena B 2 och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 b) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem (punkt 26 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 30 i utskottets betänkande som börjar med "Utskottet kan” och slutar med "därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:261 (yrkandet B 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås en allmän översyn av barnstugeverksamheten i syfte att uppnå kvalitativa förbättringar. I likhet med motionärerna anser utskottet att en sådan översyn bör genomföras. Det är särskilt betydelsefullt under ett skede när verksamheten undergår en kraftig kvantitativ utbyggnad, att man samtidigt studerar de kvalitativa aspekterna och kontinuerligt värderar och förändrar verksamheten på ett sådant sätt att de angivna syftena med verksamheten också i verkligheten uppnås. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem att riksdagen med bifall till motionen 1975:261 (yrkandet B 1) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande dispositionen av förskolans lokaler (motiveringen till punkt 31 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 33 med "Det finns” och slutar på s. 34 med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det finns inte något hinder för kommun att hyra ut eller eljest tillfälligt upplåta förskolelokaler under tid då de inte användes för sitt huvudändamål. Utskottet förutsätter att så också sker i den utsträckning som erfordras för att tillgodose de i motionen 1975/76:1301 avsedda intressena. Upplåtelsen bör dock inte ske på sådant sätt att den frivilliga kristna verksamheten kan uppfattas som en del av kommunens förskoleverksamhet. Detta bör dock inte hindra att upplåtelsen, om så av praktiska skäl är önskvärt, kan ske i tidsmässig anslutning till förskoledagen.

16. beträffande barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. (motiveringen till punkt 32 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som

SoU 1975/76:28

anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 34 med ”Under det” och slutar på s. 35 med ”i daghem” bort ha följande lydelse:

Under det senaste halvåret har från flera håll krav framförts på åtgärder för att ordna tillsynen för barn, vilkas föräldrar arbetar på nätter eller eljest på obekväm arbetstid. Den bästa lösningen på detta problem är, enligt utskottets mening, att småbarnsföräldrar slipper skiftgång. Det bör ankomma på samhället, näringslivet och arbetsmarknadens parter att i samverkan arbeta för en sådan lösning. Vårdnadsersättning och förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar kan medverka härtill. I den mån kommunal barnomsorg måste anlitas bör den anordnas i det egna hemmet. Daghem som är öppna på icke dagtid och där småbarn ”går i skift” utgör inget godtagbart alternativ.

I motionen (= utskottet) för projektet.

Utskottet är för sin del ytterst tveksamt om det tillrådliga i att, ens på försök, anordna daghem med skiftgång. 1 den mån så i begränsad utsträckning behöver ske måste försöken genomföras med stor försiktighet. Med denna reservation vill utskottet emellertid framhålla vikten av att få fram underlag för att det skall bli möjligt att ta ställning till hur frågan om barnomsorg under icke dagtid skall lösas, liksom frågan om effekterna av långa vistelsetider i daghem.

17. beträffande frågan om successiv avveckling av Jöräldraavgifterna (punkt 34 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”år 1980” bort ha följande lydelse:

Frågan om föräldraavgifter inom barnomsorgen har framför allt en principiell innebörd. Utskottet vill här se barnomsorgen som en del av det övriga skolsystemet, ett synsätt som är relevant med hänsyn till syftet med barnstugeverksamheten och som också blir genomförbart när utbyggnaden når en sådan nivå att de flesta barn kan beredas plats inom barnomsorgen. Av samma skäl som det inte förekommer några föräldraavgifter inom skolsystemet, bör det enligt utskottets uppfattning inte heller förekomma sådana avgifter inom barnomsorgen. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:2163 (yrkandet 3), i vilket begärs att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna successivt bör reduceras och barnomsorgen vara avgiftsfri år 1980.

dels att utskottet under 34 bort hemställa:

34. beträffande frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 3) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

18. beträffande vissafritidshemsfrågor (punkt 37 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 37 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”i fritidshemmen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till de uttalanden som i enlighet med den lämnade redovisningen görs i barnomsorgspropositionen rörande utbyggnaden

av fritidshemmen. Såvitt avser (= utskottet) yngre skolbarnen.

Däremot avvisar utskottet tanken på att till fritidshemmen knyta en öppen fritidsverksamhet för andra barn än de i fritidshemmen inskrivna. Fritidshemmen bör reserveras för de barn som under del av dagen, på grund av föräldrarnas arbete utanför hemmet, inte bara behöver sysselsättning och aktivitet utan framför allt någonstans att vistas där de finner lugn och ro samt fullgod tillsyn och omsorg. Den mer öppna fritidsverksamheten för barn i skolåldern bör tillgodoses genom de förslag som framföres i SIApropositionen. Utskottet anser således att i 3 § förslaget till lag om barnomsorg orden ”därtill knuten fritidsverksamhet samt” skall utgå.

dels att utskottet under 37 bort hemställa:

37. beträffande vissa fritidshemsfrågor att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:2164 (yrkandet 3) antar 3 § i lagförslaget under 35 i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 §

Fritidshemsverksamheten bedri- Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill ves i form av fritidshem och familanknuten fritidsverksamhet samt fa- jedaghem. miljedaghem.

1 fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej vistas i skolan.

19. beträffande frågan om precisering i lagtext av målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden m. m. (punkt 38 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som - vid bifall till reservation nr 1 - anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 18 med "Utskottet har” och slutar på s. 19 med ”yrkandena avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör som en konsekvens av utskottets ställningstagande (se reservation nr 1), då det gäller målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen, 4 och 8 §§ i propositionens förslag till barnomsorgslag omformuleras. Detta bör ske i enlighet med det förslag som framställs i motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis).

SoU 1975/76:28

dels att utskottet under 38 bort hemställa:

38. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) och med anledning av regeringens förslag antar 4 och 8 §§ i lagförslaget under 35 i följande såsom Reservantens förslag, betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

4 Kommun skall bedriva förskoleoch fritidshemsverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskoleoch fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad sorn följer av 5 och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt.

I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

20. beträffande rätt för alla sexåringar ledningen av barnomsorgen (punkt 39 i och Åkerlind (m) som anser

§

Kommun skall genom planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskoleoch fritidshemsverksamhet sörja för att alla i kommunen kyrkobokförda eller stadigvarande boende barns rätt till en god daghems- eller fritidshemsplats säkras.

§

I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas det faktiska behovet av förskolor, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

till plats i deltidsgrupp och beträffande hemställan) av herrar Carlshamre (m)

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 25 som börjar med "Daghemmen tar” och slutar med "barnens skolstart” bort ha följande lydelse:

SoU 1975/76:28

60 Daghemmen tar (= utskottet) deltidsgrupp (SoU 1973:30 s. 28).

Emellertid står det klart att verksamheten i daghemmens syskongrupper i de flesta kommuner ännu inte kunnat ges ett innehåll som motsvarar målsättningen för den allmänna förskolan, vilket talar för att även barn som vistas i daghem borde ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan. Skulle den nedan förordade samlade översynen av frågorna om huvudmannaskap för och ledning av barnomsorg och allmän förskola leda till att den allmänna förskolan ställs under skolmyndigheternas huvudmannaskap och den allmänna förskolan därigenom än mer än nu får en direkt skolförberedande funktion, torde det komma att framstå som naturligt att alla barn, även de som vistas i daghem, bereds möjlighet att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan året närmast före skolstarten. Utskottet vill tillägga att ingenting hindrar kommun att redan nu, efter prövning i det enskilda fallet, låta elev som vistas i daghem även delta i deltidsgrupp. Förslaget i motion 1975/76:2011 (yrkande 2) bör prövas i samband med frågorna rörande huvudmannaskap för och ledning av förskola och barnomsorg. Det finns (= utskottet) barnens skolstart.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 39 som börjar med ”Vid riksdagsbehandlingen” och slutar med ”SI A-propositionen (s. 270-273)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de erfarenheter som hittills vunnits i fråga om ledning och huvudmannaskap visat att en förnyad prövning av ledningsfrågorna kan vara påkallad. Särskilt det förhållandet att enligt SIA-propositionen skolans fritidsverksamhet och den kommunala barnomsorgen kommer att på flera områden gripa in i varandra motiverar en samlad översyn av hur ansvaret för och ledningen av dessa verksamheter skall fördelas såväl lokalt som centralt. Med hänsyn härtill och med anledning av motionen 1975/76:2011 (yrkande 1) anser utskottet att en sådan samlad översyn snarast bör komma till stånd. I avvaktan härpå tillstyrker utskottet bifall till 5 och 10 §§ samt 13 § första stycket i förslaget till lag om barnomsorg.

dels att utskottet under 39 bort hemställa:

39. beträffande rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och beträffande ledningen av barnomsorgen att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2011 och regeringens förslag

a) antar 5 och 10 §§ samt 13 § första stycket i lagförslaget under 35,

b) hos regeringen begär en samlad översyn av frågorna om huvudmannaskap för och ledning av barnomsorg och fritidsverksamhet samt av frågan om även sexåringar som vistas i daghem skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan,

SoU1975/76:28

21. beträffande avgifter inom barnomsorgen (punkt 40 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Självfallet är” och slutar med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Med

hänsyn till att föräldraavgifterna inom barnomsorgen successivt bör avvecklas och att kommunernas kostnader för barnomsorgen genom den nya konstruktionen av driftbidragen kommer att minskas kraftigt, vill utskottet förorda en begränsning i kommunernas rätt att ta ut föräldraavgifter inom barnomsorgen. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) i den del avgiften föreslås inte få överstiga 15 kr. per barn, eller om samma målsman har flera barn som deltar i barnomsorgsverksamheten, för dessa sammanlagt. Utskottet tillstyrker även motionärernas förslag i vad gäller att avgiften i sin helhet skall vara knuten till antalet närvarodagar.

dels att utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande avgifter inom barnomsorgen att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandetö delvis) och med anledning av regeringens förslag antar 11 § i lagförslaget under 35 i följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

11 §

Kommun får ej taga ut avgift för Kommun får ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller plats i förskola som avses i 5 eller

6 §§ i den mån verksamheten ej 6 §§ i den mån verksamheten ej

överstiger 15 timmar i veckan eller överstiger 15 timmar i veckan eller

525 timmar om året. I övrigt utgår 525 timmar om året. I övrigt utgår

avgift för plats i förskole- och fri- avgift för plats i förskole- och fri tidshemsverksamhet

enligt grunder tidshemsverksamhet enligt grunder

som beslutas av kommunen. Avgif- som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vadsom motsvarar ten får ej överstiga 15 kronor per barn

platsens andel i kommunens kostnad eller, om samma målsman har flera

för verksamheten. barn, för dessa sammanlagt. A vgiften

skall i sin helhet vara knuten till anta! närvarodagar.

22. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommunernas barnomsorg genom en socialavgift (punkt 42 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 40 med ”På begäran” och slutar på s. 41 med ”föreslagna avgiften” bort ha följande lydelse:

6 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU1975/76:28

62 Skatteutskottet har på begäran av socialutskottet yttrat sig i finansieringsfrågan. I huvudfrågan har i en avvikande mening av företrädare för moderata samlingspartiet anförts följande.

I budgetpropositionen anges medelsbehovet 1976/77 till 955 milj. kr. för bidrag till driften av förskolor och fritidshem och 290 milj. kr. för bidrag till kommunala familjedaghem. Detta innebär en ökning i jämförelse med innevarande budgetår med sammanlagt 490 milj. kr. Detta är ett väsentligt lägre belopp än en enprocentig socialavgift fr. o. m. den 1 januari skulle inbringa under det aktuella budgetåret. Redan av detta skäl bör en så kraftig inkomstförstärkning som föreslagits för det uppgivna ändamålet avvisas.

Även av konjunkturpolitiska skäl - som närmare utvecklats i avsnittet Den ekonomiska politiken i motion 1975/76:1979 - finner vi det ytterst olämpligt att nu besluta om en ny arbetsgivaravgift, som skulle ytterligare förvärra ett mycket allvarligt kostnadsläge för näringslivet liksom för landsting och kommuner.

På längre sikt bör man lika litet som i fråga om platsantalet binda sig för en viss finansiering, förrän det verkliga behovet av barnomsorgsplatser, inom ett system som medger valfrihet, kan bedömas. Ändringar inom familjebeskattningen och införandet av en vårdnadsersättning kan dels göra det möjligt att mer än hittills närma daghemsavgifterna till de faktiska kostnaderna, dels också leda till att den stora efterfrågan på daghemsplatser begränsas. Detta kan komma att påverka såväl behovet av statsbidrag som frågan om finansiering. Denna fråga måste behandlas på vanligt sätt i samband med budgetbehandlingen, varför förslaget om en särskild arbetsgivaravgift för finansiering av utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör avvisas.

Socialutskottet ansluter sig till de överväganden, som sålunda redovisats. Detta innebär att utskottet med tillstyrkande av motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3) avstyrker den i propositionen föreslagna avgiften.

dels att utskottet under 42 bort hemställa:

42. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommunernas barnomsorg genom en socialavgift att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3) avslår propositionen 1975/76:92 i motsvarande del,

23. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet att erlägga socialavgift (punkt 43 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m) och fröken Andersson (c) som - vid avslag på reservation nr 22 - anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Då det” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

När det gäller detaljutformningen av den föreslagna socialavgiften delar utskottet den uppfattning som framförs i motionerna 1975/76:472 och

SoU 1975/76:28

1975/76:1232 att egenföretagama bör undantas från avgiften. Utskottet vill bl. a. erinra om att någon motsvarande egenavgift inte uttas beträffande avgifterna till vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen, vilka företer större likheter med den nu aktuella avgiften än sjukförsäkringsavgiften.

I detta sammanhang bör också beaktas att egenavgifterna beräknas inte bara på rena arbetsinkomster utan också på andra inkomster från förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet. Till detta kommer att företagsskatteberedningen genom särskilda tilläggsdirektiv fått i uppgift att pröva frågan om egenavgifternas utformning i stort. Utskottet tillstyrker således motionerna 1975/76:472 (yrkandet 2) och 1975/76:1232 (yrkandet 5) och avstyrker propositionen i vad gäller uttaget av egenavgifter.

dels att utskottet under 43 bort hemställa:

43. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:472(yrkandet 2)och motionen 1975/76:1232 (yrkandet 5) avslår propositionen 1975/76:92 i motsvarande del,

24. beträffande frågan om undantagande av kommun och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift (punkt 44 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som - vid avslag på reservation nr 22 - anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Vad slutligen” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för primärkommuner och landstingskommuner från skyldighet att erlägga socialavgift vill utskottet framhålla att de ökade kostnaderna för barnomsorgen som uppstår genom förbättringen av statsbidraget inte bör drabba kommunerna, vilket skulle kunna leda till icke obetydligt höjda kommunalskatter. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 44 bort hemställa:

44. beträffande frågan om undantagande av kommun och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) avslår propositionen 1975/76:92 i motsvarande del,

25. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som - vid bifall till reservation nr 22 - anser att utskottet under 45 bort hemställa:

45. att riksdagen

a) antar 14 § lagförslaget under 35 i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

SoU1975/76:28

64 Regeringens förslag Reservanternas förslag

14 §

Om statsbidrag till kommunernas Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestäm- barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant melser.

statsbidrag erlägges ärligen socialavgift enligt 15-17$$.

b) avslår 15-18 §§ i nämnda lagförslag.

26. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m) och fröken Andersson (c) som - vid bifall till reservation nr 23 - anser att utskottet under 45 bort hemställa:

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35 i följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

1 Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15-17 §§.

1 Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap.

1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Reservanternas förslag §

Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15 och 16 §§.

§

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

16 §

Fysisk person sorn haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 $ lagen (1962:381) om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 $ samma lag.

Avgift utgår med en procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas.

17 §

A vgift som avses i 15 och 16 $$ utgår / fråga om debitering och uppbörd med en procent av det belopp, pä vilket av avgift äger lagen (1959:552) om

SoU 1975/76:28

65 Regeringens förslag Reservanternas förslag

avgiften skall beräknas. uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

18 §

! fråga om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15 .ss äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift som avses i 16 ,sv finns bestämmelser i uppbördslagen (1953:272).

Avgifterna tillföres staten. Avgifterna tillföres staten.

27. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som - vid bifall till reservation nr 24 - anser att utskottet under 45 bort hemställa:

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35 med den ändringen att 15 § erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

15 Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap.

1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Särskilda yttranden

1. beträffande handläggningsordningen herr Romanus (fp) som anför:

Propositionen om barnomsorgen och propositionen om skolans inre arbete borde ha behandlats tillsammans. Jag beklagar att det inte har varit möjligt att få till stånd en samordnad behandling.

Enligt min uppfattning är det önskvärt att fritidshemsverksamheten i

Reservantens förslag

§

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kommuner och landsting undantages dock från denna skyldighet.

m. fl. frågor (betänkandet s. 15 ff) av

SoU1975/76:28

ökad utsträckning bedrivs inom skolans lokaler, så att de barn som får den förstärkta omsorg som fritidshemmet innebär, utan hinder kan delta i den verksamhet som ordnas för deras kamrater. Det skulle sannolikt också innebära att skolans lokaler och andra resurser kunde utnyttjas mer effektivt. Med en sådan utveckling aktualiseras frågan om skolan också skulle vara huvudman för fritidshemsverksamheten. Det saknas dock anledning att ta upp den frågan vid behandling av propositionen om barnomsorgen.

Folkpartiet har länge verkat för en plan för utbyggnaden av daghemsverksamheten; Vid förra årets riksdag föreslog vi att den skulle sikta till full behovstäckning på tio år, och utbyggnad av deltidsförskolan till en obligatorisk förskola med plats för alla sexåringar och femåringar. Riksdagen avslog vårt förslag. Den nu framlagda propositionen ser vi som ett betydande framsteg. Den bygger påen överenskommelse med Kommunförbundet som folkpartiet biträtt. Vi har därför inte anledning att i detta sammanhang ta upp alla de förslag som vi tidigare framfört.

När det gäller statsbidragssystemet anser folkpartiet att staten bör ta över personalkostnaderna. Den höjning av driftbidragen som nu föreslås är ett väsentligt steg i denna riktning.

Föräldraavgiftema bör enligt folkpartiets mening vara låga och enhetliga, dvs. icke inkomstgraderade. De bör dock liksom hittills fastställas av kommunerna.

2. beträffande huvudmannaskapet för deltidsförskolan (betänkandet s. 38) av herrar Larsson i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c), vilka anför:

När utskottet 1973 behandlade lagen om förskoleverksamhet anslöt vi oss till den uppfattning som kommit till uttryck i proposition 1973:136 att ledningen för förskoleverksamheten skulle ligga hos de sociala myndigheterna, dvs. i kommunernas barnavårdsnämnd och centralt i socialstyrelsen. Vårt ställningstagande då byggde på att vi anslöt oss till förslaget om en allmän förskola för sexåringarna med uppsökande verksamhet för denna lagd på kommunernas sociala myndigheter. Vi uttalade emellertid redan då att förskolan enligt vår uppfattning borde göras obligatorisk för sexåringarna och att huvudmannaskapet därvid borde läggas på skolmyndigheterna. Utvecklingen sedan dess har inte ändrat vår principuppfattning i dessa avseenden. Tvärtom har behovet av en bättre samordning mellan förskolan och lågstadiet kommit att framstå allt klarare. Den vidgade roll skolan enligt den nyligen framlagda propositionen om skolans inre arbete - bl. a. då det gäller ansvar för barnens fritidsverksamhet - leder otvivelaktigt till att frågan om huvudmannaskapet för deltidsförskolan kan komma att behöva omprövas.

SoU 1975/76:28

3. beträffande föräldrautbildning (betänkandet s. 42) av herr Romanus (fp), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk) vilka anför:

Det är svårt att vara förälder. Det kräver både kunskaper och träning i att lyssna på, meddela sig med och lösa konflikter med barn. Många föräldrar saknar i dag utbildning för sin svåra uppgift och känner ett stort behov av stöd. Det är därför bra att frågan om föräldrautbildning äntligen börjat utredas och att viss försöksverksamhet har kommit i gång.

I det diskussionsinlägg som har kommit från barnomsorgsgruppen betonas mycket starkt värdet av gruppdiskussioner mellan föräldrar i samma situation, dialog mellan föräldrar och personal i olika institutioner och aktivt deltagande av föräldrarna i förskola, skola m. m. Detta är värdefullt. Men utredningen har enligt vår mening försummat behovet av grundläggande kunskaper om barn och deras utveckling. Det är en viktig uppgift för föräldrautbildningen att ge sådana kunskaper. Detta bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet och försöksverksamheten.

SoU 1975/76: 28 68

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande 1975/76:4 y

över propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen jämte motioner

Till socialutskottet

Socialutskottet har begärt yttrande från skatteutskottet över dels propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen, såvitt avser finansiering av statsbidrag till barnomsorgen (14-18 §§ i det vid propositionen fogade lagförslaget), dels motionerna 1975/76:472 (yrk. 2), 1975/76:1232 (yrk. 5), 1975/76:2162 (yrk. 3) och 1975/76:2163 (yrk. 6 beträffande 15 § lagförslaget). Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

De förslag som läggs fram i propositionen innebär bl. a. att samhällets barnomsorg bygges ut kraftigt enligt ett program som för en femårsperiod omfattar 100 000 nya daghemsplatser, 50 000 nya platser i fritidshem och en ökad platstillgång i kommunala familjedaghem. Utbyggnadsprogrammet innebär att samhällets årliga driftkostnader för daghemmen, deltidsförskolan, familjedaghemmen och fritidshemmen fördubblas under den aktuella perioden. Samtidigt föreslås ett nytt system för statsbidragen till kommunerna, så att driftkostnaderna för kommunerna som helhet under perioden kan beräknas motsvara i stort sett nuvarande kostnader. Genom de nya statsbidragen beräknas statens årskostnader uppgå till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och 3 500 milj. kr. år 1981. Av propositionen framgår vidare att det nya statsbidraget i stort sett innebär en fördubbling av de bidrag som utgår enligt nuvarande bidragssystem.

Det nya statsbidragssystemet, som införs fr. o. m. 1977, skall enligt propositionen finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften beräknas för år 1977 till 1 % och för år 1981 till 2,2 % av samma underlag som gäller för sjukförsäkringsavgiften. Det i propositionen framlagda författningsförslaget innebär i detta avseende att sådan avgift skall utgå med 1 % fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. för egenföretagarnas del fr. o. m. 1978 års taxering.

I motionen 1975/76:2162 p. 3 yrkas avslag på propositionen i vad avser nämnda avgift, medan de i motionen 1975/76:472 under p. 2 och motionen 1975/76:1232 under p. 5 framställda yrkandena innebär att egenföretagare skall undantas från avgiftsskyldighet. I motionen 1975/76:2163 yrkas beträffande 15 § barnomsorgsiagen att kommuner och landsting undantas från avgiftsplikt.

Skatteutskottet kan konstatera att enighet i huvudsak råder om att barnomsorgen skall byggas ut kraftigt och att staten på lång sikt skall åta sig därmed sammanhängande kostnadsökningar i den utsträckning som följerav propositionen.

SoU 1975/76:28

69 Det i motionen 1975/76:2162 framställda yrkandet om avslag på den i propositionen föreslagna socialavgiften grundar sig på uppfattningen att finansieringsfrågan bör bedömas i samband med budgetbehandlingen och att avgiften, som innebär en kraftig inkomstförstärkning utöver den beräknade kostnadsökningen, skulle förvärra ett allvarligt kostnadsläge för näringslivet, landstingen och kommunerna. Utskottet vill med anledning härav anföra att den föreslagna avgiften-som torde kunna uppskattas till omkring 1 700 milj. kr. för år 1977,varavcal00milj. kr. föregenföretagareoch300milj. kr. förkommuner och landsting - inte är högre än de beräknade kostnaderna för de nya statsbidragen.

Utskottet instämmer i den i propositionen redovisade uppfattningen att de nu aktuella kostnadsåtagandena är så betydande att ett beslut härom måste innefatta en lösning av finansieringsfrågan. Denna uppfattning delas också av motionärerna i motionerna 1975/76:472,1232 och 2163. Något realistiskt förslag till andra finansieringsvägar har emellertid inte framkommit. Motionen 1975/76:2162 innebärdärförenligt utskottets uppfattningen ej godtagbar försvagning av budgeten. Samtidigt bör framhållas, att den nu ifrågavarande avgiften inte bör ses isolerad från företagsbeskattningen i övrigt. Utformningen av denna beskattning är under utredning av företagsskatteberedningen, som väntas slutföra sitt arbete i år, och i denna översyn utgör arbetsgivaravgifter och andra produktionsfaktorskatteren viktig del. Arbetsgivaravgifternas framtida utformning och höjd bör enligt utskottets uppfattning bedömas i sitt större sammanhang först när resultatet av detta utredningsarbete föreligger.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2162 såvitt nu är i fråga och tillstyrkerden föreslagna avgiften.

När det gäller detaljutformningen av förslaget anser motionärerna i motionerna 1975/76:472 och 1232 att egenföretagarna bör undantas från avgiften. Enligt utskottets uppfattning bör en avgift av detta slag i princip beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Även om utskottet således finner, att bärande skäl saknas för att gynna egenföretagarna i detta avseende, är utskottet - som framgår av tidigare rikdsdagsbehandling av motsvarande fråga- med vetet om att avgiften för deras del kan vara förenad med vissa problem. Eftersom företagsskatteberedningen fått särskilda tilläggsdirektiv att pröva denna fråga, utgår utskottet från att utredningen kommer att lägga fram förslag innan något avgiftsuttag blir aktuellt enligt de nu ifrågavarande reglerna. Utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:472 p. 2 och 1232 p. 5 och tillstyrker propositionen även i denna del.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för kommuner och landsting har utskottet vid sin tidigare behandling av motsvarande yrkande beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften hävdat att avgiften bör vara generell. Eftersom skäl inte föreligger att bedöma denna fråga på

SoU 1975/76:28

annat sätt när det gäller den nu föreslagna avgiften, avstyrker utskottet motionen 1975/76:2163 i denna del.

Stockholm den 17 februari 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo (fp), Wikner (s), Stadling (s), Nilsson i Trobro (m). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s) och herr Hallenius (c).

Avvikande meningar

1. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen anges medelsbehovet 1976/77 till 955 milj. kr. för bidrag till driften av förskolor och fritidshem och 290 milj. kr. förbidrag till kommunala familjedaghem. Detta innebären ökning i jämförelse med innevarande budgetår med sammanlagt 490 milj. kr. Detta är ett väsentligt lägre belopp än en enprocentig socialavgift fr. o. m. den 1 januari skulle inbringa under det aktuella budgetåret. Redan av detta skäl börén så kraftig inkomstförstärkning som föreslagits för det uppgivna ändamålet avvisas.

Även av konjunkturpolitiska skäl - som närmare utvecklats i avsnittet Den ekonomiska politiken i motion 1975/76:1979-finner vi det ytterst olämpligt att nu besluta om en ny arbetsgivaravgift, som skulle ytterligare förvärra ett mycket allvarligt kostnadsläge för näringslivet liksom för landsting och kommuner.

På längre sikt bör man lika litet som i fråga om platsantalet binda sig för en viss Finansiering, förrän det verkliga behovet av barnomsorgsplatser, inom ett system som medger valfrihet, kan bedömas. Ändringar inom familjebeskattningen och införandet av en vårdnadsersättning kan dels göra det möjligt att merän hittills närma daghemsavgifterna till de faktiska kostnaderna, dels också leda till att den stora efterfrågan på daghemsplatser begränsas. Detta kan komma att påverka såväl behovet av statsbidrag som frågan om finansiering. Denna fråga måste behandlas på vanligt sätt i samband med budgetbehandlingen, varför förslaget om en särskild arbetsgivaravgift för finansiering av utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör avvisas.

2. av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c), som ansett att utskottets yttrande bort ha Följande lydelse:

SoU1975/76:28

71 Förslaget i propositionen innebär att samhällets barnomsorg byggs ut kraftigt enligt ett program, som för en femårsperiod omfattar 100 000 nya daghemsplatser, 50 000 nya platser i fritidshem och en ökad platstillgång i kommunala familjedaghem. Samtidigt föreslås ett nytt statsbidragssystem för kommunerna så att driftkostnaderna för kommunerna som helhet under perioden kan beräknas motsvara i stort sett nuvarande kostnader. Det nya statsbidragssystemet skall enligt propositionen finansieras med en ny socialavgift, som för 1977 föreslås utgå med 1 % av samma avgiftsunderlag som för sjukförsäkringsavgiften.

Skatteutskottet konstaterar att det i stort sett råder enighet om att barnomsorgen skall byggas ut kraftigt och att staten på sikt skall åta sig de därmed sammanhängande kostnadsökningarna i den utsträckning som framgår av propositionen. Utskottet tillstyrker att statens ökade kostnader finansieras med en socialavgift, som tas ut med 1 % för 1977. Utskottet avstyrker därmed yrkandet i motionen 1975/76:2162 att finansieringsfrågan skall tas upp i senare sammanhang.

När det gäller detaljutformningen av den föreslagna socialavgiften delar utskottet den uppfattning som framförs i motionerna 1975/76:472 och 1232 att egenföretagarna bör undantas från avgiften. Utskottet vill bl. a. erinra om att någon motsvarande egenavgift inte uttas beträffande avgifterna till vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen, vilka företer större likheter med den nu aktuella avgiften än sjukförsäkringsavgiften. I detta sammanhang bör också beaktas att egenavgifterna beräknas inte bara på rena arbetsinkomster utan också på andra inkomster från förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet. Till detta kommer att företagsskatteberedningen genom särskilda tillläggsdirektiv fått i uppgift att pröva frågan om egenavgifternas utformning i stort. Utskottet tillstyrker således motionerna 1975/76:472 p. 2 och 1232 p. 5 och avstyrker propositionen i vad gäller uttaget av egenavgifter. Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för kommuner och landsting att erlägga den nya socialavgiften.

SoU 1975/76:28

72 Bilaga 2

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionerna 1

Det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975/76:92 1

Förslag till lag om barnomsorg 2

Motionerna 5

A. Motioner uppskjutna från 1975 års riksmöte 5

B. Motioner väckta under allmänna motionstiden 1976 6

C. Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:92 9

Utskottet 13

Inledning 13

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen m. m 16

Statsbidragssystemet 20

Verksamheten för barn i förskoleåldern 25

Vissa allmänna frågor 25

Frågan om bindande normer beträffande personaltäthet,

gruppstorlek m. m 29

Alternativa förskolor 31

Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m 34

Verksamheten för barn i skolåldern 35

Ledningen av barnomsorgen 38

Finansieringen av statsbidrag till barnomsorgen m. m 39

Föräldrautbildning 42

Utskottets hemställan 44

Reservationer 47

1. Målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen (vpk). 47

2. Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (m) 48

3. Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (vpk) 49

4. Avstämning av den faktiska utbyggnadstakten (fp, vpk) 50

5. Markreservation för förskolor och fritidshem (fp, vpk).. 51

6. Frågan om statsbidrag till deltidsgrupper (c) 51

7. Frågan om avskaffande av anordningsbidraget (vpk) 52

8. Ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna m. m. (vpk) 52

9. Konstruktionen av det framtida statsbidraget till barnomsorgen (vpk) 53

10. Bidragsunderlaget för procentbidraget till familjedaghem

(m, fp) 53

11. Värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen (c) 53

12. Läromedelsgranskning (c) 54

13. Frågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m. inom förskolan (c, fp, vpk) 55

SoU1975/76:28 73

14. En allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem (vpk) 56

15. Dispositionen av förskolans lokaler (m) 56

16. Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. (m) 56

17. Frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna (vpk) 56

18. Vissa fritidshemsfrågor (m) 58

19. Frågan om precisering i lagtext av målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden m. m. - vid bifall till reservation nr

1 - (vpk) 58

20. Rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och ledningen

av barnomsorgen (m) 59

21. Avgifter inom barnomsorgen (vpk) 61

22. Frågan om finansiering av stasbidragtill kommunernas barnomsorg genom en socialavgift (m) 61

23. Frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet att erlägga socialavgift - vid avslag på reservation nr

22 - (c, m fp) 62

24. Frågan om undantagande av kommun och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift - vid avslag på reservation

nr 22 - (vpk) 63

25. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 22 (m) 63

26. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 23 (c, m, fp) 64

27. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 24 (vpk) 65

Särskilda yttranden 65

1. Handläggningsordningen m. fl. frågor (fp) 65

2. Huvudmannaskapet för deltidsförskolan (3 c) 66

3. Föräldrautbildning (fp, 1 c, vpk) 67

Skatteutskottets yttrande 1975/76:4 y 68

I