Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 21

UbU 1975/76: 21

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén — i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet, rubriken Vissa gemensamma frågor, samt punkterna D 2—D 15 jämte yrkanden i motionerna 1975/76:227, 229, 230, 367, 385, 416, 486, 488, 587, 591, 775, 790, 890, 1394, 1395, 1398, 1401, 1406, 1412, 1423, 1428, 1432, 1436, 1463, 1467, 1470, 1472, 1474, 1490, 1492, 1493, 1495,1504, 1508, 2018, 2021 och 2088.

Regeringens förslag om anslag till skolöverstyrelsen (punkten Dl) kommer utskottet att behandla senare.

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under avsnittet Skolväsendet, rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 173—188) behandlat skolfrågor av allmän karaktär.

Motionerna

1975/76: 227 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande utökad trafikundervisning i grund- och gymnasieskola samt införande av körkortsutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning,

1975/76: 230 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om skyndsam utredning om ett skolsystem där utbildning i alternativa skolor möjliggörs,

1975/76: 367 av herrar Stjernström (c) och Rämgård (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag på ny konstruktion av statsbidraget till företagsskoloma (yrkandet 1),

1975/76: 890 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 889 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. hemställer att regeringen inkommer med förslag till riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd utbildning (yrkandet 3),

2. hemställer att regeringen inkommer med förslag till riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till s. k. företagsskolor (yrkandet 4),

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 21

UbU 1975/76: 21

1975/76: 1406 av herr Fiskesjö (c) och fru Tillander (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillsättandet av en arbetsgrupp av det slag och med de uppgifter som angetts i motionen,

1975/76: 1412 av herr Granstedt m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå ekonomiska, organisatoriska och andra förutsättningar för alternativ pedagogisk verksamhet,

1975/76: 1423 av fröken Hörlén (fp) och herr Larsson i Staffanstorp (c) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att statsbidrag skall utgå till privatskolor oberoende av om kommunala bidrag utgår,

2. uttalar att riktpunkten för arbetet inom utredningen skolan, staten och kommunerna (SSK) bör vara att statsbidrag skall utgå till privatskolor även i framtiden,

1975/76: 1467 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ansökan från Stiftelsen för kristna skolor om statsbidrag till Vasaskolan i Göteborg skickas på remiss till utredningen om skolan, staten och kommunerna,

1975/76: 1472 av fru Olsson i Hölö (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) ges i uppdrag att pröva förutsättningarna för införande av statsbidrag för körkortsutbildning i skolan,

1975/76:1474 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om skolan, staten och kommunerna får i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag till förbättring av anslaget till inbyggd utbildning,

1975/76: 1492 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande dels övergångsbestämmelser vid införandet av ett förhöjt betygsmedelvärde på naturvetenskaplig linje, dels nya regler för urval till naturvetenskapliga utbildningslinjer inom högskolan (yrkandet 1),

2. att riksdagen beträffande urval i grupp 2 till högskoleutbildning ger regeringen till känna att åtgärder med anledning av statistiska centralbyråns betygsundersökningar bör vidtas så att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från olika tvååriga linjer blir jämförbara (yrkandet 2),

3. att riksdagen ger regeringen till känna att det för tillträde till lärarhögskolas klasslärarutbildning bör krävas särskilda förkunskaper på det naturvetenskapliga ämnesområdet (yrkandet 3),

1975/76: 1493 av fru Sundberg m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nya statsbidragsbestämmelser m. m. fr. o. m. budgetåret 1976/77

UbU 1975/76: 21

1. för inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel,

2. för utbildning i företagsskola,

1975/76: 1495 av herrar Svanström (c) och Bengtsson i Göteborg (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att anordna en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets regi,

1975/76: 1504 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

hos regeringen begära ytterligare höjning av normvärdet för betygen på N- och T-linjerna i gymnasieskolan i enlighet med den s. k. N-gruppens förslag,

2. hemställa hos regeringen om utredning och förslag till viktade betyg vid intagning till spärrade eftergymnasiala studier i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975/76: 1508 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar om en höjning av statsbidraget till lärlingsutbildning från nu gällande 2 000 kr. för tre år till 4 000 kr. per år,

1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att statliga bidrag skall utgå till skolor oberoende av huvudmannaskap (yrkandet 1),

2. uttalar att antagningen till högskoleutbildning skall utgå från betyg och intagningsprov (yrkandet 5),

1975/76: 2021 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till enskilda skolor för invandrare och minoriteter (yrkandet 2),

1975/76: 2088 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att trafikundervisningen i skolan intensifieras för att motsvara samhällets krav på trafikanter.

U tskottet

Regeringen har i februari i år till riksdagen överlämnat propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. Propositionen, som bygger på förslag från utredningen om skolans inre arbete (SIA) och från barnstugeutredningen, är omfattande och behandlar många för skolväsendet väsentliga frågor. Utskottet kommer senare att avge betänkande med anledning av propositionen.

2f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 21

UbU 1975/76: 21

4 Det vikande intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier i såväl gymnasieskolan som högskolan behandlas i olika delavsnitt av propositionen 1975/76: 100 bilaga 10. Utskottet avser att i detta betänkande i ett sammanhang behandla bl. a. dessa frågor och vissa motionsyrkanden som avser naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan samt frågan om urval till högskoleutbildning.

Rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning sker huvudsakligen från gymnasieskolans naturvetenskapliga linje (Nlinje) och tekniska linje (T-linje). Fr. o. m. läsåret 1969/70 har antalet elever på N-linjen stadigt minskat. Minskningen har varit betydligt kraftigare än på övriga treåriga linjer. På T-linjen har studerandeantalet i stort varit oförändrat.

^-T-linjen ---Hela gymnasiet

-10-

-15-

-20-

-25-

-30-

''M-linjen

1973 Förändringen i elevtillströinning till N-o7-|inierna samt hela gymnasiet 1971 -1975.

KällaSCB, Utbildningsstatistik. 1960-1973, SM U 1995-7 samt prol.uppg. för 1975 från SCB

Antalet elever på T-linjen i årskurs 1 var läsåret 1969/70 6 000 och är innevarande läsår ca 6 700. Antalet elever på N-linjen i årskurs 1 var läsåret 1969/70 ca 12 100 och är innevarande läsår ca 7 800. Flickornas andel på T-linjen i årskurs 1 är läsåret 1975/76 ca 7 procent. När det gäller årskurs 1 av N-linjen är flickornas andel läsåret 1975/76 ca 42 procent, vilket innebär ca 3 400 flickor och ca 4 500 pojkar på denna linje. Läsåret 1969/70 var antalet pojkar på N-linjen 7 400. Det är främst bland pojkar, som intresset för N-linjen under senare år markant minskat.

Orsakerna till det minskande antalet elever på N-linjen anses enligt budgetpropositionen och enligt de motioner som tar upp frågan vara

UbU 1975/76: 21

flera. Bl. a. nämns pedagogiska och metodiska problem i skolans undervisning. Några motionärer anför därjämte att vissa effekter av det relativa betygssystemet kan spela en icke oväsentlig roll i sammanhanget.

Statistiska centralbyrån (SCB) har år 1975 slutfört en undersökning om bl. a. betyg i gymnasieskolan (Statistiska meddelanden nr U 1975: 52). Undersökningen bygger på uppgifter om ca 75 000 elever som togs in i gymnasieskolan våren 1971 och som avgått från gymnasieskolans linjer läsåren 1972/73 och 1973/74. De genomsnittliga sänkningarna respektive höjningarna av elevernas avgångsbetyg på olika gymnasieskolelinjer visar enligt undersökningen ett klart samband med den genomsnittliga ansökningspoängen till linjen. Detta sammanhänger enligt SCB med det relativa betygssystemet, som innebär att en elevs betyg är beroende av den referensgrupp som han eller hon tillhör. Medelbetyget för en referensgrupp är fastställt till 3,0. Elever på 3- eller 4-åriga linjer, vilka i flertalet fall i grundskolan legat på den del av betygskurvan som representeras av skalstegen 3—5, skall i gymnasieskolan fördelas på hela kurvan, dvs. på skalstegen 1—5. För elever på 3- eller 4-åriga linjer, som tillhör en särskild urvalsgrupp vid ansökan till högskoleutbildning, innebär det relativa betygssystemet enligt SCB en kraftig sänkning av betygsmedelvärdet i avgångsbetyget, störst på N-linje och T-linje.

Mot denna bakgrund har skolöverstyrelsen (SÖ) — i enlighet med vad som anmälts i propositionen 1975:1 bilaga 10 s. 132 — beslutat att fr. o. m. läsåret 1975/76 tills vidare höja betygsmedelvärdena i matematik, fysik och kemi på N- och T-linjerna samt i biologi på N-linjen från 3,0 till 3,3. Syftet härmed är bl. a. att utjämna sådana skillnader i betygssänkning på de 3- och 4-åriga linjerna som följer av det relativa betygssystemet, så att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från dessa linjer blir jämförbara i största möjliga utsträckning.

I motionen 1975/76: 1492 uppfattas den av SÖ beslutade höjningen av betygsmedelvärdet som ett första steg för att lösa den naturvetenskapliga linjens rekryteringsproblem, men åtgärden anses få en icke önskad bieffekt för den som erhållit avgångsbetyg från N-linje före den tidpunkt då betygsmedelvärdena höjdes och som på grund av militärtjänst eller av andra skäl uppskjutit sina högskolestudier ett eller ett par år. Med utgångspunkt i SCB:s beräkningar föreslås övergångsbestämmelser av innebörd att sådan sökandes medelbetyg höjs med 0,1 poäng eller att sökande av nämnda kategori, som ligger nära gränsen för antagning, ges företräde framför andra sökande som skulle ha antagits vid en strikt tillämpning av principen om högsta poängtal.

Utskottet, som inte vill ta ställning till hur ifrågavarande övergångsbestämmelser skall utformas, delar uppfattningen i motionen 1975/76: 1492 att övergångsbestämmelser i någon form bör meddelas för de elever från N- och T-linjema som fått avgångsbetyg före den tidpunkt

UbU 1975/76: 21

då betygsmedelvärdena höjdes och som tillhört en referensgrupp vars medelbetyg varit fastställt till 3,0 i matematik, fysik, kemi och biologi. Utskottet vill vidare anföra följande.

Från samhällets synpunkt är ett otillräckligt antal naturvetare på sikt ett allvarligt problem. Ett solitt tekniskt kunnande krävs såväl för att lösa viktiga samhällsproblem som för att samhällsmedlemmarna skall vara väl orienterade i fråga om teknik och naturvetenskap. Mindre goda insikter på detta område leder lätt till ett främlingskap inför samhällsutvecklingen.

Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att berörda myndigheter vidtar åtgärder för att i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan genom information, studievägledning, översyn av arbetsformer och läroplaner m. m. stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. aviseras en läroplansöversyn bl. a. i vad gäller grundskolans undervisning i naturorienterande ämnen. Även gymnasieskolan skall ses över. I propositionen 1975/76:100 redovisas vidare vissa åtgärder som vidtagits eller planeras på kort sikt. Arbetet med dessa bör intensifieras och kompletteras. Innehåll och metod i klasslärarutbildningen är t. ex. av intresse i detta sammanhang, eftersom undersökningar visat att ungdomars intresse för naturvetenskap präglas i tidig ålder. Enligt uppgift från SÖ har läsåret 1975/76 andelen studerande vid mellanstadielärarlinjen från N-linje sjunkit till 6 procent av antalet antagna mellanstadielärarkandidater, varför målet att 50 procent av lärarkandidaterna skall studera matematik och naturvetenskapliga ämnen i tillvalskurser anses svårt att uppnå. Utskottet har inhämtat att SÖ avser att uppmärksamma den naturvetenskapliga utbildningens problem vid lärarhögskolorna. I likhet med SÖ anser utskottet att klasslärarutbildningen vid lärarhögskolorna bör förstärkas i naturvetenskapliga ämnen för kandidater med svaga förkunskaper. Lärarutbildare som friställs genom minskad intagningskapacitet vid lärarhögskolorna bör kunna medverka vid stödundervisning m. m. inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Regeringen bör bemyndigas att tilldela högskolorna ett begränsat antal s. k. timmar till förfogande härför och för insatser som kan främja val av naturvetenskapliga tillvalskurser.

Vad utskottet anfört om åtgärder för att stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier, vissa övergångsbestämmelser samt klasslärarutbildning bör riksdagen med anledning av vad som anförts i budgetpropositionen och motionen 1975/76:1492 yrkandet 1 i denna del som sin mening ge till känna för regeringen.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76:1492 om särskilda förkunskapskrav för tillträde till klasslärarutbildning avstyrker utskottet.

Likaledes avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1504 om ett till 3,5 förhöjt betygsmedelvärde i vissa ämnen på N- och T-linjema

UbU 1975/76: 21

med hänvisning till att man bör avvakta resultatet av dels SÖ:s beslut om ett till 3,3 förhöjt betygsmedelvärde, dels SÖ:s övriga åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena på N-linjen innan ytterligare åtgärder vidtas.

På vissa 3-åriga linjer bildar de naturvetenskapliga ämnena ett blockämne, naturkunskap. I motionen 1975/76: 1492 diskuteras möjligheten att på N- och T-linjema vid meritvärderingen sammanföra två eller flera ämnen med lågt veckotimtal till ett enda betyg med den motiveringen att det nuvarande systemet i praktiken är hårt viktat till nackdel för naturvetenskapliga ämnen med högt veckotimtal. Vissa förslag om viktning förs fram även i motionen 1975/76: 1504.

En arbetsgrupp inom SÖ och universitetskanslersämbetet för samordning av vissa frågor beträffande matematik och naturvetenskapliga ämnen har i särskild skrivelse den 18 februari 1976 till SÖ för vidare åtgärd överlämnat förslag av innebörd att ämnena historia, konst- och musikhistoria, psykologi, religionskunskap och filosofi på N-linjen omrubriceras till ett enda ämne kallat humaniora utan att timfördelning och lärarförhållanden inom årskurserna ändras och att betyg ges i det föreslagna blockämnet varje termin med slutbetyg i årskurs 3.

Med hänvisning till att den av motionärerna berörda frågan prövas i annat sammanhang avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1492 yrkandet 1 i denna del och motionen 1975/76: 1504 yrkandet 2.

Regeringen bör enligt motionen 1975/76: 1492 yrkandet 2 med anledning av SCB:s undersökningar av det relativa betygssystemets effekter på betygsmedelvärdena inom olika gymnasieskolelinjer vidta sådana åtgärder att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från olika tvååriga linjer blir jämförbara i största möjliga utsträckning vid urval till högre utbildning.

Statsmakternas beslut år 1975 om urval till högskoleutbildning innebär att betyg och arbetslivserfarenhet skall tillgodoräknas som merit vid urval (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975: 179). Utskottet uttalade vid riksdagsbehandlingen av högskolepropositionen bl. a., att en utvärdering bör komma till stånd så snart erfarenheter vunnits av urvalsreglerna. Med erinran härom anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1975/76: 1492 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76:2018 yrkandet 5 bör komplicerade kvoteringssystem vid urval till högskoleutbildning undvikas. Motionärerna förordar ett urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och antagningsprov.

Utskottet hänvisar även beträffande detta motionsyrkande till 1975 års riksdagsbeslut om urval till högskoleutbildning och föreslår att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 5.

UbU 1975/76: 21

8 En specialfråga tas upp i motionen 1975/76: 1406, nämligen tillgodoräkning av arbete inom föreningar m. m. som merit vid ansökan till utbildning.

Enligt propositionen 1975: 9 är erfarenheter av nämnt slag värdefulla och bör såvitt möjligt tillgodoräknas inom ramen för meritvärdering av arbetslivserfarenhet. Med hänvisning till detta uttalande och till arbetet inom 1973 års betygsutredning avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1406.

Nuvarande statsbidragssystem avseende inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning tillkom i anslutning till förslag av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga (SOU 1954: 11). Yrkesutbildningsberedningen (YB) föreslog år 1970 bl. a. att för inbyggd utbildning och skolmässig utbildning i företagsskola m. m. skulle utgå statsbidrag enligt nya regler (SOU 1970: 58). YB:s förslag föranledde i denna del inte några förslag till riksdagen. SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1975/76 lagt fram vissa förslag i statsbidragsfrågan. Inte heller dessa förslag föranledde någon framställning till riksdagen.

Riksdagen har år 1975 som sin mening givit regeringen till känna att lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande frågor bör ses över snarast samt att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning bör ökas (UbU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 75).

I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. läggs fram förslag om bl. a. ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Huvuddelen av förslagen avses träda i kraft under budgetåret 1978/79.

Motionerna 1975/76: 367, 1975/76: 890, 1975/76: 1474, 1975/76: 1493 och 1975/76: 1508 tar samtliga upp frågan om en ny konstruktion av statsbidraget till dels inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel, dels företagsskola och lärlingsutbildning. Statsbidragsbeloppen har varit i stort sett oförändrade under 15 år. Vidare föreslås att anslaget Bidrag till enskild yrkesutbildning betecknas som förslagsanslag så att statsbidrag till företagsskola alltid kan utgå i de fall de av statsmakterna föreskrivna villkoren härför uppfylls.

YB och SÖ har haft uppfattningen att frågan om statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning bör ses i ett sammanhang, så att de olika statsbidragsbeloppen kan avvägas mot varandra. Det ökande antalet 16-åringar under slutet av 1970-talet kommer att ställa krav på en successiv utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom bl. a. den gymnasiala yrkesutbildningen. Mot bakgrund av detta och de förslag om ökad samverkan med arbetslivet, som läggs fram i propositionen 1975/76: 39, anser utskottet att regeringen för riksdagen bör lägga fram förslag till bestämmelser om förbättrat statsbidrag till ifrågavarande utbildningsformer i sådan tid, att de nya bestämmelserna kan träda i

UbU 1975/76: 21

kraft under budgetåret 1978/79. Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76: 367 yrkandet 1, 1975/76: 890 yrkandena 3 och 4, 1975/ 76: 1474, 1975/76: 1493 och 1975/76: 1508 som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

Enligt motionen 1975/76: 1412 bör riksdagen hos regeringen begära att en parlamentarisk beredning tillsätts med uppgift att föreslå ekonomiska, organisatoriska och andra förutsättningar för alternativ pedagogisk verksamhet. Bakgrund till yrkandet är att motionärerna anser att trots statsmakternas tidigare positiva uttalanden samhällets attityd till reformpedagogisk verksamhet utanför den kommunala grundskolan är mycket oenhetlig. Som exempel härpå anför motionärerna Waldorfskolorna: i Stockholm får Kristofferskolan såväl kommunala som statliga bidrag, i Göteborg erhåller Rudolf-Steinerskolan kommunala bidrag och i Södertälje accepteras existensen av Järna Waldorfskolan, medan i Norrköping en Waldorfskola inte får tillstånd att meddela undervisning.

Utskottet har intet att erinra mot att de i motionen 1975/76: 1412 berörda skolverksamheterna utvärderas. Tonvikten bör därvid ligga på de reformpedagogiska delarna av skolarbetet. Riksdagen bör med anledning av motionen 1975/76: 1412 som sin mening ge till känna för regeringen vad utskottet anfört om utvärdering av reformpedagogisk verksamhet.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågan om statsbidrag till skolväsendet. Yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1423 om att riksdagen skall uttala att statsbidrag — så länge SSK utreder statsbidragsfrågorna — bör utgå till i motionen nämnda privatskolor även om det kommunala bidraget dras in avstyrker utskottet. När det gäller bidrag enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor skall nämligen enligt statsmakternas beslut år 1973 (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) statsbidrag till privatskola, med undantag av Fjellstedska skolan och Lundsbergs skola, successivt avvecklas om kommun, där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommunala bidrag. Om särskilda skäl föreligger kan fortsatt statsbidrag medges även om det kommunala bidraget dras in.

Vad gäller statsbidrag till skola som i dag inte har bidrag eller till skola som i framtiden kan tänkas bli upprättad bör enligt yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1423 riktlinjerna för SSK:s arbete vara att det även i framtiden skall kunna utgå statsbidrag till privatskolor.

SSK har i uppdrag att göra en översyn av statsbidragskonstruktionen för de privata skolor som i dag har statsbidrag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1423.

Frågan om rätten och möjligheten att med statsbidrag driva s. k. kristna skolor eller minoritetsskolor tas upp i motionerna 1975/76: 230,

UbU 1975/76: 21

1975/76: 1467 och 1975/76:2021. Enligt motionen 1975/76:2018 bör samhällets stöd utgå till skola oberoende av huvudmannaskap.

Nyssnämnda principiella frågor har utskottet behandlat i betänkandet 1975/76: 15 (s. 8—9). Med erinran om vad som därvid anförts anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1975/76: 230, 1975/76: 1467 1975/76: 2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76:1472 bör regeringen ge SSK i uppdrag att pröva förutsättningarna för införande av statsbidrag för körkortsutbildning i skolan. I motionen 1975/76:227 begärs utredning och förslag beträffande körkortsutbildning i bl. a. gymnasieskolan. Ett motsvarande önskemål förs fram i motionen 1975/76:1495. Trafikundervisningen behandlas även i motionen 1975/76: 2088.

Frågor om trafikundervisning och körkortsutbildning har utskottet utförligt behandlat under detta riksmöte i betänkandet 1975/76: 15 (s. 11— 12) till vilket utskottet hänvisar. När det gäller den i motion 1975/76: 1472 aktualiserade statsbidragsfrågan får utskottet erinra om att frågan om statsbidrag till olika kommunala skolaktiviteter prövas av SSK. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 227, 1975/76: 1472,1975/76: 1495 och 1975/76: 2088.

I sitt senare denna dag avgivna betänkande 1975/76: 22 behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till bl. a. Bidrag till driften av gymnasieskolor, Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning och Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande åtgärder för rekrytering till naturvetenskaplig och teknisk utbildning, vissa övergångsbestämmelser samt klasslärarutbildning med anledning av propositionen 1975/76: 100 och motionen 1975/76: 1492 yrkandet 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande särskilda förkunskapskrav avslår motionen 1975/76: 1492 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande förhöjt betygsmedelvärde avslår motionen 1975/76: 1504 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande viktning av betyg avslår motionen 1975/76: 1492 yrkandet 1 i denna del och motionen 1975/76: 1504 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande åtgärder för jämförbara betygsmedelvärden avslår motionen 1975/76: 1492 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och antagningsprov avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 5,

UbU 1975/76: 21

7. att riksdagen beträffande tillgodoräkning av viss arbetslivserfarenhet avslår motionen 1975/76: 1406,

8. att riksdagen beträffande förbättrat statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsslcola och lärlingsutbildning med anledning av motionerna 1975/76: 367 yrkandet 1, 1975/76: 890 yrkandena 3 och 4, 1975/76: 1474, 1975/76: 1493 och 1975/76: 1508 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande utvärdering av reformpedagogisk verksamhet utanför den kommunala grundskolan med anledning av motionen 1975/76: 1412 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor avslår motionen 1975/76: 1423 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom utredningen skolan, staten och kommunerna avslår motionen 1975/76:1423 yrkandet 2,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman avslår motionerna 1975/76: 230, 1975/76: 1467, 1975/76: 2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2,

13. att riksdagen beträffande körkortsutbildning m. m. avslår motionerna 1975/76: 227, 1975/76:1472, 1975/76:1495 och 1975/ 76: 2088.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

2. Länsskolnämndema. Regeringen har under punkten D 2 (s. 194—195) föreslagit riksdagen att till Länsskolnämndema för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 38 232 000 kr.

Motionerna

1975/76: 385 av herr Ahlmark m. fl. (fp) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76: 383 — såvitt gäller hemställan att riksdagen till Länsskolnämndema anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 276 700 kr. förhöjt förslagsanslag för ytterligare två tjänster som konsulenter för rörelsehindrade elever m. m. (yrkandet 1),

1975/76: 416 av fm Jonäng (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att fyra konsulenttjänster för rörelsehindrade elever inrättas,

1975/76: 1428 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nordin (c) vari hemställs att riksdagen till Länsskolnämndema för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 286 000 kr. ökat förslagsanslag för ändamålet.

3t Riksdagen 1975/76.14 sami Nr 21

UbU 1975/76: 21

12 U t skot te t

Vid var och en av länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus län, Örebro län samt Västerbottens län finns en tjänst som konsulent för rörelsehindrade elever. Konsulenterna skall inom sina regioner verka för att finna lämpliga undervisningsanordningar och lämplig skolplacering för rörelsehindrade elever. I årets budgetproposition föreslås att denna konsulentorganisation skall byggas ut successivt. Medel beräknas för två nya konsulenttjänster, två halvtidstjänster som biträde, vissa engångsutgifter och reseersättningar, sammanlagt 287 000 kr.

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit fyra nya tjänster så att en konsulent kan placeras i var och en av de sju sjukvårdsregionerna. I motionerna 1975/76: 385, 1975/76: 416 och 1975/76: 1428 yrkas att skolöverstyrelsens förslag om konsulenttjänster m. m. genomförs.

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att genom olika åtgärder så långt som möjligt underlätta de rörelsehindrade elevernas integrering i skolväsendet och att konsulentorganisationen så snart som möjligt bör byggas ut (UbU 1975: 3, rskr 1975: 29). Utskottet förutsätter att regeringens förslag om en successiv utbyggnad innebär att förslag om de ytterligare två tjänster som skolöverstyrelsen nu redovisat behov av kommer att föreläggas 1976/77 års riksmöte. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 385 yrkandet 1, 1975/76: 416 och 1975/76: 1428.

Utskottet tillstyrker medelsberäkningarna i budgetpropositionen under anslaget till länsskolnämnderna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionerna 1975/76:385 yrkandet 1, 1975/76:416 och 1975/76: 1428 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 38 232 000 kr.

3. Statens institut för läromedelsinformation. Stöd för produktion av

läromedel. Regeringen har under punkterna D3 och D4 (s. 195—202) föreslagit riksdagen att

1. till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1976/ 77 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kr.,

2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

Motionerna

1975/76: 229 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium,

UbU 1975/76: 21

2. att hos regeringen begära en utredning om formerna för att öka medborgarnas-användamas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande,

1975/76: 1398 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att för budgetåret 1976/77 anvisa 5 milj. kr. till Statens institut för läromedelsinformation (SIL) som en stödfond för fördelning av bidrag till svenskproducerade undervisningsfilmer,

2. att även möjliggöra för SIL att från denna stödfond lämna bidrag även till svensk versionering av utländska filmer, lämpliga för mindre grupper inom skolan och vuxenutbildningen samt inom yrkesfortbildningen,

1975/76: 1490 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen begär att den aviserade kartläggningen av läromedelsbranschen även skall avse fördelningen på olika typer av läromedel (yrkandet 1),

1975/76:2018 av herr Bohman m. fl (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att produktionen och distributionen av läromedel skall ske under fri konkurrens (yrkandet 9).

U tskottet

Statens institut för läromedelsinformation, som inrättades den 1 juli 1974, har till uppgift att samla och sprida information om läromedel för grundskolan, gymnasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning, riksintematskola som avses i kungörelsen om riksinternatskolor samt privatskola som avses i privatskoleförordningen.

Verksamheten vid institutet byggs ut successivt och omfattar innevarande budgetår läromedelsinformation om samtliga centrala läromedel för grundskolan och gymnasieskolan. I budgetpropositionen föreslås att informationen nästa budgetår skall utvidgas till att omfatta centrala läromedel för nomadskolan samt för statlig och kommunal vuxenutbildning.

Kostnaderna för institutet bestrids dels med uppbördsmedel från registreringsavgifter, dels med medel anvisade över riksstaten. Uppbördsmedlen beräknas för budgetåret 1976/77 oförändrat uppgå till 1 840 000 kr. Under förevarande anslagsrubrik Statens institut för läromedelsinformation föreslås en höjning av medelsanvisningen med 184 000 kr. till totalt 548 000 kr. Ökningen hänför sig bl. a. till ökat antal registreringar för grundskolan och gymnasieskolan och till förberedelser av övergång till datorbaserat registreringssystem. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningama, tillstyrker regeringens förslag.

UbU 1975/76: 21

14 Institutet för läromedelsinformation administrerar det särskilda reservationsanslaget Stöd för produktion av läromedel. Från anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämne vari brist råder på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av läromedel som är avsett att användas inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen. Anslaget föreslås i budgetpropositionen höjt med 300 000 kr. till 2 300 000 kr.

I motionen 1975/76: 1398 föreslås att riksdagen fattar beslut om en fond för stöd av produktionen av svensk undervisningsfilm. Enligt motionärernas mening bör fonden byggas upp successivt och i ett försöksskede omfatta 5 milj. kr. Motionärerna föreslår att fonden skall få användas även för svensk versionering av utländska filmer, lämpliga för mindre grupper inom skolan och vuxenutbildningen samt inom yrkesfortbildningen.

Frågan om hur stöd till bl. a. undervisningsfilm lämpligen skall lämnas torde komma att behandlas i samband med kommande förslag om radio och television i utbildningsväsendet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1398 och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till stöd för produktion av läromedel.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen kommer att låta kartlägga läromedelsbranschen. I denna kartläggning bör enligt motionen 1975/76: 1490 även ingå frågan om fördelningen av läromedlen på böcker och andra typer av läromedel. Motionärerna påpekar att läromedlen under 1960-talet ändrat karaktär och att boken som läromedel kommit att ersättas av häften av olika slag. Motionärerna hävdar att svårigheter senare under skoltiden kan uppstå för elever som inte tidigt lär sig att handskas med böcker och läsa sammanhängande text.

Utskottet förutsätter att den kommande kartläggningen av läromedelsbranschen får en erforderlig bredd och att något särskilt uttalande från riksdagen om kartläggningens detaljer inte är nödvändig. Yrkandet 1 i motionen 1975/76:1490 avstyrks därför.

Frågor som rör produktionen och distributionen av läromedel tas upp även i motionerna 1975/76: 229 och 1975/76: 2018. I den förstnämnda motionen hemställs att läromedelsproduktionen — och i första hand Esselte Studium — skall förstatligas. Vidare begär motionärerna en utredning om formerna för hur medborgarna och läromedelsanvändama skall få ett ökat inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande. I motionen 1975/76: 2018 yrkas (yrkandet 9) med hänvisning till motionen 1975/76: 1979 att riksdagen skall uttala att produktionen och distributionen av läromedel skall ske under fri konkurrens.

Läromedelsutredningen slog fast i sitt betänkande (SOU 1971: 91) Samhällsinsatser på läromedelsområdet att samhället omöjligen kan täcka hela behovet av läromedel genom egen produktion, då skolorna i växande utsträckning använder material som inte produceras som läro -

UbU 1975/76: 21

medel, t. ex. pocketböcker och tidningar. Utredningen ansåg ett samhällsövertagande av läromedelsproduktionen omöjligt i en situation med ett stort antal olika slags läromedel och en på ett stort antal företag och branscher splittrad läromedelsmarknad. Kungl. Majit delade i den år 1973 framlagda propositionen angående samhällsinsatser på läromedelsområdet uppfattningen att samhället inte borde ta över läromedelsproduktionen (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242).

Riksdagen har såväl år 1973 som år 1975 funnit att samhället inte kan ta över produktionen av läromedel (UbU 1973 : 28, rskr 1973: 242, UbU 1975: 3, rskr 1975: 29). Utskottet finner inte några anförda skäl tala för att riksdagen skulle frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan. Riksdagen bör därför avslå motionen 1975/76: 229 yrkandet 1. Utskottet har gjort sitt ställningstagande mot bakgrund av att i budgetpropositionen aviserats en kartläggning av läromedelsbranschen.

En konsekvens av ställningstagandet till frågan om förstatligande av läromedelsbranschen måste bli att något särskilt uttalande om fri konkurrens inte kan anses påkallat, varför motionen 1975/76: 2018 yrkandet 9 avstyrks av utskottet.

Vad gäller frågan om en utredning av formerna för att öka medborgarnas och användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande vill utskottet först erinra om att inga läromedel får registreras som centrala läromedel i samhällsorienterande ämnen om de inte först godkänts vid objektivitetsgranskningen hos skolöverstyrelsens läromedelsnämnd. Denna nämnd är så sammansatt att de allmänna intressena är väl företrädda. Då det gäller frågan om läromedlens anskaffande och användande erinrar utskottet om att riksdagen vid kommande behandling av frågor om skolans inre arbete även kommer in på frågor om ökat lokalt inflytande över skolarbetet och om lärares och elevers inflytande på läromedelsfrågor. Någon utredning av det slag motionärerna föreslår kan inte anses erforderlig, varför motionen 1975/76: 229 yrkandet 2 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 548 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 och med avslag på motionen 1975/76:1398 till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande kartläggningen av läromedelsbranschen avslår motionen 1975/76: 1490 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen avslår motionen 1975/76: 229 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande uttalande om fri konkurrens avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 9,

UbU 1975/76: 21

6. att riksdagen beträffande inflytande över läromedelsanvändning m. m. avslår motionen 1975/76: 229 yrkandet 2.

4. Utveckling av studielämplighetsprov. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 202—203) och hemställer

att riksdagen till Utveckling av studielämplighetsprov för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 661 000 kr.

5. Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer. Regeringen har under punkten D 6 (s. 203—204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 1 200 000 kr.

Motionen

1975/76:1432 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Andersson i Hjärtum (c) vari hemställs att riksdagen

1. för budgetåret 1976/77 anvisar 2 milj. kr. till stöd för föräldra- och elevorganisationer,

2. tillika beslutar att hos regeringen anhålla om att den på lämpligt sätt utreder det fortsatta samhälleliga stödet till föräldra- och elevorganisationerna på central och regional nivå i syfte att med avseende på anslag, bidragsnormer och fördelningsgrunder skapa jämställdhet med ungdomsorganisationerna samt att regeringen med anledning av denna utredning framlägger de förslag som utredningen kan föranleda.

Utskottet

Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer utgår innevarande budgetår till åtta olika organisationers reguljära verksamhet. Dessutom utgår medel till vissa andra verksamheter såsom konferenser o. d. anordnade av elev- och föräldraorganisationer. Innevarande budgetår disponeras för ändamålet sammanlagt 980 000 kr. I budgetpropositionen föreslås anslaget uppfört med 1 200 000 kr. för budgetåret 1976/77. Av ökningen beräknas 100 000 kr. för sådana särskilda aktiviteter som de politiska ungdomsförbunden kan komma att genomföra i skolorna i samband med valet 1976.

I motionen 1975/76:1432 begärs att anslaget skall räknas upp till sammanlagt 2 000 000 kr. Motionärerna hemställer också om en utredning av stödet till elev- och föräldraorganisationerna i syfte att de från bidragssynpunkt skall bli jämställda med ungdomsorganisationerna. Motionärerna påpekar att det i dagens skola är naturligt att eleverna och deras organisationer medverkar vid utformningen av skolan och dess arbetssätt. Elevorganisationernas samhällsfostrande arbete understryks också.

Utskottet delar motionärernas positiva syn på elev- och föräldraorga -

UbU 1975/76: 21

nisationers arbete. Dessa organisationer kommer att få särskilt stor betydelse när reformerna som rör skolans inre arbete skall förverkligas. Det kan då bli nödvändigt att överväga hur bidragen till elev- och föräldraorganisationerna skall utformas. Med ökade krav på samverkan mellan skolan och elev- och föräldraorganisationerna torde även följa ökade behov av bidrag. Det är enligt utskottets mening inte möjligt att nu ta ställning till dessa frågor, varför motionen 1975/76: 1432 yrkandet 2 bör avslås av riksdagen.

Utskottet är inte berett att för nästa budgetår tillstyrka någon medelstilldelning utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och avstyrker motionen 1975/76: 1432 även vad gäller yrkandet 1.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande utredning om bidragen till elev- och föräldraorganisationer avslår motionen 1975/76: 1432 yrkandet 2,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1432 yrkandet 1 till Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 200 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

6. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 7 (s. 205—211) och hemställer

att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 33 750 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

7. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har under punkten D 8 (s. 212—222) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning av den höjda socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen inom statsunderstödd verksamhet och som förordats i propositionen 1975/76: 100,

2. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning av den höjda socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och som förordats i propositionen 1975/76: 100,

3. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6 334 400 000 kr.

Motionerna

1975/76: 385 av herr Ahlmark m. fl. (fp) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76:

UbU 1975/76: 21

383 — såvitt gäller hemställan att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 650 000 kr. förhöjt förslagsanslag för personell assistans till handikappade elever (yrkandet 2),

1975/76: 486 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Rämgård (c) vari hemställs att riksdagen

1. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 650 000 kr. förhöjt anslag av 6 335 050 000 kr. avseende en förstärkning av bidraget till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor,

2. uttalar att bidraget till personell assistans skall fördelas efter kommunernas faktiska behov och att sålunda schablonbidraget skall slopas,

1975/76: 587 av herr Gillström (s) vari hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om önskvärdheten av att grundskolans talpedagoger utan formella hinder får verka även i förskolan,

1975/76: 775 av herr Andersson i Edsbro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att delge anställda på allmänna inrättningar grundkunskaper i teckenspråket,

2. hos regeringen begär att försöksverksamhet kommer till stånd så att underlag vinns för senare införande av undervisning i teckenspråket för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de döva,

1975/76: 790 av fru Ohlin (s) och fru Rönnung (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att motionen överlämnas till skolhälsovårdsutredningen för beaktande,

1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 238 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 6 334 638 000 kr. (yrkandet 3),

1975/76: 1401 av herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att teknikämnet i grundskolan bör ges ytterligare en resurstimme i årskurs 8,

1975/76: 1463 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 6 337 600 000 kr. att användas till ytterligare en resurstimme i ämnet teknik i årskurs 8,

UbU 1975/76: 21

1975/76: 1470 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om vidgad försöksverksamhet med invandrarnas hemspråk som tillvalsämne på grundskolans högstadium i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen.

Utskottet

Med medel som anvisas under förevarande anslagsrubrik bestrids i första hand kostnaderna för driften av grundskolan och för praktisk lärarutbildning vid grundskolan med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnaderna för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar m. m. samt med kostnader för statsbidrag till dels avgifter till försäkring för tilläggspension (ATP), dels socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen, dels allmän arbetsgivaravgift. Slutligen utgår ur anslaget bidrag till vissa enskilda skolor.

I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget till huvudmännen för viss statsunderstödd utbildningsverksamhet anpassas till den under våren 1975 beslutade höjningen av socialförsäkringsavgifterna för sjukförsäkring och för folkpensionering. Utskottet har inte något att erinra mot de i propositionen förordade principerna härför.

För tjänst som speciallärare för behandling av tal fel gäller enligt 15 kap. 26 och 27 §§ skolförordningen (1971: 235) att tjänstgöring helt eller huvudsakligen skall förläggas till viss klass eller avse samordnad specialundervisning i grundskolan. Tjänstgöringen kan enligt gällande bestämmelser inte avse behandling av talfel hos t. ex. förskolebarn. Enligt motionen 1975/76:587 bör barn med talfel komma under behandling så tidigt som möjligt så att skolstarten underlättas för dem. Motionären menar att det är ett intresse inte minst för grundskolan att talträning kommer till stånd i ett tidigt skede av barnens liv. I motionen påpekas att yrkandet att grundskolans talpedagoger till viss del skall kunna verka inom förskolan inte avser en ökning av de till grundskolan knutna talpedagogernas totala arbetsinsats utan i förekommande fall endast en förskjutning till lägre ålder av arbetsinsatserna beträffande vissa barn.

Av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår att den i motionen 1975/76: 587 berörda frågan kan komma i ett något annat läge den 1 juli 1978. Fr. o. m. den tidpunkten avses kommun enligt propositionens förslag komma att erhålla en s. k. förstärkningsresurs för bl. a. specialundervisning. Det bör därvid, som utskottet ser det, inte vara uteslutet att viss del av talpedagogresursen används för förskolebarn som befinner sig inom ett visst grundskoledistrikt i utbyte mot att förskolan inom samma distrikt i motsvarande mån bidrar med förskollärarinsatser beträffande barn i årskurs 1 som har behov av t. ex. förskollärarmedverkan i skolarbetet. Utskottet utgår från att de formella hindren

UbU 1975/76: 21

för en sådan samverkan undanröjs den 1 juli 1978 i vad gäller bl. a. nuvarande bestämmelser i 15 kap. 26 och 27 §§ skolförordningen. Med hänvisning till vad som anförts i ärendet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 587.

Ur förevarande anslag bestrids även kostnader för personell assistans för vissa handikappade elever i grundskolan m. m. Av det belopp som är anvisat för budgetåret 1975/76 fördelas enligt av regeringen meddelade bestämmelser den större delen schablonvis till samtliga kommuner i riket och en mindre del till kommuner med särskilda behov. För ändamålet personell assistans för vissa handikappade elever har innevarande budgetår anvisats sammanlagt 3,2 milj. kr.

Enligt motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 bör posten till personell assistans för vissa handikappade elever räknas upp med 650 000 kr. utöver regeringens förslag.

Nuvarande statsbidrag till ifrågavarande ändamål har i propositionen räknats upp med 850 000 kr. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1975/76: 486 tas även upp frågan om fördelning av beloppet till personell assistans för vissa handikappade elever. Motionärerna vänder sig bl. a. mot att den större delen av beloppet enligt bestämmelserna för budgetåret 1975/76 fördelas schablonvis utan hänsynstagande till antalet handikappade i de olika kommunerna.

Beträffande formerna för fördelningen av bidragsbeloppet har skolöverstyrelsen (SÖ) i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 anfört bl. a.: ”Under förutsättning att samma schablontilldelning skall tilllämpas budgetåret 1976/77 anser SÖ att schablonbidraget bör minska och den del som är avsedd för kommuner med särskilt stort medelsbehov öka.”

Med erinran om vad riksdagen givit till känna i detta ärende för regeringen under åren 1974 och 1975 (UbU 1974: 7, rskr 1974: 91, UbU 1975: 4, rskr 1975: 49) utgår utskottet från att regeringen beaktar Sö:s synpunkter. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 486 yrkandet 2.

Att ämnet teknik skall tilldelas ytterligare en resurstimme i årskurs 8 begärs i motionerna 1975/76: 1401 och 1975/76: 1463. Yrkandet överensstämmer med ett förslag från SÖ, som beräknat kostnaden för denna förstärkning av undervisningen till 3,2 milj. kr.

Av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår, att SÖ avses få i uppdrag att se över grundskolans läroplan enligt vissa i propositionen angivna riktlinjer inom sådan tid att förslag till regeringen kan överlämnas senast våren 1977. Översynsarbetet beträffande

UbU 1975/76: 21

2l

bl. a. ämnet teknik skall enligt den nämnda propositionen ta sikte på vilka undervisningsmässiga fördelar som ligger i att bygga in de nuvarande tillvalsämnena ekonomi, konst och teknik samt ämnet barnkunskap i övriga ämnen jämfört med att tillsammans med delar av andra ämnen skapa särskilda ämnesblock. Vidare bör enligt propositionen övervägas att göra delar av det nuvarande ämnet teknik obligatoriska för alla elever. Med hänvisning till den aviserade läroplansöversynen samt det i propositionen 1975/76: 39 föreslagna statsbidragssystemet innebärande bl. a. en s. k. förstärkningsresurs föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76: 1401 och 1975/76: 1463.

I motionen 1975/76: 1394 yrkas att riksdagen anvisar det belopp om 238 000 kr. som SÖ begärt för försöksverksamhet med hemspråk som alternativt tillval för invandrarbarn på grundskolans högstadium. Ett yrkande om försöksverksamhet med hemspråk som alternativt tillvalsämne på högstadiet finns också i motionen 1975/76: 1470.

Sedan läsåret 1966/67 utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning av invandrarbarn i det obligatoriska skolväsendet. Statsbidrag utgår för högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp, varav två veckotimmar får disponeras för stödundervisning på elevens eget modersmål. Enligt uppgift från utbildningsdepartementet kommer riksdagen senare att få ta ställning till de förslag som nyligen framlagts av arbetsgruppen för fortsatt utredning om invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och gymnasieskolan (DsU 1975: 13). Mot denna bakgrund är utskottet inte nu berett att ta ställning till SÖ:s förslag om utökad försöksverksamhet med hemspråksundervisning som alternativt tillval på grundskolans högstadium under nästa budgetår. Med erinran om att regeringen medgivit viss försöksverksamhet i Norrbottens län samt i Botkyrka kommun avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1394 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 1470.

Enligt vad utskottet inhämtat har 1974 års skolhälsovårdsutredning i annat sammanhang tillgodogjort sig de synpunkter på behovet av särskilda undersökningar av grundskoleelevers syn som läggs fram i motionen 1975/76: 790. Motionen avstyrks därför.

I vad gäller i motionen 1975/76: 775 begärd undervisning i teckenspråket för anställda på allmänna inrättningar får utskottet hänvisa till sitt av riksdagen godkända betänkande 1975/76: 9, där denna och andra tecken språksfrågor utförligt behandlas (s. 5—7). Motionärernas yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

Med hänvisning till vad utskottet i sitt nämnda betänkande anfört om bl. a. undervisning i teckenspråket på grundskolans mellanstadium avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76: 775.

Regeringens förslag till medelsanvisning m. m. under förevarande anslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

UbU 1975/76: 21

22 Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975/76: 100 förordade riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen inom statsunderstödd verksamhet,

2. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975/76: 100 förordade riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen,

3. att riksdagen beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits i propositionen 1975/76: 100 till personell assistans för vissa handikappade elever avslår motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande visst uttalande i fråga om statsbidraget till personell assistans till vissa handikappade elever avslår motionen 1975/76: 486 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande ytterligare en resurstimme för ämnet teknik avslår motionerna 1975/76:1401 och 1975/76:1463,

6. att riksdagen beträffande vidgad försöksverksamhet med hemspråk som alternativt tillval avslår motionerna 1975/76: 1394 yrkandet 3 och 1975/76: 1470,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt med avslag på motionerna 1975/76: 385 yrkandet 2, 1975/76: 486 yrkandet 1, 1975/76: 1394 yrkandet 3, 1975/76: 1401, 1975/76: 1463 och 1975/76: 1470, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 334 400 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande speciallärares tjänstgöring avslår motionen 1975/76: 587,

9. att riksdagen beträffande 1974 års skolhälsovårdsutredning avslår motionen 1975/76: 790,

10. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning för dem som arbetar inom service- och vårdyrken m. m. avslår motionen 1975/76: 775 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning på grundskolans mellanstadium avslår motionen 1975/76: 775 yrkandet 2.

8. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkten D 9 (s. 222—223) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Motionen

1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet

UbU 1975/76: 21

anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 52 000 000 kr. (yrkandet 2).

Utskottet

Enligt för detta anslag gällande bestämmelser ställs medlen till skolöverstyrelsens (Sö:s) förfogande för förstärkning av insatserna på de områden inom skolan där olika problem gör sig gällande. I första hand bör dessa medel användas för åtgärder inom grundskolan och därvid främst på högstadiet. I undantagsfall skall bidrag även kunna utgå för insatser på det gymnasiala stadiet. I geografiskt hänseende skall bidrag främst utgå för insatser i storstadskommunerna. Även andra kommuner — t. ex. sådana med betydande invandrargrupper — skall emellertid kunna tilldelas bidrag.

I budgetpropositionen föreslås att förevarande anslag nästa budgetår räknas upp med 20 milj. kr. till 50 milj. kr. Enligt motionen 1975/76: 1394 bör anslaget räknas upp med ytterligare 2 milj. kr. för att möjliggöra förstärkta insatser för invandrarbarn på hemspråksundervisningens område.

Statsbidrag utgår för närvarande till stödundervisning för invandrarbarn i det obligatoriska skolväsendet från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. En del av denna resurs får disponeras för stödundervisning på elevens eget modersmål. Av budgetpropositionen framgår att regeringen i en särskild proposition under denna vår avser lägga fram förslag som gäller bl. a. invandrarbarnens hemspråksundervisning. Med hänvisning till dels gällande regler för statsbidrag till stödundervisning för invandrarbarn, dels den aviserade propositionen föreslår utskottet att motionen 1975/76: 1394 yrkandet 2 avslås.

Med tillstyrkan av regeringens förslag hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1394 yrkandet 2 till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

9. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 10 (s. 224—225) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 920 000 kr.

10. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Regeringen har under punkten D 11 (s. 225—227) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 8 173 000 kr.

UbU 1975/76: 21

24 Motionerna

1975/76: 488 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar 8 543 000 kr.,

1975/76: 1436 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar 8 543 000 kr.

Utskottet

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 begärt statsbidrag motsvarande sex nya lärartjänster för svensk grundskoleundervisning i utlandet. I budgetpropositionen föreslås medel för ytterligare en tjänst. Enligt motionerna 1975/76:488 och 1975/76: 1436 bör riksdagen anvisa medel till de lärartjänster som SÖ begärt.

Enligt vad utskottet erfarit är situationen nu en annan än när motionerna väcktes. Sådana förändringar har inträffat inom utlandsskoleorganisationen att det är möjligt att genom överflyttning av tjänst, som inte behövs på viss ort, till annan ort i stort tillgodose det behov som SÖ anmält. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna 1975/76: 488 och 1975/76: 1436 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionerna 1975/76: 488 och 1975/76: 1436 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 8 173 000 kr.

11. Nomadskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 12 (s. 228—229) och hemställer

att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 734 000 kr.

12. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under punkten D 13 (s. 230—237) föreslagit riksdagen att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 65 058 000 kr.

Motionerna

1975/76: 591 av fröken Pehrsson (c) och fru Olsson i Helsingborg (c) vari hemställs att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader i 1976/77 års budgetproposition — utöver regeringens förslag — anvisar

1. 86 940 kr. för inrättande av en tjänst som förskolekonsulent,

2. 277 905 kr. för inrättande av tre tjänster som speciallärare/reselärare,

UbU 1975/76: 21

1975/76: 1395 av fröken Andersson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder i enlighet med vad som anförs i motionen i syfte

a. att göra teckenspråket till en integrerad del av undervisningen på alla stadier av specialskolan för döva,

b. att döva ges möjlighet att utan hinder av gällande inträdeskrav bli lärare i teckenspråket inom specialskolan för döva,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 55 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 65 113 000 kr.

Utskottet

Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965:70, SU 1965: 101, rskr 1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk tioårig grundskola för barn, som är syn-, hörsel- eller talskadade. Denna grundskola var fullt genomförd i och med utgången av läsåret 1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras genom specialskolförordningen (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast den 27 november 1975).

Fr. o. m. läsåret 1973/74 är landet i vad avser stöd till synskadade elever indelat i fem regioner. Stödverksamheten omfattar synskadade barn i förskoleåldern samt synskadade elever främst i grundskola och gymnasieskola. Inom regionerna skall det finnas tjänster avseende förskolebarn (förskolekonsulent), avseende synsvaga elever (speciallärare/ reselärare) och avseende gravt synskadade elever (speciallärare/reselärare). Skolöverstyrelsen anser att denna regionala organisation successivt måste tillföras nya tjänster, om de synskadade eleverna skall kunna få en tillfredsställande service. Skolöverstyrelsen uppger att av förskolekonsulenternas årsberättelse 1974 framgår att 312 av de 393 registrerade synskadade förskolebarnen i landet besöktes en eller två gånger under år 1974, medan de övriga 81 barnen inte fick några besök alls. Enligt skolöverstyrelsens bedömning bör varje barn besökas fem till sex gånger per år. Skolöverstyrelsen föreslår att medel nästa budgetår beräknas för ytterligare två tjänster som förskolekonsulent. Totala antalet elever med behov av reselärarservice beräknas uppgå till 1 300. Skolöverstyrelsen har föreslagit att medel beräknas för ytterligare fyra tjänster som speciallärare/reselärare nästa budgetår.

Regeringen har i så måtto biträtt skolöverstyrelsens förslag att medel beräknats för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent och en tjänst som speciallärare/reselärare.

I motionen 1975/76: 591 yrkas att medel anvisas i sådan utsträckning att skolöverstyrelsens nämnda förslag helt kan genomföras.

Regeringens förslag om medelsanvisning innebär totalt sett en inte oväsentlig upprustning av specialskolans tjänsteorganisation m. m. Ut -

UbU 1975/76: 21

skottet har inte funnit anledning till erinran mot den prioritering som gjorts i fråga om nya tjänster vid specialskolan. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1975/76: 591.

Tidigare under riksmötet har utskottet i betänkandet 1975/76: 9 behandlat motionsyrkanden som gäller gravt hörselskadades problem, bl. a. motionen 1975: 1344 med yrkande om en översyn av dels lärarutbildningen i syfte att speciallärare för hörselskadade skall få tillräckliga kunskaper för att undervisa i och på teckenspråket, dels av läroplanen för specialskolan i syfte att den skyndsamt ändras så att teckenspråket på alla stadier blir en integrerad del av undervisningen. I betänkandet har utskottet bl. a. redovisat att skolöverstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp för revidering av utbildningsplanen för lärare för hörselskadade elever och att skolöverstyrelsen i anslutning till läroplansuppföljningen i grundskolan även arbetar med specialskolans läroplan.

Utskottet hänvisar till sitt nämnda betänkande och vad som där anföns beträffande teckenspråket. Med anledning av den nu aktuella motionen 1975/76: 1395 har utskottet ytterligare informerat sig om det inom skolöverstyrelsen pågående utredningsarbetet m. m., och utskottet är inte berett tillstyrka yrkandet 1 i motionen. Med anledning av detta vill utskottet emellertid anföra följande.

Det på skolöverstyrelsens initiativ hösten 1972 påbörjade forskningsprojektet rörande teckenspråkets lingvistiska status kommer enligt vad utskottet nu inhämtat att avslutas under mars månad i år. Avsikten är att en sammanfattande rapport skall avges under hösten 1976. Forskningen kring teckenspråkets lingvistiska status har lett till nya frågor, och skolöverstyrelsens teckenspråksnämnd har lagt fram ett förslag till forskningsprojekt kring de dövas åtbördsspråk. Nämnden har också tillsatt en arbetsgrupp som fått till uppgift att utarbeta förslag till anvisningar till en utbildning av döva dövlärare. Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för revidering av utbildningsplanen för lärare för hörselskadade elever har försenats i sitt arbete. Enligt nu föreliggande uppgifter kommer gruppen att avge rapport senare i vår. Arbetsgruppens rapport kommer att inrymma förslag som innebär en utvidgning av undervisningen i teckenspråk.

Utskottet har redan tidigare strukit under angelägenheten av att man tar till vara alla möjligheter att bryta de hörselskadades isolering och konstaterar att skolöverstyrelsen på olika vägar söker utröna vilka ytterligare åtgärder som i sådant syfte bör sättas in. Enligt utskottets uppfattning är det synnerligen angeläget att skolöverstyrelsen på basis av vunna kunskaper och gjorda erfarenheter successivt prövar i vad mån och på vad sätt teckenspråket skall beredas större plats i undervisningen av hörselskadade barn och i lärarutbildningen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1395 yrkandet 1 som sin mening ger denna utskottets uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 21

27 Som ett led i sitt arbete för de hörselskadade inrättade skolöverstyrelsen år 1974 den förutnämnda teckenspråksnämnden. I samband med underhandsuppgifter om resultatet av undersökningen beträffande teckenspråkets lingvistiska status har nämndens ursprungliga arbetsuppgifter ändrats och gäller nu utbildningsfrågor för döva och gravt hörselskadade barn. I motionen 1975/76: 1395 föreslås att riksdagen i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag skall anvisa 55 000 kr. till bestridande av kostnaderna för nämnden. Utskottet delar skolöverstyrelsens och motionärernas uppfattning att nämnden måste kunna fortsätta sitt arbete. I likhet med regeringen anser utskottet att någon särskild medelsanvisning för nämndens verksamhet inte bör vara erforderlig. Kostnaderna får bestridas av skolöverstyrelsens tillgängliga medel. Utskottet avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1395.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tjänster som förskolekonsulent med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 591 yrkandet 1 beslutar anvisa medel till ytterligare en tjänst,

2. att riksdagen beträffande tjänster som speciallärare/reselärare med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 591 yrkandet 2 beslutar anvisa medel till ytterligare en tjänst,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt med avslag på motionen 1975/76: 1395 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 591 såvitt gäller medelsanvisningen under ifrågavarande anslag till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 65 058 000 kr.,

4. att riksdagen beträffande teckenspråket i undervisningen av hörselskadade barn och i lärarutbildningen med anledning av motionen 1975/76: 1395 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 14—D 15 (s. 237—240) och hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 333 000 kr.,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 835 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1976

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

UbU 1975/76: 21

28 Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i örebro (s).

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och antagningsprov av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet hänvisar” och slutar ”motionen 1975/76:2018 yrkandet 5” bort ha följande lydelse:

Ett urvalssystem som bygger på kvoteringar mellan grupper är ett komplicerat system. Med ett sådant system följer olika regler för allmän och särskild behörighet, regler för meritvärdering av olika betyg, regler för sammanvägning av olika meritvärderingsgrunder, regler för kvotgruppernas inbördes storlek m. m. Ett sådant system har felkällor som gör det svårt att behandla alla sökande rättvist.

En generell tillgodoräkning av arbetslivserfarenhet får samma funktion som tidigare förekommande konkurrenskomplettering i vad gäller betyg. Beträffande vissa eftertraktade utbildningar kommer tidpunkten för högskolestudiernas påbörjande för det stora flertalet att förskjutas till allt högre åldrar utan att andra skäl härför finns än konkurrenssituationen. För vissa utbildningar kommer det att krävas såväl hög betygspoäng som lång arbetslivserfarenhet. En effekt av förhållandet att tidpunkten för påbörjandet av vissa eftertraktade högskolestudier förskjuts till allt högre åldrar torde vidare bli att andelen kvinnliga sökande till längre, kvalificerade studier minskar. Även den omständigheten att manliga sökande kan åberopa värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänstgöring som arbetslivserfarenhet kommer att bidra till att kvinnor missgynnas vid ett sådant urvalssystem.

Kunskaper, färdigheter och erfarenhet kan inhämtas på många sätt, t. ex. genom skolgång, vuxenutbildning, självstudier och yrkesverksamhet. Det är varken för individerna eller för högskolan av betydelse på vilket sätt de olika kunskaper som behövs för högskolestudier har inhämtats. Däremot är det för både individen och högskolan av intresse att de studerande har erforderliga kunskaper. I det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande högskolan bör inriktningen därför vara att finna ett system för urval som bygger på principen att de sökande — utan att ett så

UbU 1975/76: 21

invecklat regelsystem som nämnts i det föregående behöver användas — genom kunskapsrelaterade betyg och genom antagningsprov får dokumentera sin lämplighet för högskolestudier. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en reform av systemet för urval till högskolan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och antagningsprov med bifall till motionen 1975/76: 2018 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utredningen om” och slutar ”dräs in” bort ha följande lydelse:

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågan om statsbidrag till skolväsendet. Utskottet anser det värdefullt att det finns ett inslag av privata skolor i skolväsendet. Den snabba avveckling av det statliga stödet till privatskolor som skett under senare år är därför oroande. I avvaktan på att SSK, som bl. a. har i uppdrag att utreda frågan om statligt stöd till privata skolor, skall lägga fram sitt förslag och att statsmakterna skall fatta beslut med anledning av utredningsförslaget, bör statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor utgå i oförändrad omfattning oberoende av om kommunala bidrag utgår. Detta innebär avvikelse från 1973 års beslut om handläggning av förevarande statsbidragsfrågor men gör det möjligt för riksdagen att ta de särskilda hänsyn som situationen i varje enskilt fall kräver. Frågan huruvida en enskild skola skall få behålla ett av riksdagen beslutat statsbidrag bör inte enbart bero på om en kommun anser sig kunna ge bidrag. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:1423 yrkandet 1.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor med anledning av motionen 1975/76: 1423 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom utredningen skolan, staten och kommunerna av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som anser

UbU 1975/76: 21

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”SSK har” och slutar ”motionen 1975/76: 1423” bort ha följande lydelse:

Statsmakterna uttalade år 1962 att statsbidrag bör kunna komma i fråga beträffande sådana skolor utanför det kommunala skolväsendet, som syftar till att förverkliga eller utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga, metodiska eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom en speciell uppläggning av skolans hela arbete vill för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer. SSK har av Kungl. Maj:t den 31 maj 1974 fått i uppdrag ”att se över formerna för givande av statsbidrag till statsunderstödd enskild utbildning”. Detta bör enligt utskottet uppfattas så att SSK skall avge förslag beträffande ett statsbidragssystem som är tillämpbart på sådana skolor som statsmakternas nyssnämnda uttalande avser. Liksom det en gång var möjligt att starta pionjärskolor bör det även i framtiden vara möjligt att med statsbidrag starta och driva en skola utanför det kommunala skolväsendet. SSK bör utforma sina förslag till statsbidragssystem för enskild skola därefter. Regeringen bör ge SSK förtydligande direktiv på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom utredningen om skolan, staten och kommunerna med anledning av motionen 1975/76: 1423 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Nyssnämnda principiella” och slutar ”1975/76: 2021 yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Samhällets principiella ansvar för allas utbildning får inte begränsa elevers och föräldrars möjlighet att välja skola. Många omständigheter talar för värdet av skolor utanför det allmänna skolväsendet. Enskilda skolor är ofta pedagogiska föregångare. Många erbjuder sina elever en bättre arbetsmiljö än vad allmänna skolor förmår. En del erbjuder en utbildning som inte ges inom det allmänna skolväsendet. Enskilda skolor har otvivelaktigt en viktig funktion att fylla och bör ses som värdefulla komplement till de allmänna skolorna.

Friheten att välja skolform får inte vara en valfrihet enbart för dem som har goda ekonomiska resurser. Det ansvar för skolväsendet som åvilar samhället måste därför innebära dels att enskilda skolor av olika slag och inriktning skall ges samma arbetsmöjligheter som kommunala skolor, dels att samhällets stöd — under förutsättning att de krav på undervisningens kvalitet som ställs på de allmänna skolorna uppfylls —

UbU 1975/76: 21

bör utgå oberoende av huvudmannaskapet. Statliga och kommunala bidrag bör sålunda ges oberoende av vederbörande skolas huvudmannaskap, och riksdagen bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman med anledning av motionerna 1975/76:230, 1975/76: 1467, 1975/76: 2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. vid punkten 2 (Länsskolnämnderna) beträffande konsulenter för rörelsehindrade elever av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”till länsskolnämnderna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att genom olika åtgärder så långt som möjligt underlätta de rörelsehindrade elevernas integrering i skolväsendet och att konsulentverksamheten så långt som möjligt bör byggas ut (UbU 1975: 3, rskr 29). I likhet med motionärerna anser utskottet att en utbyggnad av konsulentorganisationen till att omfatta en konsulent i var och en av de sju sjukvårdsregionerna skall ske redan budgetåret 1976/77. Utskottet föreslår därför med tillstyrkan av ifrågavarande yrkanden i motionerna 1975/76: 385, 1975/76:416 och 1975/76: 1428 att fyra nya tjänster som konsulent inrättas 1976/77 och att medel härför och för övriga till tjänsterna hörande kostnader beräknas under förevarande anslag, dvs. en uppräkning med 287 000 kr. jämfört med budgetpropositionens förslag.

Utskottet tillstyrker i övrigt de medelsberäkningar som gjorts under anslaget till länsskolnämnderna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1.att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 samt med bifall till motionerna 1975/76:385 yrkandet 1, 1975/76: 416 och 1975/76: 1428 beslutar anvisa medel till två tjänster som konsulent för rörelsehindrade elever utöver de två nya tjänster som föreslagits i den nämnda propositionen,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 samt motionerna 1975/76: 385 yrkandet 1, 1975/76:416 och 1975/76: 1428, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Länsskolnämnderna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 38 519 000 kr.

UbU 1975/76: 21

vid punkten 3 (Statens institut för läromedelsinformation. Stöd för produktion av läromedel)

6. beträffande läromedelsproduktionen av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Riksdagen har” och slutar ”av läromedelsbranschen” bort ha följande lydelse:

Det bör emellertid påpekas att läromedelsutredningen konstaterade att trots den märkbara splittringen hade vissa företag en dominerande ställning. Dessutom utmärktes vissa delar av läromedelsmarknaden av en utveckling mot större företagsenheter. Utredningen konstaterade även att företagskoncentrationen inom vissa områden av läromedelsmarknaden var så stark att man kunde tala om monopolistiska tendenser.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1975/76: 229 att kapitalkoncentrationen inom läromedelsproduktionen är påtaglig och att den innebär ett markerat fåtalsinflytande över läromedlen.

Esselte Studium, som emellanåt kallas för Europas största läromedelsföretag, har mer än hälften av läromedelsmarknaden i Sverige och dessutom en inte obetydlig export. Det kan med fog sägas att det är Esselte Studium som för landets elever i grundskolor och gymnasier bestämmer hälften av vad de skall lära sig, vilken tyngd som skall läggas på det ena eller andra momentet i kursplanerna, vilka attityder och intressen som skall främjas eller hållas tillbaka.

Anskaffningen av läromedel har blivit en stor ekonomisk börda för kommunerna, delvis på grund av den tekniska konstruktionen för fördelning av utbildningskostnaderna mellan stat och kommun.

Läromedelsföretagens rabatteringspolicy, som innebär större rabatter vid större upphandlingar, har drivit fram allt större centralisering av besluten vid val av läromedel. Det finns farhågor för att den ekonomiska utvecklingen skulle kunna leda fram till interkommunala uppköpscentraler för läromedel — detta för att uppnå ekonomiska fördelar. Risken är då uppenbar för att man inte väger dessa fördelar gentemot förluster, exempelvis i kvalitet.

Situationen när det gäller läromedelsproduktionen, liksom utvecklingstendenserna på denna marknad, visar enligt utskottets mening på nödvändigheten av att staten övertar kostnaderna för läromedel från kommunerna och att detta sker via ett förstatligande av läromedelsproduktionen.

Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 1 hos regeringen anhålla om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 1 hos regeringen anhåller

UbU 1975/76: 21

om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium,

7. beträffande läromedelsproduktionen av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som — vid bifall till utskottets hemställan under 4 — anser

att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Riksdagen har” och slutar ”av läromedelsbranschen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den socialdemokratiska partikongressens beslut om förstatligande av läromedelsproduktionen är synnerligen oroande. Det finns enligt utskottets mening inte några skäl för en sådan socialiseringsåtgärd. Att läroböckerna följer läroplanen och har tillräcklig kvalitet granskas ju redan i dag. Priskonkurrensen är ofta hård mellan de många företag som gör läromedel av olika slag. Kommuner och skolor, lärare och elever får i dag välja den bok som är bäst och billigast. Läromedlen har förbättrats och pedagogiken utvecklats genom tävlan mellan förlag och författare. Utskottet är övertygat om att situationen skulle varit helt annorlunda om en fri konkurrens inte förekommit. Utskottet är också övertygat om att kravet på objektivitet inte går att uppfylla om läromedelsproduktionen socialiseras.

En förutsättning för tillgång på läromedel som uppfyller läroplanens mål och i övrigt krav på kvalitet är sålunda enligt utskottets mening att det finns läromedelsförlag med olika ägarstruktur och med skilda inriktningar, där författare och idéer får tävla.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen 1975/76: 229.

8. beträffande uttalande om fri konkurrens av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”En konsekvens” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen nu bör göra det i motionen 1975/76: 2018 begärda uttalandet om fri konkurrens. Utskottet finner nämligen att en fri konkurrens på lika villkor mellan olika läromedelsförlag är av helt avgörande betydelse för en väl fungerande produktion och distribution av läromedel. Därigenom garanteras kvalitet, mångsidighet och valfrihet i fråga om utbudet av läromedel.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2018 yrkandet 9 uttalar att produktionen och distributionen av läromedel skall ske under fri konkurrens,

UbU 1975/76: 21

9. beträffande inflytande över läromedelsanvändning m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Vad gäller” och slutar ”2 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Genom läromedlens stora betydelse för undervisningens innehåll och dess praktiska utformning, måste läromedelssektorn enligt utskottets mening uppfylla högt ställda krav på demokratiskt inflytande. Utvecklingen hittills har emellertid snarare varit sådan att avståndet mellan läromedelsproducenter och dem som skall använda sig av läromedlen som arbetsredskap, dvs. elever och lärare, har ökat. Varken från samhällets eller från enskilda medborgares sida finns någon insyn i tillblivelseprocessen eller i den diskussion som måste föras vid produktionen av varje enskilt läromedel. Först när arbetet är avslutat och läromedlet färdigt finns en möjlighet att framföra synpunkter hos statens läromedelsnämnd. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 2 hos regeringen skall begära en utredning om formerna för att öka medborgarnas-användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande inflytande över läromedelsanvändning m. m. med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 2 hos regeringen begär en utredning om formerna för att öka medborgarnas-användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande.

vid punkten 7 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

10. beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits i propositionen 1975/76:100 till personell assistans för vissa handikappade elever av fröken Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Nuvarande statsbidrag” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Statsbidraget till personell assistans för vissa handikappade elever bör räknas upp med 1,5 milj. kr., vilket innebär en ökning av medlen för detta ändamål med 650 000 kr. jämfört med regeringens förslag för nästa budgetår. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 anvisar 650 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen 1975/76: 100.

dels att utskottets hemställan under 3 och 7 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits i propositionen 1975/76: 100 till personell assistans för vissa handikappade elever med bifall till motionen 1975/76: 385 yr -

UbU 1975/76: 21

kandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 beslutar anvisa 650 000 kr.,

7. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 samt med bifall till motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 och med avslag på motionerna 1975/76: 1394 yrkandet 3, 1975/76: 1401, 1975/76: 1463 och 1975/76: 1470, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Bidrag till driften av grundskolor m.m. anvisar ett förslagsanslag av 6 335 050 000 kr.,

11. beträffande teckenspråksundervisning för dem som arbetar inom service- och vårdyrken m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”1 vad” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

När det gäller i motionen 1975/76: 775 yrkandet 1 begärda åtgärder i syfte att delge anställda på allmänna inrättningar grundkunskaper i teckenspråket är utskottet ense med motionärerna om att hittills vidtagna åtgärder är klart otillräckliga för att de gravt hörselskadade skall ha acceptabla möjligheter att klara av sina kontakter med olika myndigheter, ta del av kulturella verksamheter och få en ökad gemenskap med andra människor. Hos statliga och kommunala myndigheter och serviceorgan, som har en något mer omfattande kontakt med allmänheten, måste finnas anställda som kan teckenspråket. Utskottet anser därför att hörandes möjligheter att få teckenspråksundervisning avsevärt måste förbättras och att åtgärder även i övrigt bör genomföras för en utvidgad användning av teckenspråket. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning för dem som arbetar inom service- och vårdyrken m. m. med bifall till motionen 1975/76: 775 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRTCKER1 STOCKHOLM 1976 760054

-

-