Med anledning av motion om inrättande av en medicinsk nomenklaturcentral

SoU 1975/76:9

Socialutskottets betänkande

1975/76:9

med anledning av motion om inrättande av en medicinsk nomenklaturcentral Motionen I

motionen 1975:474 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en medicinsk nomenklaturcentral.

I motionen framhålls att det medicinska språket blir alltmer oenhetligt. Det påpekas härvid att samma företeelser kan ha en mängd olika beteckningar och att det förekommer att en och samma term har flera betydelser.

Vidare framhålls att normer för det medicinska språket saknas i stor utsträckning och att speciellt på nya medicinska områden är språkbruket svävande. Motionärerna påpekar att riskerna för missförstånd är betydande. Vidare påpekar motionärerna att på senare år har engelska facktermer blivit allt vanligare och att detta skapar problem därför att de ofta är svåra att anpassa till svenska språket.

Det påpekas vidare bl. a. att stora förluster i tid, pengar och forskningsresultat orsakas av den rådande terminologiska förvirringen och att kommunikation och litteratursökning försvåras.

För att råda bot på dessa förhållanden behövs enligt motionärerna på det medicinska området en nomenklaturcentral motsvarande Tekniska nomenklaturcentralen. En sådan skulle, anförs det, skapa fastare normer för det medicinska språket, inte minst genom att den skulle kunna lämna bistånd i arbetet med att bilda nya termer.

Anmärkning. Terminologi, som egentligen betyder läran om termer, innebär en sammanställning av ett fackområdes termer, i allmänhet försedda med definitioner eller begreppsförklaringar. Om en strikt systematiskt ordnad namnförteckning brukar man använda ordet nomenklatur (lat. namnförteckning).

Behandlingen av frågor avseende den medicinska terminologin m. m.

Visst internationellt samarbete m. m. Världshälsovårdsorganisationen (WHO)

WHO:s ”Interim Commission” påbörjade år 1946 arbetet med en översyn över dåvarande för statistiskt ändamål upprättade internationella förteckningar över dödsorsaker och sjukdomar. Detta arbete, som lades på en sär 1

Riksdagen 1975/76. 12 samt. Nr 9

Soli 1975/76:9

skild kommitté, ledde till att WHO år 1948 antog regler beträffande klassificering (inklusive sammanställning och publicering av statistik) avseende sjukdomar och dödsorsaker. Enligt dessa regler, vilka sedermera utökats, skall medlemmarna av WHO publicera statistik beträffande dödsorsaker i enlighet med bl. a. den klassifikation och de nummerbeteckningar som finns i listor i en handbok beträffande den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar, skador och dödsorsaker, vilken utgör en bilaga till reglerna. Klassifikationslistorna har sedermera reviderats. Förberedelser för ny revision pågår, och WHO beräknas under innevarande höst fatta beslut om revidering av gällande klassifikationslistor.

I inledningen till den av WHO utgivna sammanställningen av gällande klassifikationslistor m. m. (benämnd International Classification ofDiseases) uttalas bl. a. att syftet med den statistiska klassifikationen är att åstadkomma en lista över sjukdomar m. m. för statistikarbete och inte en nomenklatur beträffande sjukdomar och skador.

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco)

Unesco, som också arbetar med klassifikationsfrågor, arbetar sedan är 1971 på ett dokumentationsprogram benämnt UNISIST, vilket syftar till samordning av all vetenskaplig information och dokumentation över hela världen.

Inom ramen för UNISIST-arbetet behandlas bl. a. frågor om ett klassifikationssystem benämnt ”Broad System of Ordering” (BSO).

Arbetet med terminologifrågor i anslutning till UNISIST-projektet bedrivs sedan år 1971 i en särskild arbetsenhet benämnd International Information Centre for Terminology (INFOTERM).

MEDLARS och MEDLINE

År 1879 utgav den amerikanske arméläkaren John Shaw Billings den första volymen av ett numera klassiskt referensverk, ”Index Medicus”. Syftet var att åstadkomma en månatlig förteckning över artiklar i löpande medicinska tidskrifter i världen. Index Medicus sammanställs numera vid National Library of Medicine (NLM) i Bethesda, USA. För att kunna producera Index Medicus på ett mer rationellt sätt började man år 1964 lägga in uppgifter på data. Ett speciellt dokumentationssystem, Medical Literature Analysis and Retrieval System (MEDLARS), utvecklades vid NLM. I princip går man tillväga så att inkomna tidskrifter analyseras och indexeras med särskilda nyckelord, vilka jämte uppgifter om författare, tidskrift m. m. matas in på ett magnetband. Varje månad tar man sedan med hjälp av datorn fram den aktuella versionen av Index Medicus. Dessutom kan man från databasen framställa specialbibliografier, t. ex. Toxicity Bibliography.

SoU 1975/76:9

3 Ett tredje användningsområde för MEDLARS är litteratursökningar avpassade efter enskilda forskares speciella önskemål.

Ett system som MEDLARS bygger på indexering av dokument enligt en för ändamålet konstruerad ordlista med tillhörande syntaktiska regler. MEDLARS’ ordlista heter Medical Subject Headings (MeSH) och den utkommer som supplement till januariutgåvan av Index Medicus varje år.

Vid indexeringen väljer man ut ett antal ämnesord som karakteriserar artikelns innehåll. Dessa ord hämtas från ordlistan MeSH, som innehåller drygt 9 000 indexeringsord ordnade dels alfabetiskt, dels i hierarkier.

När man skall göra en litteratursökning för en enskild frågeställare använder man orden ur MeSH för att konstruera en sökfråga. Med hjälp av denna tas referenser till medicinska artiklar inom frågeställarens intresseområde fram ur MEDLARS’ databank. Genom att MEDLARS alltså har en fastställd vokabulär som följs vid indexeringen kommer referenser om ett och samma begrepp att återfinnas under ett och samma ord oberoende av vilket uttryck den enskilde författaren använt och oberoende av om ordet finns med i titeln till artikeln eller ej.

Vid NLM pågår ständigt ett utvecklingsarbete för MEDLARS. En särskild sektion ägnar sig åt terminologifrågor och avgör vilka ord som skall nyinföras i MeSH.

I början av 1970-talet gjordes MEDLARS tillgängligt för direktkommunikation via terminal. Denna ”on-line-version” av MEDLARS benämns MEDLINE. Databanken för MEDLARS omfattar ca 2,5 miljoner referenser för åren 1964-1975. Den växer numera med ca 250 000 referenser per år ur ca 2 300 tidskrifter från hela världen. Indexering av artiklar för införande i MEDLARS sker inte bara i USA. Så t. ex. indexeras alla nordiska medicinska tidskrifter som ingår i MEDLARS vid biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet.

Nordiskt samarbete

NOS-M, NOP-M och NOP-M-MANUS

Statens medicinska forskningsråd och motsvarande organ i andra nordiska länder samarbetar i Nordiska samarbetsnämnden för medicin (NOS-M), vilken bl. a. leder ett nordiskt samarbete beträffande biomedicinsk datorbaserad litteratursökning som bedrivs vid biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet. För handläggning av gemensamma nordiska publiceringsfrågor har vidare år 1968 inrättats en nordisk publiceringsnämnd för medicin (NOP-M).

NOP-M inrättade år 1973 ett manuskriptsekretariat (NOP-M-MANUS) bl. a. för att fullfölja ett under ett tidigare NOP-M-projekt påbörjat arbete på en gemensam nordisk vägledning för utformning av manuskript till nor -

SoU 1975/76:9

diska biomedicinska (medicin, odontologi, farmaci, veterinärmedicin) tidskrifter. Denna vägledning avses innehålla rekommendationer rörande bl. a. utformning av litteraturhänvisningar, figurer och tabeller och användning av korrekt terminologi. Sekretariatet skall fungera som ett samnordiskt kontaktorgan i publiceringsfrågor såväl för de nordiska länderna sinsemellan som mellan de nordiska länderna och internationella projekt i den övriga världen. Manuskriptsekretariatet är förlagt till BMDC.

NOM ESKO

Med anledning av en rekommendation av Nordiska rådet (nr 32/1965) har tillsatts en nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO) för utredning av förutsättningarna för en likartad medicinalstatistik i de nordiska länderna. Svenska ledamöter i NOMESKO tillkallades första gången genom beslut av Kungl. Maj:t år 1966.

Behandlingen av medicinska terminologi/lågor i Sverige m. m.

SINFDOK

Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) inrättades den 1 juli 1968 som ett självständigt organ administrativt knutet till styrelsen för teknisk utveckling (STU), som samtidigt inrättades. SINFDOK är ett centralt organ för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation och har till uppgift bl. a. att samordna resurserna inom området för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation, ta initiativ och främja forsknings- och utvecklingsarbete,svara förden långsiktiga planeringen samt fungera som nationellt och internationellt kontaktcentrum. De operativa funktionerna, dvs. driften av informations- och dokumentationssystem, handhas av vederbörande fackorgan.

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC)

På det tekniska området bildades år 1941 på initiativ av Ingenjörsvetenskapsakademien Tekniska nomenklaturcentralen för att söka lösa de språksvårigheter som uppstod i samband med teknikens snabba utveckling. Denna central fick en stadga som utfärdades av Kungl. Maj:t och har nu en budget som till ungefär hälften utgörs av direkta statsbidrag och till hälften av medlemsavgifter från och projektkostnader ersatta av industrin och statliga verk.

Enligt gällande stadgar - vilka fastställdes av Kungl. Maj:t år 1941 och senast ändrats år 1975 - har TNC till uppgift att åstadkomma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur.

För att fylla denna uppgift skall TNC bl. a. (1) föreslå nya termer och tecken i erforderlig utsträckning, (2) utge handböcker, tabeller etc. över

SoU 1975/76:9

ifrågavarande uttrycksmedel,(3) verka Tören dylik nomenklaturs tillämpning inom statliga verk och inrättningar, vetenskap, industri, skolor, förlagsverksamhet och press samt i den mån så behövs för vinnande av detta syfte granska andra inom landet utgivna och utkommande ordlistor och normskrifter ävensom läroböcker och liknande litteratur för tekniken jämte dess grund- och gränsvetenskaper, (4) stå till tjänst med upplysningar och råd i tekniska nomenklaturfrågor, (5) på andra lämpliga sätt verka för god teknisk nomenklatur inom landet samt (6) upprätthålla förbindelse med motsvarande organisationer i andra länder.

TNC grundar sin verksamhet på samarbete med anslutna medlemmar, stödjare och rådgivare. Såsom medlemmar kan ingå myndigheter, institutioner, organisationer och företag med intresse för teknisk nomenklatur och förmåga att befordra TNC:s syften.

TNC utvecklar f. n. ett rationaliseringssystem avsett att på ett effektivt sätt insamla, bearbeta, lagra och distribuera terminologisk information. Systemet, inregistrerat under benämningen TERMDOK, innebär tillämpning av datamaskinella metoder för att bl. a. bygga upp en s. k. termbank, effektivera arbetsrutinerna och möjliggöra utbyte med likartade system i andra länder.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ger ut vissa klassifikationer som är avsedda att användas vid statistisk redovisning till styrelsen.

Socialstyrelsen har sålunda utgett en klassifikation av sjukdomar av år 1968, vilken anges utgöra det första steget mot en gemensam nordisk version av en år 1965 gjord och år 1966 antagen revision av WHO:s ”International Classification of Diseases”. Socialstyrelsen har vidare bl. a. utgett klassifikationer av operationer och av radiologiska åtgärder samt en anestesiklassifikation.

I inledningen till klassifikationen av sjukdomar framhålls bl. a. att en sjukdomsklassifikation främst innebär ett system för gruppering av diagnoser för statistiska ändamål, där både väl preciserade sjukdomstillstånd och oklart angivna diagnoser skall kunna inpassas, och att klassifikationen sålunda inte utgör en medicinsk nomenklatur och inte heller innehåller definitioner av diagnostermer.

Socialstyrelsens klassifikationer samt de författningar, skrivelser och trycksaker som socialstyrelsen utger anses enligt styrelsen ha en viss normbildande effekt beträffande terminologi m. m.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri)

Spri har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom bl. a. hälso- och sjuk -

SoU 1975/76:9

vården. Huvudmän för Spri är staten och en stiftelse, i vilken Landstingsförbundet samt Göteborgs och Malmö kommuner ingår som medlemmar.

Sedan år 1969 har en mindre enhet inom Spri arbetat med viss sjukvårdsterminologi. Arbetet bedrivs dels inom enheten, dels i arbetsgrupper, tillsatta för olika uppgifter. Terminologiarbetet har omfattat organisations-, rationaliserings- och utredningsterminologi, byggnads- och underhållsterminologi och utrustningsterminologi.

Inom dessa områden har skilda terminologifack berörts av arbetet, t. ex. vård, apotek, städning, dataspråket, förpackningar, transporter, vägvisning. Bland annat på grund av önskemål från intressenter planeras f. n. ett arbete med enhetlig teminologi för medicinsk apparatur och teknisk sjukvårdsutrustning. Allt terminologiarbete bedrivs i nära samarbete med Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), i vilken institutet är medlem.

Förutom av arbetet i arbetsgrupper består terminologiarbetet av granskning av termdefinitioner, råd och termutredningar åt såväl institutets enheter och utredningspersonal som landstingen. Förfrågningar och önskan om yttranden i sjukvårdsterminologifrågor kommer också från utomstående myndigheter, företag, institutioner och enskilda.

År 1972 utgav institutet Spri råd 1.2, Vägvisning inom sjukhus och andra sjukvårdsanläggningar med termer för vägvisningsskyltar omfattande ca 250 termer. Dessa anvisningar är f. n. under omarbetning och kommer i en ny utgåva att omfatta ca 950 termer. Arbetet beräknas vara färdigt vid årsskiftet 1975/76. Det bedrivs i en arbetsgrupp - sjukhusterminologigruppen - med representanter från socialstyrelsen (läkare), Landstingsförbundet och TNC. TNC representeras av sin direktör, som tillika är gruppens ordförande. Gruppen har för utredningsarbetet anlitat experter, läkare, fysiker, tekniker, organisatörer och administratörer.

Resultaten av övrigt terminologiarbete har hittills publicerats internt.

Spris terminologienhet arbetar också med semiotik, dvs. tecken och symboler. Detta arbete bedrivs i samarbete med Sveriges standardiseringskommission (SIS) och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) i Genéve och trafiksäkerhetsverket.

Biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet

BMDC har sitt ursprung i en vid mitten av 1960-talet med stöd från medicinska forskningsrådet bildad forskargrupp för behandling av frågor om datorbaserad litteratursökning inom biomedicinen. Från och med den 1 juli 1975 är enheten integrerad i karolinska institutet.

Som anförts i det föregående är nordisk publiceringsnämnds för medicin manuskriptsekretariat (NOP-M-MANUS) förlagt till BMDC och BMDC är nordiskt centrum för det datoriserade litteratursökningssystemet MEDLARS-MEDLINE.

SoU 1975/76:9

7 Verksamheten vid BMDC stöds ekonomiskt förutom av medicinska forskningsrådet bl. a. av det i det föregående nämnda statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK).

MEDLARS-verksamheten vid BMDC har två huvudinriktningar, dels litteratursökning, dels indexering för inmatning i MEDLARS-databanken.

BMDC håller MEDLARS tillgängligt för sökning såväl från terminaler företrädesvis i de nordiska länderna (MEDLINE) som för sökningar i s. k. satsvis bearbetning. En projektledare som är anställd på halvtid på nordiska medel vid manuskriptsekretariatet är på den andra hälften av sin arbetstid anställd som projektledare för MEDLINE vid BMDC, också denna anställning delvis på nordiska medel.

BMDC har avtalsenligt att förse National Library of Medicine (NLM) i USA med indexering av de nordiska artiklar som skall matas in i MEDLARS, dvs. artikelinnehållet skall sammanfattas med indexeringstermer (deskriptorer) ur MEDLARS-vokabulären såsom redan beskrivits i avsnittet om MEDLARS och MEDLINE. BMDC har samlat en stor sakkunskap om medicinsk terminologi såsom den används i MEDLARS. Denna sakkunskap utnyttjas i ett specialuppdrag från USA:s National Institutes of Health som förlagts till BMDC, nämligen Human Reproduction Project, där det gäller att utveckla en mer specificerad MEDLARS-vokabulär för området mänsklig fortplantningsfysiologi.

Ordboken Medicinsk terminologi av Acke Renander År

1965 utkom första upplagan av ordboken Medicinsk terminologi av med. och fil. dr, professorn Acke Renander. En tredje upplaga av boken har utkommit under innevarande år. Ordboken har fått en viss användning som handbok beträffande medicinsk terminologi.

Viss utredning

Med stöd av ett regeringens bemyndigande sommaren 1975 har tillkallats en sakkunnig med uppdrag att utreda frågor rörande organisation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation.

I direktiven för utredningsarbetet påpekas bl. a. att utredningen skall klarlägga vilka förutsättningar som föreligger för statens råds för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK:s) verksamhet och vilka verksamhetsformer som i dagens läge är ändamålsenliga inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation.

Under utredningsarbetet skall vidare bl. a. övervägas hur den operativa verksamheten vid biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid ka -

SoU 1975/76:9

rolinska institutet bör inordnas i organisationen för den vetenskapliga biblioteksverksamheten i övrigt. Vidare bör i utredningsarbetet innefattas frågan om planering, samordning och finansiering av verksamhet inom området vetenskaplig och teknisk nomenklatur och terminologi.

Den sakkunnige är oförhindrad att ta upp även andra frågor än de i direktiven nämnda som kan aktualiseras i samband med utredningsarbetet.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), universitetskanslersämbetet, Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), Svenska läkaresällskapet, Läkemedelsindustriföreningen (LIF) samt Representantföreningen för utländska farmacevtiska industrier (RUFI).

Universitetskanslersämbetet härjämte eget yttrande överlämnat bl. a. yttranden av de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, karolinska institutet samt högskolan i Linköping ävensom yttrande av den odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg och fakultetens utbildningsnämnd.

LIF har som eget remissvar överlämnat ett yttrande av AB Kabi. RUFI instämmer i detta yttrande.

Härjämte har i ärendet inkommit vissa skrifter - bl. a. från Nordisk publiceringsnämnds för medicin manuskriptsekretariat (NOP-M-MANUS).

Ställningstaganden till motionsyrkandet

Socialstyrelsen, de medicinska fakulteterna vid universitet i Umeå och vid karolinska institutet, Svenska språknämnden, Svenska läkaresällskapet, LIF, R UFI samt NOP-M-MANUS tillstyrker att en medicinsk nomenklaturcentral inrättas.

Spri, universitetskanslersämbetet, medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala samt TNC tillstyrker särskilda insatser i arbetet med medicinsk nomenklatur men förordar att arbetet skall ligga hos befintliga institutioner. Universitetskanslersämbetet förordar att frågan om organisationen av ett nomenklaturarbete tas upp i den för de nordiska medicinska forskningsråden gemensamma publiceringsnämnden för medicin (NOP-M). Medicinska fakulteten i Uppsala anser att biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet eller NOP-M kan komma i fråga för samordningsinsatser. Spri och TNC anser att arbetet bör utföras inom TNC, dock i nära samverkan särskilt med socialstyrelsen.

Medicinska fakulteten vid högskolan i Linköping anser att en medicinalväsendets motsvarighet till den tekniska nomenklaturcentralen inte är moti -

SoU 1975/76:9

verad utan påpekar att beträffande lokala språkliga avarter, speciellt icke vedertagna förkortningar för medicinska begrepp, skulle, om så fordras, medicinalväsendets tillsyningsmyndighet (dvs. socialstyrelsen) kunna utarbeta lämpliga rekommendationer.

De medicinska fakulteterna vid universiteten i Lund och Göteborg avstyrker motionen med hänvisning till de insatser som görs på det internationella planet. Odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg och dess utbildningsnämnd framhåller angelägenheten av insatser i första hand på det internationella planet.

Vissa i remissyttrandena framförda synpunkter m. m.

Socialstyrelsen bekräftar att de förhållanden råder som påpekas i motionen. Socialstyrelsen anför vidare bl. a. att socialstyrelsen finnér det vara mycket önskvärt att det medicinska språket utvecklas på så sätt att skillnaderna i språkbruk minskar mellan medicinalpersonalen och allmänheten eftersom det nu finns uppenbara risker för missförstånd på grund av att för lekmannen obegripliga eller mångtydiga begrepp och termer används. Denna sida av problemet borde, framhålls det, beaktas redan i samband med utbildningen av medicinalpersonal, eftersom utsikterna då är goda att grundlägga ett för allmänheten mera förståeligt språkbruk och i detta arbete skulle en medicinsk nomenklaturcentral fylla en viktig funktion.

Socialstyrelsen anför avslutningsvis bl. a. att den anser att det vore värdefullt med en särskild nomenklaturcentral, som kunde förenkla och förtydliga det medicinska språket, övervaka dess utveckling samt lösa vissa av de översättningsuppgifter som förekommer inom det medicinska området. Frågan om den lämpligaste placeringen av en sådan central får, sägs det, givetvis utredas närmare, men det är självklart att socialstyrelsen härvidlag bör spela en central roll.

Spri anför att medicinsk terminologi ligger utanför Spris verksamhetsfält och berörs bara i den utsträckning den ingår i viss sjukvårdsterminologi och att den hör närmast hemma under TNC såsom den sammanhållande och samordnande fackspråksinstitutionen i landet. Spri påpekar i anslutning härtill att eftersom inget terminologiarbete kan bedrivas isolerat en lokal mindre terminologienhet dock bör inrättas vid lämpligt fackorgan, exempelvis vid socialstyrelsen, för nödvändigt samarbete med TNC samt att ett nära samarbete med Spri självklart också förutsätts. Förutom genom personliga kontakter och samråd mellan terminologienheterna, kan ett sådant samarbete, sägs det, ske genom representation i varandras arbetsgrupper, vilket är vanligt inom terminologiarbetet.

SoU 1975/76:9

10 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anför följande.

UKÄ ställer sig - liksom läroanstalterna - positivt till tanken bakom förslaget, nämligen möjligheten att ”rensa upp i den snabbt växande medicinska synonymfloran”. Några läroanstalter anser att frågan inte är en intern svensk angelägenhet och pekar på internationella ansatser. UKÄ anser emellertid att internationellt arbete på området inte behöver hindra att insatser görs även på nationell eller nordisk nivå. I likhet med medicinska fakulteten i Uppsala, till vars yttrande UKÄ särskilt hänvisar, är UKÄ tveksamt om inrättande av en medicinsk nomenklaturcentral är bästa lösningen. UKÄ föreslår i stället att frågan via statens medicinska forskningsråd tas upp i den för de nordiska medicinska forskningsråden gemensamma publiceringsnämnden för medicin.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala anför bl. a. följande.

Fakulteten anser att motionärernas initiativ är av värde, eftersom det aktualiserar problem som bör kunna lösas bättre än vad fallet är för närvarande. Fakulteten är dock tveksam, om en medicinsk nomenklaturcentral är den bästa lösningen.

Frågorna om den medicinska terminologin har internationella aspekter och måste alltid diskuteras i medvetande om detta.

Det synes fakulteten önskvärt med samordnande insatser inom det aktuella området. Det rimligaste torde vara att lägga den samordningsfunktionen på något befintligt organ som redan har likartade uppgifter. Här skulle biomedicinska dokumentationscentralen vid karolinska institutet (BMDC) eller nordiska publiceringsnämnden kunna komma i fråga. Ett samarbete med tekniska nomenklaturcentralen vore säkerligen av värde för att ta till vara den stora erfarenhet som finns samlad där. En praktisk möjlighet att föra ärendet framåt vore att riksdagen anmodade karolinska institutet eller medicinska forskningsrådet att inkomma med förslag till organisation och resurstilldelning för att i princip tillgodose de behov av insatser som kommit till uttryck i motionen.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund anför att den medicinska nomenklaturen är inte en intern svensk angelägenhet utan måste inrangeras i ett internationellt sammanhang, att WHO och motsvarande organ gör betydelsefulla insatser på området och är rätt forum samt att motionen bör avstyrkas.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg anför att fakulteten instämmer i det önskvärda i att rensa upp i det medicinska språkbruket, men ser avigsidorna hos den medicinska nomenklaturen som ett internationellt fenomen, varför man från ett enskilt och litet land knappast har möjligheter att göra någon insats av betydelse, att det finns exempel på internationella ansatser i denna riktning, t. ex. Nomina Anatomica och WHO:s internationella klassifikation för sjukdomar, skador och dödsorsaker samt att fakulteten därför föreslår att motionen avstyrks.

SoU 1975/76:9

11 Odontologiska fakulteten vid universitetet i Göteborg och fakultetens utbildningsnämnd anför bl. a. följande.

Även om det kan synas angeläget att rensa upp i den medicinska terminologifloran blir skapandet av en medicinsk nomenklaturcentral måhända ändå ett slag i luften, eftersom den inte föregås av, eller sker samtidigt som inrättandet av liknande institutioner i andra länder. De flesta läroböcker och uppslagsverk är avfattade på internationellt språk med författare från olika länder.

Det kan synas angelägnare att inom ramen för exempelvis WHO utvidga omfattningen av deras arbete på att skapa en gemensam medicinsk och odontologisk terminologi.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå framhåller bl. a. en medicinsk nomenklaturcentrals uppgifter beträffande utarbetande av diagnostiska kriterier vid klassifikation av sjukdomar och beträffande utformningen av det medicinska lekmannaspråket. Fakulteten anför härvidlag följande.

I dagens läge saknas allmänt accepterade kriterier för de flesta medicinska sjukdomar. Enligt fakultetens mening kunde en medicinsk nomenklaturcentral arbeta för att diagnostiska kriterier införs exempelvis vid klassifikation av sjukdomar vilket bl. a. skulle medföra ökad jämförbarhet mellan olika sjukhus och säkrare statistiskt underlag för sjukvårdsplanering. Sannolikt bör denna utformas olika för kliniskt, statistiskt och vetenskapligt bruk.

En medicinsk nomenklaturcentral borde också ta upp frågan om hur det medicinska lekmannaspråket bör vara utformat. Som det nu är föreligger ett stort antal synonymer vilket medför att kommunikation mellan exempelvis läkare och patient försvåras. Infarctus myocardii kan i dag kallas hjärtinfarkt, propp i hjärtat, propp i kranskärlen och hjärtslag. Har patienten hypertoni, hypertension eller högt blodtryck? Skall patienten lära sig tala latin eller doktorn lära sig tala svenska?

Fakulteten påpekar emellertid bl. a. att skapandet av normer inom ett praktiskt verksamhetsområde såsom medicinen - vilken är baserad på vetenskaplig kunskap i mycket snabb utveckling - är en känslig fråga och att centralen därför måste ha tillgång till expertis på många områden, såsom språkkunskap, bibliotekskunskap och statistik men framför allt aktivt verkande vetenskapsmän.

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet anför bl. a. följande.

Inom medicinen har den starka inverkan av den anglosachsiska världen varit påtaglig och i medicinskt språkbruk förekommer nu rätt mycket anglicismer som ofta illa passar vårt språk. Det är icke uteslutet att det minskade intresset för svenskundervisning i skolan bidragit till denna utveckling, men fenomenet är icke nytt. En tendens till ett något ovårdat medicinarspråk har förekommit länge särskilt bland yngre läkare. Någon anledning till oro att detta språk skall leda till missförstånd bland fackmännen finns dock ej. Den stora floran av synonymer har för övrigt framför allt sina rötter utomlands och torde ej nämnvärt komma att påverkas av svenska åtgärder.

SoU 1975/76:9

12 Däremot skulle insatser för att skydda svenskan mot olämpliga låneord och dåliga försvenskningar av utländska medicinska termer hälsas med stor tillfredsställelse från allmänt språklig synpunkt. En medicinsk nomenklaturcentral i analogi med den tekniska skulle därför kunna få stor betydelse genom att bidra till ett vackrare språk.

En utformning av en medicinsk nomenklaturcentral i analogi med den tekniska kan vara lämplig när det gäller arbetsmetoder med ett nära samarbete mellan medicinska fackmän och språkmän. På den ekonomiska sidan kan däremot knappast samma uppslutning av betalande medlemmar förväntas som för den tekniska. Läkemedelsindustrin och vissa andra organisationer bör visserligen ha intresse av en sådan central men sannolikt får man räkna med att en medicinsk nomenklaturcentral skulle kräva relativt större ekonomiska insatser än en kostnadstäckning på omkring 50 % med statsbidrag.

Svenska språknämnden anför att den finnér det angeläget att ett systematiskt arbete påbörjas i syfte att normera terminologin och bevaka nybildningen av termer i medicinens språk och att detta arbete organiseras i en förm som inordnar det i det allmänna språkvårds- och språkplaneringsarbetet i Sverige.

Språknämnden framhåller som angelägna uppgifter för medicinskt terminologiarbete bl. a. följande.

Språknämnden förutsätter att en central uppgift för den nya kommittén eller nomenklaturcentralen skulle bli att utarbeta och publicera ordlistor på skilda medicinska områden. En annan viktig uppgift - som dock inte nämns i motionen - för en medicinsk fackspråksgrupp finnér språknämnden det vara att utarbeta listor över medicinska termer med svenska synonymer. Sådana listor skulle framför allt vara till hjälp för olika kategorier av medicinsk personal vid kontakterna med allmänheten, och listorna skulle innehålla benämningar på just sådana centrala begrepp, bl. a. sjukdomar och fysiska organ, som ofta måste förklaras för sjuka och deras anhöriga.

Beträffande organisationen av arbetet anför språknämnden bl. a. följande.

Medicinsk terminologi är ingalunda ett klart avgränsat område. I vissa stycken kan den tänkas gå in på sådana områden som Tekniska nomenklaturcentralen behandlar så att säga från andra hållet, t. ex. kemi, apparatteknik etc. Men också helt andra områden, t. ex. psykologi och sociologi, torde aktualiseras inom det medicinska fackspråket. Eftersom arbetet med den medicinska terminologin alltså kräver jämkande, översyn och samordning av åtskilliga delspråk och dessutom en anpassning till det svenska allmänspråket finner språknämnden det nödvändigt att arbetet med medicinens språk inordnas i det allmänna arbete som bedrivs på språkvårdens och språkplaneringens område i Sverige. Språknämnden anser det därvid naturligt att den sakkunskap och överblick över den språkliga utvecklingen i Sverige som finns tillgänglig inom språknämnden utnyttjas så, att arbetet med terminologier på skilda områden, då också den medicinska terminologin, kan samordnas.

SoU 1975/76:9

13 Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) - som bl. a. påpekar att ett medicinskt nomenklaturorgan upprättats i Frankrike - anför bl. a. följande.

TNC förordar att motionens syfte främjas. Efter mönster från TNCs arbetssätt bör det medicinska fackets nomenklatur- och terminologiproblem bearbetas i nära samverkan mellan fackets huvudintressenter, såsom Socialstyrelsen, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Svenska läkaresällskapet och Läkemedelsindustriföreningen. Förattsäkerställaöverblick,undvikadubbelarbeteochfrämjasamstämning av olika facks termer och uttryck, särskilt med hänsyn till det växande internationella kunskapsutbytet inom vetenskap och teknik, bör det medicinska nomenklaturarbetet samordnas med annan fackterminologisk verksamhet. Som en möjlighet skulle därvid kunna prövas att arbetet utförs inom TNC. De erfarenheter som under lång tid samlats inom TNC skulle därigenom till fullo kunna utnyttjas. Kostnaderna för den förstärkning av TNC, som därvid skulle erfordras, torde bli mindre än om en fristående medicinsk nomenklaturcentral inrättas.

Svenska läkaresällskapet - som anser en medicinsk nomenklaturcentral vara av behovet starkt påkallad - anför bl. a. följande.

Av motionen framgår ej klart, vilken inriktning den föreslagna nomenklaturcentralen skall få. I varje fall till en början torde det vara nödvändigt att begränsa dess verksamhet till de mest trängande problemen. En inventering av de mest aktuella arbetsuppgifterna bör därför komma till stånd snarast möjligt. Nya medicinska områden och områden med omvittnat oklar nomenklatur torde därvid böra prioriteras. Sällskapet vill vidare framhålla, att en medicinsk nomenklaturcentral givetvis måste byggas upp med förankring hos fackets specialister. En nära anslutning till övrig fackterminologisk verksamhet torde vidare innebära stora fördelar. I detta sammanhang faller i första hand tekniska nomenklaturcentralen (TNC) i tankarna. Förutsättningarna för ett samarbete på nordisk och internationell basis exempelvis inom ramen för det av UNESCO initierade projektet Infoterm bör också utredas. Sällskapet är berett att biträda vid det utredningsarbete som erfordras i samband med inrättandet av den föreslagna medicinska nomenklaturcentralen.

I det av LIF och RUFI åberopade yttrandet av AB Kabi förordas att den föreslagna verksamhetens uppgifter inte begränsas enbart till att vara en nomenklaturcentral för det medicinska fackspråket utan även avser främjande av ett medicinskt allmänspråk som delvis måste ligga vid sidan av den vetenskapliga terminologin. Det framhålls att det ökade och berättigade kravet från patienter, journalister, politiker etc. på korrekt och för lekmän begriplig medicinsk information aktualiserar denna uppgift, som starkt anknyter till allmän svensk språkvård och inte enbart till fackspråket.

1 yttrandet lämnas vidare förslag om organisation och arbetsuppgifter för en medicinsk nomenklaturcentral under en startperiod.

Nordisk publiceringsnämnds för medicin manuskriptsekretariat (NOP-MMANUS) anför sammanfattningsvis att en central av i motionen avsett slag

SoU 1975/76:9

skulle bli av stort värde för utvecklingen av det medicinska språkbruket i svenskan, att de stora internationella projekten på området kan ge vissa riktlinjer för verksamheten men inte kan förväntas bli till praktisk nytta för det svenska språket samt att kontakten med nationellt och internationellt terminologiarbete inom medicinen kunde förväntas bli väl tillgodosett om centralen knöts som ett projekt till biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC) vid karolinska institutet.

NOP-M-MANUS anför bl. a. att då nomenklatur egentligen betyder namngivning för att skilja en art från en annan inom en grupp med gemensamma huvudkarakteristika och då den i motionen avsedda centralen skulle arbeta med ett betydligt mer vittomfattande område, kunde kanske en mer adekvat benämning övervägas, t. ex. medicinsk språkcentral.

NOP-M-MANUS anför vidare bl. a. följande.

Förutom arbetet med medicinska uttryck på svenska borde den föreslagna centralen upprätthålla kontakt med de nordiska länderna och med internationella projekt. För den nordiska språkgemenskapen är det viktigt att undvika att de olika nordiska språken lånar in olika ord för samma begrepp. Ett fortlöpande internationellt utbyte bör eftersträvas dels med specialiserade projekt på klassifikationens och nomenklaturens områden (ex: WHO International Classification of Diseases; IUPAC-IUB (International Union of Pure and Applied Chemistry - International Union of Biochemistry) Nomenclatures) dels med koordinationsorgan såsom INFOTERM, (International Information Centre for Terminology). Utvecklingen av MEDLARSsystemets vokabulär, vilken sker vid Medical Subject Headings Group vid National Library of Medicine, kan följas genom kontakt med BMDC:s MEDLARS-sektion. Ett samarbete mellan den nya centralen och manuskriptsekretariatet borde kunna leda till ett ömsesidigt utbyte av kunnande och faktamaterial i sådana terminologi-, nomenklatur- och klassifikationsfrågor, där svenskan och engelskan kan följa likartade regler. BMDC med anslutna projekt såsom Manuskriptsekretariatet och Human Reproduction Project upprätthåller livliga kontinuerliga förbindelser med organisationer och institutioner som är verksamma inom medicinsk terminologi. Ett antal läkare med specialintressen inom medicinsk information och dokumentation arbetar vid BMDC. Den i motionen avsedda medicinska språkcentralen kommer sannolikt att ledas av en språkexpert av facket. Den nödvändiga medicinska kontakten kunde bli väl tillgodosedd om centralen knöts till BMDC.

Utskottet

I motionen 1975:474 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) påpekas att det medicinska språket blir alltmer oenhetligt genom att samma företeelser får en mängd olika beteckningar och genom att en och samma term får flera betydelser. Motionärerna framhåller att stora förluster i tid, pengar och forskningsresultat orsakas av den rådande terminologiska förvirringen samt att kommunikation och litteratursökning försvåras. Mot denna bakgrund begärs i motionen att en medicinsk nomenklaturcentral skall inrättas med uppgift att skapa fastare normer för det medicinska språket.

Soll 1975/76:9

15 Latinsk nomenklatur och terminologi blev kvar inom medicinen när man upphörde med att författa vetenskaplig litteratur på latin, och denna latinska - i vissa fall latiniserad grekiska - nomenklatur och terminologi har fortsatt att tjäna som modell vid konstruktionen av termer för nya begrepp som tillkommit efter hand. På senare år har engelska fått allt större inflytande på det medicinska språket. Utvecklingen har lett till att de termer som utgör basvokabulären inom medicinen numera uppgår till omkring 50 000, varav en stor del emellertid är synonymer.

Som utförligt redovisats i ett tidigare avsnitt (s. 1-7) bedriver en rad organ inom och utom Sverige verksamhet som bl. a. resulterar i att termer inom medicinen bildas eller befästs. Varken internationellt eller inom landet finns dock något organ som har till uppgift att verka för att en god nomenklatur skapas inom medicinen.

Socialutskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), Svenska läkaresällskapet, Läkemedelsindustriföreningen (LIF) samt Representantföreningen för utländska farmacevtiska industrier (RUF1). Härjämt har ett yttrande inkommit från Nordisk publiceringsnämnds för medicin manuskriptsekretariat (NOP-M-MANUS). Universitetskanslersämbetet härjämte eget yttrande överlämnat yttranden av bl. a. de medicinska fakulteterna samt den odontologiska fakulteten i Göteborg och fakultetens utbildningsnämnd.

I den övervägande delen av yttrandena görs uttalanden som innebär tillstyrkan av att särskilda insatser görs inom landet för vården av det medicinska språket. Socialstyrelsen, Svenska språknämnden, Svenska läkaresällskapet, LIF, RUFI samt NOP-M-MANUS tillstyrker att en medicinsk nomenklaturcentral inrättas medan Spri, universitetskanslersämbetet och TNC förordar att arbetet med medicinsk nomenklatur skall ligga hos redan befintliga institutioner.

Även enligt utskottets mening bör särskilda insatser göras för vården av det medicinska språket. Insatserna bör i främsta rummet syfta dels till en större enhetlighet på området, dels till att främja ett medicinskt allmänspråk, som underlättar kommunikationen mellan medicinalpersonalen och allmänheten. Mot bakgrund av den delade remissopinionen om hur den medicinska språkvården bör vara organiserad är utskottet inte berett att förorda någon viss lösning härvidlag utan denna fråga bör utredas närmare

SoU 1975/76:9

liksom frågan om hur det praktiska språkvårdsarbetet inom området skall utövas. Vad utskottet sålunda anfort i anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975:474 ger regeringen till känna vad utskottet anfort om vården av det medicinska språket.

Stockholm den 17 oktober 1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Lagergren (s), fru Ohlin (s), herrar Karlehagen (c) och Hagberg i Borlänge (vpk).

GOTAB 75 9826 S Slockholm 1975