Med anledning av propositionen 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

UbU 1975/76:32

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 32

med anledning av propositionen 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Propositionen

1 propositionen 1975/76: 129 (utbildningsdepartementet) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Zachrisson — föreslagit riksdagen 1.

att godkänna de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område som angetts i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att genomföra denna organisation.

I propositionen läggs på grundval av forskningsrådsutredningens betänkande (SOU 1975: 26) Forskningsråd fram förslag rörande forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets område föreslås ersättas av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett medicinskt forskningsråd samt ett naturvetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning. Forskningsråden skall ge stöd till och initiera forskning inom sina resp. områden samt informera om sådan forskning.

Vid sidan av de tre nya forskningsråden skall inrättas en forskningsrådsnämnd med uppgift bl. a. att finansiera forskning med stort samhälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning samt att vara ett samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveckling.

Av ledamöterna i forskningsråden skall majoriteten utses av elektorsförsamlingar valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor. Ett mindre antal ledamöter, som skall företräda myndigheter eller andra organ inom olika samhällssektorer, utses av regeringen.

Merparten av ledamöterna i forskningsrådsnämnden skall utgöras av representanter för allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, företrädare för löntagarorganisationerna samt kommuner och landsting. De tre nya forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveckling skall vardera utse en ledamot i nämnden.

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 32

UbU 1975/76: 32

2 Den nya rådsorganisationen skall avse forskningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78. Rådets arbete inför detta budgetår bör dock kunna inledas våren 1977. Ledamöterna i de nya forskningsråden och i forskningsrådsnämnden bör därför utses redan i början av år 1977. De nya organen skall därefter inrättas den 1 mars 1977.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under den allmänna motionstiden väckta motionerna

1975/76: 228 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen 1.

beslutar att varje år som särskild punkt på sin arbetsordning uppta en allmän debatt om och beslut kring forskningspolitikens huvudlinjer,

2. hos regeringen begär en årlig redovisning av de samlade statliga forskningsanslagen,

3. hos regeringen begär lagstiftning, syftande till att principiellt förbjuda sammanblandning mellan offentlig forskartjänst och bedrivande av privat uppdragsforskning,

1975/76: 366 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen ger till känna vad som i motionen anförts om behovet av en satsning på docent- och forskarassistenttjänster vid Umeå universitet,

1975/76: 1402 av herr Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att för statsanställda forskare få en offentlig redovisning av sådana bisysslor som har direkt anknytning till ämnesområdet samt av dessa forskares engagemang i affärsverksamhet som direkt berör ämnesområdet,

1975/76: 1497 av herrar Sörenson (s) och Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att bereda de stora löntagarorganisationerna inflytande i de statliga forskningsbeslutande organen samt att skärpa kontrollen av den privata uppdragsforskningen vid universitet, högskolor och övriga statliga institutioner,

dels de med anledning av propositionen 1975/76: 129 väckta motionerna 1975/76:

2456 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

uttalar att forskningsrådsnämndens stödjande av samhällsrelevant

UbU 1975/76: 32

forskning bör ske under avgörande hänsynstagande också till ifrågavarande forsknings inomvetenskapliga betydelse,

2. hos regeringen begär att delegationen för s. k. folkrörelseforskning endast skall ha funktion och ställning som granskningsgrupp åt forskningsrådsnämnden,

3. hos regeringen begär att minst två riksdagsledamöter skall ingå i forskningsråden och utses direkt av riksdagen,

4. hos regeringen begär att de tekniska högskolorna får utökad representation i elektorsförsamlingen för naturvetenskapliga forskningsrådet,

5. hos regeringen begär att antalet riksdagsledamöter i forskningsrådsnämnden skall vara minst fyra, representerande olika partier, och att de skall utses direkt av riksdagen,

6. hos regeringen begär att den nuvarande ordningen för sammansättningen av granskningsgrupperna bör gälla även i fortsättningen,

7. hos regeringen begär att mandattiden för ledamotskap i granskningsgrupp skall vara högst tre år, att omedelbart omval ej bör förekomma och att mandattiderna bör löpa växelvis inom respektive grupper,

8. hos regeringen begär att naturvetenskapliga forskningsrådet temporärt åläggs ansvaret för teknisk grundforskning,

9. hos regeringen begär att medel för finansieringen av internationella forskningsprojekt anvisas direkt av riksdagen och icke över en rådsbudget,

1975/76: 2457 av herr Nyquist (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar 1.

att rådens merkostnader, föranledda av löneförhöjningar till följd av löneavtal, skall kunna täckas med medel från anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. efter samma regler som gäller för programanslagen och driftkostnadsanslagen till universiteten,

2. att ett särskilt reservationsanslag, efter mönster av vad som tillämpas för styrelsen för teknisk utveckling, ställs till forskningsrådsnämndens förfogande för finansiering av dyrbar utrustning,

3. att forskningsråden och forskningsrådsnämnden av de anvisade reservationsanslagen efter egen bedömning kan avsätta de medel som anses behövliga för förvaltningsändamål,

4. att forskningsrådsnämndens anslag skall byggas upp successivt under en treårsperiod så att nämnden under budgetåret 1979/80 kan disponera 30 milj. kr.,

1975/76: 2504 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beaktar vad i motionen anförts angående forskningsrådens och forskningsrådsnämndens sammansättning och att antalet allmänrepresentanter i forskningsrådsnämnden bör vara nio,

2f Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 32

UbU 1975/76: 32

1975/76: 2505 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med godkännande av propositionen 1975/76: 129 i övrigt uttalar

1. att den nya forskningsrådsorganisationen bör ges en utformning som på ett bättre sätt tillgodoser riksdagens behov av en allsidig information om forskningsresultaten,

2. att de forskarstuderande bör ges möjlighet att delta i valen av forskarrådsledamöter,

1975/76: 2506 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att i den föreslagna forskningsrådsnämnden också skall ingå företrädare för industrin.

Utskottet

På grundval av forskningsrådsutredningens betänkande (SOU 1975: 26) Forskningsråd läggs i förevarande proposition 1975/76: 129 fram förslag rörande forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Den svenska forskningsrådsorganisationen tillkom under perioden närmast efter andra världskriget som ett led i den upprustning av forskningen och universitets- och högskoleväsendet som då skedde. Till forskningsråden inom utbildningsdepartementets område anvisas innevarande budgetår ca 200 milj. kr. Merparten av den forskningsverksamhet som finansieras av forskningsråden bedrivs vid universitet och högskolor.

Parallellt med forskningsrådens utveckling har inom många samhällssektorer tillkommit särskilda organ eller organisationsformer för att tillgodose behov av sektoriell forskning och utveckling. Från att tidigare ha varit inriktad främst mot teknisk och ekonomisk utveckling har den sektoriella forskningen vid sidan härav under senare år i allt högre grad kommit att inbegripa också forskning och utveckling inom det sociala området i vid mening, forskning rörande den yttre och inre miljön etc.

Forskningsrådsutredningen (FRU) redovisar i sitt nämnda betänkande utförligt utvecklingen av såväl forskningsrådsorganisationen som forskningen vid universitet och högskolor och den sektoriella forskningen. I sin diskussion om formerna för samhällets stöd till forskning avvisar FRU lösningar som skulle innebära att forskningsråden avskaffas och de medel som i dag anvisas genom dem antingen kanaliseras genom sektoriella organ eller tilldelas universitet och högskolor direkt. Utredningen har uppfattningen att de planerande, prioriterande och

UbU 1975/76: 32

anslagsfördelande uppgifterna inom det område som berörs av utredningens uppdrag även i fortsättningen skall handhas av en forskningsrådsorganisation. I likhet med föredragande statsrådet delar utskottet utredningens uppfattning.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till uppbyggnad av rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. att det skall finnas tre forskningsråd och vid sidan av dem en forskningsrådsnämnd (FRN). Ställningstagandet innebär att utskottet tillstyrker att nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets område ersätts med tre: ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett medicinskt forskningsråd samt ett naturvetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning.

Enligt propositionen skall forskningsrådsorganisation e n s övergripande uppgift vara att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forskning av betydelse för samhällets och vetenskapens utveckling samt att verka för att sprida information om forskning och kunskap om forskningens resultat. Rådsorganisationens forskningsstöd bör framför allt ägnas relativt långsiktigt orienterad forskning som bedöms ha stor inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans.

I fråga om FRN anför föredragande statsrådet att FRN:s främsta uppgift bör vara att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt samt att FRN härvid bör särskilt beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning.

I motionen 1975/76: 2456 (yrkandet 1) påpekas att det alltid är angeläget att tillse att forskningens inomvetenskapliga betydelse tillmäts tillräcklig vikt. Motionärerna önskar därför att riksdagen skall uttala att FRN:s stödjande av samhällsrelevant forskning bör ske under avgörande hänsynstagande också till ifrågavarande forsknings inomvetenskapliga betydelse.

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger det inte något motsatsförhållande som motiverar att utskottet tillstyrker yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2456. Propositionens formulering av FRN:s uppgift överensstämmer — såvitt nu är i fråga — med vad FRU föreslagit. Den skall ses tillsammans med uttalandet i propositionen att rådsorganisationens forskningsstöd framför allt bör ägnas relativt långsiktigt orienterad forskning som bedöms ha stor inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans och måste uppfattas som ett instämmande i FRU:s upp -

UbU 1975/76: 32

fattning att FRN skall vara ett organ ”sorn skall stimulera och

stödja samhällsrelevant forskning med hög inomvetenskaplig betydelse”.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 1.

För långsiktsmotiverad forskning anvisas i dag medel under anslaget Framtidsstudier. Dessa medel disponeras av en särskild kommitté, samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. I propositionen föreslås att FRN får överta de uppgifter som för närvarande åligger kommittén. Utskottet tillstyrker förslaget. Som föredragande statsrådet framhåller bör det ankomma på FRN att inom ramen för FRN:s anslag väga behovet av resurser för långsiktsmotiverad forskning mot resursbehov för annan forskning och själv avgöra i vilka organisatoriska former sådan forskning fortsättningsvis skall initieras och stödjas.

Under anslaget till samhällsforskning är för närvarande uppförd en anslagspost till folkrörelseforskning. Posten disponeras av en särskild delegation med representanter för de ideella folkrörelserna. Enligt föredragandens mening bör medel för detta ändamål fortsättningsvis anvisas under anslaget till FRN, men fortfarande disponeras av en särskild delegation för folkrörelseforskning. Enligt motionen 1975/76: 2456 (yrkandet 2) bör medlen disponeras av FRN och delegationen för folkrörelseforskning endast ha funktion och ställning som granskningsgrupp. I motionen hänvisas till föredragandens förslag såvitt gäller den långsiktsmotiverade forskningen.

Anslagsposten till folkrörelseforskning är ny för innevarande budgetår och uppförd med 500 000 kr. För nästa budgetår har beräknats oförändrat belopp. Delegationen för folkrörelseforskning anser i sitt remissyttrande över FRU:s betänkande det befogat att ett särskilt anslagsbelopp till folkrörelseforskning behålls under ett antal år, under vilka en fortlöpande utvärdering bör ske. Då folkrörelserna torde uppleva det som en bättre garanti för att forskning kan bedrivas inom deras intresseområden och utifrån frågeställningar som är relevanta för dem om en särskild medelsanvisning även i fortsättningen ställs till delegationens disposition ansluter sig utskottet till förslaget i propositionen och avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2456. Utskottet finner det angeläget påpeka att den särskilda medelsanvisningen till folkrörelseforskning inte får uppfattas så att denna forskning faller utanför forskningsrådens ansvarsområde.

Dåvarande tekniska forskningsrådets uppgifter övertogs år 1968 av styrelsen för teknisk utveckling (STU). I början av år 1974 överlämnade FRU till utbildningsdepartementet en promemoria jämte bilagor angående stödet till teknisk grundforskning. FRU:s förslag innebär att STU även i fortsättningen bör ha ansvaret för finansiellt stöd till tek -

UbU 1975/76: 32

nisk grundforskning. Enligt FRU:s mening bör en särskild nämnd inrättas inom STU som enbart har att syssla med tekniska grundforskningsfrågor. Denna nämnd för teknisk grundforskning föreslås disponera särskild medelsram.

Frågor rörande STU:s organisation och verksamhetsformer utreds för närvarande av STU-kommittén. FRU:s nyssnämnda promemoria har överlämnats till kommittén.

Enligt motionen 1975/76: 2456 (yrkandet 8) bör ansvaret för den tekniska grundforskningen flyttas från STU och temporärt åläggas det naturvetenskapliga forskningsråd som föreslås i propositionen.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört har FRU med förtur behandlat frågan om finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen, bl. a. på grund av att frågan uppmärksammades av riksdagens revisorer i granskningspromemorian 1972:8 angående den statliga forskningsverksamheten. FRU har i sitt betänkande påpekat att den vid sitt förslag rörande sammansättningen av FRN utgått från att utredningens förslag i förutnämnda promemoria läggs till grund för det fortsatta arbetet med att öka STU:s möjligheter att främja teknisk forskning av grundforskningskaraktär.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet om att ställning till frågan om särskilda former för stöd till teknisk grundforskning kan tas först när STU-kommitténs förslag föreligger. I avvaktan på att denna betydelsefulla fråga löses bör inte, såsom föreslås i yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2456, någon temporär överflyttning av finansieringsansvaret genomföras. En sådan — eventuellt tillfällig — överflyttning till naturvetenskapliga forskningsrådet av ansvaret för finansiellt stöd till teknisk grundforskning skulle enligt utskottets mening icke med säkerhet bäst gagna denna forskning. Utskottet avstyrker alltså nämnda motionsyrkande.

Vad därefter beträffar frågan om rådsorganens sammansättning m. m. ansluter sig föredragande statsrådet till FRU:s förslag att vart och ett av de humanistisk-samhällsvetenskapliga, medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden, STU samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning skall få utse en representant, dvs. tillsammans fem representanter, i forskningsrådsnämnden. Utskottet har ingen erinran häremot.

Därutöver skall i FRN enligt propositionen ingå förutom av regeringen utsedd ordförande likaledes av regeringen utsedda representanter för allmänintressena.

FRU har utgått från att allmänintressena skall företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter, i första hand riksdagsledamöter. Enligt statsrådets mening är det angeläget att även bl. a. representanter för löntagarorganisationerna får ingå i FRN. Vidare anser statsrådet att

UbU 1975/76: 32

kommuner och landsting bör vara representerade. Enligt statsrådets bedömning bör representanter för dessa intressen jämte parlamentariker kunna beredas plats i FRN inom ramen för det antal allmänrepresentanter som FRU har föreslagit, dvs. sju.

Enligt motionen 1975/76: 2504 bör antalet allmänrepresentanter i FRN öka med två till nio. Motionärerna vill att näringslivet och arbetsmarknadsparteraa skall vara representerade samt att minst fyra av FRN:s ledamöter skall tillhöra riksdagen. Även enligt motionen 1975/ 76: 2456 (yrkandet 5) bör i FRN ingå minst fyra riksdagsledamöter. Dessa motionärer anser att de skall utses direkt av riksdagen och representera olika partier. Frågan om representation för industrin behandlas i motionen 1975/76: 2506 och i den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 1497 förs fram yrkande beträffande löntagarorganisationernas inflytande.

Sistnämnda delyrkande i motionen 1975/76: 1497 kan avslås av riksdagen då det blivit tillgodosett genom regeringens förslag i förevarande proposition.

Vad därefter gäller de andra motionsyrkandena är utskottet överens med motionärerna om att FRN bör ha en så allsidig sammansättning som möjligt. Samtidigt måste erinras om att all erfarenhet visar — och det torde gälla alla beslutande organ — att antalet ledamöter i möjligaste mån bör begränsas.

Utskottet är av den uppfattningen att det inom ett totalt antal av tretton ledamöter, varav fem utsedda av forskningsråd och STU, bör vara möjligt att få en sådan representation för olika intressen att den — direkt eller indirekt — även tillgodoser motionärernas önskemål om representation för industri/näringsliv. Det ankommer på regeringen att fastställa antalet ledamöter i FRN. Utskottet vill påpeka att det vid sitt ställningstagande till förslagen i propositionen och ifrågavarande motionsyrkanden även förutsatt att minst fyra ledamöter av riksdagen kommer att ingå i FRN.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 2504 och 1975/76: 2506. Då utskottet inte kan tillstyrka att riksdagsledamöterna skall utses av riksdagen avstyrker utskottet även i sin helhet yrkandet 5 i motionen 1975/76: 2456.

Vad därefter beträffar de nya forskningsråden kommer de enligt propositionen att vara inbördes olika bl. a. i så måtto att de får kontaktytor mot ett varierande antal samhällssektorer. Med hänsyn härtill bör det enligt föredragande statsrådets mening finnas möjlighet att variera antalet ledamöter i råden något. Utskottet kan ansluta sig till denna uppfattning och till att en majoritet av rådsledamöterna skall utgöras av företrädare för vetenskapen samt att i råden skall ingå representanter för sektoriella eller motsvarande intressen. I motionen 1975/76: 2456 (yrkan -

UbU 197576: 32

det 3) hävdas att minst två riksdagsledamöter — utsedda direkt av riksdagen — bör ingå i forskningsråden.

Utskottet har uttalat att i FRN bör ingå minst fyra riksdagsledamöter. Att det direkta politiska inflytandet begränsas till FRN är ett uttryck för den fördelning av tyngdpunkterna i ansvaret mellan de olika delarna i rådsorganisationen som FRU eftersträvat och som utskottet finner ändamålsenlig. Hela den nya forskningsrådsorganisationen måste ses som en helhet. För att allmänintresset skall bli meningsfullt bör ett relativt stort inslag av företrädare för detta intresse beredas plats. I FRN, som i samverkan med råden skall stimulera och stödja samhällsrelevant forskning med hög inomvetenskaplig betydelse, är allmänintresset i majoritet. Därmed bör samhällets behov av forskning kunna tillgodoses samtidigt som man slår vakt om forskningens traditionella frihet att inom givna ekonomiska ramar fritt få välja problem och metod. Utskottet avstyrker härmed bifall till yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2456.

Företrädare för vetenskapen i forskningsråden skall enligt propositionens förslag utses av elektorsförsamlingar samt ordföranden och sektorsrepresentanterna av regeringen. Utskottet har inget att erinra häremot.

Den nya högskoleorganisationens fakultetskollegier — bestående av professorer, biträdande professorer, universitetslektorer och motsvarande lektorsgrupper — är enligt föredragande statsrådets mening lämpliga som bas för utseende av ledamöter i elektorsförsamlingarna. Rösträtt vid valet skall emellertid enligt propositionen tillkomma även innehavare av docent- och forskarassistenttjänster samt sådan personal med självständiga forskningsuppgifter som avlönas med rådsmedel.

Enligt motionen 1975/76: 2505 (yrkandet 2) bör även forskarstuderande ha rösträtt.

FRU har vid sin prövning av sistnämnda fråga funnit sig böra avstå från att låta forskarstuderande bli röstberättigade. Som skäl härför kan, anför FRU, vid sidan av det uppenbara förhållandet att den vetenskapliga kompetensen är ojämn inom gruppen anföras svårigheterna att säkert fastställa vilka forskarstuderande som är närvarande och bedriver aktiva studier etc. Utskottet anser skälen för ställningstagandet övertygande och föreslår att riksdagen avslår yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2505.

FRU har lågt fram detaljerade förslag rörande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna. Föredragande statsrådet anser att det bör ankomma på regeringen att fastställa sammansättningen av dessa, men utgår från att den principiella uppläggningen inte bör innefatta några större avvikelser från vad FRU har föreslagit och remissinstanserna i allmänhet tillstyrkt.

Utskottet har därför inget att erinra mot vad statsrådet anfört. Med denna utgångspunkt anser utskottet att riksdagen bör avslå yrkandet 4

UbU 1975/76: 32

i motionen 1975/76: 2456. Med anledning av detta motionsyrkande vill utskottet påpeka att huvudparten av finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen i varje fall tills vidare ligger kvar hos STU.

Enligt FRU skall rådens och FRN:s beslut om beviljande av anslag förberedas genom att granskningsgrupper bedömer forskningsprojekten. Ett sådant förfarande tillämpas redan i dag inom rådsorganisationen. De nuvarande granskningsgrupperna består så gott som uteslutande av personer utsedda på grundval av vetenskapliga meriter. Enligt FRU bör i granskningsgrupperna kunna ingå också representanter för folkrörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektoriella organ.

Föredragande statsrådet anser att det måste vara värdefullt att synpunkter från bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän kan få komma fram redan i granskningsgrupperna. Även om det med hänsyn till vissa forskningsområdens karaktär knappast är rimligt att föreskriva att i granskningsgrupperna alltid skall ingå representanter av detta slag är det, anför statsrådet, angeläget att denna typ av representation blir så utbredd som möjligt.

Utskottet delar FRU:s och föredragande statsrådets uppfattning att det bör ankomma på rådsorganen själva att åstadkomma ändamålsenliga arbetsformer. Utskottet kan därför inte tillstyrka den begränsning av rådsorganens handlingsutrymme i detta avseende som ett bifall till yrkandet 6 i motionen 1975/76: 2456 skulle innebära.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2456 yrkandet 7.

FRU behandlar närmare frågor om information om forskning i den utredningsetapp som pågår för närvarande. Ställningstagandena till frågorna om information om forskning och forskningsresultat samt hur kostnaderna härför skall bestridas på sikt måste enligt föredragande statsrådet anstå tills resultatet av utredningsarbetet föreligger. I propositionen slås emellertid fast att FRN bör ges ett särskilt ansvar för allmän, inte ämnesspecifik information om forskning.

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1975/76: 6, behandlat frågan om riksdagens och enskilda riksdagsledamöters behov av information i forskningsfrågor. Utskottet, som nu ånyo vill stryka under angelägenheten av att detta informationsbehov blir väl tillgodosett, avstyrker yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2505 samt yrkandena 1 och 2 i motionen 1975/76: 228 med hänvisning till det uppdrag som år 1975 meddelades FRU genom tilläggsdirektiv.

Utskottet är när det gäller vissa anslagsfrågor överens med föredragande statsrådet om att ställning inte nu bör tas till frågan hur finansieringen av inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning bör ske. Till skillnad mot statsrådet har utskottet uppfattningen att riksdagen nu inte

UbU 1975/76: 32

heller bör ta ställning till frågor om rådens kompensation under löpande budgetår för merkostnader till följd av löneavtal och om avsättning av medel för rådens förvaltningskostnader. Även frågan om medelsanvisningen till FRN bör behandlas i budgetsammanhang.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i anslagsfrågan anfört med anledning av propositionen och motionen 1975/76: 2457.

Utskottet har inhämtat att den i motionen 1975/76: 2456 diskuterade frågan om formerna för finansieringen av internationella forskningsprojekt kommer att behandlas av FRN i ett kommande betänkande. Det pågående utredningsarbetet bör inte föregripas, varför yrkandet 9 i nyssnämnda motion avstyrks.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har sett över reglerna för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet, till vilken räknas bl. a. uppdragsforskningen (UKÄ-rapport 1975: 8). I skrivelse till regeringen har UKÄ lagt fram synpunkter och förslag med anledning av denna översyn. I propositionen informeras riksdagen om att beredningen av ärendet ännu inte är avslutad.

Med erinran om att riksdagen vid behandlingen av frågor om uppdragsforskning tidigare delat utskottets uppfattning att regeringens behandling av UKÄ:s förslag ej bör föregripas avstyrker utskottet yrkandet 3 i motionen 1975/76: 228 och motionen 1975/76: 1497 i denna del.

I UKÄ:s nyssnämnda rapport anförs att läroanstalternas uppdragsverksamhet och de där anställdas bisyssleverksamhet bör hållas noga åtskilda. Uppdragsverksamheten bedrivs inom ramen för den anställdes tjänstgöring medan med en bisyssla förstås varje sysselsättning vid sidan av uppgifterna i den anställning som får anses vara vederbörandes huvudtjänst.

Rätten för statstjänstemän att inneha bisysslor och de begränsningar som kan befinnas nödvändiga i denna rätt regleras för närvarande i 13 § statstjänstemannalagen och 37 § statstjänstemannastadgan samt i avtal. I huvudsak innebär den nuvarande regleringen att uppdrag eller verksamhet som kan rubba förtroendet till tjänstemannens opartiskhet i tjänsteutövningen är förbjudna enligt lagen. I stadgan fastslås att myndigheten på lämpligt sätt skall informera tjänstemannen om vilka bisysslor eller slag av bisyssla som inte är förenliga med nämnda lag. Någon anmälningsskyldighet för tjänstemannen till arbetsgivaren beträffande bisysslor föreligger inte.

UKÄ ifrågasätter i rapporten om nuvarande bestämmelser såvitt avser läroanstalternas verksamhet är ändamålsenligt utformade. UKÄ anser att det finns fog för att regeringen tar upp frågan om anmälningsskyldighet rörande tjänstemans bisyssla i vad avser universitetsoch högskoleområdet och — om regeringen finner en ändring berättigad

UbU 1975/76: 32

— hänskjuter frågan till riksdagen respektive i tillämpliga delar till förhandling.

Med erinran om att beredningen av nyssnämnda ärende pågår och om att bestämmelserna i statstjänstemannalagen intagits i oförändrad lydelse i förslaget till lag om offentlig anställning (se prop. 1975/76: 105) avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1402.

Såvitt gäller propositionen i övrigt, dvs. de delar av denna som utskottet inte särskilt uppehållit sig vid i detta betänkande, har utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Slutligen tar utskottet i detta sammanhang upp till behandling den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 366 om behovet av flera docent- och forskarassistenttjänster vid universitetet i Umeå. Motionärerna anser att bristen på forskartjänster är orsaken till att universitetet hittills haft en i förhållande till de äldre universiteten blygsam del av de medel som utdelas av forskningsråd och större fonder.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först erinra om att föredragande statsrådet i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen slog fast att en vidgad rekrytering till forskarutbildning, en breddad inriktning av forskningen och forskarutbildningen och ett därpå grundat växelspel av idéer och rön mellan forskning/ forskarutbildning och olika slag av grundläggande utbildning är väsentliga inslag i den fortsatta utvecklingen av högskolan.

Utskottet erinrar vidare om att UKÄ vid upprepade tillfällen poängterat att forskarassistenttjänsterna spelar en nyckelroll för utbildningens och forskningens förnyelse. UKÄ brukar också regelmässigt redovisa behov av nya docenttjänster. Utskottet räknar med att upprustningen i nu ifrågavarande avseenden kommer att kunna fortsätta och förutsätter att angelägna önskemål vid Umeå universitet i sedvanlig ordning prövas i budgetbehandlingen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/ 76: 366.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om forskningsrådsnämndens stödjande av forskning avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning med avslag på motionen 1975/76: 2456 yrkandet 2 tillstyrker vad som förordats i propositionen 1975/76: 129,

3. att riksdagen beträffande teknisk grundforskning avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 8,

4. att riksdagen beträffande forskningsrådsnämndens sammansättning med avslag på motionerna 1975/76: 1497, 1975/76:

UbU 1975/76: 32

2456 yrkandet 5, 1975/76: 2504 och 1975/76: 2506 godkänner i propositionen 1975/76: 129 förordade riktlinjer,

5. att riksdagen beträffande forskningsrådens sammansättning med avslag på motionen 1975/76: 2456 yrkandet 3 godkänner i propositionen 1975/76: 129 förordade riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande forskarstuderandes medverkan i val av elektorsförsamlingar avslår motionen 1975/76:2505 yrkandet 2,

7. att riksdagen beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande granskningsgruppemas sammansättning avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6,

9. att riksdagen beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp m. m. avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 7,

10. att riksdagen beträffande riksdagens information om forskning avslår motionerna 1975/76: 228 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2505 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande anslagsfrågor med anledning av propositionen 1975/76: 129 och motionen 1975/76: 2457 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. att riksdagen beträffande finansieringen av internationella forskningsprojekt avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 9,

13. att riksdagen beträffande uppdragsforskning avslår motionerna 1975/76: 228 yrkandet 3 och 1975/76: 1497,

14. att riksdagen beträffande forskares bisysslor avslår motionen 1975/76:1402,

15. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område som angetts i propositionen 1975/76: 129,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att genomföra denna organisation,

17. att riksdagen beträffande tjänster som docent och forskarassistent vid universitetet i Umeå avslår motionen 1975/76: 366.

Stockholm den 13 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Gillström (s), Nordin (c) och Wikström (fp).

UbU 1975/76: 32

14 Reservationer

1. beträffande folkrörelseforskning av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Anslagsposten till” och slutar ”forskningsrådens ansvarsområde” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen anledning till erinran mot att medlen till folkrörelseforskning anvisas under anslaget till FRN. Därmed blir det emellertid naturligt och följdriktigt att medlen — liksom anslaget till långsiktsmotiverad forskning — också disponeras av FRN och inte, såsom föredragande statsrådet menar, självständigt av delegationen för folkrörelseforskning. Delegationen bör enligt utskottets uppfattning ha samma ställning som och samma funktion som en granskningsgrupp.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen bifaller yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2456.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning med avslag på propositionen 1975/76: 129 och med bifall till motionen 1975/ 76: 2456 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande forskningsrådens sammansättning av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Karlsson i Mariefred (c) och Nordin (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”motionen 1975/76: 2456” bort ha följande lydelse:

Hela den nya forskningsrådsorganisationen måste ses som en helhet, där FRN och de tre forskningsråden skall vara sidoordnade organ med såväl lika ansvar för forskningens främjande och traditionella frihet som samma öppenhet mot och anknytning till samhället och dess företrädare. I propositionen påpekas att forskningsråden har haft och har ett stort ansvar för att vidmakthålla och bygga upp den vetenskapliga kompetensen och för att främja förnyelsen i den svenska forskningen. Därmed står det också, anför föredragande statsrådet, klart att forskningsrådens prioriteringar, särskilt på lång sikt, är av stor samhällelig betydelse. Utskottet kan oreserverat ansluta sig till vad som sålunda anförts i propositionen och anser det utgöra tillräckliga skäl för ett politiskt inflytande också i forskningsråden och alltså inte endast, som i propositionen förordas, i FRN. Utskottet vill påpeka att flera remissinstanser har redovisat samma uppfattning och hävdar att minst två riksdagsledamöter bör ingå i ettvart av nu ifrågavarande tre forskningsråd. Utskottet föreslår

UbU 1975/76: 32

att riksdagen med anledning av yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2456 som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande forskningsrådens sammansättning med anledning av propositionen 1975/76: 129 och motionen 1975/76: 2456 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande forskarstuderandes medverkan i val av elektorsförsamlingar av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”FRU har” och slutar ”motionen 1975/76: 2505” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara av stor vikt att alla aktiva forskare ges möjlighet att delta i valet av forskarrepresentanter i forskningsråden. Detta gäller även forskarstuderande. Utskottet anser att riksdagen med bifall till yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2505 som sin mening bör ge regeringen till känna att forskarstuderande bör ha rösträtt vid val till elektorsförsamlingarna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande forskarstuderandes medverkan i val av elektorsförsamlingar med bifall till motionen 1975/76: 2505 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har” och på s. 10 slutar ”hos STU” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare redovisat i detta betänkande behandlar FRU med förtur frågan om finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen. De problem som grundforskningen inom de tekniska vetenskaperna mött kvarstår olösta. Från de anslag som nu går till naturvetenskapliga forskningsrådet och statens råd för atomforskning bestrids kostnader för bl. a. rymdforskningsprojekt och atomforskning, t. ex. elementarpartikelfysik, plasmafysik med fusionsforskning, reaktorfysik och övrig forskning med anknytning till energifrågor. En stor del av denna forskning är av teknisk natur. Utskottet, som finner det angeläget att denna typ av forskning också framdeles blir väl tillgodosedd, finner det därför väl motiverat att beslutet om sammansättningen av elektorsförsamlingen för det naturvetenskapliga forskningsrådet fattas med iakttagande av de önskemål om ökad representation för de tekniska högskolorna som förts fram i motionen 1975/76: 2456. Utskottet anser med bi -

UbU 1975/76:32

fall till yrkandet 4 i motionen att riksdagen som sin mening bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 4 i motionen 1975/ 76: 2456,

5. beträffande granskningsgruppernas sammansättning av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Karlsson i Mariefred (c) och Nordin (c) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”skulle innebära” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss erinrat om består de nuvarande granskningsgruppema så gott som uteslutande av personer som är utsedda på grundval av sina vetenskapliga meriter. Om riksdagen biträder de förslag som utskottet anslutit sig till i detta betänkande kommer bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän att i viss omfattning ingå i såväl FRN som \ forskningsråden. Även med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening motiverat att granskningsgrupperna i fortsättningen har i huvudsak samma sammansättning som i dag. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6 som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande granskningsgruppernas sammansättning med bifall till motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp m. m. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med samma” och slutar ”1975/76: 2456 yrkandet 7” bort ha följande lydelse:

I yrkandet 7 i motionen 1975/76: 2456 hemställs att riksdagen begär att mandattiden för ledamotskap i granskningsgrupp skall vara högst tre år, att omedelbart omval ej bör förekomma och att mandattiderna bör löpa växelvis inom respektive grupper.

Granskningsgrupperna kommer att ha ett stort inflytande. Med hänsyn inte minst till de mera udda forskningsdisciplinerna är det av stor betydelse att uppdraget att vara ledamot i granskningsgrupp inte är för långvarigt. Annars löper nämnda forskningsdiscipliner risk att blockeras under en längre tidsperiod. Även andra synpunkter, bl. a. vikten av forskningens kontinuerliga förnyelse, motiverar att mandattiden är begränsad och löper växelvis samt att direkt omval begränsas. Den lämpliga läng -

UbU 1975/76: 32

den på mandattiden är beroende av en rad faktorer och tiden behöver självfallet inte vara densamma för alla granskningsgrupper. Längre tid än tre år bör normalt ej förekomma. Skäl kan anföras även för en kortare mandattid.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 7 i motionen 1975/76: 2456.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp m. m. med anledning av motionen 1975/76: 2456 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande riksdagens information om forskning av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”genom tilläggsdirektiv” bort ha följande lydelse:

Trots att frågan upprepade gånger behandlats av riksdagen är behovet av förbättrad information till riksdagens ledamöter i olika forskningsfrågor ännu inte tillnärmelsevis tillgodosett. De eventuella förslag som FRU kan komma att lägga fram bör inte hindra att man redan nu vidtar de åtgärder som är påkallade för att i förevarande avseende förbättra riksdagsledamöternas arbetssituation. Utskottet anser att riksdagen bör bifalla yrkandet 1 i motionen 1975/76: 228 om en årlig forskningsdebatt. Därutöver anser utskottet att riksdagen med bifall till yrkandet 2 i samma motion och med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2505 hos regeringen bör begära att denna årligen lämnar riksdagen en redovisning av de samlade statliga forskningsanslagen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975/76: 228 yrkandet 1 beslutar att varje år som särskild punkt på sin arbetsordning ta upp en allmän debatt om och beslut kring forskningspolitikens huvudlinjer,

b. med bifall till motionen 1975/76: 228 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1975/76: 2505 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om årlig redovisning av de samlade statliga forskningsanslagen,

8. beträffande uppdragsforskning av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Med erinran” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1975/76: 32

18 Ju större omfattning forsknings- och utvecklingsarbete får inom samhället, desto mer tar dess institutioner, dess beslutsorgan, dess specialistkadrer och dess administratörer formen av en särskild maktapparat. Denna maktapparat utvecklar å ena sidan egna tendenser och aspirationer och är å andra sidan föremål för försök från utanförstående intressen, som söker utnyttja och skaffa sig inflytande över den.

Forskningspolitiken är en fråga av yttersta vikt för arbetarklassen och folkflertalet. Privata forskningsuppdrag bör inte förenas med statliga forskartjänster. En sådan förening leder till två viktiga problem. Dels sker en sammanblandning mellan privat och offentligt, som ur demokratisk synvinkel är ohållbar, dels kommer i praktiken staten att få svara för storfinansens kommersiellt betingade forskningsbehov i ökande grad.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till yrkandet 3 i motionen 1975/76: 228 och med anledning av motionen 1975/76: 1497 uttalar att regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om förbud att förena statlig forskartjänst med privat uppdragsforskning.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande uppdragsforskning med bifall till motionen 1975/76: 228 yrkandet 3 och med anledning av motionen 1975/76: 1497 uttalar att regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om förbud att förena statlig forskartjänst med privat uppdragsforskning,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197* 760054