Med anledning av motioner om fysisk träning m. m.
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:13
med anledning av motioner om fysisk träning m. m.
UbU 1975/76:13
Motionerna
1975: 124 av herr Norrby m. fl. (c) vari hemställs — med hänvisning till den till kulturutskottet remitterade motionen 1975: 85 — att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
1. att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta förslag till lämpliga studievägar, anpassade efter elitidrottsmännens krav och förutsättningar, inom gymnasieskola och folkhögskola i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta förslag till lämpliga utbildningslinjer, anpassade efter elitidrottsmännens erfarenheter, krav och förutsättningar, på högskolenivå i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. initiativ för en intensifierad idrottsvetenskaplig forskning såväl nationellt som på nordisk basis,
1975: 824 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att i enlighet med vad som anförts i motionen förlänga gymnastiklektionerna från 40 till 60 minuter samt i övrigt göra en genomgripande översyn av gymnastik och idrott i skolan,
1975: 1363 av herr Gernandt (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
1. om utredning och förslag beträffande ökad fysisk träning i samhällets regi av ungdom i tidigare och senare uppväxtåren,
2. om utredning och förslag beträffande särskild undervisning i fysisk träning för elever som av olika skäl har svårigheter att delta i obligatorisk fysisk träning.
Utskottet
Frågor om idrottsvetenskaplig forskning, om kombination av gymnasiala och eftergymnasiala studier med verksamhet inom elitidrott, om skolans undervisning i gymnastik och idrott samt om fysisk träning i samhällets regi m. m. tas upp i tre motioner.
I motionen 1975: 124 (yrkandet 3) begärs en ökad satsning på idrottsvetenskaplig forskning.
Vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm finns för närvaran1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 13
UbU 1975/76:13
de personella och materiella resurser för forskning på det i motionen berörda området. På högskolans personalförteckning upptas bl. a. en tjänst för professor och två tjänster för biträdande professor. Enligt inhämtade uppgifter är forskningen inriktad på sådana frågor som träningens fysiologi, neurofysiologi, arbetsförmågans beroende av kost och vätsketillförsel, acklimatiseringsfrågor, testmetoder m. m. Ett intimt forskningssamarbete sker med den arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen. I sammanhanget bör nämnas att Sveriges riksidrottsförbund år 1972 inrättat ett idrottens forskningsråd och att Riksidrottsförbundet i sin budget avsätter särskilda medel för idrottsvetenskaplig forskning, enligt uppgift för närvarande 600 000 kr. Rådets medlemmar, som tillsätts av riksidrottsförbundet, representerar beteendevetenskap, fysiologi, medicin, ortopedisk kirurgi samt teknisk forskning.
Med hänvisning till dels de initiativ som redan tagits av Riksidrottsförbundet i vad gäller idrottsvetenskaplig forskning, dels den forskning som bedrivs för statliga medel vid bl. a. gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm avstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motionen 1975: 124.
I samma motion förs vidare fram förslag om utbildningslinjer på högskolenivå som är anpassade efter elitidrottsmännens erfarenheter, krav och förutsättningar (yrkandet 2).
Inom den grundläggande utbildningen på de områden som universiteten nu ansvarar för eftersträvar man att tillrättalägga studierna så att det skall vara möjligt att förena dem med arbete på hel- eller deltid eller med annan verksamhet genom att undervisning i stor utsträckning anordnas i långsam studietakt och/eller på kvällstid. En bärande princip i det pedagogiska utvecklings- och förnyelsearbete som präglar undervisningen vid universiteten är att de speciella erfarenheter och kunskaper som deltagarna förvärvat genom arbete eller annan verksamhet så långt som möjligt skall tillvaratas i utbildningen. I ökande takt tillskapas, i synnerhet inom de filosofiska fakulteterna, studiekurser som syftar till att i utbildningssituationen föra samman de kunskaper som lärare och forskare inom högskolan har rörande ett problemområde med de särskilda insikter och erfarenheter i form av praktiskt arbete eller annan verksamhet som deltagare i kurserna kan ha.
Den av riksdagen nyligen beslutade reformen av högskoleutbildningen innebär bl. a. att man skall underlätta för den studerande att kombinera och tillgodoräkna utbildning inom olika delar av den nya högskolan (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Lärarutbildningskommittén (LUK) drog i sitt utredningsarbete upp riktlinjer för ett antal studiekurser om 20 poäng på högskolenivå inom idrotts- och arbetsvetenskapliga ämnesområden (SOU 1972: 92 och 93). Regeringen har sedermera uppdragit åt styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna att
UbU 1975/76:13
senast den 1 september 1976 inkomma med förslag till dels försöksverksamhet med tvåämnesutbildning av gymnastiklärare, dels påbyggnadskurser i idrott.
Med hänvisning till vad som redovisats i ärendet föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet 2 i motionen 1975: 124.
Sveriges riksidrottsförbund anordnar i samarbete med ett antal kommuner försöksverksamhet med kombinerad utbildning och idrottsträning. Verksamheten är upplagd så att kommunen svarar för skolutbildningen i kommunens skolor medan Riksidrottsförbundet och respektive specialförbund svarar för planering och genomförande av idrottsträningen samt för kostnaderna för densamma.
I motionen 1975: 124 (yrkandet 1) begärs att skolöverstyrelsen (SÖ) skall få i uppdrag att tillsammans med Riksidrottsförbundet föreslå studievägar inom gymnasieskola och folkhögskola, anpassade efter elitidrottsmännens krav och förutsättningar.
Frågor om kombination av elitidrott och utbildning i gymnasieskolan har utskottet tidigare behandlat i betänkandet 1973: 18.
Inom SÖ har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att analysera resultaten av den nyssnämnda försöksverksamheten och framlägga förslag om riktlinjer rörande kombination av skolutbildning och elitidrott, i första hand för den aktiva elitidrottsungdomens gymnasieskolutbildning. I arbetsgruppen finns Sveriges riksidrottsförbund och Svenska kommunförbundet representerade.
Folkhögskoleutredningen skall utreda vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv och utbildningssamhälle. Det kan dock tilläggas att folkhögskolan är en skolform utan centralt fastställda läroplaner och att idrottsrörelsen förfogar över ett antal folkhögskolor. Eftersom varje skola inom de gränser som anges i folkhögskolestadgan själv utformar sitt program har idrottsrörelsen redan nu möjligheter att påverka utvecklingen inom folkhögskolan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975: 124.
Enligt motionen 1975: 1363 kan vad som försummas av fysisk träning under uppväxtåren inte kompenseras vid vuxen ålder. Motionären kräver därför en obligatorisk undervisning i ämnet gymnastik för alla i skolan och anser att en rad stimulans- och resursåtgärder bör sättas in för att öka elevernas motivation för fysisk träning.
Även om det inte är möjligt för utskottet att verifiera motionärens hypotes att försummelser i fråga om fysisk träning under uppväxtåren aldrig senare kan kompenseras delar utskottet uppfattningen att regelbunden fysisk aktivitet krävs för att en individs fysiska anlag skall kunna utvecklas och utnyttjas maximalt. Timplanerna i skolan är således i regel så konstruerade att antalet träningstillfällen per vecka i gym -
UbU 1975/76:13
nastik skall kunna vara tre för att tillgodose grundläggande fysiologiskmedicinska synpunkter.
Vid försök med en friare resursanvändning av det slag som utredningen om skolans inre arbete (SIA) föreslagit kan även gymnastikämnet få del av förstärkningsresursen.
Vid lärarhögskolorna i Umeå, Stockholm och Göteborg pågår för närvarande olika utvecklingsprojekt inom gymnastik och idrott. Frågor som särskilt uppmärksammats rör bl. a. identifiering av svagmotiverade och svagpresterande elever i gymnastik i syfte att finna åtgärder till ökad stimulans och aktivering. Det senare arbetet sker i nära samarbete mellan gymnastiklärare, skolsköterskor och annan skolpersonal.
Utskottet vill påpeka att det redan nu finns möjligheter till samordnad specialundervisning i gymnastik för handikappade elever i både grundskola och gymnasieskola. Denna specialundervisning i gymnastik infördes 1972 i grundskolan och 1974 i gymnasieskolan. Den innebär att alla elever har möjlighet att utöva någon form av fysisk aktivitet i skolan. Till en början sker detta som stödundervisning i mindre grupper. Efter en tid blir det sedan möjligt för dessa elever att gymnastisera tillsammans med kamraterna i den reguljära undervisningen.
Med hänvisning till förefintliga utredningsförslag samt till vad utskottet anfört beträffande bl. a. samordnad specialundervisning i gymnastik anser utskottet att motionen 1975: 1363 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
När det slutligen gäller motionen 1975: 824 vill utskottet erinra om dels att SÖ tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera nuvarande schemaläggning för ämnet gymnastik och ge förslag till schemalösningar som ger bättre möjligheter att utnyttja gymnastikämnets hela lektionstid för fysisk träning, dels att SÖ utarbetat ett nytt förslag till läroplanssupplement för ämnet gymnastik vilket för närvarande utprövas. Vidare har efter beslut av riksdagen regeringen den 15 maj 1975 uppdragit åt skolöverstyrelsen att anordna kompetensgivande fortbildningskurser i gymnastik för sådana mellanstadielärare som endast genomgått orienteringskurs i ämnet (UbU 1975: 10, rskr 1975: 104). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 824.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande idrottsvetenskaplig forskning avslår motionen 1975: 124 yrkandet 3,
2. att riksdagen beträffande viss högskoleutbildning avslår motionen 1975: 124 yrkandet 2,
3. att riksdagen beträffande viss gymnasieskolutbildning m. m. avslår motionen 1975: 124 yrkandet 1,
4. att riksdagen beträffande fysisk träning avslår motionen 1975: 1363,
UbU 1975/76:13
5. att riksdagen beträffande gymnastikundervisning i skolan avslår motionen 1975: 824.
Stockholm den 18 november 1975
På utbildningsutskottets vägnar THORSTEN LARSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s) och Forslund (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 750059