Med anledning av motioner angående skolutbildningens internationalisering

UbU 1975/76:1

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:1

med anledning av motioner angående skolutbildningens internationalisering

Motionerna

1975: 358 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om gymnasial engelskspråkig undervisning,

1975: 362 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att universitetskanslersämbetets internationaliseringsutrednings betänkande jämte inkomna remissvar översänds till skolöverstyrelsen med begäran om förslag för en ökad internationalisering av utbildningen i skolan.

International Baccalaurcatc

International Baccalaureate är en internationell studentexamen som omfattar sex ämnen. Tre av dessa ämnen skall ha studerats på en högre nivå (higher level) och tre på en lägre nivå (subsidiary level). Utöver dessa sex ämnen skall eleverna ha inhämtat en kurs i ”theory of knowledge”, närmast omfattande ämnesområdena etik och filosofi, samt ha studerat estetiska ämnen.

Endast elever som bedrivit studier enligt en utbildningsplan som kunnat anslutas till International Baccalaureate får examineras. Enligt ett uttalande i juli 1975 från International Baccalaureate Office, Genéve, är den som genomgått den engelskspråkiga utbildningen i Stockholms kommun i princip berättigad att deltaga i examinationen för International Baccalaureate.

Den europeiska konventionen rörande likvärdighet av betyg för tillträde till universitet avser endast de västeuropeiska länderna. International Baccalaureate äger giltighet inom en vidare krets av länder.

Utskottet

Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) internationaliseringsutredning (IU) har år 1974 avlämnat sitt slutbetänkande Utbildningens internationalisering (UKÄ-rapport nr 21). IU:s huvuduppgift har varit att analysera motiven och målen för ökad internationalisering på den högre utbildningens område och att framlägga därav föranledda förslag. IU

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 1

UbU 1975/76:1

konstaterar i sitt slutbetänkande att skolutbildningens internationalisering är grunden för en internationalisering av universiteten och understryker bl. a. starkt att skolväsendet intar en nyckelposition när det gäller att ge medborgarna i ett samhälle ett internationellt perspektiv på tillvaron. Mot bakgrund härav anses i motionen 1975: 362 att IU:s förslag jämte remissyttrandena över desamma bör överlämnas till skolöverstyrelsen (SÖ) med begäran att en handlingsplan upprättas för en ökad internationalisering av utbildningen inom SÖ:s verksamhetsområde.

Internationalisering innebär främst ett nytt synsätt. Det är inte i första hand fråga om att ta bort delar av läroplanernas nuvarande kursinnehåll och ersätta dem med annat utan att göra lärostoffet mer meningsfullt genom att sätta in det i ett vidare, internationellt sammanhang. SÖ, som enligt uppgift i det fortlöpande läroplansarbetet prioriterat de internationella frågorna när det gäller de övergripande målen, tillsatte i oktober 1974 en arbetsgrupp för internationalisering av undervisningen. Gruppen har enligt sina direktiv att utarbeta studiegångar, som skall innefatta konkreta planeringsförslag avseende internationalisering inom flertalet ämnen inom ungdomsskolan. Arbetsgruppen skall vidare utvärdera och förteckna material rörande undervisningens internationalisering samt pröva utarbetade förslag vid ett antal försöksoch demonstrationsskolor inom lärarhögskoleorganisationen.

Enligt vad utskottet erfarit har bl. a. vid lärarhögskolan i Stockholm initiativ tagits till en ökad internationalisering av den grundläggande klasslärarutbildningen. När det gäller fortbildningen av lärare har SÖ i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 begärt medel för särskilda insatser beträffande skolutbildningens internationalisering.

SÖ har slutligen startat ett forsknings- och utvecklingsprojekt benämnt ”Internationalisering av folkbildningsarbetet”, innefattande bl. a. folkhögskolan och studiecirkel verksamheten.

Utskottet har uppfattningen att undervisningens internationalisering i gymnasieskola och grundskola bör ägnas samma intresse och omsorg som övriga viktiga övergripande mål för skolan. Med hänsyn emellertid till de åtgärder som redan vidtagits av SÖ för att främja en internationalisering av utbildningen inom SÖ:s verksamhetsområde anser utskottet att motionen 1975: 362 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I motionen 1975: 358 tas upp en specialfråga, nämligen utformningen av den engelskspråkiga gymnasiala utbildningen i Sverige och möjligheten att avsluta den med den s. k. International Baccalaureate. Enligt motionärerna bör SÖ få i uppdrag att komma med ett förslag i ärendet.

UbU 1975/76: 1

3 Statsmakterna fattade år 1973 beslut i fråga om engelskspråkig gymnasial utbildning anordnad av Stockholms kommun (prop. 1973: 77, UbU 1973: 29, rskr 1973: 243). Tim- och kursplaner för utbildningen överensstämmer i sina huvuddrag med dem som gäller för den naturvetenskapliga linjen. Den mest väsentliga skillnaden är att engelska läses som modersmål, svenska som C-språk. Genom vissa justeringar i orienteringsämnena har nationella moment tonats ned och internationella framhävts. Undervisningen sker på engelska. Då det gäller allmän behörighet till högre studier i Sverige är linjen jämställd med reguljära treåriga linjer i gymnasieskolan.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms skoldirektion till SÖ ingivit en till utbildningsdepartementet ställd och den 11 september 1975 daterad skrivelse vari direktionen bl. a. anmält sin avsikt att få den engelskspråkiga linjen ansluten till den s. k. International Baccalaureate. Motivet för en sådan anslutning är att den bidrar till att linjens elever så smidigt som möjligt kan gå över till fortsatta studier i andra länder. Skoldirektionen anför vidare: ”Eftersom den engelskspråkiga linjen är inrättad som en service åt utländska familjer som i olika uppdrag tillfälligt vistas i Sverige bör en anslutning till examenssystemet ej betraktas som ett avsteg från den allmänna principen om gymnasieskolans examensfrihet. Det bör givetvis stå eleverna fritt att undergå examinationen. ”

Utbildningens internationalisering främjas i flertalet fall genom vidgad akademisk ekvivalens — rätt att överföra betyg eller examina förvärvade i ett land för tillträde till universitet och högskolor i annat land. Utskottet, som noterat att skoldirektionens åtgärder föranletts av elevers och föräldrars önskemål, vill se möjligheten för eleverna vid den engelskspråkiga gymnasiala utbildningen i Stockholm att komplettera sitt avgångsbetyg med International Baccalaureate som ett led i strävandena att erbjuda vidgade praktiska möjligheter till en övergång mellan studier i Sverige och i annat land och har ingen principiell erinran häremot.

Med hänvisning till vad som sålunda redovisats i ärendet finner utskottet att motionen 1975: 358 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975: 362,

2. att riksdagen avslår motionen 1975: 358.

Stockholm den 4 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

UbU 1975/76:1 4

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 750054