Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgcten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
TU 1975/76:12
Trafikutskottets betänkande 1975/76:12
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgcten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
1. Investeringsplan för kommunikationsverken in. m. Regeringen har i propositionen 1975/76: 100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet, s. 213—217) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk. Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapital - budgeten.
Beräkningen av de för investeringarnas genomförande under budgetåret 1976/77 erforderliga beloppen samt för detta budgetår förordade anslag framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för den hösten 1975 beräknade förbrukningen under budgetåret 1975/76. Siffrorna anges i milj. kr.
1975/76
1975/76
1976/77
1976/77
1976/77
Hösten
Beräk-
Verkens
Föredra-
För-
nad be-
investe-
gandens be-
ordade
beräk-
hållning
rings-
räkning av
anslag
nad för-
1976-
förslag
investe-
brukning
07-01
ringarna
Postverket Televerket exkl.
49,5
0,5
65,1
49,5
54,0
rundradio
798,5
80,4
843,5
825,0
827,1
Statens järnvägar
485,9
42,1
870,0
515,3
524,7
Luftfartsverket
298,6*
13,7
264,2
254,9
266,7
Vägverket
65,0
6,5
133,8
81,0
82,6
Sjöfartsverket Södertälje kanal-
131,9
0,1
114,0
80,3
88,2
verk
21,6
—
3,0
3,0
3,0
Summa
1 851,0
143,3
2 293,6
1 809,0
1846,3
1 Preliminärt belopp.
Motionen
I motionen 1975/76: 807 av herr Strindberg (m) hemställs att riksdagen beslutar att anslagsramen för kommunikationsdepartementets kapitalbudget minskas med 181 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
1 Riksdagen 1975176.15 sami. Nr 12
TU 1975/76:12
2 Utskottet
Enligt den av riksdagen under våren 1975 godkända planen för investeringarna inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar under televerkets fond — under innevarande budgetår till 1 720,9 milj. kr. Av en i budgetpropositionen lämnad redogörelse framgår att genom skilda beslut av regeringen och i vissa fall efter medelsanvisning på tilläggsstat höjningar av ramarna för de olika verken sedermera har medgivits. Som följd härav beräknas nu den totala investeringsomslutningen för samtliga fonder under budgetåret 1975/76 uppgå till 1 851 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer ej nu erforderlig.
I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyreiserna räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 2 293,6 milj. kr. Föredragande departementschefen har emellertid funnit densamma böra begränsas till 1 809,0 milj. kr. Detta innebär en ökning med 88,1 milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1975 års budgetproposition av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.
Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen i den inledande översikt som återfinns i protokollet över regeringsärenden lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de olika verken och i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.
Till frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande återkommer utskottet under resp. punkter i det följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande till vissa motionsledes väckta frågor.
Beträffande det i motionen 807 framställda yrkandet om en minskning i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 181 milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet anföra följande.
Såsom av propositionen framgår och av motionären jämväl framhållits har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 procent. En sådan budgetteknik finner motionären från principiella synpunkter felaktig och hemställer därför om nämnda minskning av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att den av statsmakterna beslutade anslagsmetodiken på detta område i princip innebär
TU 1975/76:12
att de olika investeringsanslagen under varje fond sammanförs till ett kollektivanslag. Inom varje kollektivanslag skall den förut nämnda marginalen beräknas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår. Metodiken innebär avsevärda fördelar från anslagstekniska synpunkter och syftar till att för de berörda verkens del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar för medelsförbrukningcn som av regeringen fastställs.
Utskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de av riksdagen antagna principerna för budgettekniken på detta område. De hittillsvarande erfarenheterna av systemets tillämpning har f. ö. enligt utskottets uppfattning varit enbart gynnsamma. De ramhöjningar som enligt det föregående av regeringen beslutats för innevarande budgetår har ej heller föranlett någon erinran från utskottets sida.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och då anslagsmarginalen ej bör minskas på det sätt motionären föreslagit avstyrks motionen i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionen 1975/76: 807 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Postverket
2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 218—233) föreslagit riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 54 000 000 kr.
Motionerna
I motionen 1975/76: 497 av herrar Magnusson i Kristinehamn och Berndtson (båda vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen att vid omorganisationen av postverkets lokalförvaltning i Värmland de kommuner som ingår i norra förvaltningsregionen bör bilda eget postområde.
I motionen 1975/76: 616 av fru Sundberg (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att tillhandahålla postogram i enlighet med vad i motionen anförts.
I motionen 1975/76: 814 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att en översyn bör komma till stånd beträffande postverkets regler när det gäller behållande av fasta postanstalter.
TU 1975/76:12
4 I motionen 1975/76: 1520 av herr Andersson i Nybro (c) hemställs att riksdagen uttalar sig för en utbyggd lantbrevbäringsservice till de glesbygdsområden som nu inte omfattas av denna postservice.
I motionen 1975/76: 1579 av herr Lorentzon (vpk) föreslås att riksdagen uttalar som sin mening att beteckningen Frimärke ges en mera tidsbetonad prägel och låter regeringen uppdraga åt postverket att verkställa namnförändringen.
I motionen 1975/76: 1621 av herrar Svanström och Kindbom (båda c) hemställs att riksdagen
1. uttalar att ingen namnförändring av postanstalter får ske utan att den berörda allmänheten vid i förväg hållet samråd gett sitt samtycke därtill,
2. hos regeringen begär att postverkets adressanvisningar tar hänsyn till kundernas önskemål och att i postadresserna gårds-, by-, sockenoch samhällsnamn tillåtes i syfte att bibehålla sådana kulturhistoriskt värdefulla namn levande.
I motionen 1975/76: 1627 av herr Ångström (fp) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till förbättrad postservice i glesbygder med daglig postbefordran som målsättning.
Utskottet
Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår fastställdes ursprungligen till 23,6 milj. kr. Genom skilda beslut av regeringen i april och oktober 1975 medgavs emellertid verket att därutöver göra de utbetalningar för tomtförvärv och evakuering inom kvarteret Blåmannen i Stockholm, vilka senarelagts i förhållande till investeringsprogrammet för budgetåret 1974/75. Investeringarna för budgetåret 1975/76 beräknas därmed uppgå till 49,5 milj. kr.
Den av postverket för nästa budgetår förutsatta investeringsramen om 65,1 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 49,5 milj. kr. Den sålunda föreslagna medelsförbrukningen avser främst arbeten för postgirohuset i Stockholm och den nya postterminalen i Göteborg (Göteborgs Ban) samt omfattar även fortsatta om- och tillbyggnader av posthusen i Trelleborg och Enköping jämte postterminalen i Ånge. Vidare ingår häri planerad igångsättning av arbeten för nya postterminaler i Örebro, Hässleholm och Handen. Slutligen ingår bl. a. vissa medel för diligensrörelsen.
Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen tillstyrks också.
Vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört har inte gett
TU 1975/76:12
utskottet anledning till erinran. Det i propositionen omnämnda och i bil. 1 till budgetpropositionen framlagda förslaget till upprättande av en konsolideringsfond för postverket har av utskottet i särskilt yttrande (TU 1975/76: 1 y) till finansutskottet tillstyrkts.
I motionen 497 yrkas att riksdagen uttalar att vid omorganisationen av postverkets lokalförvaltning i Värmland de kommuner som ingår i norra förvaltningsregionen bör bilda eget postområde.
Enligt vad utskottet erfarit har postverket genom beslut den 12 november 1975 för bl. a. Värmland fastställt en ny lokal organisation, varvid tillämpats andra indelningsgrunder än de motionärerna ansett lämpliga. Skälet till organisationsförändringen har varit att verket eftersträvat en mera rationell indelning av postområdena i avsikt att ge dem en med hänsyn till arbetsuppgifter och resurstillgång lämpligare storlek. De interna administrativa förändringar detta innebär syftar enligt verket inte minst till att åstadkomma en bättre service inom de olika områdena. Detta gäller även Värmlands län.
Under hänvisning härtill finner utskottet något uttalande i frågan från riksdagens sida ej påkallat och avstyrker därför motionen.
I motionen 616 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att tillhandahålla postogram i enlighet med förslag i motionen.
Vid 1975 års riksmöte avslogs en motion i samma ämne (TU 1975: 2, p. 2) under hänvisning till att uppslaget redan i annan ordning förts till postverkets kännedom. Vidare pågick utredning i ämnet i samråd mellan post- och televerken.
Av den s. k. telegrafutredningen inom televerket har numera föreslagits att lyxtelegramtjänsten — med hänsyn till den ogynnsamma kostnadsutvecklingen och det växande underskottet i verksamheten — avskaffas. Utredningen har vidare erinrat om att postverket planerar införande av en postal tjänst av liknande innebörd.
Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av de överväganden som f. n. pågår inom sistnämnda verk finner utskottet någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida ej erforderlig. Motionen avstyrks därför.
I motionen 1621 hemställs att riksdagen uttalar att ingen namnförändring av postanstalter får ske utan att den berörda allmänheten vid i förväg hållet samråd gett sitt samtycke därtill. Vidare har yrkats att riksdagen hos regeringen begär att postverkets adressanvisningar tar hänsyn till kundernas önskemål och att i postadresserna gårds-, by-, sockenoch samhällsnamn tillåts i syfte att bibehålla kulturhistoriskt värdefulla namn levande.
Den förstnämnda frågan behandlades ingående av utskottet vid 1975 års riksmöte (TU 1975: 2, s. 5). Enligt vad utskottet därvid anförde
lf Riksdagen 1975/76.15 sami. Nr 12
TU 1975/76:12
tillämpar verket numera en praxis enligt vilken en namnändring av postanstalt inte kommer att ske då vederbörande kommun motsätter sig detta eller en stark opinion från allmänhetens sida konstateras föreligga. I särskilda fall avses ett än större tillmötesgående gentemot allmänhetens önskemål ske. Angivna förhållanden syntes enligt utskottet innebära att syftet med den då aktuella motionen i rimlig utsträckning kommer att kunna tillgodoses. Utskottet är alltjämt av samma uppfattning i principfrågan och finner inte heller nu någon särskild åtgärd från riksdagens sida erforderlig.
Vad den andra i motionen 1621 upptagna frågan beträffar används enligt postverket i områden — där det inte förekommer gatunamn och husnummer — gårdsnamn, bynamn, sockennamn eller liknande utdelningsadress vid behov kompletterat med postlådenummer. Enbart postlådenummer anges förekomma mer undantagsvis. Något hinder sägs heller inte föreligga att till egen utdelningsadress foga sockennamn eller annan områdesbeteckning. En översyn pågår vidare inom verket av adresseringssystemet för bl. a. landsbygdens del.
Då utskottet anser sig kunna förutsätta att i det fortsatta arbetet härmed hänsyn i skälig utsträckning tas till önskemål av det slag motionärerna framfört synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej heller i denna del vara påkallad.
I motionen 814 hemställs att riksdagen uttalar att en översyn bör komma till stånd beträffande postverkets regler när det gäller behållande av fasta postanstalter. Vidare yrkas i motionen 1520 att riksdagen uttalar sig för en utbyggd lantbrevbäringsservice till de gles bygdsområden som nu inte omfattas av denna postservice. Av i princip samma innebörd är yrkandet i motionen 1627 att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till förbättrad postservice i glesbygder — med daglig postbefordran som målsättning. Utskottet får i anledning av dessa motioner anföra följande.
Såsom utskottet vid flera tillfällen erinrat om har sedan länge en omfattande verksamhet pågått inom postverket i syfte att, enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för verkets verksamhet, förbättra och rationalisera dess service gentemot allmänheten. Bl. a. har en successiv utveckling och motorisering av lantbrevbäringen skett. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har åtgärder i förutnämnda syfte vidtagits.
De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats har också ytterligare utvidgats. Per den 30 juni 1975 har sålunda verket enligt uppgift i årets budgetproposition tecknat avtal med 52 kommuner om social service genom lantbrevbärare. Servicen berör nära 700 av de totalt 2 700 lantbrevbäringslinjerna och omfattar t. ex. hembesök hos äldre personer och distribution av varor samt boklåneförmedling.
TU 1975/76:12
7 Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första hand avser resor och transporter mellan olika kommuner i ett län, skall vidare i samband med att stomlinjenätet för persontrafik utformas samordning ske med bl. a. regionala posttransporter. Så torde också ha skett i de regionala trafikplaner som länsstyrelserna utarbetat. Detta gäller inte minst Norrbottens län. Vissa förbättringar i de av motionärerna angivna förhållandena synes härigenom kunna uppnås.
Med anledning av yrkandet om bibehållandet av de fasta postanstalterna vill utskottet för sin del kraftigt understryka vikten av att i förekommande fall behovet härav — ur regionala, näringsgeografiska och servicemässiga synpunkter omsorgsfullt prövas. Skälig hänsyn måste även i övrigt tas till lokala önskemål om postverksamhetens organisation. Under erinran härom vill utskottet vidare framhålla att det i likhet med motionärerna filmer det i hög grad angeläget att förbättringar i postverkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena i den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även om detta medför kostnadsökningar för verkets del. Utskottet förutsätter att verket, bl. a. i samband med den fortlöpande översynen av organisations- och servicefrågor m. m. med avseende på den regionala och lokala verksamheten, mera beaktar behovet härav samt vidtar erforderliga åtgärder i angivet syfte. Dessa bör om möjligt genomföras i samförstånd med vederbörande kommunala myndigheter.
Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionärernas yrkanden finner utskottet dock, under hänvisning till det anförda, ej f. n. erforderliga.
I motionen 1579 yrkas att riksdagen uttalar som sin mening att beteckningen Frimärke bör ges en mera tidsbetonad prägel och att regeringen skall låta postverket verkställa namnförändringen.
Då det enligt utskottets uppfattning inte föreligger någon anledning att från riksdagens sida göra ett sådant uttalande avstyrks motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 54 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 497,
3. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 616,
4. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1621,
5. att motionerna 1975/76:814, 1975/76: 1520 och 1975/76: 1627 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,
6. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1579.
TU 1975/76:12
8 Televerket
3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 234—254) föreslagit riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 827 100 000 kr.
Motionerna
I motionen 1975/76: 237 av fru Wiklund (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att televerket får i uppdrag att ombesörja att flyttbar reservtelefon finns att tillgå inom varje sjukhusområde.
I motionen 1975/76:1572 av herr Larsson i Staffanstorp och fru Tillander (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att staten bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.
I motionen 1975/76: 1616 av fru Sundberg och herr Wachtmeister i Staffanstorp (båda m) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
1. om sådana anvisningar för televerket att taxis behov av service prioriteras,
2. om utvecklandet av en ny och tidsenligare typ av taxitelefoner i enlighet med vad i motionen framförts.
Utskottet
Investeringsramen för innevarande budgetår fastställdes ursprungligen till 797,5 milj. kr. Genom beslut av regeringen i oktober 1975 medgavs emellertid televerket rätt att utnyttja anslaget intill 798,5 milj. kr. för tidigareläggningar i sysselsättningsfrämjande syfte av två stationshus och en arbetscentral.
Den av verket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen om 843,5 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 825 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i budgetpropositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs härför en medelsanvisning av 827,1 milj. kr. Till följd av avskrivningsmedlens storlek beräknas dock något kapitaltillskott från statsverket i form av investeringsbemyndigande inte bli erforderligt.
Den av departementschefen förordade investeringsramen anses möjliggöra för televerket att möta den väntade efterfrågeutvecklingen och dessutom skapa förutsättningar för en ytterligare förbättring av televerkets service gentemot allmänheten. Investeringarna avser bl. a. igångsättning av ny- eller tillbyggnad av ett stort antal telefonstationsbyggnader och arbetscentraler. Enligt upprättad huvudplan för omläggning av förrådsverksamheten påbörjas vidare arbetena med det beslutade centralförrådet i Nässjö och vissa andra förrådsanläggningar.
Den mest expansiva rörelsegrenen inom televerket är enligt proposi -
TU 1975/76:12
tionen sedan flera år datakommunikation över telefonnätet. Verket avser att under de närmaste åren etablera ett allmänt separat datanät, vilket beräknas kunna tas i bruk på kommersiell basis fr. o. m. år 1978. Hela nätet beräknas i utbyggt skick kosta ca 70 milj. kr. För nästa budgetår har departementschefen beräknat 4 milj. kr. för ändamålet. Planeringsarbetet anges ske med sikte på att kunna ansluta datanätet till motsvarande internationella nät och det avses därför utformas enligt internationell standard. Departementschefen förutsätter dock att i enlighet med uttalande från riksdagens sida (TU 1975/76: 1) någon anslutning till utländska datanät ej sker förrän televerket, datainspektionen samt övriga intressenter i samarbete utarbetat ett system för att motverka de eventuella risker från integritets- och säkerhetssynpunkter som kan uppkomma vid användning av det nya nätet.
Av propositionen framgår också att televerket den 1 april 1975 genomfört den omorganisation varom statsmakterna beslutat (prop. 1973: 171, TU 1973:26, rskr 1973:335 samt Kungl. Maj:ts beslut den 11 oktober 1974). Enligt beslut av regeringen den 18 september 1975 har vidare en treårig försöksverksamhet med förvaltningsdemokrati i televerket påbörjats.
Utskottet har vid sin prövning av förslagen funnit sig kunna godta den förordade ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen har inte gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört.
I motionen 237 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att televerket får i uppdrag att ombesörja att flyttbar reservtelefon finns att tillgå inom varje sjukhusområde.
Enligt vad utskottet erfarit avhjälps redan nu — i motsats till vad motionären antagit — fel på sjukhustelefoner normalt med förtur. Felavhjälpningstiden blir därför vanligtvis kort. I samband med helger anges den dock kunna bli längre än normalt, eftersom då tillgänglig personal kan disponeras endast för avhjälpande av fel, som berör stora och viktiga anläggningar, t. ex. sjukhusväxlar, större kablar, telefonstationer o. d.
Televerket avser emellertid — trots konstaterade olägenheter av teknisk och administrativ art — att rekommendera teleområdena att i möjligaste mån försöka utföra anslutningar till telefonstationer av olika ledningar inom samma sjukhusområde på sådant sätt att skiftning kan ske mellan olika ledningar (jackar) inom sjukhusområdet. Vid feltillfällen skulle man då, för angelägna samtal, kunna ”låna” en telefon från annan (närbelägen) avdelning inom sjukhuset.
Under hänvisning till det anförda och då det i första hand torde ankomma på vederbörande sjukhusförvaltning att i förekommande fall sluta avtal med televerket i berörda frågor avstyrks motionen.
TU 1975/76:12
10 I motionen 1572 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att staten bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till de allmänna synpunkter motionärerna därvid anfört beträffande angelägenheten av tillgång till telefon för pensionärerna. Kostnader av det slag varom här är fråga bör dock enligt utskottets uppfattning inte bestridas genom reduktioner av televerkets taxor eller priser. I stället synes — såsom f. n. i stor utsträckning torde ske — uppkommande frågor av denna art böra lösas genom kommunal försorg. Utskottet finner sig följaktligen inte kunna biträda motionärernas yrkande och avstyrker därför motionen.
I motionen 1616 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om dels sådana anvisningar för televerket att taxis behov av service prioriteras, dels att, i enlighet med förslag i motionen, en ny och tidsenligare typ av taxitelefoner utvecklas.
Enligt vad utskottet erfarit sker emellertid redan nu prioritering av servicebehovet med avseende på taxitelefonerna. Dessutom har sedan länge inom televerket pågått ett utvecklingsarbete i syfte att, med tilllämpande jämväl av erfarenheter utomlands, få fram bättre och motståndskraftigare apparater för taxi- och utomhusbruk. Slutligen må nämnas att här berörda frågor tagits upp i gemensamma överläggningar mellan representanter för televerket och taxiföreningen i Stockholm.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes, med beaktande av det anförda, ej vara påkallad. Motionen avstyrks därför.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 827 100 000 kr.,
2. avslår motionen 1975/76: 237,
3. avslår motionen 1975/76: 1572,
4. avslår motionen 1975/76: 1616.
Statens järnvägar
4. Statens järnvägars anslagsbehov. Regeringen har (s. 255—281) föreslagit riksdagen att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 524 700 000 kr.
Motionerna
I motionen 1975/76: 232 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att SJ bemyndigas att bygga ut sitt tågorderradiosystem, så att detsamma omfattar hela SJ:s järnvägsnät och att penningmedel för detta ändamål ställs till SJ:s förfogande.
TU 1975/76:12
11 I motionen 1975/76: 254 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen låter SJ företa en utredning avkostnaderna för installering av tågradio i samtliga SJ:s personförande tåg samt att till kommande budgetår framlägga förslag angående medel för väckande av dessa kostnader.
I motionen 1975/76: 421 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att under C. Statens järnvägar: Kapitalbudgeten i bilaga 8 av budgetpropositionen, anvisa ytterligare 25 milj. kr. till rullande materiel eller summa 549 700 000 kr.
I motionen 1975/76: 812 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisas ett i förhållande till budgetpropositionen med 25 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 549 700 000 kr.
I motionen 1975/76: 1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen till Järnvägar m. m. under kommunikationshuvudtiteln för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 564 700 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. att användas bl. a. för upprustning av inlandsbanan och vissa andra bansträckor för utveckling av enhetslastteknik samt för investeringar i vagnar.
I motionen 1975/76: 1540 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 564 700 000 kr.
I motionen 1975/76: 1580 av herr Lothigius m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att anvisa 11 milj. kr. till underhålls- och investeringsarbeten för den s. k. inlandsbanan avseende budgetåret 1976/77.
Utskottet
Efter beslut av regeringen i oktober 1975 har den för SJ ursprungligen fastställda investeringsramen höjts med 5,9 milj. kr. till 485,9 milj. kr.
För budgetåret 1976/77 har departementschefen beräknat en medelsförbrukning om 515,3 milj. kr. mot av SJ föreslagna 870 milj. kr. Härvid bör dock beaktas att i samband med beslut av regeringen under oktober och december 1975 särskilda medel beräknats för tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten och industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte. Detta innebär enligt propositionen att ett belopp om 143,9
TU 1975/76:12
milj. kr. läggs ut under innevarande budgetår avseende investeringar vilka i stor utsträckning skulle ha utförts under nästa budgetår.
Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i protokollet över regeringsärenden i övrigt angivna förutsättningarna krävs för att den angivna investeringsramen skall uppnås en medelsanvisning om 524,7 milj. kr.
De medel som sålunda ställs till SJ:s förfogande innebär enligt propositionen en fortsatt kraftig satsning på att utöka transportresurserna och förbättra servicen vid SJ och skall vidare ses mot bakgrund av de trafikpolitiska strävandena att utveckla och stärka SJ:s ställning på transportmarknaden.
Det av departementschefen förordade investeringsutrymmet för fasta anläggningar väntas medge bl. a. fortsatt om- och utbyggnad av bangårdar, upprustning av spårstandarden, utbyte av broar, ombyggnad av verkstäder, utbyggnad av fjärrblockeringsanläggningar samt investeringar i tele- och eldriftsanläggningar.
Investeringsprogrammet avser vidare anskaffning och modernisering av rullande materiel samt anskaffning av fordon och maskiner för att rationalisera banunderhållet och arbetet i verkstäderna.
I den förordade medelsförbrukningen ingår också investeringar i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet samt vissa medel för investeringar i försvarsberedskap.
Beträffande av SJ föreslagen investering i ett nytt dubbelspår Älvsjö—Jäma erinrar departementschefen om att regeringen i november 1974 gett SJ i uppdrag att utföra projektering av ett nytt dubbelspår på delsträckan Älvsjö—Flemingsberg. I avvaktan på fortsatta överläggningar i finansieringsfrågan med Stockholms läns landsting och arbetsmarknadsstyrelsen förklarar sig departementschefen inte nu vara beredd tillstyrka någon medelsanvisning utöver vad som erfordas för nämnda projekteringsarbete.
Med anledning av förslagen yrkas i motionerna 421 och 812 att riksdagen till Järnvägar m. m. för nästa budgetår anvisar ytterligare 25 milj. kr., att användas för rullande materiel. I motionen 1518 begärs en höjning av anslaget med 40 milj. kr., att användas bl. a. för upprustning av inlandsbanan och vissa andra bansträckor, för utveckling av enhetslastteknik och för investeringar i vagnar. Även i motionen 1540 yrkas för bl. a. investeringar i inlandsbanan en anslagshöjning med 40 milj. kr. I de båda sistnämnda motionerna understryks också vikten av att förberedelsearbetet för snabbtåg påskyndas och att resultatet av de pågående försöken så snart som möjligt omsätts i praktiken. I motionen 1580 slutligen yrkas en höjning med 11 milj. kr. till underhålls- och investeringsarbeten på inlandsbanan.
För att SJ bättre skall kunna fullgöra sina uppgifter i trafikförsörjningen och öka sin konkurrenskraft finner utskottet det vara i hög grad
TU 1975/76:12
angeläget att ökade medel, utöver de av regeringen föreslagna, ställs till förfogande för investeringar i främst fasta anläggningar och rullande materiel. Under hänvisning härtill och på de av motionärerna anförda skälen tillstyrker utskottet därför en höjning av anslagen härför med tillhopa 30 milj. kr. Härav bör i enlighet med SJ:s förslag 11 milj. kr. användas för arbeten med inlandsbanan. Återstoden bör, såsom i motionerna yrkats, användas för investeringar i rullande materiel, upprustning av bansträckor och utveckling av enhetslastteknik m. m. Den närmare fördelningen på olika objektgrupper bör det dock ankomma på regeringen — eller efter regeringens bemyndigande SJ — att besluta om.
Den av regeringen i övrigt föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen på olika investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
I motionen 232 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att SJ måtte bemyndigas att bygga ut sitt system för tågorderradio så att detsamma omfattar hela SJ:s järnvägsnät samt att medel för detta ändamål ställs till förfogande.
Av propositionen framgår att tågorderradio sedan några år finns på sträckan Riksgränsen—Kiruna och nyligen tagits i bruk på sträckan Kiruna—Luleå samt inom Stockholmsområdet. Såsom i det föregående angivits medger den beräknade investeringsramen för nästa budgetår bl. a. fortsatt utbyggnad av tele- och eldriftanläggningar. Frågan om i vilken takt denna utbyggnad skall ske är närmast en avvägningsfråga som det främst torde ankomma på SJ att ta ställning till. Under hänvisning härtill och då utskottet inte funnit sig berett tillstyrka att ytterligare medel nu ställs till förfogande för ändamålet avstyrks motionen.
Av i princip samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 254 att riksdagen skall anhålla att regeringen låter SJ företa en utredning av kostnaderna för installering av tågradio i samtliga SJ:s personförande tåg samt kommande budgetår framlägger förslag angående medel för täckande av dessa kostnader.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/ 76: 421, yrkandet 2, 1975/76: 812, 1975/76: 1518, yrkandet 4, 1975/76: 1540, yrkandet 2, samt med bifall till motionen 1975/ 76: 1580 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 554 700 000 kr.,
2. avslår motionen 1975/76: 232,
3. avslår motionen 1975/76: 254.
TU 1975/76:12
14 Luftfartsverket
5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 282—295) föreslagit riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 266 700 000 kr.
Motionerna
I motionen 1975/76: 426 av fru Wiklund m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att utbyggnaden av start- och landningsbanan vid Skellefteå flygplats sker till 2 000 m.
I motionen 1975/76: 799 av herrar Ekinge och Henmark (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om anläggande av en tvärgående landningsbana vid flygplatsen i Visby.
I motionen 1975/76: 808 av herr Söderström m. fl. (m, s, c, fp) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att utbyggnadsplanerna för Norrköpings flygfält omgående igångsättes samt att erforderliga medel anvisas.
I motionen 1975/76: 1561 av herrar Johnsson i Blentarp och Jönsson i Malmö (båda s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär dels att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera flygtrafiken på Sturup genom att förbättra flygplatsens konkurrensvillkor, dels att arbetet med att bygga ut en tvärbana påskyndas.
I motionen 1975/76: 1581 av herrar Lundgren och Jadestig (båda s) föreslås att riksdagen beslutar att hemställa om en utredning av charterbolagens verksamhet i syfte att skärpa kraven på tillförlitlighet och säkerhet.
Utskottet
Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår beräknas, efter en mindre höjning i oktober 1975, uppgå till 280,3 milj. kr. För nästa budgetår har verket räknat med en total investeringsomslutning om 382,2 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 264,2 milj. kr. Departementschefen har emellertid ansett medelsförbrukningen böra begränsas till 254,9 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym av 371,7 milj. kr.
Departementschefen erinrar om att arbetena med det nya utrikes stationsområdet på Arlanda flygplats, som beräknas tas i drift den 1 november 1976, och Göteborg-Landvetter flygplats, som beräknas tas i drift den 1 oktober 1977, fortgår planenligt. De totala investeringsutgiftema under nästa budgetår för nämnda flygplatsobjekt be -
TU 1975/76:12
räknas till 71,0 milj. kr. resp. 202,3 milj. kr. För fortsatt säkerhets- och kapacitetsmässig upprustning av flygplatser i övrigt beräknas 38,4 milj. kr.
Investeringar i radio och tele, en-route, tas upp med 32,8 milj. kr. Huvuddelen av dessa medel avser de projekt som benämns ATCAS (Air Traffic Control Automated System). Slutligen beräknas medel för fordon, maskiner och redskap, vissa byggnader och diverse mindre arbeten.
Utskottet kan för sin del godta den av regeringen förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
I motionen 426 har hemställts att utbyggnad av start- och landningsbanan vid Skellefteå flygplats sker till 2 000 m. Utskottet vill med anledning härav erinra om att i den förutnämnda medelsförbrukningen ingår kostnad för förlängning av denna bana. Förslaget avser en utbyggnad av banan till normal standard för jetflyg. En banlängd om högst 1 800 m har därvid, enligt vad utskottet inhämtat, ansetts tillräcklig. Under hänvisning härtill kan utskottet för sin del ej finna någon ytterligare utbyggnad erforderlig och avstyrker motionen.
I motionen 1561 har begärts utredning och förslag om anläggande av en tvärgående landningsbana på Sturups flygplats.
Enligt motionärerna är flygplatsen känslig för vindförhållandena vilket skulle medföra störningar för trafikflyget. Utskottet har dock erfarit att vindförhållandena på platsen i fråga saknar nämnvärd betydelse för den s. k. regulariteten i trafikflygningarna. En tvärbana anses kunna höja regulariteten med endast 0,5 promille. Med hänsyn till de stora kostnader som är förenade med anläggandet av en ny landningsbana anses därför en sådan anläggning i detta fall ej ekonomiskt försvarbar. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida ej erforderlig.
Av i princip samma skäl finner utskottet sig ej böra tillstyrka yrkandet i motionen 799 om anläggande av en tvärgående landningsbana vid flygplatsen i Visby.
I motionen 1561 har vidare yrkats att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera flygtrafiken på Sturup genom att förbättra flygplatsens konkurrensvillkor. Enligt motionen har Kastrup tagit över en stor del av den trafik, främst charter, som tidigare gick på Bulltofta. Den utslagsgivande faktorn i sammanhanget anser motionärerna vara att bolagens och även researrangörernas kostnader är lägre på Kastrup än på Sturup.
TU 1975/76:12
16 Enligt vad utskottet erfarit har luftfartsverket under år 1975 undersökt chartermarknaden i Sydsverige med särskild inriktning på allmänhetens attityder beträffande avreseplats för semesterresor. Som en följd av undersökningens resultat har luftfartsverket utformat ett program för åtgärder för att bl. a. stimulera chartertrafiken på Sturup. Verket avser att bibehålla dessa stimulansåtgärder under en femårsperiod. Skulle under perioden väsentliga förändringar inträda i kostnadsrelationen mellan Sturup och Kastrup avser verket vidta ytterligare åtgärder. Redan vidtagna stimulansåtgärder uppges f. ö. ha ökat utbudet av charterresor från Sturup sommaren 1976. Någon särskild framställning till regeringen från riksdagens sida i frågan synes med hänsyn till det anförda ej erforderlig.
I motionen 808 har yrkats att utbyggnadsplanerna för Norrköpings flygplats omgående igångsätts samt att erforderliga medel anvisas. Även utskottet finner skäl tala för motionärernas yrkande. Frågan om en ny flygplats för området utreds emellertid f. n. av en särskild kommitté. Enligt vad utskottet erfarit kan förslag i frågan väntas under innevarande år. I avvaktan på resultatet härav torde någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej vara erforderlig.
I motionen 1581 har hemställts om utredning av charterbolagens verksamhet i syfte att skärpa kraven på tillförlitlighet och säkerhet.
Med anledning av en motion i samma syfte vid fjolårets riksmöte erinrade trafikutskottet (TU 1975: 8) om den tillsyn och övervakning som i berörda hänseenden åvilar luftfartsverket samt avstyrkte motionen. Utskottet finner alltjämt tillräcklig anledning ej föreligga att från riksdagens sida kräva en särskild utredning av det slag motionärerna begärt och avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 266 700 000 kr.,
2. avslår motionen 1975/76: 426,
3. avslår motionen 1975/76: 799,
4. avslår motionen 1975/76: 1561,
5. avslår motionen 1975/76: 808,
6. avslår motionen 1975/76: 1581.
STATENS UTLANINGSFONDER
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 296) och hemställer
att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
TU 1975/76:12
17 FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1975/76. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 297) och hemställer
att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1975/76 för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.
DIVERSE KAPITALFONDER Statens vägverks förrådsfond
8. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 298—307) föreslagit riksdagen att
1. medge att statens vägverk lämnas det beställningsmyndigande gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,
2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 82 600 000 kr.
Utskottet
För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen för budgetåret 1976/77 en ram för medelsförbrukningen av 81 milj. kr. mot av vägverket föreslagna 133,8 milj. kr. I anslutning härtill erinras i budgetpropositionen om att regeringen genom beslut i oktober och december 1975 om tidigareläggning av vissa anläggningsoch industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte beräknat 35,2 milj. kr. för investeringar vid vägverket, varav 25,2 milj. kr. för anskaffningar under objektgruppen motorfordon och vägmaskiner m. m. Inräknas beloppet för de sålunda tidigarelagda investeringarna — vilka praktiskt taget helt skulle ha utförts under budgetåret 1976/77 — innebär förslaget enligt departementschefen för budgetåret 1976/77 en ökning av investeringsnivån jämfört med innevarande budgetår med 51,2 milj. kr. eller med närmare 80 procent.
Departementschefen framhåller vidare att betydande insatser under senare år gjorts när det gäller upprustning av vägverkets driftanläggningar. Det anses angeläget att vägverket ges möjlighet att även fortsättningsvis genom om- och nybyggnad av vägstationer successivt förbättra såväl de driftsmässiga som arbetsmiljömässiga förhållandena. Den föreslagna medelstilldelningen sägs böra användas för nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon och vägmaskiner samt för att täcka vägverkets åtaganden beträffande utlagda färjebeställningar. Av propositionen framgår också att rege -
TU 1975/76:12
ringen i oktober 1975 beslutat att 25 milj. kr. får användas för arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom bl. a. vägverket.
Departementschefen förklarar sig slutligen — i likhet med riksrevisionsverket — anse att frågan om avveckling av förrådsfonden inte bör avgöras innan ställning tagits till budgetutredningens förslag i hithörande delar. Utskottet finner det för sin del angeläget att ett sådant ställningstagande snarast kommer till stånd.
Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden för budgetåret 1976/77. Vidare förordar utskottet att verket i enlighet med departementschefens förslag erhåller ett beställningsbemyndigande om högst 40 milj. kr. gällande leveranser av vägmaskiner m. m. under budgetåret 1979/80.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som förordats i protokollet över regeringsärenden,
2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 82 600 000 kr.
Sjöfartsverkets fond
9. Sjöfartsmateriel m. m. Regeringen har (s. 308—314) föreslagit riksdagen att
1. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats,
2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 88 200 000 kr.
Motionerna
I motionen 1975/76: 1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs (yrkandet 1 h) i vad avser trafikpolitikens utformning att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande riktlinjerna för trafikpolitiken, varvid särskilt, såvitt nu är i fråga, bör beaktas kraven på ökade resurser till sjömätningen.
I motionen 1975/76: 1610 av herrar Rosqvist och Signell (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg tas upp i 1977 års budgetproposition.
Utskottet
Investeringsramen för sjöfartsverket innevarande budgetår fastställdes ursprungligen till 66,8 milj. kr. Till följd av anskaffning av nytt isbrytarfartyg och nytt byggnadsfartyg har ramen sedermera — efter anvisande av erforderligt tilläggsanslag — höjts till 125,2 milj. kr.
TU 1975/76:12
19 För nästa budgetår föreslår departementschefen en medelsförbrukning om 80,3 milj. kr. mot av verket föreslagna 114 milj. kr. Av förstnämnda belopp avser 21 milj. kr. objektgruppen sjösäkerhet och 3 milj. kr. utrustning för sjökartläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 56,2 milj. kr. I övrigt ingår dels farleder, dels utrustning för fartygsverksamhet med vardera 50 000 kr.
Utskottet tillstyrker den förordade ramen för nästa budgetår samt anslagsberäkningen. Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller det beställningsbemyndigande avseende leveranser av sjöfartsmateriel som departementschefen i protokollet över regeringsärenden förordat.
I motionen 1518 har bl. a. hemställts om ökade resurser till sjömätningen. Vidare har i motionen 1610 yrkats att riksdagen hos regeringen begär att anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg tas upp i 1977 års budgetproposition. Vissa härmed sammanhängande frågor berörs även i motionen 1979.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att redan 1974 års riksdag (TU 1974: 2) uttalade att sjöfartsverket snarast möjligt —- efter den ytterligare utredning rörande lämplig fartygstyp som må befinnas erforderlig — borde bemyndigas beställa ett nytt sjömätningsfartyg. 1975 års riksmöte (TU 1975:1) betonade ånyo ämnets vikt och ansåg därför att frågan om ett nytt sjömätningsfartyg borde påskyndas. Sjöfartsverket har i september 1975 lämnat av regeringen begärd redovisning i frågan. I avvaktan på resultatet av ärendets beredning anser sig departementschefen ej kunna förorda en ändrad målsättning för sjökartläggningen eller kraftigare resursförstärkningar i fråga om personal, fartyg och övrig materiel. Ej heller anser sig departementschefen beredd att förorda av sjöfartsverket begärda medel för ett nytt sjömätningsfartyg.
Utskottet har vid sin prövning av ärendet ej funnit skäl frångå sin tidigare uppfattning. Under hänvisning härtill finner utskottet i likhet med vad som yrkats i motionen 1610 angeläget att förslag i frågan läggs fram i nästkommande års budgetproposition.
Genom utskottets ställningstagande härvidlag synes även yrkandet i motionen 1518 om ökade resurser till sjömätningen kunna tillgodoses.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a. medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som förordats i protokoll över regeringsärenden,
b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 88 200 000 kr.,
TU 1975/76:12
2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1518, yrkandet 1 h i vad avser ökade resurser till sjömätningen, och med bifall till motionen 1975/76: 1610 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg m. m.
10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 315) och hemställer
att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Stockholm den 24 februari 1976
På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON
Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c), Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), östrand (s), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Johansson i Hållsta (c), Komstedt (m), fru Swartz (fp) och herr Lekberg (s).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius och Komstedt (båda m) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 3 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionären finner utskottet den av regeringen vid anslagsberäkningen tillämpade budgettekniken med en marginal om tio procent från principiella synpunkter vara olämplig. Därest utvecklingen motiverar särskilda anslag för att stimulera sysselsättningen vid vikande konjunkturer eller eljest ett trängande anslagsbehov uppstår bör detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsbudget, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda skäl tillstyrker utskottet i överensstämmelse med motionärens yrkande en sammanlagd minskning med 181 milj. kr. av de av utskottet i det följande tillstyrkta anslagen under här ifrågavarande fonder.
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 807 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
TU 1975/76:12
2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande medelsförbrukningen av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Östrand och Lekberg (samtliga s) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”För att” och på s. 13 slutar med ”besluta om” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan funnit sig böra godta regeringens förslag. Redan detta innebär såsom i propositionen framhållits, att SJ sammantaget — med hänsyn till såväl ordinarie investeringsanslag som särskilda medel i sysselsättningssyfte — tilldelas mycket betydande investeringsmedel. I första hand har, som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken, en uppräkning föreslagits av SJ:s ordinarie investeringsram med 35,3 milj. kr. till 513 milj. kr. Härutöver har såsom förut nämnts — i samband med regeringens beslut i oktober och december 1975 om tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten och industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte — en särskild satsning gjorts på objekt inom SJ :s verksamhetsområde. Sålunda innebär besluten att ett belopp om 143,9 milj. kr. läggs ut under budgetåret 1975/76. Det är här fråga om investeringar som i stor utsträckning skulle ha utförts under budgetåret 1976/77. Med hänsyn härtill ställs sålunda totalt medel till förfogande, vilka jämfört med investeringsnivån enligt prop. 1975: 1, avseende budgetåret 1975/76, innebär en ökning med nära 180 milj. kr.
Vidare kan — i anslutning till det medelsbehov SJ i sin anslagsframställning anmält till följd av riksdagens tidigare beslut om elektrifiering av järnvägslinjen Borlänge—Mora — konstateras att riksdagen under innevarande riksmöte redan, på förslag av regeringen, anvisat 27,5 milj. kr. för ändamålet under ett särskilt investeringsanslag (prop. 1975/76: 25, TU 1975/76: 9, rskr 1975/76: 57).
I anslutning härtill vill utskottet också erinra om den konjunkturreserv om ca tio procent som inräknats i kollektivanslaget till SJ och som vid behov kan utnyttjas för ytterligare investeringar i bl. a. rullande materiel. Därest det av sysselsättningspolitiska eller andra skäl skulle visa sig önskvärt eller erforderligt att härutöver öka investeringsverksamhetens omslutning synes detta kunna ske med anlitande av den finansfullmakt om 1 500 milj. kr. som regeringen av riksdagen i annat sammanhang begärt.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76: 421, yrkandet 2, 1975/76: 812, 1975/76: 1518, yrkandet 4, 1975/76: 1540, yrkandet 2, och 1975/76: 1580 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 524 700 000 kr.,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76005S