Med anledning av motioner om införande av sommartid m. m.

SoU 1975/76:48

Socialutskottets betänkande 1975/76: 48

med anledning av motioner om införande av sommartid m. m. Motionerna

I motionen 1975/76:878 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheterna att införa sommartid eller östeuropeisk tid i Sverige.

1 motionen 1975/76:1229 av herr Ekinge (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av sommartid eller alternativt östeuropeisk tid att träda i kraft snarast, varvid i första hand skall eftersträvas ett genomförande av reformen samtidigt i de berörda nordiska länderna.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under årens lopp vid flera tillfällen och senast år 1974 behandlat motioner med förslag om införande av sommartid. År 1974 framlades därtill förslag om införande av ändrad normaltid, dvs. östeuropeisk tid. Till grund för förslagen har främst legat hälso- och trivselskäl. Vid samtliga tillfällen har riksdagen avslagit motionerna. När frågan väcktes år 1974 anfördes emellertid som huvudsakligt skäl att tillämpningen av sommartid eller östeuropeisk tid skulle kunna medföra energibesparing. Näringsutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande (NU 1974:26 s. 53) motionen med hänvisning till att frågan om införande av sommartid eller ändrad normaltid på initiativ av Nordiska ministerrådet utreddes av en internordisk arbetsgrupp.

Utredningar i frågan m. m.

1 en av Nordiska rådet i november 1958 antagen rekommendation anbefalldes regeringarna att undersöka förutsättningarna för att införa sommartid i de nordiska länderna. I Sverige gjordes en undersökning om fördelar respektive nackdelar vid införande av sommartid, som publicerades i Nordisk utredningsserie (NU 1962/5). Sedan Norge som tillämpat sommartid sedan 1959 upphört härmed år 1965 och inget annat nordiskt land fattat beslut om sommartid avförde Nordiska rådet frågan från dagordningen år 1966. Frågan har därefter på nytt tagits upp på nordisk bas. Nordiska ministerrådet beslutade vid sitt möte i januari 1974 att tillsätta en internordisk arbetsgrupp för att utreda frågan om införande av sommartid eller ändrad normaltid i Norden. Arbetsgruppens synpunkter är redovisade i ett betänkande i Nordisk utredningsserie (NU 12/74). Arbetsgruppen anför att den tolkat sina

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 48

SoU 1975/76:48

direktiv så att frågan om sommartid eller ny normaltid skall belysas mot bakgrund av möjligheterna att genomfora en ändrad tidsberäkning på ett enhetligt och samordnat sätt i hela Norden.

Enligt de uppgifter som lämnas i betänkandet (s. 53) avses i Norden med sommartid vanligen en framflyttning av tidsberäkningen med en timma under hela eller delar av sommarhalvåret (april-september). Med ändrad normaltid avses i allmänhet motsvarande tidsförskjutning under hela året. En ändrad normaltid skulle innebära att Sverige, som i likhet med Danmark och Norge tillämpar en normaltid som överensstämmer med medeleuropeisk tid, kommer att tillämpa samma normaltid som Finland, dvs. östeuropeisk tid. Införandet av sommartid skulle innebära tillämpning av östeuropeisk tid under sommarhalvåret eller delar därav.

Arbetsgruppen belyser effekterna av ändrad tidsberäkning främst beträffande energi, kommunikationer, arbetstidsfrågor, fritid, hälsa och trivsel, trafiksäkerhet samt turism. Det framgår av betänkandet att ett av de väsentligaste skälen till att frågan om att införa sommartid eller ändrad normaltid aktualiserades under vintern 1973-1974 var möjligheterna att spara energi. Ett bättre utnyttjande av dagsljuset förmodades leda till minskning av elenergiförbrukningen förbelysningsändamål. Enligt arbetsgruppen medför införandet av sommartid eller ny normaltid endast marginella effekter på energiförbrukningen. För Sveriges del beräknas energibesparingen vid införande av sommartid uppgå till 0,3 % av elförbrukningen och vid införande av ny normaltid till 0,5 96. Effekterna mätta i ekonomiska värden beräknas emellertid av arbetsgruppen till ca 40 å 60 milj. svenska kronor per år för hela Norden. Fördelar kan enligt arbetsgruppen också vinnas när det gäller fritid, hälsa och trivsel. Arbetsgruppen anför att ändrad tidsberäkning gör det möjligt att utnyttja solljuset bättre och ger bättre förutsättningar för friluftsliv. En nedgång i antalet trafikolycksfall kan enligt arbetsgruppen påräknas. Vissa positiva effekter kan påräknas för turismen. Nackdelarna är främst att hänföra till de konsekvenser för kommunikationssektorn som införande av sommartid eller ny normaltid innebär samt till problem beträffande arbetstiden främst inom jordbruksföretagen. I betänkandet redovisas bl. a. att ett begränsat införande i Norden av sommartid förutsätter att extra förbindelser anordnas för att viktiga internationella trafikförbindelser inte skall brytas. Problemen blir emellertid mindre vid övergång till ny normaltid. Beträffande arbetstidsfrågor har främst från jordbruksföretagen redovisats svårigheter. Eftersom den lämpligaste skördetiden i Sverige infaller mellan kl. 09.00 och 19.00 skulle en ändrad tidsberäkning för jordbruket innebära ökade kostnader på grund av ökad övertidsersättning. Arbetsgruppen anför att problemen blir störst för jordbruk med anställd arbetskraft.

Sammanfattningsvis anför arbetsgruppen att det inte har varit möjligt att genomföra en exakt och heltäckande samhällsekonomisk kalkyl beträffande kostnader och vinster vid införande av sommartid eller ny normaltid.

SoU 1975/76:48

3 Vidare anför arbetsgruppen att analysen försvåras av att fördelar och nackdelar inte berör samma grupper i samhället. Arbetsgruppen anser sig emellertid kunna konstatera att, vid införande av sommartid i Danmark, Norge och Sverige under perioden april-september, de någorlunda mätbara kostnaderna i stort sett balanserar mätbara fördelar. Vid införande av ny normaltid i samma länder skulle fördelarna sannolikt överväga i varje fall i Norge och Sverige. Arbetsgruppen anför vidare att det insamlade materialet visar på att om endast ett av de tre länderna skulle införa ändrad tidsberäkning kostnaderna för de tre berörda länderna kommer att vara större än fördelama. Arbetsgruppen anser det därför vara väsentligt att en eventuellt ändrad tidsberäkning införs på samma sätt och vid samma tidpunkt i de berörda länderna.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Nordiska ministerrådet har vid sitt möte i januari 1975 funnit att förutsättningar saknas för att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige införa ändrad tidsberäkning, vilket var en viktig utgångspunkt för genomförande av reformen (Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet 1975 till Nordiska rådet s. 229).

De europeiska gemenskaperna (EG) har under år 1975 tagit upp frågan om införande av sommartid i medlemsländerna.

Utskottet

1 betänkandet behandlas två motioner - 1975/76:878 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s)och 1975/76:1229 av herr Ekinge (fp) - som avser frågan om sommartid eller ändrad normaltid skall införas i vårt land.

Med sommartid avses i Norden vanligen en framflyttning av tidsberäkningen med en timme under hela eller delar av sommarhalvåret (april-september). Med ändrad normaltid avses motsvarande tidsförskjutning under hela året. Införande av sommartid eller ny normaltid skulle i Sverige, liksom i Danmark och Norge, innebära en anpassning under sommarhalvåret, alternativt under hela året, till den normaltid som tillämpas i Finland, s. k. östeuropeisk tid.

Förslag om införande av sommartid i Sverige har flera gånger prövats av riksdagen. När frågan senast behandlades - år 1974 - omfattade ett av förslagen även alternativet ny normaltid. Även på det nordiska planet har frågan prövats. Nordiska rådet antog år 1958 en rekommendation om att förutsättningarna för införandet av sommartid i de nordiska länderna skulle undersökas. Norge införde sommartid år 1959 men upphörde därmed år 1965. Inget annat nordiskt land beslutade införa sommartid, varför Nordiska rådet avförde frågan från dagordningen år 1966. Mot bakgrund av energikrisen aktualiserades emellertid frågan åter år 1974, nämligen i Nordiska ministerrådet. Ett bättre utnyttjande av dagsljuset förmodades nämligen leda till minskning av elenergiförbrukningen för belysningsändamål. Det

SoU 1975/76:48

ansågs angeläget att man utredde vilka effekterna skulle bli bl. a. i detta avseende om sommartid eller ny normaltid infördes i Norden. Ministerrådet tillsatte därför i januari 1974 en internordisk arbetsgrupp med uppdrag att göra en sådan utredning. Arbetsgruppen redovisade sitt uppdrag samma år (Nordisk utredningsserie, NU 12/74).

Arbetsgruppen har kommit fram till att införandet av sommartid eller ny normaltid endast ger marginella effekter på energiförbrukningen men understryker att även dessa effekter motsvarar betydande ekonomiska värden som enligt arbetsgruppens värderingar kan uppgå till mellan 40 och 60 milj. kr. för de berörda länderna. Arbetsgruppen räknar vidare med att en nedgång av antalet trafikolycksfall kommer att ske. Positiva effekter kan också väntas när det gäller t. ex. fritid, hälsa och trivsel. Skälet härtill är att ändrad tidsberäkning ger större möjligheter att utnyttja solljuset och bättre förutsättningar för friluftsliv. Till de negativa effekterna kan räknas svårigheter som hänger samman med arbetstidens förläggning för bl. a. jordbruket. Likaså torde en ändrad tidsberäkning återverka negativt på kommunikationssektorn med bl. a. kostnadsökningar som följd. Sammantaget finner arbetsgruppen att det inte är möjligt att genomföra en exakt och heltäckande samhällsekonomisk kalkyl beträffande kostnader och vinster vid införande av sommartid eller ny normaltid. Analysen försvåras dessutom enligt arbetsgruppen av att fördelar och nackdelar inte berör samma grupper i samhället. Arbetsgruppen anser sig emellertid kunna konstatera att, vid införande av sommartid i Danmark, Norge och Sverige under perioden april -september, de någorlunda mätbara kostnaderna i stort sett balanserar mätbara fördelar. Vid införande av ny normaltid i samma länder skulle fördelarna sannolikt överväga i varje fall i Norge och Sverige. Vidare anför arbetsgruppen att det insamlade materialet visar på att om endast ett av de tre länderna skulle införa ändrad tidsberäkning, kostnaderna för de tre berörda länderna kommer att överstiga vinsterna. Arbetsgruppen anser det därför vara väsentligt att en eventuellt ändrad tidsberäkning införs på samma sätt och vid samma tidpunkt i de berörda länderna.

I de båda motionerna hänvisas till att arbetsgruppen påvisat flera positiva återverkningar av en övergång till sommartid eller ny normaltid.

Nordiska ministerrådet konstaterade i januari 1975, efter att ha tagit del av regeringarnas synpunkter i frågan, att förutsättningar saknas för att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige införa ändrad tidsberäkning. Vad motionärerna anför utgör enligt utskottets mening inte grund för att frågan nu ånyo skall aktualiseras på det nordiska planet. Det finns inte heller anledning att förorda en prövning av frågan för bara vårt land. Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet vill tillägga följande. De europeiska gemenskaperna (EG) tog förra året upp frågan om införande av sommartid. Om man kommer fram till en lösning som innebär att sommartid skall tillämpas i medlemsländerna finns det självfallet anledning att även i Sverige åter ta upp till behandling frågan om annan tidsberäkning.

SoU 1975/76:48

5 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:878 och 1975/76:1229.

Stockholm den 6 maj 1976

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s). Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s). Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m), fröken Andersson (c)*, herr Signell (s), fru Lagergren (s)*, herrar Karlehagen (c)* och Hagberg i Borlänge (vpk)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande prövning av frågan om införande av sommartid eller ny normaltid av herrar Svensson i Kungälv (s). Dahlberg (s) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Nordiska ministerrådet” och slutar med ”annan tidsberäkning” bort ha följande lydelse:

Efter att ha tagit del av berörda regeringars synpunkter i frågan konstaterade Nordiska ministerrådet i januari 1975 att förutsättningar saknas för att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige införa ändrad tidsberäkning. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna att den ovan nämnda arbetsgruppen visat att påtagliga fördelar står att vinna vid införande av sommartid eller ny normaltid (finsk/östeuropeisk tid). Sålunda anser arbetsgruppen att en ändrad tidsberäkning för Sveriges del skulle innebära en energibesparing som vid införande av sommartid kan beräknas till 0,3 % av elenergiförbrukningen och vid införande av ändrad normaltid till 0,5 %. Effekterna kan synas små men motsvarar betydande ekonomiska belopp som kan beräknas till omkring 20 respektive 30 milj. kr. Arbetsgruppen visar också på att en ändrad tidsberäkning kommer att innebära en nedgång i antalet trafikolycksfall. Av stor betydelse är de positiva effekter som kan väntas när det gäller hälsa och fritid, eftersom införande av sommartid, alternativt ny normaltid gör det möjligt att utnyttja solljuset bättre och ger bättre förutsättningar för friluftsliv. Inte minst barn och ungdom torde fä nytta härav. Fördelar kan också påräknas för turismens del. Tilläggas kan att de svårigheter som vid en ändrad tidsberäkning anses uppstå för jordbruket i avsevärd mån torde ha minskat genom jordbrukets mekanisering.

SoU 1975/76:48

6 Frågan om en reform i enlighet med vad motionärerna förordat bör enligt utskottets mening därför prövas och förslag om införande av sommartid eller ny normaltid läggas fram. Därvid bör eftersträvas en samordning med i första hand Norge. Utskottet vill erinra om att det framgår av en av den nämnda arbetsgruppen redovisad opinionsundersökning som utfördes i Norge i februari 1974 i frågan att 55 % av de tillfrågade var positiva till införandet av ändrad normaltid.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1975/76:878 och 1975/76:1229 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:878 och 1975/76:1229 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTA B 51886 Stockholm 1976