Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
UU 1975/76: 8
Utrikesutskottets betänkande 1975/76: 8
med anledning av propositionen 1975/76: 100 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
I betänkandet behandlas regeringens framställning i propositionen 1975/76: 100, bilaga 5 (utrikesdepartementet) avseende littera A (med undantag för A 1), B, D och E på driftbudgeten samt kapitalbudgeten (utom anslaget Biståndsförvaltningens lånefond) jämte i anledning därav väckta motioner. Utskottet kommer senare att avge betänkanden rörande dels anslaget A 1 (Utrikesförvaltningen), som i propositionen 1975/ 76: 100 berörts endast preliminärt men sedermera slutligt behandlats i propositionen 1975/76: 96 om viss ändrad organisation för utrikesdepartementet m. m., dels littera C (Internationellt utvecklingssamarbete) på driftbudgeten och anslaget Biståndsförvaltningens lånefond på kapitalbudgeten jämte de motioner som väckts i samband därmed.
Utrikesdepartementet m. m.
1. Utlandstjänstemännens representation ni. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkterna A 2—A 10) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag av 5 150 000 kr.,
2. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett reservationsanslag av 7 300 000 kr.,
3. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. till Ersättning åt olönade konsuler ett förslagsanslag av 2 808 000 kr.,
5. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.,
6. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av 200 000 kr.,
7. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 200 000 kr.,
8. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 345 000 kr.,
9. till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.
1 Riksdagen 1975/76. 9 sami. Nr 8
UU 1975/76: 8
2 Bidrag till vissa internationella organisationer
2. Förenta Nationerna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkterna B 1—B 5) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Förenta Nationerna ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.,
2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ett förslagsanslag av 9 065 000 kr.,
3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.,
4. till Europarådet ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.,
5. till övriga internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag av 65 000 kr.
Information om Sverige i utlandet m. m.
3. Svenska institutet
Propositionen
Regeringen har (punkten D 1) föreslagit riksdagen att till Svenska institutet för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 353 000 kr. eller 2 403 000 kr. mer än som anvisats för innevarande budgetår. Den föreslagna anslagshöjningen avser dels ökade lönekostnader (1 370 000 kr.), dels övriga kostnadsökningar samt utökad verksamhet (sammanlagt 1 033 000 kr.).
Motionerna
I motionen 1975/76: 548 av herr Alemyr m. fl. (s, m, c, fp) hemställs att riksdagen till Svenska institutet anvisar ett reservationsanslag av 15 553 000 kr.
I motionen 1975/76:1146 av fru Mogård m. fl. (m) hemställs
1. att riksdagen uttalar att styrelsen för Svenska institutet bör utökas med representanter för de politiska partierna,
2. att riksdagen till stöd för svensk kultur i USA för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett anslag om 100 000 kr.
I motionen 1975/76:1151 av herr Sundman (c) hemställs att riksdagen till Svenska institutet anvisar ett reservationsanslag av 15 753 000 kr.
Bakgrund
I sin anslagsframställning för nästa budgetår hade Svenska institutet begärt ett anslag av 19 201 000 kr., vilket skulle ha inneburit en ökning
UU 1975/76: 8
med 6 251 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Därav beräknades enbart pris- och löneomräkningar uppgå till ett belopp av ca 2,7 milj. kr. Institutet har hävdat att de senaste årens anslagsutveckling inneburit en reell resursminskning, som medfört en oroväckande kvalitetsförsämring av institutets produkter och tjänster. Därest en avsevärd anslagsförstärkning utöver automatiska kostnadsökningar inte kom till stånd, skulle institutet ställas inför tvånget att avveckla vissa verksamheter, något som skulle få negativa effekter på Sveriges kulturella utlandsförbindelser och medföra betydande skadeverkningar för institutets framtida arbete.
Ett av de verksamhetsområden som sålunda kunde bli aktuellt för avveckling var enligt institutet exempelvis det svenska kulturhuset i Paris eller stipendieutbytet med antingen Väst- eller Östeuropa. Utbytet i det senare fallet är dock i huvudsak baserat på överenskommelser med stater och skulle därför inte kunna avvecklas omedelbart utan endast i takt med att överenskommelserna utlöper.
I motionerna 548 och 1151 erinras om institutets bekymmersamma budgetläge. Likaså påminner båda motionerna om de förpliktelser om ett vidgat informations- och kulturutbyte med östeuropa som även Sverige har iklätt sig i och med det sommaren 1975 undertecknade s. k. Helsingforsavtalet, dvs. slutdokumentet från den europeiska säkerhetsoch samarbetskonferensen (ESK). Institutet administrerar sedan 1960- talet en rad s. k. kulturprogram med flertalet östeuropeiska stater. Överenskommelserna i fråga har bl. a. skapat förutsättningar för ett utbyte av forskare, kulturarbetare och andra kategorier mellan Sverige och Östeuropa. Samarbetet består till stor del av ett stipendieutbyte, såväl på helårsbasis som för kortare perioder. Institutet har under det senaste året fått förslag från flera av dessa länder om ett kraftigt vidgat stipendieutbyte men på grund av medelsbrist nödgats avvisa framställningarna. Motionerna 548 och 1151 syftar båda med sina förslag om ytterligare anslagstilldelning för Svenska institutet i främsta rummet till att möjliggöra en fortsättning och utbyggnad av just kultursamarbetet med Östeuropa. Den förra motionen åberopar dessutom ett av de mål som uppställdes i 1974 års riksdagsbeslut (prop. 1974: 28, KrU 1974: 15) om den statliga kulturpolitiken, vilket går ut på att främja utbytet av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.
I sammanhanget har vidare en av riksrevisionsverket (RRV) under hösten 1975 företagen granskning av institutets verksamhet (”Analys av Svenska institutet”, revisionsrapport 1975: 641) aktualiserats. Institutet har anmodats yttra sig över RRV-rapporten till mitten av mars i år.
Också RRV konstaterar att anslagsutvecklingen påverkat institutets produktion i negativ riktning och medfört uppenbara problem för institutet. RRV anser dock att de påtagliga problem som föreligger inte
lt Riksdagen 1975/76. 9 sami. Nr 8
UU 1975/76: 8
enbart är en följd av anslagsutvecklingen. De beror bl. a. också på att sammansättningen av institutets verksamhetsområden är heterogen, att arbetsfördelningen mellan institutet och UD liksom vis-å-vis andra departement och myndigheter ofta är oklar och att verksamhetsplaneringen och -styrningen lider av vissa brister. RRV framhåller att institutet är i behov av en övergripande strategi, i vilken dess verksamhetsprogram kan inordnas, och att institutet behöver utveckla en egen profil eller specifik kompetens. Detta skulle kunna nås genom att avveckla vissa verksamhetsgrenar och eventuellt överföra dessa till andra organ samt genom att i stället vidareutveckla sådana områden för vilka institutet har de bästa förutsättningarna. RRV-rapporten konstaterar vidare att institutets samarbete med UD:s informationsbyrå, som har ansvaret för den övergripande planeringen och samordningen av den svenska informationsverksamheten i utlandet, inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det betonas att det är synnerligen angeläget att arbetsfördelningsproblemen gentemot UD löses redan på kort sikt, förslagsvis i samband med de förändringar i UD:s organisation som kan förväntas komma till stånd som följd av de i fjol slutförda utredningarna om UD:s organisation och personalpolitik.
Utskottet
Utskottet fäster stort avseende vid RRV:s revisionsrapport om Svenska institutet och den behandling som förestår med anledning av denna. Utskottet har även förståelse för de synpunkter rörande kulturutbytet med Östeuropa m. m. som framförts i motionerna 548 och 1151.
Utskottet utgår ifrån att RRV-rapporten ger anledning till en ingående översyn av institutets verksamhet och prioriteringar liksom av de gränsdragnings- och arbetsfördelningsproblem m. m. som berörs i rapporten, främst då med avseende på relationerna mellan utrikesdepartementet och institutet. Också den omorganisation av UD, som under mellantiden förutskickats genom prop. 1975/76: 96 och som bl. a. torde komma att medföra en sammanslagen press- och informationsenhet inom departementet med delvis ändrade funktioner, torde naturligen påkalla en skyndsam översyn av ansvars- och arbetsfördelningen mellan UD och institutet. I nämnda proposition förutses bl. a. att departementsfunktionen i informationsärenden skall renodlas i samband med reformens genomförande.
För lösning av institutets problem i övrigt förordar utskottet att departementschefen snarast möjligt även låter företa en analyserande kartläggning av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten utomlands och Svenska institutets specifika roll därinom. Som RRV påpekar bör på sikt en mera funktionell arbetsfördelning eftersträvas mellan de många myndigheter och andra organ som berörs av informa -
UU 1975/76: 8
tions- och utbytesverksamheten. Likartade eller närbesläktade uppgifter fullgörs ju av ett flertal organ under såväl utrikes- som handels- och utbildningsdepartementen liksom av enheter inom dessa, och en bättre samordning och avgränsning av institutets arbetsområde gentemot verksamheten inom de förra framstår därför som angelägen. En sådan mera övergripande översyn eller utredning synes även åsyftas i RRV:s rekommendationer.
I detta sammanhang bör enligt utskottets mening också de synpunkter prövas som SIDA i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 anfört beträffande formerna för ett bredare samarbete, innefattande bl. a. kulturellt utbyte, mellan Sverige och u-länder. SIDA förordar där att organisationer som Svenska institutet, Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien ges ökade resurser för att handha sådant kultursamarbete. Vidare erinrar SIDA om den försöksverksamhet med stöd till vidgat kulturellt utbyte bl. a. genom folkrörelserna som igångsatts med särskilda me lel förvaltade av utbildningsdepartementet och framhåller att ett fördjupat samråd mellan berörda departement samt Svenska institutet och SIDA i denna fråga nu är angeläget.
I avvaktan på den översyn som sålunda förordas av utskottet enligt ovan anser sig utskottet inte kunna biträda de förslag om ökade anslag till Svenska institutet som framförts i motionerna 548 och 1151, fastän utskottet i åtskilligt delar motionärernas synpunkter. Yrkandena i dessa motioner har, som redan nämnts, främst motiverats med behovet av ett ökat informations- och kulturutbyte med de östeuropeiska länderna. I sammanhanget har utskottet noterat att vikten av ett ökat informationsoch erfarenhetsutbyte i enlighet med rekommendationerna från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) också framhävs i motiveringen för den anslagshöjning som under punkten D 3 i budgetpropositionen, bilaga 5, föreslagits beträffande övrig information om Sverige i utlandet (se punkten 5 nedan). Särskilda tilläggsmedel för motsvarande ändamål har sålunda beräknats i budgeten, låt vara att det skett under en annan anslagsrubrik än institutets egen. Utskottet utgår från att regeringen är oförhindrad att, om så befinns nödvändigt, förstärka institutets resurser på detta område med hjälp av medel från nämnda informationsanslag.
I motionen 1146 påyrkas att styrelsen för Svenska institutet, som f. n. består av institutets direktör samt tio av regeringen utsedda ledamöter vilka företräder kulturliv, folkrörelser, fackliga organisationer, näringsliv samt UD och utbildningsdepartementet, utökas med representanter för de politiska partierna. I motionen yrkas dessutom på ett extra anslag till stöd för svensk kultur i USA om 100 000 kr. Av samma skäl som beträffande motionerna 548 och 1151 avstyrker utskottet även denna motion. Frågan om en ändrad sammansättning av institutets styrelse torde bäst böra prövas i samband med de överväganden om institutets
UU 1975/76: 8
organisationsform etc. som likaså aktualiseras av RRV-rapporten. Utskottet vill med anledning av anslagsyrkandet i motionen 1146 även erinra om de särskilda insatser för de svensk-amerikanska kulturförbindelserna som från svensk sida planeras för att uppmärksamma USA:s 200- årsjubileum senare i år.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på anslagsyrkandena i motionerna 1975/76: 548, 1975/76: 1146 och 1975/76: 1151 till Svenska institutet för budgetåret 1976/ 77 anvisar ett reservationsanslag av 15 353 000 kr.,
2. att riksdagen hos regeringen, med anledning av motionerna 1975/76:548, 1975/76:1146 och 1975/76:1151 i övrigt, hemställer om en översyn av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten utomlands i enlighet med vad utskottet anfört,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.
4. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet. Regeringen har (punkten D 2) föreslagit riksdagen att till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet anvisa ett anslag av 16 440 000 kr.
Av propositionen framgår att det inom Sveriges Radio pågår en sammanvägning och utvärdering av de lyssnarundersökningar beträffande utlandsprogrammen som numera slutförts. När resultatet av arbetet härmed föreligger kommer en bättre grundval att finnas för bedömning av effekten av ifrågavarande verksamhet.
Utskottet, som vid ett par tidigare tillfällen (UU 1973: 1 och 1975: 1) likaledes understrukit behovet av ökad kunskap om utlandsprogrammens lyssnarunderlag, vill ånyo erinra om sitt intresse att få ta del av lyssnarundersökningarnas resultat och förväntar att dessa snarast framläggs.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 16 440 000 kr.
5. Övrig information om Sverige i utlandet m. m. Utskottet, som hänvisar till sitt uttalande under punkten 3 ovan (Svenska institutet) om önskvärdheten av en översyn av den samlade svenska informationsverksamheten utomlands och arbetsfördelningen mellan olika organ på detta område, tillstyrker regeringens förslag (punkten D 3) och hemställer
att riksdagen till övrig information om Sverige i utlandet m. m. anvisar ett reservationsanslag av 5 862 000 kr.
UU 1975/76: 8
7 Diverse
6. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkterna E 1-E 2) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kr.,
2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 34 000 kr.
7. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
Propositionen
Regeringen har (punkten E 3) föreslagit riksdagen att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 2 422 000 kr.
Under detta anslag beräknas statsbidrag till bl. a. Utrikespolitiska institutet, Svenska FN-förbundet, Svenska UNICEF-kommittén, Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Europarörelsens svenska råd och Svenska sektionen av Amnesty International.
Motionerna
I motionen 1975/76:401 av herrar Alemyr och Hugosson (s) föreslås att riksdagen avslår förslaget under E 3 bilaga 5 i budgetpropositionen om ett anslag på 22 000 kr. till Europarörelsens svenska råd.
I motionen 1975/76: 549 av herr Bladh och fru Frändås (s) hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för ytterligare förstärkning av Svenska FN-förbundets informations- och utbildningsverksamhet.
I motionen 1975/76:1131 av fru Fraenkel m. fl. (fp, c, m) hemställs
1. att riksdagen uttalar att den svenska UNICEF-kommitténs arbete blir föremål för en undersökning med sikte på möjlighet till förbättrad information,
2. att riksdagen redan nu beviljar kommittén det begärda ökade anslaget genom att bevilja ett anslag på 47 000 kr.
I motionen 1975/76:1153 av fru Theorin och herr Lindkvist (s) hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget om 22 000 kr. till Europarörelsens svenska råd samt beslutar att Svenska freds- och skiljedoms -
UU 1975/76: 8
föreningen och Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet beviljas 50 000 kr. vardera.
I motionen 1975/76:1156 av herr Aberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen under III huvudtiteln E 3 (prop. 1975/76: 100, bil. 5) anvisar 60 000 kr. till Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Utskottet
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag och yrkar därmed avslag på de motioner som i detta sammanhang begärt att bidrag till olika organisationer skall utgå med andra belopp än regeringen beräknat, nämligen motionerna 401, 1131 i vad avser punkten 2, 1153 och 1156. Utskottet har därmed inte underskattat vare sig det informationsarbete många av dessa organisationer utför eller de ekonomiska bekymmer flera av dem uppenbarligen har. Tvärtom står det för utskottet klart att flertalet av dessa frivilligorganisationer trots begränsade personella och ekonomiska resurser gör mycket förtjänstfulla insatser inom området för den utrikespolitiska informationen och därmed utgör väsentliga komplement till UD:s egen och Utrikespolitiska institutets verksamhet inom samma område. Utskottet har emellertid inte ingått i någon detaljprövning av dessa bidrag och deras inbördes fördelning. I övrigt kan konstateras att budgetförslaget i detta avsnitt genomgående präglas av återhållsamhet.
Utskottet erinrar samtidigt om de synpunkter det anfört under punkten 3 ovan rörande behovet av en översyn av den samlade svenska informationsverksamheten utomlands. Delvis är samma synpunkter som där anförts tillämpliga på den svenska verksamhet som nu diskuteras, nämligen informationen i Sverige om utrikespolitiska frågor och det internationella samarbetet. Även här är informationskanalerna många och arbetsfördelningen dem emellan i åtskilliga hänseenden oklar, varför en översyn av bidragsgivningen framstår som önskvärd.
I prop. 1975/76: 96 om viss ändrad organisation av utrikesdepartementet förutskickas, som tidigare nämnts, en sammanslagning av UD:s press- och informationsbyråer till en gemensam press- och informationsenhet. Både den organisationsutredning som legat till grund för förslaget och utrikesministern betonar att den nya enheten i ökad utsträckning bör ägna sig åt information till riksdag, myndigheter och allmänhet om utrikespolitiska frågor m. m. Förslaget i fråga torde dock inte medföra någon minskning i arbetsuppgifterna för vare sig Utrikespolitiska institutet eller de frivilligorganisationer som i detta sammanhang är aktuella. Det torde fastmer ge uttryck för övertygelsen att den utrikespolitiska informationen är av ständigt växande betydelse och alltmer efterfrågas och därför behöver utbyggas ytterligare. Även den u-lands -
UU 1975/76: 8
information som finansieras av SIDA-medel torde få ses som en del, och en mycket viktig sådan, av den utrikespolitiska informationsverksamhet i vid bemärkelse som bedrivs i vårt land. U-landsinformationen är för övrigt ett av de områden som den biståndspolitiska utredningen förväntas avge förslag om.
Beträffande motionerna vill utskottet i övrigt framhålla följande.
I motionen 549 har understrukits Svenska FN-förbundets behov av ytterligare medel för sin informations- och utbildningsverksamhet. Det framhölls i fjolårets budgetproposition att FN-förbundet bör vara det organ som i samråd med andra berörda institutioner har huvudansvaret för den allmänna informationen i Sverige om FN:s och dess fackorgans verksamhet. Förbundet har ett nära samarbete med SIDA rörande informationen om allmänna utvecklingsfrågor och FN-systemets utvecklingsbistånd, med UNESCO-rådet, UNICEF-kommittén och andra organ. I propositionen har föreslagits en 23-procentig uppräkning av statsbidraget till förbundet som förutsatts ge täckning för stigande löneoch administrationskostnader. Frågan om förbundet därutöver är i behov av statsmedel för att sättas i stånd att bedriva en informations- och utbildningsverksamhet av ett omfång och en kvalitet som svarar mot statsmakternas intentioner och allmänhetens efterfrågan torde få bedömas vid den allmänna överprövning av den utrikespolitiska informationen som utskottet i det föregående förordat.
I motionen 1131, punkten 1, begärs att riksdagen skall uttala sig för en utredning av den svenska UNICEF-kommitténs arbete med sikte på en förbättring av dess informationsresurser. Som bl. a. framgått av FNförbundets anslagsframställning för nästa budgetår, ger FN-förbundet i samarbete med svenska UNICEF-kommittén stort utrymme åt UNICEF i sin upplysningsverksamhet och fungerar som distributör av UNICEF:s publikationer i Sverige.
I motionerna 401 och 1153 yrkas avslag på förslaget i budgetpropositionen att lämna Europarörelsens svenska råd bidrag med 22 000 kr. under hänvisning till att dess styrelse i januari i år beslutat föreslå att rådet skall upplösas. Utskottet har erfarit att styrelsens beslut behöver underställas ett allmänt rådsmöte innan en eventuell upplösning kan effektueras. Rådets sekretariat har bl. a. fungerat som informationstjänst i Sverige för Europarådet. Hur denna Europarådsinformation i fortsättningen skall bedrivas torde få utredas av departementet.
I motionen 1153 har dessutom yrkats att statsbidragen till Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet skall höjas till dubbelt så höga belopp som under innevarande budgetår. I motionen 1156 har ett likartat yrkande beträffande Svenska freds- och skiljedomsföreningen framförts. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till vad som inledningsvis sagts, både beträffande det förtjänstfulla upplysningsarbete som
UU 1975/76: 8
dessa och andra organisationer bedriver och beträffande önskvärdheten av en samlad översyn av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen till de olika organisationer som verkar på det utrikespolitiska informationsområdet.
Mot bakgrund av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på anslagsyrkandena i motionerna 1975/76: 401, 1975/76: 1131 punkten 2, 1975/76: 1153 och 1975/76: 1156 till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 2 422 000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:401, 1975/76:549, 1975/76: 1131, 1975/76: 1153 och 1975/76: 1156 i övrigt ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkterna E 4—E 5) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar
1. till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut ett reservationsanslag av 4 847 000 kr.,
2. till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll ett förslagsanslag av 3 552 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
9. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten II: 5) och hemställer
att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Statens utlåningsfonder
10. Utrikesförvaltningens lånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten IV: 1) och hemställer
att riksdagen till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 kr.
Stockholm den 12 februari 1976
På utrikesutskottets vägnar ARNE GEIJER
UU 1975/76: 8
11 Närvarande: herr Arne Geijer i Stockholm (s), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c), herrar Hernelius (m), Lange (s), Antonsson (c), fru Lewén-Eliasson (s), herr Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s), Turesson (m), Korpås (c), Hellström (s), Ericson i Örebro (s) och Ullsten (fp)
Särskilt yttrande
vid punkten 9 (Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen) av herrar Hernelius och Turesson (m): Kostnaderna för beskickningslokalen i Hanoi är exceptionellt höga och i förhållande till motsvarande kostnader för liknande byggnader på annat håll oproportionerliga. Delvis beror detta på att inom beskickningsområdet bostäder skall beredas för personal, sysselsatt inom biståndsverksamheten i DRV. Under sådana förhållanden borde en del av kostnaderna täckas av biståndsmedel.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760049