Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till vuxenutbildning jämte motioner
UbU 1975/76:23
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 23
med anledning av propositionen 1975/76: 100 såvitt gäller anslag till vuxenutbildning jämte motioner
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av statsrådet Zachrisson — i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Vuxenutbildning samt yrkanden i motionerna 1975/76: 321, 589, 795,
883, 1418, 1431, 1438, 1442, 1448, 1460, 1476, 1479, 1485, 1487, 1515,
2018, 2020, 2021, 2090, 2132, 2140 och 2148. I bilaga till betänkandet redovisas på vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns återgivna samt under vilka punkter och på vilka sidor ställning tas till de olika yrkandena. I bilagan redovisas också i vilka moment av utskottets hemställan under respektive punkt som motionsyrkandena tas upp. Vidare anges nummer på reservationer och särskilda yttranden som föranletts av motioner.
1. Viss utbildning via radio och television m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1—G 4 (s.
450—459) och hemställer
1. att riksdagen till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 54 919 000 kr.,
2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 6 704 000 kr.,
3. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 118 000 kr.,
4. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 225 000 kr.
2. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Regeringen har under punkten G 5 (s. 459—464) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 000 kr.
Motionerna
1975/76: 795 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vidgad möjlighet till dispens från ålderskravet på 18 år för tillträde till viss yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning.
1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 23
UbU 1975/76: 23
1975/76: 883 av herr Ahlmark m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att begära att regeringen till nästa riksmöte lägger fram förslag om basorganisation inklusive skolledarresurser för kommunal vuxenutbildning samt höjda schablontillägg för gymnasieskolekurser och särskilda yrkesutbildningskurser inom den kommunala vuxenutbildningen (yrkandet 1),
1975/76: 1418 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att på grundval av SVUX:s förslag förelägga riksdagen förslag angående ökade resurser till den kommunala vuxenutbildningen,
1975/76: 2090 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag, på grundval av SVUX-kommitténs förslag, om en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen särskilt i mindre kommuner i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Kommunal vuxenutbildning anordnades under läsåret 1974/75 i alla rikets primärkommuner utom tre. Dessutom anordnades kommunal vuxenutbildning av 15 landstingskommuner. I juni 1975 fanns särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning inrättade i 35 kommuner. I dessa fanns sammanlagt 43 sådana enheter.
Den nedgång i antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning som ägt rum under några år har nu hejdats. En mindre ökning av antalet nyinskrivna studerande har enligt budgetpropositionen skett det senaste året främst när det gäller kurser på gymnasieskolans nivå.
Riksdagen beslöt vid 1975 års riksmöte om lärartjänster som huvudsakligen är avsedda för kommunal vuxenutbildning (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 7, rskr 1975: 70).
På regeringens uppdrag har skolöverstyrelsen (SÖ) den 1 december 1975 lämnat förslag till enhetligt utformade bestämmelser för samtliga kurser för kommunal vuxenutbildning att gälla från och med budgetåret 1976/77. Utredningen (U 1975: 19) om vissa folkbildningsfrågor m. m. (folkbildningsutredningen) har den 18 februari 1976 yttrat sig över förslaget i de delar som det berör den yrkesinriktade verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Folkbildningsutredningen tillstyrker i princip SÖ:s översynsarbete beträffande den kommunala vuxenutbildningen men tillägger att det finns utbildningar som är av särskilt intresse från gränsdragningssynpunkt, t. ex. inom konsumtionsområdet. Som exempel på sådana utbildningar nämns kurser inom ämnesområdena vävning, sömnad, träslöjd och matlagning.
Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har i betänkandet (SOU
UbU 1975/76: 23
1975: 59) Utbildning för vuxna föreslagit att en kommun skall med statsbidrag få anordna ett visst begränsat antal kurser i vissa angivna ämnen även om antalet deltagare uppgår till endast fem i respektive kurs. Avsikten är att man skall kunna anordna ett visst minsta antal grundskolekurser och yrkesinriktade kurser i samtliga kommuner samt ett visst minsta antal gymnasieskolekurser inom varje gymnasieregion, allt inom särskilda av regeringen fastställda timtalsramar för läsår. Enligt SVUX kommer förslaget om statsbidrag till vissa kurser med ett lägre deltagarantal att väsentligt förbättra möjligheterna att anordna kurser inom kommunal vuxenutbildning i medelstora och små kommuner. En generell sänkning av deltagarantalet i kurser inom kommunal vuxenutbildning anser däremot SVUX inte lämplig nu utan finner att en sådan åtgärd bör övervägas först när man prövar frågan om gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning. Vidare har SVUX lämnat förslag om en förstärkning av schablonbidraget och skolledningen samt regler för minskning av undervisningsresurserna när deltagarantalet i påbörjade kurser kommer att understiga 12.
I motionerna 1975/76: 883 yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76: 2090 hemställs att riksdagen begär att regeringen på grundval av SVUX:s förslag lägger fram förslag om förstärkning av resurserna för den kommunala vuxenutbildningen.
I propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. var föredragande statsrådet av den uppfattningen att var och en, som inte har fullständig behörighet till den högskoleutbildning som han eller hon vill söka, skall ha rätt att behörighetskomplettera och att det är angeläget att sådana möjligheter erbjuds över hela landet. Med anledning av ett motionsyrkande (mot. 1975: 1872 yrkandet 10) om möjlighet till behörighetskomplettering på varje gymnasieort framhöll utskottet vikten av att det ges goda möjligheter till komplettering för såväl allmän som särskild behörighet (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179).
Det är för den kommunala vuxenutbildningen väsentliga frågor, som aktualiserats i nyssnämnda tre motioner. Enligt utskottets mening är det angeläget att SVUX:s förslag bereds skyndsamt. Målet för beredningsarbetet bör vara att en proposition om förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen på grundval av SVUX:s förslag skall läggas fram för riksdagen hösten 1977. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1975/76: 883 yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76: 2090 anfört om en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen.
Av budgetpropositionen framgår att studerande, även om han eller hon inte uppfyller ålderskravet på 18 år, skall kunna antas till gymnasieskolekurs inom kommunal vuxenutbildning. Villkoret är att det är
UbU 1975/76: 23
fråga om ett ämne som han eller hon behöver för att bli behörig till viss högskoleutbildning och att den studerande inte har möjlighet att läsa detta ämne inom ramen för utbildning i den vanliga gymnasieskolan.
Enligt motionen 1975/76:795 bör dispensmöjligheten utvidgas till att omfatta även studerande som söker till sådan yrkesinriktad kurs inom kommunal vuxenutbildning som saknar motsvarighet vid den gymnasieskola till vars upptagningsområde den studerande hör.
I rapporten (Ds U 1975: 18) Utbildning m. m. för 16—19-åringar föreslås en försöksverksamhet med slopad åldersgräns i vad avser tillträde till kommunal vuxenutbildning för vissa ungdomar. Rapporten remissbehandlas för närvarande, och utskottet anser att riksdagen därför bör avslå yrkandet i motionen 1975/76: 795.
Regeringens under förevarande anslagsrubrik redovisade förslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet tillstyrker desamma.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 177 000 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen med anledning av motionerna 1975/76: 883 yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76: 2090 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen beträffande krav på viss ålder för tillträde till särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen avslår motionen 1975/76: 795.
3. Bidrag till studiecirkelverksamhet Bidrag till studieförbund. Regeringen har under punkterna G 6—G 7 (s. 464—468) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 62 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,
2. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000 kr.,
3. godkänna att 8 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till studieförbund,
4. till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 16 300 000 kr.
UbU 1975/76: 23
5 Motionerna
1975/76: 321 av herr Björk i Gävle (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om att nedre åldersgräns för erhållande av statsbidrag i studiecirkel skall vara 12 år,
1975/76: 1448 av herr Lidgård (m) och fru Diesen (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till i enlighet med motionens syfte ändrade bestämmelser med avseende på deltagarantal, antalet studietimmar samt antalet studieträffar för statsbidragsberättigade studiecirklar för pensionärer och handikappade,
1975/76: 1485 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att bidraget till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/ 77 uppföres med ett i förhållande till budgetpropositionen med 35 milj. kr. minskat anslag, dvs. med ett förslagsanslag på 408 milj. kr.,
1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att samhällets stöd till studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende av huvudman (yrkandet 8),
1975/76: 2020 av herr Bohman m. fl. (m) vari — under hänvisning till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/ 76: 1979 — hemställs att riksdagen uttalar att studiecirkelbidragen skall utgå med samma belopp för alla cirklar.
Utskottet
De reformer som genomförts under senare år inom arbets- och kulturlivet, högskoleutbildning och vuxenutbildning påverkar folkbildningsarbetet på olika sätt. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning om vissa folkbildningsfrågor m. m. (folkbildningsutredningen). De sakkunniga har bl. a. fått i uppdrag att göra en översyn av statsbidragsbestämmelsema för studiecirkelverksamheten och att föreslå en klarare gränsdragning mellan det folkrörelseanknutna bildningsarbetet och samhällets institutionaliserade utbildning. En annan fråga som de sakkunniga skall belysa gäller om nuvarande utformning av statsbidragsbestämmelser, anvisningar etc. verkar hindrande för att ge det tekniska och naturvetenskapliga området en väsentlig roll i den studieverksamhet som studieförbunden anordnar.
Enligt bestämmelserna i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet utgår statsbidrag för studiecirklar i allmänhet med högst 75 procent av de bidragsgrundande kostnaderna. Bidragets storlek bestäms bl. a. av följande regler.
För allmänna studiecirklar kan bidraget till kostnaderna för ledare
UbU 1975/76: 23
och studiematerial för varje studietimme utgöra högst 38 kr. För cirklar på ort inom det allmänna stödområdet som inte är g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola) utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente. För dessa cirklar utgår dessutom ett schabloniserat tilläggsbidrag med 2 kr. per studietimme.
För allmänna studiecirklar i vissa ämnen, s. k. prioriterade studiecirklar, utgår ett schabloniserat tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme. De prioriterade studiecirklarna är cirklar i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, cirklar i hemspråk för invandrare, cirklar som har till syfte att meddela facklig utbildning och cirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.
I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget till allmänna studiecirklar skall höjas med 4 kr. per studietimme, dvs. från 38 kr. till 42 kr.
Antalet studietimmar har ökat starkt under senare år, och ökningen mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77 uppskattas i budgetpropositionen bli 14 procent. Utgifterna för studiecirkelverksamheten beräknas av regeringen uppgå till totalt ca 506 milj. kr. nästa budgetår, vilket innebär en ökning med drygt 162 milj. kr. För att täcka nämnda kostnad på ca 506 milj. kr. föreslås att 62,8 milj. kr. tillförs anslaget av medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden och att återstoden, 443 milj. kr., anvisas som förslagsanslag.
Uppräkningen av bidraget till allmänna studiecirklar med 4 kr. per studietimme bör enligt motionen 1975/76: 1485 anstå. Genom att bidraget per studietimme därigenom skulle bli oförändrat 38 kr. beräknar motionären att medelsbehovet under anslaget till studiecirkelverksamheten skulle bli ca 35 milj. kr. lägre än vad som beräknats i budgetpropositionen. Motionären hemställer därför att förslagsanslaget skall förås upp med 408 milj. kr.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en höjning av statsbidraget till allmänna studiecirklar är mycket angelägen och tillstyrker att bidrag fr. o. m. budgetåret 1976/77 utgår med 42 kr. per studietimme. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76: 1485 och tillstyrker regeringens förslag att 443 milj. kr. skall anvisas under förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget i budgetpropositionen att 62,8 milj. kr. skall tillföras detta anslag av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften m. m.
Prioriteringen av vissa studiecirklar ifrågasätts i motionen 1975/76: 2020. Motionärerna anför att det är konsumenternas fria val som skall styra cirkelutbudet och inte statsbidragsbestämmelser. De anser därför en generell höjning av bidraget till studiecirklar vara angelägnare än prioritering av vissa cirklar och hemställer att riksdagen skall uttala att studiecirkelbidragen skall utgå med samma belopp för alla cirklar.
UbU 1975/76: 23
7 Utskottet vill först erinra om att avsikten med att införa ett tilläggsbidrag bl. a. var att — inom ramen för de resurser som kunde avsättas för studiecirkelverksamhet — grupper med kort utbildning skulle prioriteras, dvs. de utbildningsmässigt missgynnade skulle i första hand kunna erbjudas avgiftsfria studier eller studier med låga avgifter.
Riksdagen uttalade föregående år att målsättningen på sikt bör vara att utjämna skillnaden mellan bidragen till de prioriterade och de icke prioriterade cirklarna och att så småningom kunna erbjuda kostnadsfria cirkelstudier. Året innan hade kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) i sitt huvudbetänkande (SOU 1974: 54) Vidgad vuxenutbildning föreslagit att studiecirklarna efter hand skulle bli avgiftsfria för deltagarna och sedermera har folkbildningsutredningen, som tillsattes i slutet av år 1975, fått i uppdrag att närmare analysera FÖVUX:s förslag. Bl. a. skall kostnaderna för olika alternativ med full kostnadstäckning belysas.
Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet något nytt uttalande om studiecirkelbidragen inte vara nödvändigt och avstyrker motionen 1975/76: 2020.
Folkbildningsutredningen skall enligt sina direktiv vid prövningen av statsbidragen till studiecirkelverksamheten särskilt uppmärksamma bl. a. frågan om åldersgränsen i statsbidragsberättigade studiecirklar. Yrkandet i motionen 1975/76: 321 om att nedre åldersgränsen för deltagande i statsbidragsberättigad studiecirkel skall vara 12 år avstyrks därför av utskottet.
Ändrade bestämmelser i fråga om deltagarantal, antalet studietimmar och antalet studieträffar yrkas i motionen 1975/76: 1448 i syfte att underlätta för pensionärer och handikappade att delta. Motionärerna anser att nuvarande regler kan medföra att det krävs alltför stor prestation av dessa kategorier deltagare.
Skolöverstyrelsen (SÖ) kan enligt de regler som redan finns ge dispens från gällande bestämmelser om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det finns även särskilda undantagsbestämmelser om mindre antal deltagare och mindre antal studietimmar i studiecirkel som anordnas på sjukhus eller annan vårdinstitution (dock ej ålderdomshem). Det finns också särskilda regler och bidrag för att underlätta handikappades möjligheter att delta i studiecirkel och för att anordna studiecirklar som har till syfte att utveckla handikappades möjligheter att meddela sig. Därtill kommer att statsbidragsbestämmelserna för närvarande ses över inom folkbildningsutredningen som bl. a. skall studera hur de särskilda bidragen till de handikappades studieverksamhet användes. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 1448.
De reformer beträffande uppsökande verksamhet m. m. som nyligen genomförts och den stora ökningen av antalet studiecirklar ställer nya krav på studieförbunden. För budgetåret 1976/77 föreslår re -
UbU 1975/76: 23
geringen en höjning av bidraget till studieförbundens organisationskostnader med 1 000 000 kr. och till studieförbundens pedagogiska verksamhet med 800 000 kr. Vidare räknas bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade upp med 400 000 kr. och bidraget till produktion av studiematerial för handikappade räknas upp med samma belopp.
För budgetåret 1975/76 anvisade riksdagen 1 milj. kr. för uppsökande verksamhet i bostadsområden under tiden den 1 januari—den 30 juni 1976. Den uppsökande verksamheten riktar sig till vuxna med kort utbildning. I denna skall invandrare och handikappade prioriteras. Vidare skall särskild uppmärksamhet ägnas åt hemarbetande. För budgetåret 1976/77 föreslås att högst 2 milj. kr. anvisas för denna försöksverksamhet.
De ökade utgifterna under anslaget beräknas till sammanlagt 3,6 milj. kr., vilket belopp föreslås bli tillfört anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Som en följd härav förs anslaget till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 oförändrat upp med 16 300 000 kr.
I motionen 1975/76: 2018 hemställs att riksdagen skall uttala att samhällets stöd till studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende av huvudman. Utskottet anser ett sådant uttalande överflödigt då det för utskottet framstår som självklart att av SÖ godkända studieförbund opartiskt och oberoende av huvudman skall erhålla statsbidrag enligt fastställda statsbidragsregler. Yrkandet 8 i motionen 1975/76:2018 avstyrks därför.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen godkänner att 62 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,
2. att riksdagen beträffande i propositionen 1975/76: 100 föreslagen höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar med avslag på motionen 1975/76: 1485 i denna del bifaller regeringens förslag,
3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76:1485 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 443 000 000 kr.,
4. att riksdagen beträffande studiecirkelbidragen avslår motionen 1975/76: 2020,
5. att riksdagen beträffande åldersgräns avslår motionen 1975/76: 321,
UbU 1975/76: 23
6. att riksdagen beträffande ändrade bidragsnormer för pensionärer och handikappade avslår motionen 1975/76: 1448,
7. att riksdagen godkänner att 8 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till studieförbund,
8. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 16 300 000 kr.,
9. att riksdagen beträffande stödet till studieförbunden avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 8.
4. Bidrag till driften av folkhögskolor. Regeringen har under punkten G 8 (s. 468—475) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 180 997 000 kr.
Motionerna
1975/76: 589 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att hemställa att regeringen till riksdagen framlägger förslag beträffande fritidsledarutbildning vid folkhögskola i enlighet med folkhögskoleutredningens 1975 presenterade förslag,
2. att i avvaktan på detta ställningstagande anslå ett med 300 000 kr. förhöjt belopp i förhållande till regeringens budgetförslag enligt propositionen 1975/76: 100 och sålunda för ändamålet anvisa 1 000 000 kr.,
1975/76: 1431 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Sellgren (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att göra en uppräkning av stödet till folkhögskolornas kontaktverksamhet inom vuxenutbildningen,
2. att förstärka kringpersonalbidraget med 1 300 000 kr. avseende delkompensation för kostnadsökningar,
3. att för dessa utgifter anslå 1 500 000 kr. utöver budgetpropositionens förslag,
1975/76: 1438 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att det i 8 § i förordningen om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor upptagna indexbundna grundbeloppet om 65 000 kr. för statsbidrag till kostnader för annan personal än rektor och lärare höjes till 70 000 kr.,
2. att det i samma förordning upptagna grundbeloppet om 13 000 kr. till statsbidrag till pedagogisk utrustning höjes till 15 000 kr.,
f2 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 23
UbU 1975/76: 23
3. att av dessa beslut föranledd justering av det av regeringen föreslagna anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 vidtas.
Utskottet
Från förevarande anslag utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 108 folkhögskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser, dels ämneskurser. Bidrag till driftkostnader för folkhögskolor utgår enligt förordningen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor till löner m. m. åt lärare och rektor med 100 prooent av de faktiska kostnaderna. Enligt 8 § utgår bidrag till kostnader för avlöning till annan personal än rektor och lärare — det s. k. kringpersonalbidraget — med 65 000 kr. för 3 400 eleweckor. Vid lägre eller högre elevveckotal minskas eller ökas beloppet med högst hälften, dvs. inom 1700—5 100 eleweckor. Bidragsbeloppet är indexbundet och jämkas varje år i förhållande till de ändringar, som efter 1965 inträtt i den statligt lönereglerade personalens lönenivå. Det jämkade bidraget för 1975/76 utgör 135 900 kr. Då denna jämkning utförs tas inte hänsyn till de lönekostnadspåslag av olika slag, som arbetsgivaren har att erlägga. Till pedagogisk utrustning m. m. utgår statsbidrag med 50— 150 procent av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bF drag utgår avgiftsbidrag — dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift — beträffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens (SÖ) prövning i varje särskilt fall kan från anslaget utgå även bidrag till kostnader för personlig assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever och till försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elever samt till försöksverksamhet med samordningstjänster inom vuxenutbildningen.
I sin anslagsframställning har SÖ föreslagit att det förutnämnda grundbeloppet på 65 000 kr. höjs till 70 000 kr. Kostnaderna budgetåret 1976/77 för ändringen beräknas till 1,3 milj. kr. Genom att man vid omräkningen av grundbeloppet inte tar hänsyn till lönekostnadspåslag av olika slag ökar enligt Sö:s mening huvudmannens andel av lönekostnaderna på ett sätt som inte förutsatts då riksdagens beslut om bidrag avsåg att säkra en från år till år oförändrad fördelning mellan staten och huvudmannen av lönekostnader för s. k. kringpersonal.
Om det ursprungliga köpvärdet skall behållas måste enligt Sö:s bedömning statsbidrag till pedagogisk utrustning utgå med 18 000 kr. för 3 400 eleweckor. SÖ har ansett sig inte böra föreslå att hela denna värdeminskning kompenseras till nästa budgetår utan har föreslagit att bidraget beräknas till 15 000 kr. för 3 400 eleweckor. Kostnadsökningen beräknas till 200 000 kr.
UbU 1975/76: 23
11 Regeringen föreslår inte någon ändring utan anser att folkhögskoleutredningens förslag bör avvaktas. I yrkandena 1 och 2 i motionen 1975/ 76: 1438 hemställs att riksdagen beslutar i enlighet med SÖ:s nämnda förslag. I motionen 1975/76: 1431 föreslås, yrkandet 2, att SÖ:s förslag om höjning av det s. k. kringpersonalbidraget genomförs.
Utskottet är i princip överens med motionärerna om att det finns skäl som motiverar att kringpersonalbidraget förbättras i avvaktan på att folkhögskoleutredningens nyligen i betänkandet (SOU 1976: 16) Folkhögskolan framförda förslag genomförs. Utredningen har föreslagit bl. a. en radikal omläggning av folkhögskolornas statsbidragssystem. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra avstå från att föreslå en uppräkning av det nuvarande kringpersonalbidraget. Utskottet avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1431 och yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1438.
Även yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1438 om förbättrat utrustningsbidrag avstyrker utskottet.
Folkhögskolorna bedriver en omfattande försöksverksamhet på handikappområdet. Med hänsyn till områdets angelägenhet har föredragande statsrådet funnit sig böra förorda att handikappverksamheten tillförs ytterligare resurser. För försöksverksamheten med ökad lärartäthet för handikappade elever beräknas i budgetpropositionen ytterligare 100 000 kr. eller tillsammans 900 000 kr. och för försöksverksamheten med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elever ytterligare 200 000 kr. eller tillsammans 909 000 kr. Utskottet tillstyrker förslagen.
Hittills vunna erfarenheter av försöken med kontaktverksamhet inom vuxenutbildningen visar enligt SÖ att detta bidrag verkat högst stimulerande för nya kontakter mellan folkhögskolorna och studieförbunden. Behoven anges vara betydligt större än vad som kan tillgodoses genom det nu gällande anslagsbeloppet på 200 000 kr. SÖ föreslår därför en ökning med 149 000 kr. Föredragande statsrådet anför att folkhögskoleutredningen också prövar försöksverksamheten med samordningstjänster inom vuxenutbildningen och föreslår för ändamålet oförändrat belopp. I motionen 1975/76: 1431 föreslås, yrkandet 1, att medelsanvisningen höjs med 100 procent till 400 000 kr. Till stöd härför anförs — förutom penningvärdeförändringen — att elevantalet vid ämneskurserna ökat och att flera högskolor bör kunna komma i åtnjutande av bidrag.
Utskottet, som vill hänvisa till att de s. k. samordningstjänsterna enligt folkhögskoleutredningens förslag skall avvecklas, delar regeringens uppfattning att medelsanvisningen till samordningstjänster bör kunna behållas oförändrad nästa budgetår. Utskottet tillstyrker alltså detta förslag och avstyrker yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1431.
I sitt delbetänkande Folkhögskolans fritidsledarutbildning (Ds U
UbU 1975/76: 23
1974: 11) lade utredningen fram förslag om en yrkesinriktad fritidsledarutbildning vid folkhögskolor. I propositionen 1975: 14 anslöt sig föredragande statsrådet till folkhögskoleutredningens ståndpunkt att folkhögskolorna har goda förutsättningar för att svara för ungdomsoch fritidsledarutbildning. Riksdagen (UbU 1975: 12, rskr 1975: 123) godkände i propositionen förordade riktlinjer för en tvåårig yrkesinriktad utbildning av ungdoms- och fritidsledare vid folkhögskolorna. Beslutet innebär bl. a. att för utbildningen utgår en tilläggsresurs i form av statsbidrag på 700 kr. per elev och årskurs. Folkhögskoleutredningen hade föreslagit viss annan utformning av tilläggsresursen.
I motionen 1975/76: 589 framhålls bl. a. att folkhögskoleutredningens förslag hade det positiva med sig att lärama kunde få räkna sina praktikbesök som en del av sin tjänstgöring och att utredningens förslag även i övrigt är att föredra. Motionärerna hemställer därför att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om statsbidragsregler som överensstämmer med folkhögskoleutredningens förslag. Motionärerna anser vidare att — i avvaktan på den föreslagna ändringen — ytterligare 300 000 kr. bör anvisas till fritidsledarutbildningen. För ändamålet har innevarande budgetår beräknats 700 000 kr. Förslaget överensstämmer med vad SÖ förordat.
Fritidsledarutbildningen är en utbildning i den nya högskolan, och enligt vad utskottet inhämtat arbetar folkhögskoleutredningen med problemet om högskoleutbildning inom folkhögskolan och skall innevarande år lägga fram förslag i denna fråga. Med hänvisning härtill och till att förslag om nya statsbidragsregler för folkhögskolan torde komma att bli förelagda 1976/77 års riksmöte avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975/76: 589.
Utskottet är inte berett tillstyrka yrkandet 2 i samma motion om uppräkning budgetåret 1976/77 av bidragsmedlen till fritidsledarutbildning.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget avslår motionen 1975/76: 1431 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande höjning av utrustningsbidraget avslår motionen 1975/76: 1438 yrkandet 2,
3. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr. till samordningstjänster avslår motionen 1975/76: 1431 yrkandet 1,
4. att riksdagen beträffande nya bidragsregler avseende fritidsledarutbildning avslår motionern 1975/76: 589 yrkandet 1,
5. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr. till fritidsledarutbildning avslår motionen 1975/76: 589 yrkandet 2,
UbU 1975/76: 23
6. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 589 yrkandet 2 i vad avser medelsanvisningen under detta anslag samt motionen 1975/76: 1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 180 997 000 kr.
5. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 9 (s. 475—476) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
6. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor.
Regeringen har under punkten G 10 (s. 476—478) föreslagit riksdagen att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Motionen
1975/76: 1476 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hela driftunderskottet för Samemas folkhögskola utöver 70 000 kr. per år fr. o. m. läsåret 1975/76 skall täckas av statsmedel.
Utskottet
Ifrågavarande anslag till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor är för innevarande år uppfört med 2 450 000 kr. Härav disponeras 1 000 000 kr. till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning m. m. och samma belopp för sanering av vissa folkhögskolors ekonomi. Pör dessa ändamål föreslår regeringen oförändrade belopp. Utskottet tillstyrker förslagen.
I övrigt används anslagsmedlen till att bestrida kostnaderna för de extra statsstöd som enligt riksdagens beslut utgår till Finska folkhögskolan i Haparanda och Samemas folkhögskola i Jokkmokk. Med anledning av yrkandet i motionen 1975/76: 1476 om ytterligare statsbidrag till sistnämnda folkhögskola vill utskottet anföra följande.
På grundval av förslag som lagts fram av sameutredningen i betänkandet Samemas folkhögskola (Ds U 1973: 2) behandlades i propositionen 1974:1 frågan om det fortsatta statliga stödet till Samemas folkhögskola. Utskottet (UbU 1974: 21, rskr 1974: 209) fann det angeläget att skolan fick goda möjligheter att fortsätta sin verksamhet och vidareutveckla sitt arbete. Riksdagen godkände bl. a. att statsbidraget till specialkursen i samisk och nordisk slöjd skulle utgå efter en lärartäthet
UbU 1975/76: 23
som motsvarar relationstalet 4,0. Därutöver fattades beslut om ett extra statsstöd till folkhögskolan. Detta kom närmast att utformas som en kompensation för förlorat landstingsbidrag och skall bestämmas med utgångspunkt i en verksamhet som omfattar ca 3 110 eleweckor. Liksom tidigare skall det härutöver vara möjligt för sameorganisationema att få täckning för sin andel av eventuellt uppkommande driftunderskott som kan uppstå vid den beräknade kursvolymen.
Utskottet har alltjämt uppfattningen att det är väl motiverat att Samernas folkhögskola kommer i åtnjutande av viss särbehandling i förhållande till det stora flertalet övriga folkhögskolor. Utskottet, som erinrar om att riksdagen förra året avslog förslag om att det extra statsstödet skulle få utgå för ett obegränsat antal eleweckor, är emellertid inte heller i år berett förorda att bidragsgivningen till denna folkhögskola byggs ut ytterligare. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975/76: 1476.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 och med avslag på motionen 1975/76: 1476 till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
7. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 11 (s. 478—479) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 18 553 000 kr.
8. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Regeringen har under punkten G 12 (s. 480—486) föreslagit riksdagen att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 58 929 000 kr.
Motionerna
1975/16: 1479 av fröken Rogestam m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen
1. i samband med behandlingen av anslaget till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. beslutar att den s. k. timtaksbegränsningen i enlighet med skolöverstyrelsens förslag slopas,
2. hos regeringen begär en utvärdering av undervisningen i svenska för invandrare,
3. beslutar att bidrag skall utgå till studiematerial vid undervisning anordnad enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare vid folkhögskolor,
UbU 1975/76: 23
1975/76: 1487 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen
1. beslutar att begränsningen av antalet timmar för studieverksamheten i svenska med samhällsorientering för invandrare tas bort,
2. beslutar att undervisning i svenska med samhällsorientering för invandrare får starta med fem deltagare,
1975/76: 2021 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att de olika studieförbunden ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor (yrkandet 1),
1975/76: 2132 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari — under hänvisning till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 2130 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara åtgärder vidtas för att bygga ut svenskundervisningen för icke anställda vuxna invandrare,
1975/76: 2140 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — under hänvisning till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 2139 — hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att förslag föreläggs riksdagen om hur invandrare som saknar anställning skall erhålla undervisning i svenska med samma förmåner som de som har anställning och att en utvärdering av resultatet av den lagfästa svenskundervisningen genomförs,
1975/76: 2148 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — under hänvisning till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76: 2146 — hemställs att riksdagen beslutar uttala
1. att åtgärder bör vidtas för att inrätta särskilda kortare (4—6 månader) kurser för invandrare vid landets folkhögskolor, främst i ämnena svenska och samhällskunskap, med sikte på en successiv utvidgning av ämnesområdena,
2. att åtgärder vidtas för att möjliggöra studier på högskolenivå, främst på de större invandrarspråken.
Utskottet
Riksdagen har från och med budgetåret 1965/66 ställt medel till förfogande för en försöksvis bedriven avgiftsfri undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering. Undervisningen, vilken anordnas av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk, bedrivs av studieförbunden. Inom en av riksdagen beslutad totalram av 550 000 studietimmar för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 har 300 000 timmar fått disponeras för sådan undervisning som är en följd av lagen om rätt till ledighet
UbU 1975/76: 23
och lön vid deltagande i svenskundervisning (SFS 1972: 650) — s. k. lagbunden undervisning — och 250 000 timmar för undervisning av icke anställda invandrare. Båda budgetåren har regeringen medgett att ytterligare högst 100 000 timmar fått disponeras för undervisning av icke anställda invandrare. Budgetåret 1974/75 har ytterligare 37 000 timmar fått disponeras för lagbunden undervisning.
I årets budgetproposition föreslås ramen för undervisning i svenska språket med samhällsorientering ökad till 650 000 timmar, varav 300 000 timmar för lagbunden undervisning och 350 000 timmar för undervisning av icke anställda invandrare. Regeringen föreslår att den angivna ramen och fördelningen inom denna liksom innevarande budgetår vid behov skall kunna ändras av regeringen.
Under förevarande anslag utgår även bidrag till försöksvis anordnad särskild samhällsundervisning i form av studiecirklar. Även denna undervisning sker inom en ram, vilken i budgetpropositionen föreslås bli oförändrat 12 500 timmar. Inom denna ram skall liksom innevarande budgetår 2 500 timmar avse försöksverksamhet med cirklar i sömnad, matlagning, konsumentkunskap m. m. i första hand riktad till hemarbetande invandrare. Till denna grupp riktar sig även försök med uppsökande verksamhet och försök med barntillsyn i samband med studierna, för vilket ett med 100 000 kr. ökat bidrag på 600 000 kr. föreslås.
Undervisning i svenska och samhällsorientering anordnas på försök även vid vissa folkhögskolor i form av kortare sommarkurser. Dessa kurser, vid vilka barntillsyn ordnas, vänder sig i första hand till invandrarfamiljer. För verksamheten föreslås ett med 60 000 kr. ökat bidrag på sammanlagt 460 000 kr.
För ledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration beräknas i budgetpropositionen ett belopp av 1 150 000 kr. ökningen med 200 000 kr. jämfört med innevarande budgetår avser utbildning av cirkelledare för utländska sjömän på svenska fartyg i utrikes fart.
I motionerna 1975/76: 1479 och 1975/76: 1487 hemställs att timtaksbegränsningen för undervisningen i svenska med samhällsorientering skall tas bort i enlighet med vad skolöverstyrelsen ånyo föreslagit. I motionen 1975/76: 1479 yrkas även att undervisningen i svenska för invandrare snarast skall utvärderas. En sådan utvärdering bör enligt motionärerna avse pedagogiska och metodiska erfarenheter samt vilka grupper som nåtts och vilka som inte nåtts. En utvärdering begärs även i motionen 1975/76: 2140, nämligen avseende den lagbundna undervisningen.
Undervisningen av hemarbetande invandrare tas upp i motionerna 1975/76: 2132 och 1975/76: 2140. I den förstnämnda yrkas omedelbara åtgärder för att bygga ut svenskundervisningen för dessa invandrare, och motionärerna anser att riksdagen bör upprepa sin begäran från år
UbU 1975/76: 23
1973 om ett handlingsprogram för svenskundervisningen av icke anställda invandrare. I motionen 1975/76: 2140 yrkas att riksdagen begär förslag om hur invandrare utan anställning skall få undervisning i svenska med samma förmåner som anställda invandrare.
Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1975 gav regeringen till känna att den då inte var beredd att bifalla ett motionsvis framfört krav att timtaksbegränsningen skulle tas bort men förväntade att svenskundervisningen för invandrare skulle jämställas med studieförbundens övriga cirkelverksamhet när ytterligare erfarenheter framkommit och kostnaderna härför bättre kunde överblickas (mot. 1975: 544, UbU 1975: 6, rskr 1975: 51). Med anledning av motionsyrkanden om de hemarbetande invandrarnas problem erinrade utskottet vid samma tillfälle om riksdagens begäran år 1973 (mot. 1973: 1317 och 1973: 1628, UbU 1973: 24, rskr 1973: 159) om ett samlat handlingsprogram för hur detta särskilda problem skulle lösas. Utskottet refererade även utbildningsministerns uttalande i svar på en enkel fråga i april 1974 (prop. 1974: 61 s. 6) att de i 1974 års statsverksproposition föreslagna åtgärderna för hemarbetande invandrarkvinnor var viktiga inslag i ett handlingsprogram av det slag riksdagen begärt. Utbildningsministern hade även uttryckt att det kunde finnas anledning att överväga hur programmet skulle kunna ytterligare utvecklas och kompletteras sedan erfarenheter vunnits av de föreslagna insatserna. På utskottets hemställan gav riksdagen regeringen till känna att det var angeläget att problemen med de icke förvärvsarbetande invandrarnas svenskundervisning m. m. snarast löstes. Därför borde en utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten göras så att ett samlat handlingsprogram kunde utarbetas och föreläggas riksdagen (mot. 1975: 265 och 1975: 1419, UbU 1975: 6, rskr 1975: 51).
Utskottet noterar nu med tillfredsställelse att det i årets budgetproposition aviseras en genomgripande utvärdering av den hittills bedrivna verksamheten med invandrarundervisning m. m.
Utskottet anser att en sådan utvärdering bör avse alla de former av undervisning som hittills försöksvis bedrivits med medel från förslagsanslaget Undervisning för invandrare i svenska språket. Det gäller således undervisning i svenska med samhällsorientering dels till följd av lagen om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning för invandrare, dels för icke anställda invandrare. Det gäller även den särskilda samhällsundervisningen inklusive försöksverksamheten med cirklar i sömnad, matlagning, konsumentkunskap m. m., invandrarundervisningen vid folkhögskolor samt den uppsökande verksamheten bland hemarbetande invandrare och försöken med barntillsyn i samband med studierna.
Den övergripande utvärdering av invandrarundervisningen m. m. som utskottet här talar om bör bl. a. belysa om de totala resurserna för de
UbU 1975/76: 23
olika verksamheterna varit tillräckliga. I samband härmed bör även belysas vilka kostnader det skulle medföra att jämställa invandrarundervisningen med studieförbundens övriga cirkelverksamhet, bl. a. avseende timtaksbegränsningen och andra särskilda regler för statsbidragsgivningen till invandrarundervisningen.
Utvärderingen bör även belysa i vilken utsträckning det varit möjligt att nå de mål som varit uppställda för olika kurser och verksamheter.
Slutligen bör utvärderingen resultera i förslag till förändringar och förbättringar av invandrarundervisningen som den kan ge anledning till.
Vad utskottet anfört om en övergripande utvärdering av den hittills bedrivna invandrarundervisningen m. m. bör riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 1479 yrkandena 1 och 2, 1975/76: 1487 yrkandet 1, 1975/76: 2132 och 1975/76: 2140 som sin mening ge regeringen till känna. Samtidigt tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen att ramen för undervisning i svenska med samhällsorientering budgetåret 1976/77 skall ökas med 100 000 timmar till 650 000 timmar. Utskottet anser att riksdagen liksom för innevarande budgetår bör bemyndiga regeringen att ändra ramen för undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering. Utskottet vill i sammanhanget understryka angelägenheten av att eventuella beslut under budgetåret om en sådan ändring fattas i så god tid att studieförbundens planering av verksamheten inte försvåras.
Enligt gällande bestämmelser bör studiecirkel för invandrare i svenska språket m. m. endast om särskilda skäl föreligger starta med lägre deltagarantal än tio. Detta innebär enligt SÖ:s anvisningar att dessa tio skall vara närvarande någon av de tre första sammankomsterna (inte nödvändigtvis samtidigt). Om särskilda skäl föreligger kan studierektor bevilja dispens att starta studiecirkel med lägst åtta deltagare.
Vid kurser för hemarbetande invandrare där studieförbundet anordnar barntillsyn samt vid cirkel med minst fyra deltagare som har rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning får deltagarantalet vara lägre än tio men dock ej understiga fem.
Under vissa förhållanden får dessutom undantag göras från reglerna om minsta antal deltagare per sammankomst.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76: 1487 yrkandet 2 om sänkt deltagarantal i studiecirkel för invandrare.
I motionerna 1975/76: 1479 och 1975/76: 2148 tas upp frågor om invandrarundervisning vid folkhögskola. I den förstnämnda motionen hävdas att eftersom lagen om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning för invandrare gäller inte bara vid sådan undervisning anordnad av studieförbund utan även av folkhögskola bör bidrag till studiematerial utgå till folkhögskola på samma sätt som till studieförbund.
UbU 1975/76: 23
19 Bidrag till studiematerial utgår med 8 kr. per studietimme vid undervisning för invandrare i svenska språket m. m. anordnad av SÖ genom studieförbund. För invandrarkurser anordnade vid folkhögskolor med bidrag från förevarande anslag gäller särskilda statsbidragsregler innefattande även visst bidrag till studiematerial. Om andra kurser för invandrare anordnas vid folkhögskolor utgår statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (SFS 1966: 758). Enligt dessa regler utgår statsbidrag till kostnader för pedagogisk utrustning såsom litteratur, tidningar, tidskrifter och förbrukningsmateriel med en viss summa i förhållande till bl. a. antalet elevveckor.
Med hänsyn till att folkhögskoleutredningen nyligen avgivit sitt huvudbetänkande (SOU 1976: 16) Folkhögskolan och där föreslagit en ny bidragskonstruktion för folkhögskolorna anser utskottet att ställning inte nu bör tas till frågan om något särskilt bidrag skall utgå till studiematerial vid invandrarundervisning anordnad av folkhögskola. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76: 1479 yrkandet 3.
I den andra motionen som rör folkhögskolestudier, motionen 1975/ 76: 2148, begärs ett uttalande av riksdagen om åtgärder för att kortare kurser för invandrare på fyra till sex månader avseende främst svenska och samhällskunskap skall anordnas vid folkhögskolor.
Det föreligger inte något hinder för en folkhögskola att anordna kurser speciellt anpassade för invandrare och deras behov. I sitt förutnämnda betänkande uttalar folkhögskoleutredningen att längden av varje enskild kurs måste fastställas utifrån målgruppens behov, förutsättningar och tidsmässiga möjligheter. Utredningen anser att folkhögskolan kan göra insatser som bidrar till att uppnå alla de syften för kulturpolitiken gentemot invandrare och språkliga minoriteter som angavs av invandrarutredningen och som regeringen i princip anslutit sig till. Folkhögskolor som ligger i områden med stora inslag av invandrare och etniska minoriteter i befolkningen bör betrakta dessa som viktiga målgrupper för sin verksamhet. Det kan därvid bli aktuellt både att rekrytera enstaka individer till skolornas allmänna kurser och att anordna specialkurser för dessa grupper. Övergripande syften med all sådan verksamhet bör enligt utredningens mening vara att bidra till minoriteternas integration i det svenska samhället och att stimulera det ömsesidiga kulturutbytet mellan svenskarna och andra folkgrupper.
Utskottet anser något särskilt uttalande i frågan inte vara nödvändigt och avstyrker motionen 1975/76: 2148 yrkandet 1.
Utskottet avstyrker även yrkandet 2 i samma motion. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att högskoleundervisning numera anordnas i vissa ämnen på de stora språken. Utskottet erinrar även om att utländska studerande har möjligheter att delta i de särskilda kurser i svenska som anordnas med bidrag från anslaget Vissa kurser för ut -
UbU 1975/76: 23
ländska studerande. Det finns även en möjlighet att vid behov bedriva studier enligt individuella studieplaner.
Ett uttalande av riksdagen att de olika studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor begärs i motionen 1975/76: 2021. Utskottet anser det inte vara påkallat med ett sådant uttalande och avstyrker motionen 1975/76: 2021 yrkandet 1.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen under förevarande anslag och hemställer
1. att riksdagen beträffande en övergripande utvärdering av invandrarundervisningen m. m. med anledning av motionerna 1975/76: 1479 yrkandena 1 och 2, 1975/76: 1487 yrkandet 1, 1975/76: 2132 samt 1975/76: 2140 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionerna 1975/76: 1479 yrkandet 1 och 1975/76: 1487 yrkandet 1 bemyndigar regeringen att ändra den totala ramen för undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering,
3. att riksdagen beträffande antalet deltagare i studiecirkel i svenska avslår motionen 1975/76: 1487 yrkandet 2,
4. att riksdagen beträffande bidrag till studiematerial vid invandrarundervisning vid folkhögskola avslår motionen 1975/ 76: 1479 yrkandet 3,
5. att riksdagen beträffande invandrarkurser vid folkhögskolor avslår motionen 1975/76: 2148 yrkandet 1,
6. att riksdagen beträffande högskolestudier på de större invandrarspråken avslår motionen 1975/76: 2148 yrkandet 2,
7. att riksdagen beträffande studieförbundens möjlighet att bedriva invandrarundervisning avslår motionen 1975/76:2021 yrkandet 1,
8. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 58 929 000 kr.
9. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 13 (s. 486—488) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 026 000 kr.
10. Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet. Regeringen har under punkten G 14 (s. 488) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kr.
UbU 1975/76: 23
21 Motionerna
1975/76: 1442 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fröken Hörlén (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att bidrag till Sveriges hantverks- och industriorganisations (SHIO) centrala kursverksamhet skall utgå enligt samma grunder som till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet (yrkandet 2),
1975/76: 1515 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar om höjning av bidraget till kursverksamheten inom Sveriges fiskares riksförbund från föreslagna 10 000 kr. till 20 000 kr. för budgetåret 1976/77.
Utskottet
Från reservationsanslaget Vissa organisationers centrala kursverksamhet utgår statsbidrag försöksvis dels till Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund enligt samma regler som gäller löntagarnas centrala kursverksamhet, dels till Sveriges hantverks- och industriorganisation enligt särskilda regler. Regeringen föreslår att bidraget till Lantbrukarnas riksförbund skall ökas från 300 000 kr. till 350 000 kr. och bidraget till Sveriges hantverks- och industriorganisation med 10 000 kr. till 50 000 kr. samt oförändrat bidragsbelopp, 10 000 kr., till Sveriges fiskares riksförbund.
Försöksverksamheten utvärderas för närvarande av skolöverstyrelsen.
I motionen 1975/76: 1515 hemställs att bidraget till Sveriges fiskares riksförbund skall ökas med 10 000 kr. till 20 000 kr. Utskottet anser att detta bidrag bör höjas till 15 000 kr. och att förevarande reservationsanslag därför bör föras upp med 415 000 kr.
Bidraget till Sveriges hantverks- och industriorganisation bör enligt motionen 1975/76: 1442 utgå enligt samma grunder som bidrag till löntagarnas centrala kursverksamhet. Utskottet anser att resultatet av den nu pågående utvärderingen bör avvaktas innan ställning tas till den fortsatta bidragsgivningen till här aktuella organisationers centrala kursverksamhet. Utskottet avstyrker motionen 1975/76: 1442 yrkandet 2 och förutsätter att utvärderingen blir klar i sådan tid att den kan utgöra underlag för kommande års budgetarbete.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och motionen 1975/76: 1515 till Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 415 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande bidraget till Sveriges hantverks- och industriorganisation avslår motionen 1975/76: 1442 yrkandet 2.
UbU 1975/76: 23
11. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. Regeringen har under punkten G 15 (s. 489—490) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 12 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,
2. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 1 000 kr.
Motionerna
1975/76: 1442 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fröken Hörlén (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att bidrag till uppsökande verksamhet skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) enligt samma grunder som för övriga fackliga organisationer (yrkandet 1),
1975/76: 1460 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.
godkänner att 7 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.
2. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 000 kr.
Utskottet
En av de reformer inom vuxenutbildningen som beslöts av föregående års riksmöte är den uppsökande verksamheten på arbetsplatser m. m. (prop. 1975:23, SfU 1975:14, rskr 1975:176; UbU 1975:16, rskr 1975: 177). Innevarande budgetår har kostnaderna för bidrag till lokala fackliga organisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknats till högst 3 milj. kr. och kostnaderna för centrala fackliga organisationers grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer till högst 2 milj. kr.
I budgetpropositionen beräknas kostnaderna för den uppsökande verksamheten på arbetsplatser öka till 8 milj. kr. och kostnaderna för utbildning av studieorganisatörer och för de centrala fackliga organisationernas planering till 4 milj. kr. Utgifterna under förevarande anslag, sålunda totalt 12 milj. kr., föreslås helt bli täckta med vuxenutbildningsavgiftsmedel och influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden, varför anslaget föreslås uppfört endast med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Den uppsökande verksamhet som bedrivits av kommittén för för -
UbU 1975/76: 23
söksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har enligt motionen 1975/76: 1460 inte gett entydigt positiva resultat i förhållande till nedlagda kostnader. Den nu aktuella uppsökande verksamheten kan dock enligt motionärernas mening inte utvärderas förrän tidigast om ett år. Mot denna bakgrund anser motionärerna att budgetpropositionens förslag om ökning av medlen inte kan godtas och föreslår att endast 7 milj. kr. skall få tillföras anslaget och tas i anspråk för nu ifrågavarande ändamål.
Utskottet vill först erinra om att bidragen till uppsökande verksamhet m. m. under innevarande budgetår till vissa delar avser endast halva budgetåret medan förslagen i budgetpropositionen avser ett helt budgetår. Utskottet anser att en utbyggnad av verksamheten i den omfattning regeringen föreslagit är nödvändig för att information och erbjudande om utbildning skall nå ut till breda grupper. Regeringens förslag att 12 milj. kr. skall tillföras anslaget av vuxenutbildningsavgiftsmedel m. m. tillstyrks därför, och motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 avstyrks av utskottet.
Propositionens förslag att förevarande anslag skall föras upp med 1 000 kr., vilket även godtas i motionen 1975/76: 1460 yrkandet 2, tillstyrks av utskottet.
Enligt motionen 1975/76: 1442 bör riksdagen besluta att bidrag till uppsökande verksamhet m. m. skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation enligt samma grunder som för övriga fackliga organisationer. Det råder enligt motionärernas mening inte något tvivel om att dessa organisationer måste anses vara fackliga. Motionärerna hänvisar därvid till att riksdagen i andra sammanhang jämställt Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund med andra fackliga organisationer i bidragshänseende.
Utskottet anser att bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. skall ges endast till de organisationer som är arbetstagarnas fackliga organisationer. Det är endast de som enligt lagar och avtal har tillträde till arbetsplatserna där arbetstagarna finns. De i motionen nämnda organisationerna är enligt utskottets mening inte att jämställa med sådana arbetstagarorganisationer som avses i bestämmelserna om uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. Motionen 1975/76: 1442 yrkandet 1 bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 godkänner att 12 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 till -
UbU 1975/76: 23
förs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och motionen 1975/76: 1460 yrkandet 2 till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,
3. att riksdagen beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionen 1975/ 76: 1442 yrkandet 1.
Stockholm den 30 mars 1976
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m), Hagberg i örebro (s) och Jonsson i Alingsås (fp).
Vid punkten 3 ersattes fru Sundberg (m) av herr Strindberg (m).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna) beträffande krav på viss ålder för tillträde till särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen av fru Sundberg (m) och herr Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”1 rapporten” och slutar ”motionen 1975/76: 795” bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att ungdomar i åldern 16—18 år bereds tillfälle till en utbildning som de finner ändamålsenlig och intresseväckande. Den kommunala vuxenutbildningen har i vissa fall förutsättningar att hjälpa en del av dessa ungdomar. Nuvarande åldersgräns för tillträde till yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning är ett hinder för denna hjälp. Alternativet för ifrågavarande ungdomar är ofta arbetslöshet.
På ort, där viss yrkesinriktad studieväg av ungdomsskolan saknas och därmed ofta också resurser för undervisning i arbetsteknik, bör fackteoretiska yrkeskurser inom kommunal vuxenutbildning organiseras så att de kan varvas med arbetstekniska moment på ortens arbetsplatser. Detta bör också kunna ske på andra orter. Enligt 31 § i förordningen
UbU 1975/76: 23
(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning måste man för att kunna tas in i kurs på det gymnasiala stadiet fylla 18 år senast under samma kalenderår. Denna bestämmelse bör fortfarande gälla, men den bör den 1 juli 1976 kompletteras beträffande särskild yrkesinriktad utbildning på så sätt att även den som är 16 år och har 6 månaders arbetslivserfarenhet efter särskilt beslut av intagningsnämnden kan antagas om han eller hon inte på annat sätt kan få en lämplig yrkesutbildning.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande krav på viss ålder för tillträde till särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen med anledning av motionen 1975/76: 795 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
vid punkten 3 (Bidrag till studiecirkelverksamhet. Bidrag till studieförbund) 2.
beträffande i propositionen 1975/76:100 föreslagen höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar av herr Strindberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”till studiecirkelverksamhet” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget anser utskottet i likhet med vad som anförs i motionen 1975/76: 1485 att den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av bidraget per studietimme bör anstå. Med bifall till motionen 1975/76: 1485 i denna del avstyrker därför utskottet regeringens nämnda förslag. Som en konsekvens av detta ställningstagande bör riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1485 även såvitt gäller medelsanvisningen under förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet anvisa ett i förhållande till budgetpropositionens förslag med 35 milj. kr. minskat belopp av 408 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande i propositionen 1975/76: 100 föreslagen höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar med bifall till motionen 1975/76: 1485 i denna del avslår regeringens förslag,
3. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1485 såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 408 000 000 kr.,
UbU 1975/76: 23
3. beträffande studiecirkelbidragen av herrar Nyhage (m) och Strindberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Mot den” och slutar ”motionen 1975/76: 2020” bort ha följande lydelse:
Några åtgärder med anledning av folkbildningsutredningens arbete kan ej förväntas inom de närmaste åren. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1975/76: 2020 uttala att studiecirkelbidragen fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall utgå med samma belopp för alla studiecirklar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande studiecirkelbidragen med anledning av motionen 1975/76: 2020 uttalar att de fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall utgå med samma belopp för alla studiecirklar,
4. beträffande stödet till studieförbunden av herrar Nyhage (m) och Strindberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”1 motionen” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
I motionen 1975/76: 2018 hemställs att riksdagen skall uttala att samhällets stöd till av SÖ godkända studieförbund skall ges opartiskt och oberoende av huvudman. Utskottet anser det självklart att dessa studieförbund skall erhålla bidrag från samhället på lika villkor. Särskilda i administrativ ordning meddelade föreskrifter eller på annat sätt vidtagna åtgärder av konkurrensbegränsande karaktär, varigenom ett eller flera studieförbund ensidigt gynnas och övriga utesluts från viss verksamhet, bör inte få förekomma. Vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2018 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen beträffande stödet till studieförbunden med bifall till motionen 1975/76: 2018 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna att detta skall ges opartiskt och oberoende av huvudman.
vid punkten 4 (Bidrag till driften av folkhögskolor)
5. beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet är” och slutar ”motionen 1975/76: 1438” bort ha följande lydelse:
Som en följd av det nuvarande bidragssystemets utformning har hu -
UbU 1975/76: 23
vudmännens andel av lönekostnaderna för kringpersonal ökat på ett sätt som inte varit avsikten. Med hänsyn till de senaste årens löneförändringar anser utskottet att riksdagen i avvaktan på ställningstagandena till folkhögskoleutredningens i betänkandet (SOU 1976: 16) Folkhögskolan framlagda förslag bör medge den i motionen yrkade uppräkningen av kringpersonalbidraget. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1975/76: 1431 yrkandet 2 och 1975/76: 1438 yrkandet 1.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget med bifall till motionen 1975/76: 1431 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 1 uttalar att grundbidraget bör höjas med 5 000 kr. till 70 000 kr.,
6. beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr. till samordningstjäns t er av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”motionen 1975/76: 1431” bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna av samordningstjänsterna är goda, varför en utvidgning av denna försöksverksamhet är väl motiverad. Med hänsyn härtill och till lönehöjningarna sedan beloppet 200 000 kr. fastställdes första gången synes det utskottet väl motiverat att ytterligare 200 000 kr. anvisas till denna verksamhet. Utskottet tillstyrker därför yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1431.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr. till samordningstjänster bifaller motionen 1975/76: 1431 yrkandet 1,
7. beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr. till fritidsledarutbildning av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet är” och slutar ”till fritidsledarutbildning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att riksdagen ger folkhögskolorna möjlighet att behålla nuvarande standard på fritidsledarutbildningen och tillstyrker därför yrkandet 2 i motionen 1975/76: 589 om ytterligare 300 000 kr. till redan i dag anordnad fritidsledarutbildning.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr. till fritidsledarutbildning bifaller motionen 1975/76: 589 yrkandet 2,
UbU 1975/76: 23
beträffande anslagsbeloppet
8. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och fröken Rogestam (c) som — under förutsättning av bifall till reservationen 5 — anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och motionerna 1975/76: 1431 yrkandet 3 och 1975/76: 1438 yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1975/76: 589 yrkandet 2 i vad avser medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 182 297 000 kr.
9. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som — under förutsättning av bifall till reservationerna 5—7 — anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 samt med bifall till motionen 1975/76: 589 yrkandet 2 i vad avser medelsanvisningen under detta anslag samt motionen 1975/76: 1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor för budget&ret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 182 797 000 kr.
10. vid punkten 8 (Undervisning för invandrare i svenska språket)' beträffande studieförbundens möjlighet att bedriva invandrarundervisning av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Ett uttalande” och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:
Ett uttalande av riksdagen att de olika studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor begärs i motionen 1975/76: 2021.
Svenskundervisningen för invandrare bör ske så att den är och ppplevs som meningsfull. Alla studieförbund måste enligt utskottets piening få samma möjligheter att bedriva svenskundervisning med samhällskunskap för invandrare. Det faktum att många av våra invandrare arbetar i industrin utgör inte något skäl för att låta Arbetarnas bildningsförbund (ABF) i realiteten få ensamrätt till undervisningen. t)et finns andra studieförbund som erbjuder lika bra utbildning, och vi kräver samma villkor för studieförbunden på detta område.
Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1975/76: 2021 yrlöandet 1 som sin mening ge regeringen till känna att de olika studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor.
UbU 1975/76: 23
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. att riksdagen beträffande studieförbundens möjlighet att bedriva invandrarundervisning med bifall till motionen 1975/76: 2021 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna att studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor,
vid punkten 11 (Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.)
11. beträffande medelsanvisningen av fru Sundberg (m) och herr Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Utskottet vill” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss försiktighet vid tilldelningen av medel för uppsökande verksamhet m. m. är nödvändig i ett läge då resultaten av verksamheten ännu inte kan bedömas. Medelstillgången bör enligt utskottets mening därför reduceras med 5 milj. kr. i förhållande till vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 bör godkänna att endast 7 milj. kr. tillförs anslaget till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. från de medel som tillfaller statsverket från vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 godkänner att 7 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,
12. beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att större jämlikhet skulle råda vad gäller möjligheten att nå de korttidsutbildade med uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. om bidrag lämnades även till de i motionen nämnda organisationerna. Riksdagen har tidigare beslutat prioritera facklig utbildning i
UbU 1975/76: 23
studiecirkelform både för medlemmar i arbetstagarorganisation och för medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund (UbU 1975: 16, rskr 1975: 177). Riksdagen har tidigare även beslutat att lämna stöd till dessa organisationer och till Sveriges hantverksoch industriorganisation för deras centrala kursverksamhet på ett sätt som i stort sett kan sägas motsvara bidragen till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet (UbU 1972: 19, rskr 1972: 152; UbU 1974: 20, rskr 1974: 185). Utskottet anser att riksdagen nu med bifall till motionen 1975/76: 1442 yrkandet 1 bör uttala att bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation enligt samma grunder som till övriga fackliga organisationer.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motionen 1975/76: 1442 yrkandet 1 uttalar att bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation enligt samma grunder som till övriga fackliga organisationer.
Särskilda yttranden
1. vid punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna) beträffande en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen av herr Jonsson i Alingsås (fp):
Jag utgår från att regeringens förslag om förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen skall innehålla förslag om basorganisation, inklusive skolledarresurser, för den kommunala vuxenutbildningen samt förslag om höjt schablontillägg.
2. vid punkten 8 (Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.) beträffande högskolestudier på de större invandrarspråken av fru Lantz (vpk):
Invandrarna har i dag i allmänhet inga möjligheter att bedriva högskolestudier på grund av att de inte kan följa undervisning som meddelas på svenska. Det är därför rimligt att det skapas studiemöjligheter på i första hand de större invandrarspråken, t. ex. finska och serbokroatiska.
3. vid punkten 10 (Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet) av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp):
UbU 1975/76: 23
31 Bidragsgivningen till vissa organisationers centrala kursverksamhet utvärderas för närvarande. Vi förutsätter att utvärderingen avslutas i så god tid att medel till denna kursverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78 kan anvisas under ett förslagsvis betecknat anslag.
UbU 1975/76: 23
32 Bilaga
Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
nr återges utskottets utskottets reserva- särskilt
på s. yttrande hemställan tion nr yttrande nr
punkt och s. punkt och moment
3 s.
3 mom. 5
589 yrk. 1
4 s. 12
4 mom. 4
yrk. 2
4 s.
4 mom. 5, 6
7, 8,
2 s.
2 mom. 3
883 yrk. 1
2 s.
2 mom. 2
2 s.
2 mom. 2
1431 yrk. 1
4 s.
4 mom. 3
yrk. 2
4 s.
4 mom. 1
yrk. 3
4 mom. 6
8,9
1438 yrk. 1
4 s. 11
4 mom. 1
yrk. 2
4 s. 11
4 mom. 2
yrk. 3
4 mom. 6
8,9
1442 yrk. 1
11 s. 23
11 mom. 3
yrk. 2
10 s. 21
10 mom. 2
3 s.
3 mom. 6
1460 yrk. 1
11 s. 22—23
11 mom. 1
yrk. 2
11 s.
11 mom. 2
6 s.
13—14
1479 yrk. 1
8 s.
16—18
8 mom. 1, 2
yrk. 2
8 s. 16—18
8 mom. 1
yrk. 3
8 s.
18—19
8 mom. 4
3 s.
3 mom. 2, 3
1487 yrk. 1
8 s. 16—18
8 mom. 1, 2
yrk. 2
8 s. 18
8 mom. 3
10 s. 21
10 mom. 1
2018 yrk. 8
3 s.
3 mom. 9
3 s.
6— 7
3 mom. 4
2021 yrk. 1
8 s. 20
8 mom. 7
2 s.
2 mom. 2
8 s.
16—18
8 mom. 1
8 s. 16—18
8 mom. 1
2148 yrk. 1
8 s. 18—19
8 mom. 5
yrk. 2
8 s. 19—20
8 mom. 6
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLN 1*74 74«0S4