lagen.nu
Bet. 1975/76:SoU6

Med anledning av motion om överförande av apoteksverksamhet på landstingen

Typ
Betänkande
Datum
1975-10-17
Källa
data.riksdagen.se

SoU 1975/76:6

Socialutskottets betänkande 1975/76:6

med anledning av motion om överförande av apoteksverksamhet på landstingen

Motionen

I motionen 1975:205 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Håkansson i Rönneberga (c) hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära utredning om överförande från stat till landsting av apoteksverksamheten på lokal och regional nivå.

Motionärerna framhåller att medan vissa reformer inom hälso- och sjukvårdsområdet, såsom samhällets övertagande av den öppna vården och av mentalsjukvården, präglats av en strävan efter decentralisering, utvecklingen på läkemedelssidan gått mot centralisering i och med att staten genom bildandet av Apoteksbolaget AB år 1970 övertog ansvaret för apoteken och läkemedelsdistributionen. Samtidigt som det genom decentraliseringen av öppenvårdscentraler ges en allt bättre sjukvårdsservice och möjligheter att nå denna, är - menar motionärerna - förhållandena otillfredsställande när det gäller möjligheterna att på jourtid få tag på ordinerade läkemedel. Särskilt gäller detta utom de större tätorterna. Enligt motionärernas mening skulle en bättre läkemedelsservice kunna ges på kvällar och nätter samt sön- och helgdagar, om apoteken samordnades med det övriga utbudet av hälsooch sjukvård, samtidigt som apoteken och dess personal kunde bättre utnyttjas och göra en betydande insats, när det gäller information till såväl patienter som vårdpersonal.

Gällande ordning

Genom riksdagsbeslut 1970 (prop. 1970:74, 2LU 37, rskr 234, SU 98, rskr 223) antogs en ny organisation av apoteksväsendet fr. o. m. den 1 januari 1971, innebärande bl. a. att staten övertog upphandling och distribution av läkemedel genom ett nyinrättat bolag Apoteksbolaget aktiebolag, i vilket staten fick 2/3 av aktierna och en av apotekarsocieteten grundad stiftelse 1/3. Bestämmelserna om statens ensamrätt i nämnda hänseende återfinns i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel.

Apoteksbolagets verksamhet reglerades i avtal mellan staten och Apoteksbolaget den 18 september 1970. Avtalet gäller tiden den 1 januari 1971 - den 31 december 1985. I sammandrag innebär avtalet följande.

Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet. Verksamheten skall bedrivas så att möjligheterna att utnyttja lä -

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 6

SoU 1975/76:6

kemedelsutvecklingens resultat främjas, samtidigt som så låga läkemedelskostnader som möjligt upprätthålls.

Bolagets skyldigheter att tillhandahålla allmänheten läkemedel kan enligt särskild överenskommelse överföras på sjukvårdshuvudman.

Bolaget skall bestämma hur många apotek och andra försäljningsställen för läkemedel det skall finnas och var de skall ligga. När det gäller försäljningsställenas placering och utformning skall bolaget eftersträva en god service till allmänheten och sjukvårdens organ, samtidigt som det skall ta hänsyn till kravet på att läkemedelskostnaderna hålls på en försvarlig nivå.

Bolagets försäljningsställen för läkemedel skall hållas tillgängliga i en sådan utsträckning att sjukvårdens behöriga krav ej eftersätts.

Bolaget är skyldigt att tillhandahålla för försäljning tillåtna farmacevtiska specialiteter samt de läkemedel som finns intagna i officiella läkemedelshandböcker.

Priserna på bolagets läkemedel skall vara enhetliga för hela landet. Normerna för prissättning av tillhandahållna varor och tjänster skall tillämpas så, att bolaget täcker sina kostnader och får en skälig förräntning av det i bolaget insatta kapitalet.

Bolaget skall verka för god information på läkemedelsområdet och fortlöpande redovisa statistik över läkemedelsförbrukningens art och omfattning.

Bolaget svarar slutligen för att den personal, som sysselsätts inom läkemedelsdistributionen, uppfyller från säkerhetssynpunkt erforderliga krav.

Under år 1972 tillsattes i enlighet med avtalet en särskild nämnd för information och statistik, ANIS, som skall biträda bolagets styrelse när det gäller att få till stånd ett allsidigt samarbete i fråga om läkemedelsinformation och produktion av förbrukningsstatistik. Fr. o. m. årsskiftet 1972/73 övertog bolaget från socialstyrelsen det primära ansvaret för de frågor som gäller samhällets inflytande över prisbildningen på läkemedelsområdet. Bolaget fick därigenom möjlighet att genom förhandlingar med läkemedelsproducenterna aktivt påverka både prissättningen av nya läkemedel och prisändringar på redan registrerade läkemedel. Bolaget övertog från samma tidpunkt distributionen av vissa kostnadsfria förbrukningsartiklar för handikappade.

Bolagets samarbete med sjukvårdshuvudmännen resulterade 1972 i att styrelserna för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Apoteksbolaget inrättade en gemensam samarbetsnämnd för sjukhusens läkemedelsförsörjning. Nämnden har till uppgift bl. a. att bedriva allmänt utbyte av information om exempelvis sjukvård, apoteksväsen och utbildning av personal, att följa och befrämja den farmacevtiska, distributionsmässiga och ekonomiska utvecklingen av sjukhusens läkemedelsförsörjning,att förhandla om prissättningsnormer och att tolka och vidta justeringar i gällande avtal om sjukhusens läkemedelsförsörjning.

Med hänsyn till den betydelse för planeringen av den framtida läkemedelsförsörjningen, som samordningen mellan öppen och sluten vård och

SoU 1975/76:6

pågående nivåstrukturering inom sjukvården har, sker apotekslokaliseringar i nära samarbete med landstingen och med beaktande av att sjukvårdsservicen är förlagd till sjukhusens mottagningar, vårdcentraler och läkarstationer. Bolaget har etablerat kontinuerliga kontakter med de enskilda landstingen och i vissa fall har skapats fasta samarbetsorganisationer. I dessa organ och vid de kontinuerliga kontakterna behandlas huvudsakligen etablerings- och leveransavtalsfrågor. I fråga om den öppna vårdens läkemedelsförsörjning utgör landstingens långsiktiga sjukvårdsplaner grunden för samråd om successiv anpassning av apoteksnätet till förändringar i sjukvårdsutbudet. Även öppethållandefrågor och speciella jourfrågor är föremål för sådant samråd.

Vid utgången av år 1974 hade Apoteksbolaget 683 enheter för försäljning av läkemedel till allmänheten. Därutöver fanns 32 sjukhusapotek utan sådan försäljning. Bolaget har under sin verksamhetstid successivt övertagit ansvaret för driften vid ett antal apotek inom sjukhus. Därvid har i flera fall inom sjukhusapotekets lokaler eller separat inrättats möjligheter till försäljning av läkemedel till allmänheten. Närservicen har även kunnat ökas genom att apotek förlagts i anslutning till receptutfärdare och i centra, där allmänheten gör sina inköp av andra varor. Denna lokaliseringspolitik har under bolagets fyra första verksamhetsår lett till att 19 nya expeditionsapotek öppnats, varav 17 utgör del av sjukhusapotek. Tio nya apotek har öppnats i vårdcentraler, 16 apotek har flyttats till vårdcentraler, sex nya apotek har öppnats på läkarstationsorter där apotek tidigare inte funnits, 21 nya apotek har öppnats i förortscentra och 32 apotek har flyttats till områden som ansetts ha ett från servicesynpunkt bättre läge.

Apoteksbolagets omsättning har under verksamhetsåren 1971-1974 fördelat sig på följande sätt.

m.kr.

m.kr.

m.kr.

m.kr.

Försäljning till allmänheten:

mot recept

888,9

1 038,3

1 166,7

1 318,8

mot hjälpmedelskort

-

-

27,9

38,7

utan recept

254,4

272,8

281,0

320,4

Försäljning till sjukhus och kommunala

sjukhusapotek

208,4

234,6

273,3

350,8

Försäljning av tjänster och förlags-

artiklar m. m.

5,1

7,5

7,1

12,3

Hyresintäkter

-

-

-

1,5

Summa

1 356,8

1 553,2

1 758,0

2 042,5

Den allmänna försäkringen svarade år 1974 för 993,5 milj. kr. av de enskildas kostnader för receptläkemedel.

Närmare uppgifter om apotekens spridning och öppethållande har lämnats i socialutskottets betänkande SoU 1974:19 s. 3-4 med anledning av en motion till 1974 års riksdag om apoteksservice under jourtid. I samma be -

SoU 1975/76:6

tänkande (s. 3) har redogjorts för de möjligheter behandlande läkare har att direkt till patient lämna ut en mindre mängd läkemedel i avvaktan på att patienten i vanlig ordning kan skaffa läkemedel på apotek.

Tidigare riksdagsbehandling

Statsutskottet framhöll i sitt tidigare nämnda utlåtande SU 1970:98 med anledning av propositionen 1970:74 att det, med hänsyn till att samhället genom sjukförsäkringen och sjukhusen då svarade för kostnaderna för närmare 2/3 av de försålda läkemedlen och för praktiskt taget all sjukhusvård och huvudparten av den öppna vården, måste anses naturligt att samhället också fick det direkta inflytandet över och ansvaret för läkemedelsförsörjningen. Utskottet konstaterade att några konkreta invändningar inte rests mot principförslaget att staten skulle överta upphandling och distribution av läkemedel genom ett nyinrättat apoteksbolag.

Med anledning av motioner med yrkanden om att var och en av sju föreslagna läkemedelsförsörjningsregioner skulle indelas i serviceområden med ett särskilt serviceapotek i varje område underströk utskottet departementschefens uttalande i propositionen om betydelsen av att alla möjligheter prövades att inom varje region på bästa sätt samordna apotekens verksamhet sinsemellan och att eftersträva effektiva förbindelselinjer mellan apoteken, apoteksbolagens regionala och centrala ledningsorgan samt de olika sjukvårdshuvudmännen.

Med anledning av vad i samma motioner anförts om angelägenheten av att garantier skapades för en fortsatt god läkemedelsförsörjning inom glesbygdsområdena och en skyndsam utbyggnad av expeditionsapotek på sjukhusen erinrade utskottet om att apoteksbolagets främsta syfte varatt upprätthålla en god läkemedelsförsörjning. Utskottet hänvisade också till att bolaget skulle svara för att servicen till al Imänhetens och sj uk vårdens organ fungerade och att bolaget, med beaktande av glesbygdens speciella förhållanden, i erforderlig omfattning borde hålla kontakt med kommunala organ samt lokalaoch centrala myndigheter på sjukvårdens område.

Slutligen framhöll utskottet att ett accepterande av strukturella omdaningar underströk behovet av kraftfulla försök att finna andra vägar för upprätthållande av en god service.

Som tidigare nämnts väcktes vid 1974 års riksdag en motion om att riksdagen skulle uttala sig för förbättrad apoteksservice under jourtid. Socialutskottet, som inhämtat yttranden över motionen från bl. a. Apoteksbolaget och Landstingsförbundet, anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1974:19 att man såväl från Apoteksbolagets som sjukvårdshuvudmännens sida var positivt inställd till att problem rörande tillhandahållande av läkemedel under jourtid fick en lösning och att det fanns befogad anledning räkna med att en sådan skulle komma till stånd utan riksdagens medverkan.

SoU 1975/76:6

5 Utskottet

I motionen 1975:205 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Håkansson i Rönneberga (c) hävdas att apoteksservicen under jourtid är otillfredsställande framfor allt i glesbygd. Motionärerna anser att om apoteken samordnades med övrig sjukvård en bättre läkemedelsservice skulle erhållas samtidigt som apoteken och dess personal bättre kunde utnyttjas för bl. a. information till patienter och vårdpersonal. Motionärerna önskar därfor en utredning av frågan om överförande till landstingen av apoteksverksamheten på lokal och regional nivå.

Verksamheten med upphandling och distribution av läkemedel, vilken övertogs av staten den 1 januari 1971, har reglerats i ett avtal mellan staten och Apoteksbolaget AB, som gäller fram till den 31 december 1985. Landstingsförbundet är representerat i styrelsen. Bolaget har en grundläggande skyldighet att svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls. Verksamheten skall samtidigt bedrivas så att Apoteksbolaget får kostnadstäckning och skälig förräntning på insatt kapital. Vid lokalisering och utformning av försäljningsställena skall hänsyn tas till å ena sidan allmänhetens och sjukvårdens behov av service och å andra sidan kostnaderna. Ett långtgående samarbete med såväl kommunala organ som lokala och centrala myndigheter på sjukvårdens område har förutsatts. I överensstämmelse härmed har en gemensam samarbetsnämnd för sjukhusens läkemedelsförsöijning inrättats som består av representanter för Apoteksbolaget, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Vidare sker apotekslokaliseringar i nära samarbete med de enskilda landstingen. Med dessa har Apoteksbolaget kontinuerliga kontakter antingen genom fasta samarbetsorganisationer eller på annat sätt. Därvid behandlas förutom etableringsspörsmål bl. a. jourfrågor och andra öppethållandefrågor. Här bör också nämnas att Apoteksbolaget har möjlighet att genom särskild överenskommelse överföra skyldigheten att tillhandahålla allmänheten läkemedel på sjukvårdshuvudman.

Motionen är som ovan angetts främst föranledd av att, enligt motionärernas mening, otillfredsställande förhållanden råder när det gäller apoteksservicen under jourtid. När ett motionsyrkande om förbättringar i servicen föregående år behandlades av riksdagen var Apoteksbolaget och Landstingsförbundet i remissyttranden över motionen positivt inställda till att gemensamt försöka lösa de problem som kunde finnas i nämnda avseende. De goda resultat som hittills nåtts genom samarbete mellan bolaget och sjukvårdshuvudmännen då det gäller ny- och omlokaliseringar av apotek visar enligt utskottets mening att sjukvårdshuvudmännens synpunkter kommer att tillmätas stor vikt även vid behandlingen av andra servicefrågor. Vad motionärerna anför utgör därför inte belägg för att det skulle uppstå någon vinst ur servicesynpunkt om apoteksverksamheten på lokal och regional nivå överfördes till sjukvårdshuvudmännen. Utskottet anser därtill att det inte finns någon anledning för riksdagen att redan i början av löpande

SoU 1975/76:6

period av avtalet mellan staten och Apoteksbolaget AB ta initiativ till en utvärdering eller omprövning av systemet för upphandling och distribution av läkemedel i landet. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:205.

Stockholm den 17 oktober 1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Lagergren (s), fru Ohlin (s), herrar Karlehagen (c) och Hagberg i Borlänge (vpk).

.

'

GOTAB 75 9970 S Stockholm 1975