Med anledning av motioner om vissa läroplansfrågor m. m.
UbU 1975/76:15
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:15
med anledning av motioner om vissa läroplansfrågor m. m.
Motionerna
1975: 47 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande utökad trafikundervisning i grund- och gymnasieskola samt införande av körkortsutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning,
1975: 48 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag om ett skolsystem där utbildningen i alternativa skolor möjliggörs,
1975: 157 av herr Alftin m. fl. (s) vari hemställs — med hänvisning till den till trafikutskottet remitterade motionen 1975: 166 — att riksdagen hos regeringen begär en utredning som syftar till att medel ställs till förfogande för ökad trafikutbildning i grundskolan,
1975: 158 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.
hos regeringen anhåller om en översyn av gymnasieskolans 3- och 4-åriga naturvetenskapliga och tekniska linjers innehåll och konstruktion (yrkandet 5),
2. hos regeringen anhåller om en kartläggning av orsakerna till de senaste årens utveckling av efterfrågan på olika linjer inom gymnasieskolan (yrkandet 6),
3. hos regeringen anhåller om åtgärder, som tryggar enskilda skolors fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter (yrkandet 8),
1975: 209 av fru Mogård (m) och herr Nyhage (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att en statlig konsulentorganisation inrättas för intellektuellt utvecklingshämmade och därmed jämförliga elever i grundskolan och gymnasieskolan,
1975: 267 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om försöksverksamhet med variabel tidpunkt för genomgång av grundskolans årskurs 8—9 och åtgärder med anledning därav,
1975:269 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för
1. att kuratorsverksamheten i skolorna skall finansieras med statsmedel,
2. att en statlig reglering av löner och behörighet för skolkuratorer införs,
1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 15
UbU 1975/76:15
1975: 270 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
1. beträffande ämnet religionskunskap i grundskolan en översyn av lärostoff och undervisningsmetodik i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att läromedlen för ämnet religionskunskap i grundskolan ses över i vad avser stoffmängd, stoffurval, helhetsbild etc.,
3. en anpassning av lärarutbildningen till den nya undervisningssituationen i grundskolan och till de svårigheter som möter lärama vid undervisningen i ämnet religionskunskap, varvid de förslag, som framförts i motionen beträffande lärarutbildningen, bör prövas,
4. att fortbildningsverksamheten för lärare som i grundskolan undervisar i ämnet religionskunskap byggs ut och anpassas till föreliggande behov,
1975: 364 av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att skolöverstyrelsen får i uppdrag att medge skolstyrelsen i Norrköping att anordna begärd försöksundervisning i handskrivning och att även tilldela den erforderliga anslag för detta försök,
1975: 534 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
1. uttalar att de riktlinjer för skolans undervisning avseende objektivitet som anges i läroplanerna skall gälla all skolans verksamhet,
2. uttalar att medverkan i skolan av politiska organisationer får ske först på grundskolans högstadium,
3. hos regeringen begär att anvisningar i anslutning till riksdagens beslut härom meddelas berörda parter,
1975: 546 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna det ökade behovet av språkvård inom undervisningen,
1975: 801 av herrar Enlund (fp) och Remgård i Falkenberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i läroplan för grundskolan så att den frivilliga undervisningen i musik kan utvidgas i enlighet med vad som anges i motionen,
1975: 805 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att särskild prövning eller fyllnadsprövning enligt bestämmelserna för grundskola och gymnasieskola samt för kommunal och statlig vuxenutbildning inte skall vara förenad med någon avgift,
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utforma reglerna för sådan prövning så att ett slopande av avgiften inte leder till orimliga konsekvenser beträffande ”chansprövningar”,
UbU 1975/76:15
1975: 1346 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs — med hänvisning till den till civilutskottet remitterade motionen 1975: 1751 — att riksdagen beslutar att ”ekologi” införs som obligatoriskt undervisningsämne i grundskola och gymnasieskola,
1975: 1350 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs — med hänvisning till den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1235 — att riksdagen hos regeringen anhåller om att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att vid den fortlöpande läroplansöversynen beakta vad i motionen anförts beträffande ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket som förmedlar kunskaper i barnkunskap, hushållskunskap, textil-, trä- och metallslöjd för grundskolan och gymnasieskolan,
1975: 1372 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs — med hänvisning till den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1259 — att riksdagen begär att regeringen i form av tilläggsdirektiv ger skolhälsovårdsutredningen i uppdrag att göra en översyn av vad som inom ramen för skolhälsovården kan göras för att ge elever tillfredsställande gynekologisk rådgivning och vård,
1975: 1375 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att trafikundervisning skall ingå som en obligatorisk del i samtliga läroplaner från förskolan till gymnasiet,
2. att ett erforderligt antal lärare specialutbildas för att svara för undervisningen i trafikkunskap och att dessa också ansvarar för att trafikundervisningen delges eleverna,
3. att någon form av bevis utfärdas på såväl de teoretiska som de praktiska kunskaperna hos eleverna,
1975: 1403 av herr Oskarson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att den etik som utgör grunden för vårt kulturarv skall vara normgivande för skolans fostrande gärning,
1975:1423 av fru Tillander m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att motionen överlämnas till mål- och utvärderingskommittén för beaktande,
1975: 1426 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen begär att invandrarbarnens skolsituation blir föremål för översyn,
1975: 1429 av herr Wikström (fp) vari hemställs att riksdagen begär försöksverksamhet med vidgad samverkan mellan skola och arbetsliv i syfte att öka praktikinslagen i utbildningen i grundskola och gymnasieskola.
2t Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 15
UbU 1975/76:15
4 Utskottet
I detta betänkande behandlas ett antal motioner som rör grundskolans och gymnasieskolans läroplaner m. m.
Allmänna frågor
I motionen 1975: 1403 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att den etik som utgör grunden för vårt kulturarv skall vara normgivande för skolans fostrande gärning.
Arbetet i skolan bygger på vissa grundläggande värderingar. Dessa beskrivs i läroplanen för grundskolan (Lgr 69) dels i kapitlet Allmänna mål och riktlinjer, dels i anvisningar för de enskilda ämnena. Respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och för rätten till personlig integritet är en sådan grundvärdering. Skolan skall vidare enligt Lgr 69 ge eleven en god uppfattning om de värderingar och principer som bär upp rättsordningen i vårt demokratiska samhälle. Eleven måste, heter det, bli fullt medveten om innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och om konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. I anvisningarna för undervisningen i ämnet samhällskunskap i grundskolan uttalas: ”Förmåga att leva samman i grupper, vilja till samarbete, förståelse och respekt för normer, hänsyn till andra, känsla för det gemensamt ägda eller anförtrodda och självständigt ställningstagande är centrala mål för denna undervisning.”
Såvitt utskottet kunnat finna föreligger överensstämmelse mellan de redovisade värderingarna och den etik som utgör grunden för vårt kulturarv. Med hänvisning till detta konstaterande och då utskottet inte delgivits några uppgifter som tyder på att undervisningen i skolan skulle bedrivas på annat sätt än som förutsatts i Lgr 69 påkallar yrkandet i motionen 1975: 1403 inte någon riksdagens åtgärd. I övrigt hänvisar utskottet till vad utskottet i betänkandet 1971: 1 (s. 12—13) anförde med anledning av motionen 1971: 890.
Enligt motionen 1975: 1423 bör en bättre balans mellan teori och praktik komma till stånd i grundskolan. I motionen 1975: 1429 föreslås att försöksverksamhet anordnas i grundskolan och gymnasieskolan med olika modeller för en praktisk yrkeskontakt.
Frågor om praktiska inslag i undervisningen på grundskolans högstadium har utskottet tidigare behandlat i betänkandena UbU 1972: 45 (s. 3—4) och 1974: 11 (s. 8—10).
Utskottet anförde således år 1972 bl. a. följande: ”Enligt mål och riktlinjer för grundskolan (Lgr 69, s. 10) måste den yttre organisationen och det inre arbetet för skolan formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar
UbU 1975/76:15
den personliga utvecklingen. Inom ramen för här återgiven huvudprincip i läroplanen bör skolöverstyrelsen då kursplanernas anvisningar och kommentarer ses över tillmäta de praktiska momenten i skolundervisningen ökad betydelse, varvid bör beaktas att elever med olika anlag skall kunna finna en för dem tillfredsställande studiemotivation. Inom överstyrelsen pågår en läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Här framlagda synpunkter beträffande ökade praktiska moment i skolarbetet bör särskilt beaktas i den fortlöpande läroplansöversynen. Arbetet med denna översyn bör bedrivas i samråd med SIA. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av motionerna 1972: 502 och 1972: 690 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört om inriktningen av den fortlöpande översynen av grundskolans läroplan.” Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1972: 287).
År 1974 anförde utskottet i ärendet: ”Med anledning av motionerna 1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 och i avvaktan på statsmakternas beslut i anledning av förslag från SIA och SSK samt dessa besluts ikraftträdande vill utskottet erinra om vad utskottet uttalade i betänkandet UbU 1972:45 angående teoretiska och praktiska inslag i undervisningen. Utskottet framhöll bl. a. att skolöverstyrelsen bör, när kursplanernas anvisningar och kommentarer ses över, tillmäta de praktiska momenten i skolundervisningen ökad betydelse. Enligt utskottets mening bör värdefulla erfarenheter kunna erhållas om, som ett led i den inom överstyrelsen pågående läroplansuppföljningen för grundskolan (LUG), nu i ett antal högstadieskolor en ökning av de praktiska inslagen i undervisningen prövas. Ett alternativ bör därvid kunna vara att — såsom nämns i motionen 1974: 1035 — modifiera timplanen så att härav intresserade elever får del av en sådan ökning. En annan typ av försöksverksamhet bör kunna avse de elever som i annat fall inte skulle fullfölja den sista årskursen eller skulle ha medgivits s. k. jämkad studiegång under denna årskurs. Försöket bör i detta alternativ utformas som ett program med en utökad praktisk yrkesorientering under en något längre tid än vad som nu är möjligt. Skolan bör härvid ha skyldighet att kontinuerligt under det sista skolåret men även efter detsamma följa eleverna och därvid se till att de bereds möjlighet att ta igen de delar av studieprogrammet som inte genomgåtts under den sista årskursen. Även andra utformningar av försök, som utgår från den grundläggande förutsättningen att alla elever skall få en likvärdig studiegång, är givetvis tänkbara. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 anfört beträffande praktiska inslag på grundskolans högstadium.” Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1974: 120). Kungl. Maj:t uppdrog i maj 1974, under erinran om vad utskottet anfört, åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utforma och inkomma med förslag rörande olika
UbU 1975/76:15
modeller för försöksverksamhet med ökning av de praktiska inslagen i undervisningen på grundskolans högstadium.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ), SÖ och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beslöt år 1973 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att utreda vissa praktikfrågor. Arbetsgruppen har i juni 1975 avgivit en rapport benämnd ”Praktik”. Rapporten innehåller bl. a. en kartläggning av nuvarande behov av obligatorisk praktik inom olika skolformer från universitet och högskolor till grundskola. Det årliga behovet i dag uppges vara 3,6 miljoner praktikveckor, vilket efter omräkning innebär en arbetskraftsvolym av ca 80 000 årsarbetare, dvs. 2 procent av arbetskraften i landet. Rapporten behandlar bl. a. olika former av praktik, efterfrågan och tillgång på praktik, arbetsförmedlingens praktikförmedlingsverksamhet, praktikförmedling med utlandet, organisation för samverkan samt ersättningsnormer.
Även frågor om praktiska inslag i undervisningen på gymnasial och eftergymnasial nivå har utskottet behandlat tidigare, nämligen i betänkandena 1972: 45 (s. 9—10) och 1975: 17 (s. 46, 51—52).
Med hänvisning till vad utskottet i tidigare betänkanden uttalat beträffande praktiska inslag i undervisningen och till att nämnda rapport ”Praktik” ännu inte hunnit bli föremål för ställningstaganden anser utskottet att motionerna 1975: 1423 och 1975:1429 bör avslås av riksdagen.
Försöksverksamhet med variabel tidpunkt för genomgång av årskurserna 8 och 9 föreslås i motionen 1975: 267. Utskottet avstyrker yrkandet med erinran om att förslag från utredningen om skolans inre arbete (SIA) för närvarande bereds inom utbildningsdepartementet.
Enligt motionen 1975: 269 är skillnaderna stora mellan olika kommuner dels när det gäller antalet skolkuratorer i förhållande till antalet skolbarn i kommunen, dels när det gäller bestämmelser beträffande behörighet till tjänst som skolkurator. I motionen krävs att behörighet till tjänst som skolkurator regleras genom statliga bestämmelser och att lön till skolkurator fastställs efter förhandling med statens avtalsverk. Vidare bör regler finnas för statsbidrag till tjänst som skolkurator. Som skäl för dessa krav anger motionärerna att skolkuratorsverksamheten inte bör vara beroende av lokala initiativ.
Utskottet, som erinrar om att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågor om statsbidrag till skolverksamheten med utgångspunkt i ett ökat ansvarstagande för kommunerna, anser att riksdagen bör avslå motionen 1975: 269.
Förslag om en statlig konsulentorganisation för intellektuellt utvecklingshämmade och därmed jämförliga elever i grundskolan
UbU 1975/76:15
och gymnasieskolan förs fram i motionen 1975: 209. Utskottet, som anser att ställning till yrkandet inte kan tas förrän beslut föreligger med anledning av den till nästa år aviserade propositionen om skolans inre arbete, är inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd i frågan och avstyrker därför bifall till motionen 1975: 209.
Invandrarbarnens skolsituation tas upp i motionen 1975: 1426. Den fråga som diskuteras i motionen, nämligen hur sexualundervisningen för invandrarbarnen skall anordnas, har behandlats av utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) i betänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974: 59). Remissyttranden över betänkandet har avgetts av bl. a. SÖ och arbetsgruppen för sexual- och samlevnadsfrågor bland invandrare. Med hänvisning till pågående beredningsarbete inom utbildningsdepartementet avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1975: 1426. I detta sammanhang erinras om att en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har lagt fram förslag beträffande invandrarbarnens skolgång (Ds U 1975: 13). Även detta förslag bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.
Med utgångspunkt i dels bestämmelserna i 5 kap. 1 § skolförordningen enligt vilka arbetet i grundskolan skall anpassas till elevernas ålder samt varje elevs förutsättningar, dels uttalanden i läroplanerna yrkas i motionen 1975: 534 att riksdagen skall uttala att medverkan i skolan av politiska organisationer får ske först på grundskolans högstadium samt att läroplanens riktlinjer beträffande objektivitet i skolans undervisning skall gälla all skolans verksamhet.
Enligt de allmänna anvisningarna i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan ankommer det på skolans personal att i undervisningen informera om de politiska partierna och deras arbete. Frågan om hur skolans politiska samhällsinformation skall kunna kompletteras med medverkan från politiska ungdomsförbund behandlas för närvarande av SÖ.
Det förslag till anvisningar beträffande de politiska ungdomsorganisationernas medverkan i skolans samhällsinformation, som SÖ utarbetat och som nyligen varit föremål för remiss, avser enligt vad utskottet erfarit grundskolans högstadium och gymnasieskolan. När det gäller kravet på objektivitet i informationen hänvisas i Sö:s nämnda förslag till vad som sägs i läroplanerna om objektivitet, saklighet och allsidighet. Utskottet utgår från att ifrågavarande anvisningar också i sin slutliga form kommer att svara mot de krav som ställs i dels bestämmelserna i 5 kap. 1 § skolförordningen, dels gällande läroplaner och anser därför att några särskilda uttalanden av i motionen begärt slag inte behövs. Yrkandena i motionen 1975: 534 kan därför avslås av riksdagen.
UbU 1975/76:15
8 I motionen 1975: 158 (yrkandena 5 och 6) begärs en översyn av den treåriga naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjens innehåll och konstruktion samt en kartläggning av orsakerna till de senaste årens utveckling av efterfrågan på utbildning på olika linjer inom gymnasieskolan.
SÖ har tillsatt arbetsgrupper inom den naturvetenskapliga sektom för läroplansarbete i matematik och naturorienterande ämnen på grundskolans högstadium, i matematik och orienteringsämnen på låg- och mellanstadiet, i matematik för samtliga kurser på gymnasieskolans olika linjer, i kemi för de naturvetenskapliga och tekniska linjerna samt i biologi för den naturvetenskapliga linjen. Avsikten är att basfärdigheter och baskunskaper klarare skall betonas i samtliga nämnda ämnen.
Inom SÖ pågår vidare en successiv läroplansuppföljning i vad gäller ämnesstoff m. m. för gymnasieskolans olika linjer.
Den i motionen 1975: 158 berörda frågan om orsakerna till de senaste årens utveckling av efterfrågan på utbildning på olika linjer i gymnasieskolan studeras också av SÖ, vilket framgår av dels inledningen till SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1976/77, dels publicerade delrapporter från större projekt.
Enligt utskottets mening har motionärerna tagit upp en väsentlig fråga till vilken utskottet torde få anledning att återkomma under våren 1976. Det bör emellertid påpekas att frågan om den naturvetenskapliga undervisningens situation i gymnasieskolan inte endast är en gymnasieskolfråga utan även har nära samband med frågor om formen och innehållet för den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte nu berett att förorda den översyn och den kartläggning som motionärerna föreslår. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandena 5 och 6 i motionen 1975: 158.
1 motionen 1975: 48 begärs utredning och förslag beträffande statsbidrag till s. k. alternativ skola. Åtgärder som tryggar enskilda skolors fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter krävs i motionen 1975: 158 (yrkandet 8).
Skolplikt kan fullgöras i enskild statsunderstödd skola. Skolplikt kan vidare fullgöras i enskild skola som inte får statsbidrag, om skolstyrelsen godkänt skolan för ändamålet. Enligt bestämmelserna i 34 § skollagen (1962: 319) skall godkännande meddelas, om skolans undervisning till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar grundskolans och skolan förestås av person vilken äger erforderlig skicklighet för undervisningen och är väl lämpad att förestå skola. Den närmare innebörden av dessa bestämmelser framgår av vad föredragande statsrådet anfört i propositionen 1962: 54 (s. 365—366) och 1962: 136 (s. 60), vilka uttalanden riksdagen lämnat utan erinran. Departements -
UbU 1975/76:15
chefens principiella tillstyrkan i sistnämnda proposition av skolberedningens förslag beträffande godkännande av skola innebär att hinder för godkännande inte föreligger på grund av sådana avvikelser i kursinnehåll som föranleds av att undervisningen bygger på annan religiös eller filosofisk övertygelse än som ligger till grund för det svenska skolväsendet i allmänhet. Ett av motiven för beredningens förslag var därvid att Sverige måste iaktta sina internationella förpliktelser enligt främst artikel 2 i det första tilläggsprotokollet den 11 januari 1952 till Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (SOU 1961: 30 s. 553 och 813).
Frågan om statsbidrag till enskild skola behandlades av 1962 års riksdag (SäU 1962: 1 s. 176 och s. 232 punkt 30). För att statsbidrag skall kunna utgå till viss skola där skolplikt fullgörs krävs beslut av riksdagen.
Utskottet erinrar om att motionsyrkande som svarar mot önskemålet i motionen 1975: 48 behandlades av riksdagen såväl år 1971 som år 1972 (UbU 1971: 1 och 1972:2) och då avslogs. Med erinran härom och om de organisatoriska konsekvenser som en vidgad möjlighet till statsunderstödd enskild undervisning skulle få för det svenska skolväsendet avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 48.
Ett yrkande som svarar mot kravet i motionen 1975: 158 behandlades av utskottet under 1974 års riksdag. Utskottet ansåg därvid att SSK borde få i uppdrag att se över formerna för givande av statsbidrag till statsunderstödd enskild utbildning (UbU 1974: 25, rskr 1974: 211). Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Kungl. Maj:t har i maj 1974 givit nämnda uppdrag till SSK. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motionen 1975: 158.
Vissa läroplansfrågor
Enligt motionen 1975: 546 bör skolan i större utsträckning än för närvarande lära eleverna att behandla svenska språket korrekt. Att kunna tala och skriva vårdat anses vara en förmån, som alla bör ha rätt till.
I Göteborg finns det sedan år 1972 ett utvecklingsblock med inriktning på kommunikationsfärdighetema. Utvecklingsarbetet, som beslutats av SÖ:s pedagogiska nämnd, avser årskurserna 1—12 men dess tyngdpunkt ligger på grundskolans låg- och mellanstadier.
Därtill kommer att i fråga om flertalet ämnen i grundskolan pågår inom SÖ ett arbete, som i större eller mindre omfattning gäller målprecisering, angivande av basfärdigheter och baskunskaper, förslag till arbetssätt och förslag till studiegångar. När det gäller ämnet svenska slutbearbetas enligt vad utskottet erfarit för närvarande ett material med arbetsnamnet ”Basfärdigheter i svenska — ett diskussionsunderlag
UbU 1975/76:15
gällande språkutveckling i skolan”. I detta torde även komma att beröras i vilken utsträckning svenskundervisningen skall rymma rättskrivning, muntlig och skriftlig framställning samt språklära.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 546.
I motionen 1975:270 behandlas ämnet religionskunskap i grundskolan i vad gäller dels studiegång och läromedel i ämnet, dels vissa lärarfrågor.
SÖ genomförde våren 1974 en undersökning i ämnet religionskunskap i grundskolan som skulle ge SÖ underlag för skilda åtgärder i syfte att förbättra undervisningen i ämnet. Undersökningen har enligt SÖ aktualiserat ett par väsentliga problem, nämligen svårigheten att engagera eleverna för ämnet och stoffupprepningen i de olika årskurserna. Anledningen till svårigheten att engagera eleverna uppger de tillfrågade lärama vara bristande ämneskunskaper hos lärarna själva.
Statsrådet Hjelm-Wallén har den 11 november 1975 besvarat en interpellation angående ämnet religionskunskap i grundskolan och en fråga om undervisningen i ämnet religionskunskap på grundskolans högstadium. Av svaret framgår bl. a. att SÖ inom ramen för den kontinuerliga läroplansuppföljningen fortsätter arbetet med stoffurval och arbetssätt i ämnet religionskunskap under medverkan av både lärare och forskare samt att SÖ bl. a. i samarbete med UKÄ anordnar fortbildningskurser i religionskunskap. Vidare anförde statsrådet i debatten att vissa läroplansfrågor kommer att tas upp i den aviserade propositionen om skolans inre arbete.
Inom ramen för forskningsprojektet Undervisningsmetodik i religionskunskap har ett metodmaterial för ett urval av arbetsområden utarbetats. Enligt SÖ:s bedömning bör detta material kunna ge impulser till förnyelse av arbetssättet inom ämnet religionskunskap.
Den framtida utbildningen av lärare i bl. a. religionskunskap behandlas av 1974 års lärarutbildningsutredning.
Det är angeläget att lärarna i religionskunskap, liksom lärarna i andra ämnen, har en god utbildning i det ämne som de undervisar i. Enligt uppgift från SÖ bestreds år 1974 ca 25 procent av undervisningen i ämnet religionskunskap på högstadiet av lärare som saknade utbildning i ämnet. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen finns i år överskott på lärare med ämneskombinationer vari ämnet religionskunskap ingår. Mot bakgrund av att enligt SÖ:s nämnda undersökning bristande ämneskunskaper hos lärarna varit anledning till undervisningssvårigheter vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att — det må gälla religionskunskap eller annat ämne — kommande turordningsregler vid uppsägning av lärare utformas så att kvalitén på undervisningen i de olika ämnena säkerställs.
UbU 1975/76:15
11 Hur undervisningen i ett ämne till sist fungerar i skolsituationen beror mycket på hur de allmänna riktlinjerna för undervisningen praktiskt tillämpas av skolstyrelse, skolledning och lärare. Behörighet att undervisa i religionskunskap på grundskolans högstadium har enligt skolförordningen den som dels genomgått studiekurs i ämnet om minst 40 poäng eller — i vissa angivna fall — annan särskild kurs, dels genomgått praktisk lärarutbildning. I läroplanen finns för ämnet religionskunskap liksom för övriga orienteringsämnen anvisningar om de tidsramar som bör tillkomma varje ämne på de olika stadierna i grundskolan.
Med hänvisning till dels pågående läroplansarbete inom SÖ, dels 1974 års lärarutbildningsutredning, dels av SÖ anordnad fortbildningsverksamhet, dels det ansvar som SÖ, skolstyrelse, skolledning och lärare har för att undervisningen i såväl ämnet religionskunskap som övriga orienteringsämnen bedrivs enligt gällande riktlinjer avstyrker utskottet yrkandena i motionen 1975: 270.
I motionen 1975:1346 begärs att ekologi införs som obligatoriskt undervisningsämne i grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet har i betänkandet 1972: 45 (s. 6—8) utförligt behandlat ett motsvarande yrkande. I maj 1975 överlämnade SÖ till miljövårdsberedningen inom jordbruksdepartementet en promemoria med rubriken ”Skolans miljövårdsundervisning”. De utbildningsorganisatoriska erfarenheter som ett mångårigt utvecklingsarbete på skolans område gett sammanfattas av SÖ i promemorian på följande sätt: ”Miljövård kan inte tänkas bilda ett särskilt ämne i det svenska skolsystemet. Däremot utgör miljövården en väsentlig aspekt på stora delar av stoffet inom både naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnen. Miljövården har också mer än något annat tema visat sig kunna skapa samverkan mellan de olika ämnena.” Med hänvisning till denna SÖ:s slutsats avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 1346.
Frågor om trafikundervisning och körkortsutbildning har under senare år vid olika tillfällen behandlats av utbildningsutskottet (jfr UbU 1971: 1, UbU 1972: 49, UbU 1973: 57, UbU 1974: 2 och 7).
I motionerna 1975: 47, 1975: 157 och 1975: 1375 begärs ökad trafikundervisning i skolan, införande av körkortsutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning, specialutbildning av lärare för trafikundervisningen samt införande av vissa utbildningsbevis efter genomgången trafikutbildning i skolan.
Läroplanssupplementet Trafikundervisningen i grundskolan utkom under hösten 1974. Enligt detta skall trafikundervisningen utformas efter elevens behov och trafikerfarenheter till en lokalt anpassad studie -
UbU 1975/76:15
gång på låg- och mellanstadiet. Planeringen sker i samverkan med polisen. Dessutom finns anvisningar för hur det teoretiska trafikstoffet kan inarbetas i de allmänorienterande ämnena.
En intensifiering av trafikundervisningen är enligt uppgift från SÖ inte främst en kvantitativ och administrativ fråga utan en metodiskpedagogisk fråga. Ensidiga regelstudier skapar lätt negativa attityder såväl till undervisningen som till reglerna. Denna erfarenhet understryker vikten av att inte isolera trafikundervisningen från annan verksamhet i skolan.
På högstadiet behandlas trafikfrågor främst inom de samhälls- och naturorienterande ämnena samt i ämnet gymnastik. Försöksverksamhet med mopedistutbildning har bedrivits på flera platser i landet. Rätten att föra moped och därmed också rätten att deltaga i praktisk utbildning är knuten till 15-årsdagen. Detta innebär organisatoriska svårigheter vid planeringen av utbildningen på högstadiet. SÖ har i sitt remissvar till kommunikationsdepartementet i juli 1972 över trafiksäkerhetsverkets PM med förslag till målsättning för arbetet för ökad trafiksäkerhet föreslagit att ”rätten till att föra moped ges från och med det kalenderår eleven fyller 15 år under förutsättning att viss utbildning
ägt rum SÖ har vidare i en skrivelse till trafiksäkerhetsut redningen
i mars 1975 aktualiserat frågan om utbildningsbevis efter genomgången mopedistutbildning i skolan.
SÖ har för avsikt att inom läroplansuppföljning för grundskolan (LUG) tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta metodiska modeller för trafikundervisningen. Dessa modeller kan ligga till grund för grundutbildningen och fortbildningen av lärare.
Ett av de större problemen inom svensk bilförarutbildning har varit att åstadkomma en för körkortstagarna meningsfylld koppling mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. I de kursplaner för förarutbildning som tagits fram inom trafiksäkerhetsverket har teori och praktik varvats i pedagogiskt lämpliga proportioner.
Under hösten 1970 övergick trafikskolan i Hallsberg i kommunal regi. Trafikskolan organiseras sedan den 1 juli 1971 som en del av gymnasieskolan i kommunen. I gymnasieskolan i Hallsberg har under en försöksperiod frågor som avser trafik tagits upp inom ramen för vissa skolämnen. Körkortsteoriundervisning och praktisk körkortsutbildning, som varvas och bedrivs på håltimmar och schemafri tid, har skötts av trafiklärare, övningskörning har dock inte fått ske förrän eleven är 17 år och nio månader gammal. En rapport från försöket med trafikundervisning/körkortsutbildning har sammanställts av SÖ och för kännedom distribuerats till gymnasieskolorna i landet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975: 47, 1975: 157 och 1975: 1375.
UbU 1975/76:15
13 Skolans undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen föreslås i motionen 1975:1350 få formen av ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket som skall till flickor och pojkar i lika grad förmedla kunskaper i barnkunskap och barnpsykologi, familje- och vuxenpsykologi, konsumentkunskap, hushållskunskap samt textil-, trä- och metallslöjd. Syftet med detta ämnespaket är att förbereda såväl flickor som pojkar för föräldra- och förvärvsarbetarrollen.
Med anledning av ett motsvarande yrkande till 1974 års riksdag anförde utskottet i sitt betänkande 1974: 11 följande: ”Av gällande timplan för grundskolan framgår att slöjdämnena på låg- och mellanstadierna samt barn- och hemkunskapsämnena på högstadiet omfattar sammanlagt 16 veckotimmar, under vilka flickor och pojkar i lika utsträckning följer undervisningen. Under slöjdtimmarna i årskurserna 4—6 undervisas flickorna obligatoriskt halva tiden i trä- och metallslöjd och andra hälften av tiden i textilslöjd. För pojkarna gäller detsamma. På högstadiet kan eleverna under högst fem veckotimmar få specialisera sig på en av slöjdarterna. Redan nuvarande läroplan för grundskolan medger således en förhållandevis omfattande undervisning i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam och av samma omfattning för både flickor och pojkar.”
Kravet på en motsvarande, för alla gemensam teoretisk och praktisk utbildning på det gymnasiala stadiet synes utskottet inte möjligt att tillgodose utan väsentliga förändringar av gymnasieskolans läroplan.
Inom SÖ har projektet ”Könsrollerna i skolan” nyligen avslutats. Rapporten berör bl. a. frågan om en breddning av undervisningen i teknik och naturvetenskap samt praktisk-estetiska ämnen. Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Med hänvisning till dels det anförda, dels inom arbetsgruppen för samhällets barnomsorg pågående utredningsarbete beträffande föräldrautbildning (jfr SOU 1975: 87) avstyrker utskottet motionen 1975: 1350. Utskottet erinrar om vad som i det föregående sagts om teori och praktik i skolan.
I motionen 1975: 801 begärs förslag till sådan ändring av de allmänna bestämmelserna i läroplanen för grundskolan, att den frivilliga undervisning i musik m. m. som i dag förekommer vid skolenhet med högstadium kan anordnas även vid skolenhet som omfattar endast låg- och mellanstadium. Utskottet, som erinrar om att frågor beträffande utnyttjandet av skolans resurser för olika ändamål utreds av SSK, avstyrker bifall till motionen 1975: 801. Utskottet vill i sammanhanget nämna att en särskild arbetsgrupp för musikskolefrågor inom Svenska kommunförbundet söker finna vägar för hur skola och musikskola skall kunna samverka pedagogiskt och administrativt.
UbU 1975/76:15
14 Övriga frågor
Enligt 1 § kungörelsen (1972:314) om avgifter för prövning inom skolväsendet skall den som önskar undergå särskild prövning eller fyllnadsprövning enligt bestämmelserna för grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal och statlig vuxenutbildning erlägga avgift till länsstyrelsen med 50 kr. för varje ämne och prövningstillfälle, i den mån ej annat följer av bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar särskilt.
I ämbetsskrivelse den 30 juni 1972 har Kungl. Maj:t förordnat att elev i statlig vuxenutbildning som följt brevskolkurs enligt bestämmelserna för statlig vuxenutbildning samt elev som följt korrespondensundervisning på gymnasial nivå enligt härför gällande bestämmelser får utan hinder av kungörelsen i anslutning till utbildningen kostnadsfritt undergå särskild prövning en gång i varje ämne som utbildningen omfattar. Detsamma gäller enligt ämbetsskrivelse den 8 september 1972 elev som följt undervisning enligt bestämmelserna om försök med särskild gymnasial utbildning i glesbygd.
Efter samråd med riksrevisionsverket har SÖ meddelat bestämmelser för tillämpning tills vidare av nämnda kungörelse.
Enligt kungörelsen gäller att avgift skall erläggas för varje prövning i varje ämne, att prövning ej får äga rum innan avgiften erlagts samt att erlagd avgift inte återbetalas. Av tillämpningsbestämmelserna framgår att ny avgift inte behöver erläggas om prövning uppskjutits på grund av styrkt sjukdom eller annan särskild omständighet.
I motionen 1975: 805 föreslås att ifrågavarande prövningsavgift slopas och att SÖ får i uppdrag att finna sådana former för prövningarna att de inte kommer att äga rum i omotiverat hög skala.
Som framgått av redovisningen föreligger i dag vissa undantag från avgiftsskyldighet. Även SÖ:s tillämpningsföreskrifter innebär en viss uppmjukning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975: 805. Utskottet förutsätter emellertid att skolmyndigheterna med uppmärksamhet följer frågan.
Likaledes avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 1372 om tillläggsdirektiv till skolhälsovårdsutredningen beträffande gynekologisk rådgivning och vård inom skolhälsovården. Enligt sina direktiv skall de sakkunniga behandla skolhälsovårdens framtida mål, dess innehåll och organisation på olika nivåer. Därvid kommer de enligt vad utskottet erfarit att behandla de delar av den förebyggande vården som berörs i motionen 1975:1372.
År 1971 beslöt SÖ att en gemensam förskriftstyp för undervisningen i handskrivning skulle användas vid skrivundervisningen inom grundskolan med generell tillämpning senast fr. o. m. höstterminen
UbU 1975/76:15
1975. SÖ har utarbetat en handledning i handskrivning som utkom år 1972. Utskottet har i sitt betänkande 1973: 45 behandlat en motion om forskning rörande handstilar och deras inlärning.
I motionen 1975: 364 begärs nu att SÖ får i uppdrag att anordna viss försöksverksamhet i Norrköpings kommun med undervisning i handskrivning.
Utskottet, som noterat att SÖ underrättat skolstyrelsen i Norrköping om att SÖ gärna ser att kommunen medverkar i det kommande utvärderingsarbetet beträffande den nyligen införda förskriftstypen, avstyrker bifall till yrkandet i motionen 1975: 364. Försöksverksamhet av i motionen nämnt slag initieras inte av riksdagen. I övrigt hänvisar utskottet till sitt betänkande 1973: 45.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande skolans fostrande gärning avslår motionen 1975: 1403,
2. att riksdagen beträffande praktik m. m. avslår motionerna 1975: 1423 och 1975: 1429,
3. att riksdagen beträffande tidpunkt för genomgång av årskurserna 8 och 9 avslår motionen 1975: 267,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator m. m. avslår motionen 1975: 269,
5. att riksdagen beträffande konsulentorganisation avslår motionen 1975: 209,
6. att riksdagen beträffande sexualundervisning för invandrarbarn avslår motionen 1975: 1426,
7. att riksdagen beträffande uttalande om objektivitet i skolans undervisning avslår motionen 1975: 534,
8. att riksdagen beträffande viss läroplansöversyn m. m. avslår motionen 1975: 158 yrkandena 5 och 6,
9. att riksdagen beträffande utredning om statsbidrag till enskild skola avslår motionerna 1975: 48 och 1975: 158 yrkandet 8,
10. att riksdagen beträffande svenska språket avslår motionen 1975: 546,
11. att riksdagen beträffande religionskunskap avslår motionen 1975: 270,
12. att riksdagen beträffande ekologi avslår motionen 1975:1346,
13. att riksdagen beträffande trafikundervisning avslår motionerna 1975: 47, 1975: 157 och 1975: 1375,
14. att riksdagen beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen avslår motionen 1975: 1350,
15. att riksdagen beträffande undervisning i musik m. m. avslår motionen 1975: 801,
16. att riksdagen beträffande avgifter för prövning avslår motionen 1975: 805,
UbU 1975/76:15
17. att riksdagen beträffande tilläggsdirektiv till skolhälsovårdsutredningen avslår motionen 1975: 1372,
18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med handskrivning avslår motionen 1975: 364.
Stockholm den 25 november 1975
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och fru Ekelund (c).
Reservationer
1. beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator m. m. av fru Lantz (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”motionen 1975: 269” bort ha följande lydelse:
1940 års skolutredning lade fram förslag om att skolkuratorsinstitutionen skulle finansieras med statsmedel. 1 propositionen 1950: 70 föreslogs emellertid att kuratorsinstitutionen även i fortsättningen skulle vara en kommunal angelägenhet, vilket riksdagen också beslöt.
Det förhållandet att tjänster som skolkurator är kommunalt finansierade innebär i ett kärvt kommunalekonomiskt läge stora nackdelar för skolkuratorsverksamheten. Som framgår av motionen 1975: 269 är skillnaderna stora mellan kommunerna när det gäller antalet skolkuratorer i förhållande till antalet skolbarn i kommunen. Med hänsyn härtill finner utskottet att rättviseskäl talar för att statsbidrag skall utgå till kommun för tjänst som skolkurator samt att behörighet till tjänst som kurator och lön till kurator skall vara statligt reglerade. Kuratorsverksamheten bör inte vara helt beroende av lokala initiativ.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator m. m. med anledning av motionen 1975: 269 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1975/76:15
2. beträffande viss läroplansöversyn m. m. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”motionen 1975: 158” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den treåriga naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen bör ses över från olika aspekter. Denna översyn bör även beröra den naturvetenskapliga undervisningen samt arbetsformerna på grundskolenivå.
Översynen bör i första hand avse ämnesstoffet m. m. inom linjerna. De psykologiska effekterna av nuvarande betygssystem bör emellertid också belysas. En annan viktig fråga som bör studeras är om arbetsformerna inom gymnasieskolan, t. ex. långläxor och beting, främjar inhämtande av sådana baskunskaper som är nödvändiga för att kunna följa de stegvis uppbyggda studiegångarna inom de naturvetenskapliga ämnesområdena.
Slutligen bör orsakerna kartläggas till de senaste årens utveckling av efterfrågan på utbildning på olika linjer inom gymnasieskolan. Effekterna av behörighets- och meritvärderingsregler för tillträde till högskoleutbildning bör undersökas, bl. a. om nuvarande regler för tillträde
till naturvetenskaplig högskoleutbildning har den effekten att de stu derande
styrs bort från treårig naturvetenskaplig linje. Enligt utskottets mening bör meritvärderingsreglema för tillträde till naturvetenskaplig högskoleutbildning ha en sådan utformning att de i urvalssituationen tillgodoser deras intressen som i gymnasieskolan valt en så krävande linje som den naturvetenskapliga.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen beträffande viss läroplansöversyn m. m. med
bifall till motionen 1975: 158 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande utredning om statsbidrag till enskild skola av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Uskottet erinrar” och slutar ”motionen 1975:158” bort ha följande lydelse:
Samhällets principiella ansvar för allas utbildning motiverar inte ett skolmonopol. Statliga och kommunala bidrag till driften av skolor bör vara oberoende av vederbörande skolas huvudmannaskap. Skolor utanför det allmänna skolväsendet bör betraktas som ett värdefullt komplement då de ofta verkar pådrivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet och kan erbjuda eleverna en mycket god skolmiljö. En del enskilda skolor erbjuder dessutom utbildning som inte ges inom det allmänna skolväsendet. Det bör därför förutsättningslöst prövas i vilken utsträckning inom en kommun skolor kan drivas av enskild huvudman utan att nu -
UbU 1975/76:15
varande kostnadsramar för skolväsendet överskrids och utan att de föräldrars valmöjligheter minskar som önskar låta sina barn gå i en kommunal skola. Enligt utskottets mening bör SSK, som har i uppdrag att se över formerna för givande av statsbidrag till statsunderstödd enskild utbildning, genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att göra nyssnämnda förutsättningslösa prövning i sitt utredningsarbete.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen beträffande utredning om statsbidrag till enskild skola med anledning av motionerna 1975:48 och 1975: 158 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Med anledning” och slutar ”i skolan” bort ha följande lydelse:
Nuvarande läroplan för grundskolan medger en förhållandevis omfattande undervisning i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam och av samma omfattning för både flickor och pojkar. När det gäller det gymnasiala stadiet finns inte en motsvarande teoretisk och praktisk utbildning gemensam för alla.
Förslaget i motionen 1975: 1350 om ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen såväl i grundskolan som i gymnasieskolan kräver en omarbetning av gällande kursplaner m. m. Undervisningen i ovannämnda och liknande praktiska ämnen bör samordnas i högre grad än vad som nu är fallet. Enligt utskottet bör det av motionärerna framlagda förslaget beaktas vid den fortsatta läroplansöversynen inom SÖ.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. att riksdagen beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen med anledning av motionen 1975:1350 hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att vid den fortlöpande läroplansöversynen beakta vad utskottet anfört om ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket,
Särskilt yttrande
av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):
Det finns högstadieskolor — uppges det — där ingen i ämnet religionskunskap undervisande lärare har ämnesbehörighet och där timmarna i religionskunskap handhas av lärare i övriga samhällsorienterande ämnen eller rentav av lärare i naturorienterande ämnen. Samtidigt synes
UbU 1975/76:15
åtskilliga lärare med religionskunskap i sin ämneskombination gå arbetslösa.
Allmänt sett är situationen den att undervisningen i ämnet religionskunskap i mycket hög grad sköts av icke ämnesbehöriga lärare — med uppenbara risker för ämnet. Man kan varken begära eller förutsätta att lärare utan teoretisk och praktisk utbildning i ämnet skall kunna handha undervisningen på samma sätt som i ämnet utbildade lärare. En angelägen uppgift är därför att tillförsäkra ämnet religionskunskap lärare med teoretisk och praktisk kompetens i ämnet, så att undervisningen endast undantagsvis och temporärt bestrids av lärare utan vederbörlig utbildning.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750054