Med anledning av propositionen 1975/76:118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn jämte motioner
UbU 1975/76: 33
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 33
med anledning av propositionen 1975/76: 118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1975/76: 118 (utbildningsdepartementet) har regeringen — efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning i grundskola och gymnasieskola som förordats i propositionen,
2. godkänna de grunder för bidrag till kommunernas hemspråksundervisning som förordats i propositionen.
I propositionen föreslås rätt till hemspråksträning respektive hemspråkundervisning för alla de sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan och för alla de elever i grundskolan och gymnasieskolan, för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö. Kommunen föreslås få skyldighet att anordna sådan hemspråksträning och hemspråksundervisning, allt under förutsättning att föräldrar eller vårdnadshavare begär det. Kommunen skall också vara skyldig att informera barnen och deras föräldrar om möjligheten att välja undervisning i hemspråket.
Kommunerna föreslås årligen inventera behovet av särskilda åtgärder för invandrarbarnen. På grundval av denna inventering skall upprättas ett för förskola, grundskola och gymnasieskola gemensamt handlingsprografn för hur kommunens samlade resurser för invandrarbarnens hemspråksundervisning och behov av stödundervisning skall utnyttjas med hänsyn till varje enskilt barns behov.
Ett statligt resurstillskott i form av ett schablonbidrag per barn eller elev och år föreslås för hemspråksundervisningen och -träningen. Tillskottet skall utnyttjas flexibelt enligt kommunernas egen bedömning. Därigenom skall invandrarbarnens skiftande behov av stöd för sin språkutveckling kunna tillgodoses i största möjliga utsträckning.
Insatser i förskolan och på grundskolans låg- och mellanstadium föreslås enligt propositionen prioriteras, då personlighetsutvecklingen hos barnen är beroende av goda kommunikationsfärdigheter.
Nya kommunalt reglerade tjänster som hemspråkslärare föreslås inrättas. I hemspråkslärarens arbetsuppgifter bör ingå såväl pedagogiskt arbete som socialt kontaktarbete med invandrarbarnen och deras familjer.
1 Riksdagen 1975176. 14 sami. Nr 33
UbU 1975/76: 33
2 Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås få i uppdrag att utarbeta förslag till en ny grundutbildning till hemspråkslärare. Denna utbildning skall anordnas för 500 deltagare, som rekryteras bland invandrarna själva, och beräknas starta höstterminen 1977. Fortbildningsprogram för nu verksamma hemspråkslärare föreslås starta sommaren 1976 och pågå t. o. m. sommaren 1978.
Förslaget om hemspråksundervisning för invandrarbarn föreslås träda i kraft fr. o. m. läsåret 1977/78.
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet
dels de under den allmänna motionstiden väckta motionerna
1975/76: 417 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande av fasta tjänster i invandrarundervisningens metodik vid lärarhögskolorna i enlighet med vad i motionen anförs,
1975/76: 593 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av skolstadgan att poäng räknas även för hemspråksundervisning av invandrarbarn,
1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att en medveten, systematisk hemspråksundervisning skall komma alla invandrarbarn till del med tyngdpunkten förlagd till förskolan och grundskolans låg- och mellanstadium och med en utformning som ger kontinuitet i barnens språkträning (yrkandet 1),
1975/76: 1471 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att skolstadgans poängsystem för den samordnade specialundervisningen också skall gälla för hemspråksundervisning åt invandrarelever vid grundskolan,
1975/76: 2086 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar
1. att rätten till en första läs- och skrivträning på hemspråket skall garanteras alla invandrarbarn i grundskolans lågstadium,
2. att de större invandrarspråken, som t. ex. finska, danska, norska, grekiska och serbokroatiska, skall ges samma status som t. ex. tyska och franska på grundskolans högstadium (dvs. B-språksstatus),
3. att tvåspråkiga förskole- och grundskoleläraraspiranter skall ges en bestämd kvot vid intagningen till resp. lärarutbildningsanstalter,
4. att SÖ skall ges i uppdrag att så snabbt som möjligt bygga ut hemspråksundervisningen i grundskolans lågstadium enligt motionen,
UbU 1975/76: 33
5. att skolförordningens poängsystem beträffande samordnad specialundervisning skall tillämpas även i fråga om hemspråksundervisning åt invandrarelever i grundskolan,
dels de med anledning av propositionen 1975/76:118 väckta motionerna 1975/76:
2455 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att en extra resurs efter särskild prövning skall kunna ställas till förfogande för kommuner med litet antal invandrare och glesbygdskommuner,
2. att elever endast i undantagsfall bör förflyttas till annan skola för hemspråksundervisning,
3. att kommun kan befrias från skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning endast om lärare saknas,
4. att stödundervisning i svenska för nya invandrarelever under första tiden i skolan får anordnas upp till sex veckotimmar,
5. att i gymnasieskolan grupp i hemspråk får bildas med lägst fyra elever,
6. att hemspråkslärarna skall vara statligt anställda,
7. att utbildningen av hemspråkslärare skall omfatta fyra terminer,
8. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts,
1975/76: 2501 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med godkännande av propositionen 1975/76: 118 i övrigt beslutar
1. att hemspråksundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,
2. att statligt reglerade tjänster som hemspråkslärare inrättas och därvid ges likvärdig tjänsteställning med likvärdiga kompetenskrav som gäller för annan lärarpersonal med motsvarande pedagogiska uppgifter på motsvarande nivå i skolsystemet,
3. att de kurativa uppgifterna för invandrarbarnen i första hand bör skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal och i de fall hemspråksläraren ändå handhar dessa uppgifter får de inte inkräkta på den pedagogiska verksamheten,
1975/76: 2502 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.
beslutar att rätten till undervisning i modersmålet i skolan skall gälla alla barn, som i hemmet talar ett annat språk än svenska eller har en förälder med ett annat modersmål än svenska,
2. beslutar att vad i motionen anförts om gruppindelning och personal i förskolan skall vara normerande för verksamheten,
3. uttalar att försöksverksamheten med förberedelseklasser bör vidgas,
lt Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 33
UbU 1975/76: 33
4. uttalar att försöksverksamheten med minoritetsspråk som tillvalsämne i grundskolan bör vidgas,
5. beslutar att minoritetsspråk skall vara ett eget undervisningsämne,
6. hos regeringen begär att möjligheterna att behålla nuvarande regler för gruppstorleken vid undervisning i minoritetsspråk i grundskolan undersöks,
7. uttalar att länsskolnämnderna bör kunna medge att gruppstorleken vid undervisning i minoritetsspråk på gymnasiet minskas till sex elever,
8. beslutar att hemspråkslärartjänsterna skall vara statligt reglerade,
9. beslutar att särskilda behörighets- och meritvärderingsbestämmelser skall fastställas,
10. hos regeringen begär att utbildningen av hemspråkslärare utreds med beaktande av vad i motionen anförts,
11. uttalar att särskild utbildning för undervisning i svenska som främmande språk bör komma till stånd,
12. uttalar att enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat språk än svenska bör ges arbetsmöjligheter likvärdiga dem i det övriga skolväsendet,
13. beslutar att kommunerna bör få tillgodoräkna sig poäng för undervisning i minoritetsspråk och undervisning i svenska som främmande språk,
1975/76: 2503 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen 1.
hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att förbättra instrumenten för mätning av invandrarelevernas språkfärdigheter och fastställande av deras språkproblem i svenska och hemspråk,
2. beslutar att tjänsterna för hemspråkslärare skall vara statligt reglerade,
3. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående undervisningen i engelska för invandrarelever,
4. uttalar att det statliga bidraget till kommunerna för hemspråksundervisningen skall grundas på det faktiska antalet elever under läsåret,
5. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förberedelseklasser m. m.,
6. uttalar att det statliga bidraget till kommun för hemspråksundervisning skall utformas så att förutom löneutvecklingen även beaktas bl. a. de särskilda behoven i de invandrartunga rektorsområdena och kostnadsstegringen på läromedel.
UbU 1975/76: 33
5 Utskottet
Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken fastlades av 1975 års riksdag (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160). De övergripande målen för denna politik sammanfattades i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan.
I förevarande proposition vidareutvecklas frågor som rör barnen och ungdomarna inom invandrar- och minoritetsgrupper. Propositionens förslag skall ses tillsammans med förslagen om utbyggnad av barnomsorgen (prop. 1975/76: 92, SoU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 219) och om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). De insatser som föreslås i den nu aktuella propositionen måste samordnas med samhällets övriga stödåtgärder för invandrarfamiljerna på de familje-, kultur-, boende- och socialpolitiska områdena, vilket förutsätter ett nära samarbete mellan olika kommunala organ.
Hemspråk
I propositionen läggs fram förslag om träning och undervisning i det språk som utgör ett levande inslag i hemmiljön för invandrarbarn och barn inom språkliga minoriteter. Barnets utveckling samt sociala, känslomässiga och intellektuella behov av att knyta an till hemmiljön och föräldrarnas/vårdnadshavarnas språk och kulturella bakgrund föreslås vara det avgörande kriteriet för rätten till träning och undervisning i detta språk. Mot denna bakgrund förordas benämningen hemspråk i stället för t. ex. modersmål eller minoritetsspråk.
Benämningen modersmål förordas däremot i motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 1). Motionärerna anser att denna benämning bör användas vid såväl undervisningen i svenska språket som invandrarspråken.
Utskottet anser att benämningen hemspråk bör användas. Utskottet hänvisar därvid dels till föredragandens motiveringar, dels till att benämningen modersmål lätt kan förorsaka praktiska svårigheter då oklarhet kan uppstå om vilket modersmål som avses i skilda situationer. Utskottet vill även erinra om att begreppet modersmål inte längre används i skolförordning eller läroplaner då det gäller svenska språket. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1. Utskottet ansluter sig även till propositionens förslag att begreppet hemspråksträning skall avse förskolan och begreppet hemspråksundervisning grundskolan och gymnasieskolan.
I
Frivillig hemspråksundervisning
Enligt riksdagens beslut år 1975 skall deltagande i hemspråksundervisning vara frivilligt (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160). I den nu aktuella propositionen föreslås ingen ändring i detta avseende.
UbU 1975/76: 33
6 Omfattningen av åtgärderna skall enligt propositionens förslag vara beroende av barnens och föräldrarnas/vårdnadshavarnas önskemål.
Obligatorisk skyldighet att delta i hemspråksundervisning i grundskolan föreslås i motionen 1975/76: 2501 (yrkandet 1). Motionärerna hävdar att 36,5 % av invandrareleverna önskade delta i hemspråksundervisning år 1975 och att 2,5 % utnyttjade möjligheten att i gymnasieskolan byta ut främmande språk mot hemspråk. Invandrarbarnen får enligt motionärernas uppfattning inte tillfälle att väl stabilisera och utveckla sitt hemspråk om undervisningen blir frivillig. Majoriteten väljer då att inte delta. Motionärerna anser det nödvändigt att göra hemspråksundervisningen obligatorisk för att invandrarbarnen skall få samma utvecklings- och utbildningsmöjligheter som svenska barn.
Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra sitt tidigare beslut om frivilligt deltagande i hemspråksundervisning. Obligatorisk hemspråksundervisning går inte att förena med den förra året fastlagda principen om valfrihet för medlemmarna av språkliga minoriteter att kunna välja i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella identiteten. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76: 2501 yrkandet 1 i detta avseende.
Rätt till hemspråksträning samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk
Kommunerna bör enligt propositionen vara skyldiga att anordna träning i hemspråk för sexåringarna som alla omfattas av den allmänna förskolan och undervisning i hemspråk för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Kommun föreslås dock inte vara skyldig att erbjuda hemspråksträning och -undervisning för grupp med färre antal barn och elever än fyra om stora svårigheter föreligger och lärare inte finns tillgängliga utan stora extra kostnader, t. ex. på grund av långa och tidsödande resor.
Kommunerna föreslås även bli skyldiga att genom information och uppsökande verksamhet nå alla berörda föräldrar/vårdnadshavare med erbjudande om hemspråksträning och hemspråksundervisning.
Avgörande för rätten till hemspråksträning och hemspråksundervisning bör enligt föredragande statsrådets mening vara det enskilda barnets och den enskilda elevens behov. I propositionen återges den exemplifiering som utbildningsdepartementets arbetsgrupp för fortsatt utredning om invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och gymnasieskolan (Ds U 1975: 13) och remissinstanser gjort. Som exempel nämns bl. a. invandrarbarn i första eller senare generation, barn inom ursprungliga språkliga minoriteter i landet samt adoptivbarn under en övergångsperiod vid introduktionen i svensk förskola och skola.
Rätten till hemspråksträning och -undervisning samt kommunernas skyldighet att erbjuda sådan tas upp i ett antal motionsyrkanden.
I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 1394
UbU 1975/76: 33
yrkas (yrkandet 1) att hemspråksundervisning skall komma alla invandrarbarn till del, med tyngdpunkt i förskolan och grundskolans låg- och mellanstadium, och i motionen 1975/76: 2086 yrkas (yrkandena 1 och 4) rätt till en första läs- och skrivträning på hemspråket för alla invandrarbarn på lågstadiet. Dessa yrkanden är numera tillgodosedda genom förslagen i förevarande proposition. Utskottet anser därför att motionen 1975/76: 1394 yrkandet 1 samt motionen 1975/76: 2086 yrkandena 1 och 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1975/76: 2455 (yrkandet 3) och 1975/76: 2502 (yrkandet 1) föreslås kommunerna bli skyldiga att erbjuda hemspråksträning och -undervisning även för grupp med färre antal barn än fyra. Detta krav blir även följden av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2501 om att hemspråksundervisningen skall vara obligatorisk för eleverna i grundskolan. I motionen 1975/76: 2455 (yrkandet 2) yrkas även att barn endast i undantagsfall skall få flyttas till annan skola för hemspråksundervisning.
Utskottet anser att det är en mycket angelägen reform som nu föreslås med skyldighet för kommunerna att erbjuda hemspråksträning för sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan och hemspråksundervisning för elever i grundskola och gymnasieskola. Utskottet noterar att den föreslagna inskränkningen i denna skyldighet i vad gäller grupper om färre barn och elever än fyra endast avser en situation då stora svårigheter föreligger och då lärare inte finns tillgängliga utan stora extra kostnader. Utskottet förutsätter att kommunernas ambition är att undersöka varje möjlighet att erbjuda hemspråksträning och -undervisning. I detta sammanhang bör interkommunalt samarbete kunna prövas som en av vägarna att t. ex. lösa problem med brist på hemspråkslärare. Utskottet är medvetet om att svårigheter kan uppstå innan utbildningen av hemspråkslärare hunnit få effekt men anser att målet bör vara att så gott som utan undantag kunna erbjuda alla berörda barn som omfattas av den allmänna förskolan hemspråksträning och alla berörda elever i grundskola och gymnasieskola hemspråksundervisning. I dagens läge torde det emellertid inte vara praktiskt möjligt att genomföra programmet fullt ut. Därför föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 3, 1975/76: 2501 yrkandet 1 och 1975/76: 2502 yrkandet 1 i denna del. Bl. a. för att så långt som möjligt verkligen kunna anordna hemspråksundervisning förefaller det nödvändigt i vissa fall att få flytta elever till annan skola. Detta kan även vara betingat av sociala och andra skäl. Mot denna bakgrund bör även yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2455 avslås av riksdagen.
Rätten till hemspråksundervisning skall enligt motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 1) gälla alla barn som i hemmet talar ett annat språk än svenska eller har en förälder med ett annat modersmål än svenska. I det senare fallet skall rätten gälla även om svenska talas i hemmet.
UbU 1975/76: 33
8 Utskottet finner att motionens önskemål är väl tillgodosedda genom propositionens förslag att man skall utgå från det enskilda barnets och den enskilda elevens behov. Utskottet anser inte någon precisering av det slag motionen förordar nödvändig särskilt som propositionens förslag innebär att rätten till hemspråksträning och hemspråksundervisning blir omfattande. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1 i detta avseende.
De kategorier som genom förslagen i propositionen får rätt till hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan skall om det från skolan bedöms nödvändigt även ha rätt till studiehandledning på hemspråket. Denna syftar både till att ge undervisning i olika ämnen på hemspråket och till att ytterligare stimulera utvecklingen av hemspråket. Utskottet ansluter sig till denna princip.
Rätt till stödundervisning i svenska
I propositionen föreslås att kommunerna får skyldighet att anordna stödundervisning i svenska för varje invandrarelev som kan för litet svenska för att kunna följa undervisningen i den svenska klass som eleven är inskriven i. Med invandrarelever menas här samma elevgrupper som får rätt till hemspråksundervisning. Reglerna för stödundervisning i svenska föreslås även bli tillämpliga på infödda svenska elever som på grund av skolgång i utlandet har behov av sådan undervisning. Utskottet ansluter sig till de föreslagna riktlinjerna.
Språktest
Enligt motionen 1975/76: 2503 (yrkandet 1) måste ett utvecklingsarbete påbörjas för att skapa ett instrument för mätning av invandrarelevernas språkfärdighet samt diagnosticering av deras språksvårigheter i både svenska och hemspråk.
Enligt vad utskottet inhämtat har inom skolöverstyrelsen (SÖ) förts förberedande diskussioner om utarbetande av sådana test och diagnostiska prov som motionärerna avser. Utskottet finner det mycket angeläget att SÖ låter utarbeta instrument för att bestämma elevernas språkliga färdigheter. Med sådana hjälpmedel kan skolans stödinsatser bättre planeras och genomföras. Då detta arbete nu förbereds inom SÖ behöver inte motionen 1975/76: 2503 yrkandet 1 föranleda någon riksdagens åtgärd.
Organisation m. m. av hemspråksträning och hemspråksundervisning
I propositionen dras vissa riktlinjer upp för hemspråksträningen i förskolan. I invandrartäta kommuner skall den kunna organiseras med exempelvis enspråkiga sexårsgrupper i deltidsförskolan och i daghemmen. I invandrarglesa kommuner skall integrering av hemspråksträningen under dagliga pass kunna göras i både deltidsförskolan och daghem -
UbU 1975/76: 33
men. Enligt föredragande statsrådet är det viktigt med täta kontakter mellan invandrarbarnen och hemspråksläraren. Det är också angeläget med tvåspråkig personal i daghemmen.
Målet för hemspråksträningen i förskolan bör enligt motionen 1975/ 76: 2502 (yrkandet 2) vara enspråkiga grupper med personal som talar barnens språk. Motionärerna menar att barnen knappast kan utveckla någon aktiv tvåspråkighet om de endast får träning av ambulerande hemspråkslärare. En sådan lösning ses som provisorisk i väntan på att tvåspråkig personal hinner utbildas. Ett alternativ till ambulerande hemspråkslärare skulle enligt motionärerna kunna vara att knyta personer ur invandrargrupperna till daghemmen. Även detta ses emellertid som en provisorisk åtgärd.
Utskottet ansluter sig till invandrargruppens och därmed även propositionens förslag om att språkträning för invandrarbarn är en integrerad del av förskolans arbetssätt vilket i sin helhet syftar till att stödja den totala personlighetsutvecklingen. Utskottet stryker även under betydelsen av tvåspråkig personal i förskolan. Utskottet anser att motionen 1975/76: 2502 tillgodoses genom propositionens förslag och avstyrker motionens yrkande 2.
Hemspråksundervisningen i grundskolan föreslås i propositionen kunna organiseras på ett flexibelt sätt. Enligt propositionen måste kommunerna, i samråd med de lokala invandrarorganisationerna, invandrarföräldrarna och invandrareleverna fritt kunna organisera undervisningen på det sätt som bäst tillgodoser elevernas allsidiga utveckling och deras studiesituation.
Försöksverksamheten med förberedelseklasser bör enligt motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 3) vidgas och omfatta i första hand låg- och mellanstadiet. Försök med förberedelseklasser föreslås även i motionen 1975/76: 2503 (yrkandet 5) få fortsätta. I den senare motionen framhålls att undervisningen bör få anordnas även på annat sätt än efter de modeller som invandrargruppen förordat.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att kommunerna skall ha frihet att välja hur hemspråksundervisningen i grundskolan skall organiseras och anordnas. Enligt utskottets uppfattning blir motionärernas önskemål därigenom väl tillgodosedda varför motionerna 1975/76: 2502 yrkandet 3 och 1975/76: 2503 yrkandet 5 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.
Föredragande statsrådet förordar en tillrättalagd studiegång för de elever, vilkas studier kompliceras av att ett andra främmande språk, nämligen engelska, införs redan i årskurs 3. SÖ avses få i uppdrag att kartlägga problemet och redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta engelskstudierna för invandrareleverna.
Uppskov för vissa elever till årskurs 5 med engelskan föreslås i mo -
UbU 1975/76: 33
tionen 1975/76: 2503 (yrkandet 3). Eleverna föreslås i sådana fall få extra stödundervisning i engelska för att hinna ifatt.
Utskottet finner det värdefullt att SÖ nu får i uppdrag att dels kartlägga problemen med invandrarelevernas engelskundervisning, dels föreslå åtgärder för att underlätta dessa studier. Genom detta uppdrag till SÖ torde motionens syften bli tillgodosedda. Riksdagen bör inte nu ta ställning till hur problemet skall lösas. Motionen 1975/76: 2503 yrkandet 3 bör därför avslås av riksdagen.
Språktillvalet på högstadiet för invandrarelever skall enligt föredragande statsrådet innefattas i den samlade läroplansöversyn som aviserats i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete. I detta sammanhang skall möjligheten att erbjuda hemspråk som alternativ till franska och tyska övervägas.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den samlade läroplansöversynen innefattar invandrarelevernas språktillval. I avvaktan på denna översyn bör riksdagen inte ta ställning till detaljfrågor. Därför avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 2086 yrkandet 2 om samma status för de större invandrarspråken som t. ex. franska och tyska samt motionen 1975/76: 2502 yrkandet 5 om att minoritetsspråk skall vara ett eget undervisningsämne.
I motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 4) yrkas även att den nu pågående försöksverksamheten med minoritetsspråk som tillvalsämne skall utvidgas.
Enligt utskottets uppfattning måste det ingå i läroplansöversynen att ta del av och utvärdera de pågående försöken med finska och samiska som tillvalsämne i grundskolans högstadium. Riksdagen bör därför inte nu besluta om en eventuell utvidgning av verksamheten. Motionen 1975/ 76: 2502 yrkandet 4 bör alltså avslås av riksdagen.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om hemspråksundervisningens organisation i gymnasieskolan, bl. a. försöksverksamhet med introduktionskurser.
Utskottet tillstyrker även propositionens förslag om kommunernas planering m. m. av stödåtgärderna för invandrarbarn m. fl., om information samt om utvärdering av verksamheten.
Personalfrågor
Hemspråkslärarna skall enligt propositionens förslag förutom vanligen förekommande läraruppgifter även nära samarbeta med invandrarbarnens familjer. Dessa uppgifter utöver läraruppgifterna kallas i propositionen socialt kontaktarbete.
Kurativa uppgifter skall enligt motionen 1975/76: 2501 (yrkandet 3) i första hand skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal. I de fall
UbU 1975/76: 33
hemspråksläraren ändå har hand om dessa uppgifter får de inte inkräkta på den pedagogiska verksamheten.
Utskottet anser att i den mån det sociala kontaktarbetet verkligen blir av karaktären egentligt kurativt arbete torde dessa uppgifter komma att skötas av skolans elevvårdande personal. Vad gäller propositionens förslag om lärarnas sociala kontaktarbete anser utskottet det värdefullt för de berörda familjerna om den som sköter uppsökande verksamhet och övriga kontakter har erfarenhet av undervisning och kan informera direkt. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3.
I propositionen föreslås att tjänster för lärare i hemspråk i grundskolan, gymnasieskolan och förskolan konstrueras med utgångspunkt i den tjänstekonstruktion som tillämpas inom det kommunala anställningsområdet för t. ex. förskollärare. Vidare förordas att hemspråkslärarnas specialisering sker på sådant sätt att förskolan och grundskolans låg- och mellanstadium bildar en helhet för tjänstgöring samt högstadiet och gymnasieskolan en annan.
I motionerna 1975/76: 2455, 1975/76: 2501, 1975/76: 2502 och 1975/ 76: 2503 föreslås statligt reglerade tjänster för lärare i hemspråk, konstruerade på samma sätt som tjänsterna för övriga lärare som bedriver undervisning i skolväsendet. För tjänsterna skall finnas bl. a. regler för behörighet, meritvärdering och tillsättning.
Riksdagen fattade år 1975 på förslag av utbildningsutskottet beslut om statligt reglerade lärartjänster vid skolväsendet i kommun (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 7, rskr 1975: 70) för tjänstgöring inom bl. a. kommunal vuxenutbildning. Tjänsterna avser inte anställning enbart vid en skolform i kommun utan kan användas flexibelt över skolformsgränserna. I tjänsterna får utöver undervisning i kommunens skolväsende ingå dels sådan undervisning som inte står under skolstyrelsens tillsyn, dels undervisning i annan kommun. Enligt utskottets uppfattning bör denna tjänstetyp vara förebild för tjänst för lärare i hemspråk. Tjänster som hemspråkslärare med anställning vid skolväsendet i kommun bör inrättas fr. o. m. budgetåret 1977/78 såsom extra eller extra ordinarie tjänster.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är viktigt att invandrarbarn kan ha samma hemspråkslärare i förskolan och under de tidigare grundskoleåren. Tjänsterna inom förskolan är emellertid kommunalt reglerade, vilket innebär att vissa samordningsfrågor måste lösas. Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till lösning av dessa frågor.
Tillgången på underlag för de nya statligt reglerade tjänsterna bör bedömas av skolstyrelsen i kommunen som också bör få rätt att inrätta och tillsätta dem.
Behörig till tjänst för hemspråksundervisning vid skolväsendet i kom -
UbU 1975/76: 33
mun bör bl. a. den vara som dels avlagt lågstadielärar- eller mellanstadielärarexamen eller genomgått utbildning som krävs för tjänst som lärare 16—18, dels har dokumenterade kunskaper i hemspråket. Även den som avlagt förskollärarexamen och som bedöms lämplig för arbetsuppgiften och som har dokumenterade kunskaper i hemspråket bör kunna vara behörig till den nämnda tjänsten. Det ankommer på regeringen att meddela närmare bestämmelser om behörighet.
SÖ bör kunna förklara även annan än den som uppfyller något av nämnda villkor behörig, om särskilda skäl föreligger. Behörighetsförklaring får meddelas endast om sökanden inom eller utom landet genomgått utbildning eller haft tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet till ifrågavarande tjänst som lärare, eller bristen i sökandens behörighet uppvägs av andra meriter.
I fråga om befordringsgrunder vid tillsättning av tjänst som hemspråkslärare äger 17 kap. 29—31 §§ skolförordningen motsvarande tillämpning. Vid tillämpningen av var och en av dessa paragrafer skall synnerlig vikt tillmätas lämplighet och skicklighet som visats under lång tids erfarenhet inom hemspråksundervisning i kommunala skolväsendet, förskolan eller andra former av undervisning av invandrarbarn och annan merit som är av särskilt värde för hemspråksundervisningen.
Det bör undersökas om behov föreligger av särskilda övergångsbestämmelser av innebörd att lärare som har lång erfarenhet på ifrågavarande undervisningsområde den 1 juli 1977 ges företräde till nyinrättad tjänst som lärare i hemspråk vid skolväsendet i kommun.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 6, 1975/76: 2501 yrkandet 2, 1975/76: 2502 yrkandena 8 och 9 samt 1975/76: 2503 yrkandet 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om tjänster för lärare i hemspråk.
Invandrargruppen har föreslagit i sitt betänkande (Ds U 1975: 13) att hemspråkslärarna skall få en grundutbildning omfattande ett år. Behovet av nyrekrytering av hemspråkslärare uppskattas till ca 500. Grundutbildningen föreslås bli dimensionerad för 90 studerande. Ett betydande antal remissinstanser redovisar betänkligheter mot invandrargruppens förslag. Därför avses SÖ få i uppdrag att med utgångspunkt i invandrargruppens förslag utforma förslag till utbildning av hemspråkslärare. SÖ bör enligt propositionen redovisa resultatet inom sådan tid att förslag om utbildningen kan behandlas i budgetarbetet för budgetåret 1977/78.
En grundutbildning om fyra terminer föreslås i motionen 1975/76: 2455 (yrkandet 7). I motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 10) hemställs om en utredning angående grundutbildningen. Målet för utredningen bör enligt dessa motionärer vara att lärarna skall kunna ge eleverna undervisning av samma kvalitet som annan undervisning i skolan.
UbU 1975/76: 33
13 Beslut om utbildningens utformning och innehåll bör inte fattas förrän SÖ:s nyssnämnda utredningsarbete avslutats. Yrkandet 7 i motionen 1975/76: 2455 bör därför avslås av riksdagen. Eftersom SÖ skall få i uppdrag att utforma förslag till utbildning är yrkandet 10 i motionen 1975/76Ö 2502 tillgodosett och kan avslås av riksdagen.
Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att begära utredning om fasta tjänster i invandrarundervisningens metodik vid lärarhögskolorna. Motionen 1975/76:417 bör därför avslås av riksdagen.
Tvåspråkiga sökande skall enligt propositionens förslag inom gällande bestämmelser prioriteras vid antagningen till förskollärar- och klasslärarutbildningen. Syftet är att så snart som möjligt få full effekt av förslagen om träning och undervisning av invandrarbarn. Vidare föreslås att behöriga sökande med minoritetsspråk skall ges företräde vid olika barnskötarutbildningar.
En bestämd kvot för tvåspråkiga sökande till förskollärar- och klasslärarutbildning föreslås i den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 2086 (yrkandet 3) i syfte att avhjälpa bristen på tvåspråkiga lärare på dessa stadier. Då yrkandet är tillgodosett genom propositionens förslag bör det inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det är enligt propositionen angeläget att fortbildningskurser och annan utbildning i att undervisa i svenska som främmande språk kommer till stånd i störrre omfattning.
Särskild utbildning för undervisning i svenska som främmande språk bör enligt motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 11) komma till stånd. Motionärerna anser att en sådan utbildning är viktig och att redan verksamma lärare skall få komplettering av sin utbildning.
Den i propositionen och motionen aktualiserade frågan om utbildning i att undervisa i svenska som främmande språk är enligt utskottets mening angelägen. Möjlighet att anordna tillvalskurser i svenska som främmande språk finns vid samtliga lärarhögskolor som har låg- och mellanstadielärarlinjer. Utskottet utgår från att SÖ fortlöpande kartlägger behoven bland berörda lärargrupper av särskild fortbildning liksom reguljär fortbildning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2502 yrkandet 11 kan avslås av riksdagen.
Det statliga stödet till undervisning av invandrarbarn m. m.
Utskottets förslag att riksdagen skall besluta om statligt reglerade tjänster för hemspråkslärare medför att propositionens förslag om statsbidrag till hemspråksträning och hemspråksundervisning inklusive studiehandledning på hemspråk i form av ett schablonbidrag per deltagande sexåring i förskolan samt deltagande elev i grundskolan och gymnasieskolan måste konstrueras om. Regeringen bör därför återkomma till
UbU 1975/76: 33
riksdagen med förslag om statsbidragssystem. Ett riktmärke för det nya förslaget bör vara att kommun skall få statsbidrag till hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i grundskolan i ungefär samma omfattning som i dag. Vad utskottet här anfört om statsbidrag till hemspråksträning samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen får således vid ett senare tillfälle ta ställning till ett nytt förslag om statsbidrag till hemspråksträning samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk. Detta förslag bör inte föregripas varför motionerna 1975/76:2455 yrkandet 1, 1975/76:2502 yrkandet 6 samt 1975/76:2503 yrkandena 4 och 6 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I gymnasieskolan kan undervisning i hemspråk i vissa fall få ersätta undervisning i främmande språk. En förutsättning härför är att det går att bilda en grupp om åtta elever. I propositionen föreslås att bestämmelsen om utbyte bibehålls oförändrad.
Förslaget om fortsatt möjlighet att byta ut främmande språk i gymnasieskolan mot hemspråk biträds i motionerna 1975/76: 2455 (yrkandet 5) och 1975/76: 2502 (yrkandet 7). I den första motionen föreslås emellertid att en grupp med fyra elever skall vara tillräcklig. I den andra motionen hemställs att länsskolnämnd skall kunna medge att gruppstorleken får minskas från åtta till sex.
Länsskolnämnd får enligt bestämmelserna i 8 kap. 20 § skolförordningen medge att undervisning anordnas för grupp med färre elever än åtta. På grundval av denna bestämmelse kan länsskolnämndema alltså medge att undervisning i hemspråk anordnas i gymnasieskola även när antalet elever understiger åtta. Därmed torde motionernas önskemål om att ge gymnasieelever flera möjligheter att läsa hemspråk kunna tillgodoses. Utskottet har uppmärksammat att få elever hittills utnyttjat eller kunnat utnyttja denna utbytesmöjlighet. Utskottet anser emellertid inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida påkallad. Utskottet avstyrker därför motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet 7.
Stödundervisning i svenska inklusive studiehandledning på hemspråk kan i dag ges upp till sex veckotimmar per grupp i grundskolan. Skolan bestämmer behovet och deltagandet är obligatoriskt. Gruppstorleken kan variera. I det supplement till läroplanen för grundskolan som behandlar undervisning av invandrarbarn m. fl. (andra reviderade upplagan 1973-11-21) anges att gruppen i stödundervisning i svenska skall vara liten. Som ett riktmärke anges 3—5, vilket kan frångås på grund av lokala förhållanden och elevernas behov av individuell handledning. Statsbidrag utgår från det allmänna driftbidraget.
I propositionen föreslås att bidrag till stödundervisning i svenska i
UbU 1975/76: 33
grundskolan — exklusive studiehandledning på hemspråk som föreslås bli samordnad med hemspråksundervisningen — skall utgå från allmänna driftbidraget och att beräkningsgrunden skall vara fyra timmar per grupp om genomsnittligt fyra elever.
Stödundervisning i svenska föreslås i motionen 1975/76: 2455 (yrkandet 4) få anordnas upp till sex veckotimmar under elevens första tid i skolan.
I läroplanssupplementet om invandrarbarnens undervisning sägs att eleven under den första tiden efter ankomsten till Sverige behöver ett intensivt stöd och att stödundervisningsresursen per elev och år kan koncentreras till ett större antal undervisningstimmar under elevens första tid. Genom att detta förfaringssätt redan förordas i läroplanssupplementet och även i fortsättningen torde tillämpas i skolorna anser utskottet att syftet med yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2455 är tillgodosett varför det bör avslås av riksdagen.
Omfattningen av en kommuns skolväsende och arbetsbelastningen inom ett rektorsområde i grundskolan mäts enligt 1 kap. 7 § skolförordningen med ett poängsystem vilket bestämmer skolledningens dimensionering m. m. Riksdagen har år 1975 beslutat att stödundervisning i svenska samt studiehandledning på hemspråk i poänghänseende får tillgodoräknas med 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar undervisning (mot. 1975: 160, 1975:357 och 1975: 1396, UbU 1975:4, rskr 1975: 49).
Med hänvisning till vissa förslag om poängberäkning i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. föreslås nu i propositionen 1975/76: 118 att poängberäkningen för stödundervisningen i svenska samt studiehandledning på hemspråk avvecklas.
Enligt motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471 och 1975/76: 2086 (yrkandet 5) bör poäng räknas även för hemspråksundervisning. 1 motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 13) begärs att kommun får tillgodoräkna sig poäng för undervisning i minoritetsspråk och undervisning i svenska som främmande språk och i motionen 1975/76: 2503 (yrkandet 6) önskas möjlighet att förstärka skolledningen i speciellt invandrartunga rektorsområden.
Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att stödundervisning i svenska, studiehandledning på hemspråk samt hemspråksundervisning fr. o. m. läsåret 1976/77 får tillgodoräknas med 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar undervisning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471, 1975/76: 2086 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet 13 samt med anledning av motionen 1975/76: 2503 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Yrkandet 12 i motionen 1975/76: 2502 om att enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat språk än svenska skall erhålla stat -
UbU 1975/76: 33
liga och kommunala bidrag på samma sätt som de allmänna förskolorna och skolorna kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 12.
Genomförande m. m.
I propositionen förordas att föreslagen undervisning av invandrarbarn m. fl. skall börja den 1 juli 1977. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del.
Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt med avslag på motionen 1975/76: 2455 yrkandet 8 godkänner i propositionen föreslagna riktlinjer för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning i grundskola och gymnasieskola.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning i grundskolan avslår motionen 1975/76: 2501 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande rätt till hemspråksundervisning i företrädesvis förskolan samt grundskolans låg- och mellanstadium avslår motionen 1975/76: 1394 yrkandet 1,
4. att riksdagen beträffande rätt till hemspråksundervisning på grundskolans lågstadium avslår motionen 1975/76: 2086 yrkandet 1,
5. att riksdagen beträffande uppdrag till skolöverstyrelsen om hemspråksundervisning på grundskolans lågstadium avslår motionen 1975/76: 2086 yrkandet 4,
6. att riksdagen beträffande kommuns skyldighet att anordna hemspråksundervisning avslår motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 3, 1975/76: 2501 yrkandet 1 och 1975/76: 2502 yrkandet 1,
7. att riksdagen beträffande flyttning av elev till annan skola för hemspråksundervisning avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 2,
8. att riksdagen beträffande rätten till hemspråksundervisning avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1,
9. att riksdagen beträffande språktest avslår motionen 1975/76: 2503 yrkandet 1,
10. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksträningen i förskolan avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 2,
11. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksunder -
UbU 1975/76: 33
visningen i grundskolan avslår motionerna 1975/76: 2502 yrkandet 3 och 1975/76: 2503 yrkandet 5,
12. att riksdagen beträffande engelska för invandrarelever avslår motionen 1975/76: 2503 yrkandet 3,
13. att riksdagen beträffande språktillvalet på grundskolans högstadium avslår motionerna 1975/76: 2086 yrkandet 2 och 1975/ 76: 2502 yrkandet 5,
14. att riksdagen beträffande vidgning av försöken med minoritetsspråk som tillvalsämne avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 4,
15. att riksdagen beträffande hemspråkslärarnas uppgifter avslår motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3,
16. att riksdagen beträffande tjänster för lärare i hemspråk med avslag på propositionen 1975/76: 118 samt med anledning av motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 6, 1975/76: 2501 yrkandet 2, 1975/76: 2502 yrkandena 8 och 9 samt 1975/76: 2503 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. att riksdagen beträffande fyra terminers grundutbildning för hemspråkslärare avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 7,
18. att riksdagen beträffande utredning om utbildning av hemspråkslärare avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 10,
19. att riksdagen beträffande utredning om vissa tjänster vid lärarhögskolorna avslår motionen 1975/76: 417,
20. att riksdagen beträffande tvåspråkiga sökande till lärarutbildning avslår motionen 1975/76: 2086 yrkandet 3,
21. att riksdagen beträffande utbildning i att undervisa i svenska som främmande språk avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 11,
22. att riksdagen beträffande det statliga stödet i till hemspråksträning, hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk med avslag på propositionen 1975/76: 118 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. att riksdagen beträffande en extra resurs till hemspråksundervisning avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 1,
24. att riksdagen beträffande undersökning om reglerna för undervisning i minoritetsspråk avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 6,
25. att riksdagen beträffande underlag för beräkning av statsbidrag till hemspråksträning och -undervisning avslår motionen 1975/ 76: 2503 yrkandet 4,
26. att riksdagen beträffande utformning av statsbidraget till hemspråksträning och -undervisning avslår motionen 1975/76: 2503 yrkandet 6,
UbU 1975/76: 33
27. att riksdagen beträffande hemspråk i gymnasieskolan avslår motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet 7,
28. att riksdagen beträffande stödundervisning i svenska avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 4,
29. att riksdagen beträffande skolledningens dimensionering med bifall till motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471, 1975/76: 2086 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet 13 samt med anledning av motionen 1975/76: 2503 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. att riksdagen beträffande enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat språk än svenska avslår motionen 1975/ 76: 2502 yrkandet 12,
31. att riksdagen beträffande genomförande godkänner i propositionen 1975/76: 118 förordade riktlinjer,
32. att riksdagen i övrigt med avslag på motionen 1975/76: 2455 yrkandet 8 godkänner i propositionen 1975/76: 118 förordade riktlinjer för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning i grundskola och gymnasieskola.
Stockholm den 20 maj 1976
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), herr Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Nyhage (m), Hagberg i Örebro (s), Nordin (c) och Wikström (fp).
Reservationer
1. beträffande benämningen hemspråk av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”och gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att benämningen modersmål bör användas och att begreppet modersmålsträning skall avse förskolan och modersmålsundervisning grundskolan och gymnasieskolan. Dessa termer bör användas i kommande bestämmelser och anvisningar. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna. För att nu undvika missförstånd på grund av att propositionen och övriga motioner använder benämningen hemspråk använder utskottet i detta betänkande benämningen hemspråk.
UbU 1975/76: 33
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk med anledning av motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,
2. beträffande obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning i grundskolan av fru Lantz (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”detta avseende” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande nu bör med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2501 uttala att deltagande i hemspråksundervisning skall vara obligatoriskt i grundskolan. Utskottet vill genom detta ställningstagande minska riskerna för invandrarbarnen att bli s. k. halvspråkiga och öka möjligheterna för dem att utveckla sitt första språk och få vad man kallar en aktiv tvåspråkighet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2501 yrkandet 1 uttalar att deltagande i hemspråksundervisning bör vara obligatoriskt i grundskolan,
3. beträffande organisationen av hemspråksträningen i förskolan av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att språkträning för invandrarbarn är en integrerad del av förskolans arbetssätt vilket i sin helhet syftar till att stödja den totala personlighetsutvecklingen. Utskottet ansluter sig till motionärernas synpunkter på gruppindelning och personal i förskolan och anser att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet 2 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksträningen i förskolan med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande hemspråkslärarnas uppgifter av fru Lantz (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de kurativa uppgifterna
UbU 1975/76: 33
i första hand bör skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal. I den mån detta inte är praktiskt genomförbart utan uppgifterna måste skötas av hemspråkslärare får detta inte inkräkta på den pedagogiska verksamheten. En tilldelning av timmar utöver undervisningstimmarna måste då ske. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen beträffande hemspråkslärarnas uppgifter med bifall till motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat språk än svenska av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Yrkandet 12” och på s. 16 slutar ”yrkandet 12” bort ha följande lydelse:
I Sverige finns — till skillnad från i de flesta andra europeiska länder — endast ett fåtal minoritetsskolor. Det är utskottets uppfattning att förskolor och skolor där undervisningen sker på annat språk än svenska skall betraktas som naturliga inslag i skolväsendet. Statliga och kommunala bidrag bör därför utgå såväl till redan existerande enskilda förskolor och skolor av detta slag som till sådana som kan komma att anordnas i framtiden. En förutsättning för bidragsgivning bör vara att förskolorna och skolorna uppfyller de krav som ställs på de allmänna förskolorna och skolorna. Då bör de ges likvärdiga ekonomiska arbetsmöjligheter. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. att riksdagen beträffande enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat språk än svenska med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054