Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till skolöverstyrelsen jämte motioner
UbU 1975/76: 25
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 25
med anledning av propositionen 1975/76: 100 såvitt gäller anslag till skolöverstyrelsen jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har regeringen under punkten D 1 (s. 189—193) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 82 915 000 kr.
Motionerna
1975/76: 797 av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att instruktionen för skolöverstyrelsens granskning av läromedel utformas så att läromedelsproducenten alltid ges tillfälle bemöta eventuella anmärkningar innan definitivt beslut fattas i granskningsnämnden samt att, om godkännande icke lämnats, denne alltid skall erhålla motivering och besked om i vilka avseenden läromedlet behöver omarbetas för att kunna godkännas,
1975/76: 1509 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen till prognosverksamhet på lärarområdet anslår 550 000 kr. budgetåret 1976/77.
Utskottet
Skolöverstyrelsens organisation och arbetsuppgifter ses för närvarande över av utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).
En minskning av medelsbehovet under förevarande anslag föranleds av att ansvaret för den grundläggande lärarutbildningen förs över till det nya universitets- och högskoleämbetet den 1 oktober 1976 och av att viss verksamhet förs över till statens ungdomsråd.
För information som kan bli aktuell till följd av riksdagsbeslut under våren 1976 om dels skolans inre arbete, dels åtgärder för invandrarbarn i förskola, grundskola och gymnasieskola beräknas 1 milj. kr.
Skolöverstyrelsen har för prognosverksamhet på lärarområdet anhållit om resurser till fyra fasta tjänster och till tillfälligt engagerad personal.
I budgetpropositionen har behovet av resurser för lärarprognosverksamhet beaktats dels vid beräkningen av medel till expertis, dels vid beräkningen av medel för automatisk databehandling.
I motionen 1975/76: 1509 hemställs att riksdagen skall anslå 550 000 kr. till en mera permanent insats för prognosverksamheten på lärarområdet enligt skolöverstyrelsens förslag.
Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 5
UUb 1975/76: 25
Utskottet, som anser det angeläget med prognoser som kan ge erforderlig vägledning för lärarutbildningens dimensionering, noterar att skolöverstyrelsen det kommande budgetåret vid bifall till regeringens förslag får vissa medel för både expertis och automatisk databehandling för prognosverksamhet. Med hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att tillstyrka motionen 1975/76: 1509.
Regeringens beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag har inte givit utskottet anledning till erinran.
Den 1 juli 1974 inrättades en läromedelsnämnd inom skolöverstyrelsen (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242; prop. 1974: 13, UbU 1974: 15, rskr 1974: 155). Läromedelsnämndens objektivitetsgranskning skall innefatta en bedömning av att läromedlen behandlar innehållet på ett sakligt och allsidigt sätt och att de inte strider mot mål och riktlinjer i respektive läroplan. Objektivitetsgranskningen skall avse alla centrala läromedel i samhällsorienterande ämnen. Centrala läromedel i andra ämnen, där objektivitetsgranskningen inte är obligatorisk, kan granskas efter nämndens initiativ. Nämnden kan också besluta om objektivitetsgranskning efter anmälan av t. ex. kommuner, organisationer eller enskilda. För nämndens granskningsarbete finns en särskild handläggningsordning.
I propositionen 1974: 13 föreslogs att beslut i granskningsärenden hos läromedelsnämnden och beslut i registreringsärenden hos statens institut för läromedelsinformation inte skulle kunna överklagas. Med anledning av motionsyrkanden om besvärsrätt gav riksdagen till känna för Kungl. Maj:t att innan slutlig ställning till frågan kunde tas måste det klarläggas bl. a. hur omfattande en besvärsrätt bör vara, dvs. vilka som skall ha besvärsrätt och konsekvenserna härav. Riksdagen begärde att Kungl. Maj:t skulle låta skyndsamt utreda frågan och därefter återkomma till riksdagen med förslag.
Skolöverstyrelsen, som i maj 1974 fick i uppdrag att överväga om beslut rörande objektivitetsgranskning bör få överklagas hos regeringen samt avge förslag i frågan, redovisar sitt ställningstagande i ett yttrande till regeringen den 9 februari 1976. Skolöverstyrelsen anför att besvärsrätt har gammal hävd och tryggar rättssäkerheten varför besvärsrätten inte bör begränsas utan att starka skäl föreligger. Enligt överstyrelsens mening finns sådana skäl i detta fall och det bedöms inte som meningsfullt att införa besvärsrätt över läromedelsnämndens beslut. Skolöverstyrelsen pekar bl. a. på att prövningen av objektiviteten enligt statsmakternas beslut skall göras av en allsidigt sammansatt nämnd och hävdar att en säkrare bedömning knappast torde kunna göras av en högre myndighet. Skolöverstyrelsen anser även att ingivarens, vanligtvis läromedelsproducentens, rättsskydd måste anses vara väl tillgodosett genom de regler som tillämpas vid handläggningen, där producenten kontinuerligt ges tillfälle till medverkan i nämndens behandling. Skolöverstyrelsen är dock
UbU 1975/76: 25
beredd att förorda det tillägget till läromcdelsnäntndcns handläggningsordning att stadfästandet av ett beslut om avslag uppskjuts till ett följande nämndssammanträde. Genom att förlaget meddelas nämndens interimistiska beslut och motivering skulle förlaget få ytterligare ett tillfälle att argumentera för sin sak.
Statens institut för läromedclsinformation fick för sin del i uppdrag att inkomma med förslag om besvärsrätt i ärenden som rör registrering av läromedel som centralt sådant. Institutet föreslår i skrivelse den 16 december 1975 att beslut om registrering av centrala läromedel bör få överklagas. Institutet anför att det kan finnas motiv även för en besvärsrätt då det gäller registrering av och information om övriga läromedel.
I motionen 1975/76: 797 hemställs att instruktionen för skolöverstyrelsens granskning av läromedel skall utformas så att läromedelsproducenten alltid skall ges tillfälle bemöta eventuella anmärkningar innan läromedelsnämnden fattar definitivt beslut samt att, om godkännande inte lämnats, producenten alltid skall få motivering och besked om i vilka avseenden läromedlet behöver omarbetas för att kunna godkännas Motionären hänvisar till att besvärsrätt inte finns och till att justitieombudsmannen — utan att någon anmärkning gjorts — i anledning av ett särskilt ärende uttalat att handläggningsordningen för granskningsärenden hos läromedelsnämnden borde ses över.
Enligt vad utskottet erfarit tillämpar skolöverstyrelsens läromedelsnämnd numera en sådan ordning som justitieombudsmannen avsåg. Med hänvisning härtill och då skolöverstyrelsens förslag i fråga om besvärsrätt ännu inte hunnit beredas av regeringen och än mindre resultera i något förslag från regeringen anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1975/76: 797.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen 1975/76: 1509 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 82 915 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 797.
Stockholm den 6 april 1976
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och herr Hagberg i Örebro (s).
UbU 1975/76: 25
4 Särskilt yttrande
beträffande lärarprognoser av fröken Hörlén (fp):
Lärarnas arbetsmarknad har genomgått en markant förändring under senare år. Den brist på lärare som var så besvärande under 1960-talet har för flera lärarkategorier förbytts i överskott. Denna nya situation för lärarna togs upp i en frågedebatt med statsrådet Lena Hjelm-Wallén under höstsessionen 1975. I sitt svar uppgav statsrådet, att ”skolöverstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen på lärararbetsmarknadcn”.
Att så också verkligen är fallet framgår av att skolöverstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp bestående av företrädare för både myndigheter och berörda personalorganisationer vilka sysslar med de problem det här är fråga om.
På arbetsgruppens förslag har skolöverstyrelsen under hösten 1975 begärt medel för att möjliggöra en mera permanent insats för lärarprognosarbetet. I budgetpropositionen har i stället expertismedel i viss utsträckning ställts till förfogande. Jag förutsätter att denna lösning inte kommer att inverka negativt på skolöverstyrelsens möjligheter att fullgöra sitt lärarprognosarbete och att om detta ändå skulle bli fallet frågan tas upp till förnyad prövning till följande budgetår.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600 S