Med anledning av motioner om utbildning m.m. inom dataområdet
UbU 1975/76: 4
Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:4
med anledning av motioner om utbildning m.m. inom dataområdet Motionerna 1975:553
av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
1. att arbetsgruppens vid Linköpings högskola framlagda ”Förslag till riktlinjer för utbyggnad av datorresurser vid Linköpings högskola 1975-79” får en snabb behandling,
2. att Institutionen för informationsbehandling vid Lunds universitet får tillstånd att genomföra programmet ”Elevansvar i datorstödd undervisning” enligt i motionen framlagt förslag,
1975:1362 av herrar Gadd (s) och Alsén (s) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att det på lämpligt sätt utarbetas ett datautbildningsprogram som omfattar såväl skolväsendet och högskolorna som de frivilliga bildningsorganisationerna och den kommunala vuxenutbildningen.
Datorservice inom den högre utbildningens och forskningens område
Organisationen av datoranvändningen inom den högre utbildningens och forskningens område fastställdes av statsmakterna år 1965 (1965:40, SU 1965:107, rskr 1965:297 och prop. 1965:42, SU 1965:91, rskr 1965:224). I Uppsala, Lund, Göteborg. Stockholm och Umeå finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam för de högre läroanstalterna på orten och försvarets forskningsanstalt. Finansieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinanläggningarna sker över statens datamaskinfond, som förvaltas av statskontoret.
Under universitetskanslersämbetet (UKÄ) finns en gemensam styrelse för universitetens datamaskincentraler (STUD).
Verksamheten vid datamaskincentralerna förutsätts vara ekonomiskt självbärande över en längre tidsperiod genom att centralernas tjänster beläggs med taxor som skall täcka samtliga kostnader för drift och kapital vid anläggningarna. Personal och studerande vid universitet och högskolor m.m. som önskar utnyttja datamaskincentralernas tjänster kan ansöka om medel härför ur ett särskilt riksstatsanslag. Kostnader för datamaskintid. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 26,6 milj. kr.
1 Riksdagen 1975/76. 14 sand. Nr 4
UbU 1975/76:4
2 I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redovisade UKÄ att datorservicegruppen, som tillkallats av UKÄ i samråd med statskontoret, avlämnat rapporten ”Datakraft för högre utbildning och forskning”. Rapporten hade utarbetats med anledning av ett uppdrag från Kungl. Maj:t år 1970 åt UKÄ och statskontoret, vilket avsåg en utredning — mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts av den år 1965 fastställda organisationen för den automatiska databehandlingen — av det framtida behovet av datorkapacitet inom den högre utbildningens och forskningens område.
I samråd med statskontoret överlämnade UKÄ i december 1974 till regeringen förslag till ändring av organisationen av datorverksamheten och ändrade former för finansiering av denna.
Statskontoret har i huvudsak biträtt UKÄ:s förslag till riktlinjer för vidareutveckling av datamaskincentralerna för högre utbildning och forskning, deras organisation och finansiering. Frågan om ledningsorganisationen för universitetens datamaskincentraler önskar statskontoret — med hänsyn till att även datasamordningskommittén (DASK) avser att behandla samordningsfrågor avseende universitetens datamaskincentraler — hålla öppen för fortsatt diskussion.
I 1975 års budgetproposition (bil. 10, s. 345) har föredragande statsrådet anfört att han ännu inte är beredd att ta ställning till de framlagda förslagen under hänvisning till att DASK ännu inte avlämnat sina förslag.
DASK avser att framlägga sitt betänkande i början av år 1976.
Dataindustriutredningen
Mot bakgrund av datateknikens växande betydelse och de förändringar inom bl.a. näringslivet som blir följden härav tillkallade chefen för industridepartementet efter Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1971 dataindustriutredningen (I 1971:02) för att utreda behovet av åtgärder för att dels främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft, dels öka det övriga näringslivets möjligheter att bättre utnyttja datatekniska hjälpmedel.
Dataindustriutredningen lämnade en lägesrapport (SOU 1973:6) i februari 1973. Slutbetänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 lämnades i april 1974.
I sitt slutbetänkande redovisade dataindustriutredningen en rad förslag om hur stödet till forskning och utveckling bör utformas samt vissa förslag om åtgärder rörande standardisering. På grundval av utredningens förslag i dessa delar förde regeringen i 1975 års budgetproposition fram förslag om vissa statliga åtgärder på dataområdet (prop. 1975:1, bil. 13 E 1,NU 1975:15, rskr 1975:99).
UbU 1975/76:4
3 I nämnda proposition anmälde chefen för industridepartementet i korthet vissa andra förslag från utredningen (s. 43) och anförde efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet följande beträffande utredningens förslag om åtgärder på utbildningsområdet.
Datatekniken och dess användningsområden expanderar snabbt och det är helt naturligt att detta förhållande — liksom andra förändringar i samhället — föranleder krav på utbildningsåtgärder. På dataområdet har därför en rad åtgärder vidtagits under senare år och det framgår av remissyttrandena att den planering som pågår inom utbildningsområdet kommer att leda till ytterligare förslag som får prövas i vanlig ordning.
Inom skolöverstyrelsen arbetar sålunda en särskild grupp med projektet ”Datorn i skolan” som omfattar planering och ledning av olika pedagogiska åtgärder i samband med datorns användning i grundskola och gymnasieskola.
På den högre utbildningens område pågår, enligt vad jag erfarit, inom universitetskanslersämbetet i samarbete med högskolan i Linköping ett utredningsarbete, som bl.a. tar sikte på möjligheterna att vid högskolan i Linköping införa en särskild datateknisk utbildningslinje.
Forskarutbildningen och forskningsorganisationen har fått och föreslås få en betydande resursförstärkning genom inrättandet av ett antal högre forskartjänster. Budgetåret 1974/75 inrättades en professur i datorsystem vid tekniska högskolan i Stockholm och en i informationsbehandling, särskilt datalogi, vid högskolan i Linköping. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag (prop. 1975:1 bil. 10 E 11) föreslagit, bl.a. med hänvisning till utredningens prioritering av användarinriktad utbildning och forskning, inrättandet av en professur i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, vid universitetet i Göteborg.
Remissyttranden
Över motionen 1975:553 har utskottet inhämtat yttrande från universitetskanslersämbetet, som i sin tur inhämtat yttrande från rektorsämbetet vid universitetet i Lund, vilket bifogat yttrande från samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd, från styrelsen för universitetens datamaskincentraler och från driftchefen för Lunds datacentral för forskning och högre utbildning.
Remissyttranden över motionen 1975:1362 har avgivits av skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet.
Motionen 1975:553 yrkandet 1
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) delar motionärens uppfattning om angelägenheten av att en datacentral för högre utbildning och forskning tillkommer i Linköping. UKÄ hänvisar till sin till statskontoret i augusti 1975 inlämnade anmälan om behov av datamaskinutrustning för budgetåren 1975/76-1980/81. I denna föreslår UKÄ bl.a. att beslut om anskaffning av en dator i Linköping fattas snarast efter
UbU 1975/76:4
det att medelstillgången för datamaskintid budgetåret 1976/77 kan överblickas.
Motionen 1975:553 yrkandet 2
Beträffande genomförandet av programmet ”Elevansvar i datorstödd undervisning” vid institutionen för informationsbehandling vid universitetet i Lund framhåller styrelsen för universitetens datamaskincentraler att den i allt väsentligt delar uppfattningen att interaktiv databehandling är nödvändig för tidsenlig undervisning. Genom en installation i april 1975 av ytterligare kärnminne vid datacentralen i Lund har den tidigare kapaciteten för interaktiv databehandling höjts i betydande omfattning. Fem terminaler har också levererats till institutionen för informationsbehandling. Styrelsen anser — i likhet med driftchefen vid datacentralen — att universitetet i Lund nu har de resurser som erfordras för att det i motionen redovisade programmet skall kunna genomföras läsåret 1975/76. Universitelskanslersämbetet ansluter sig till denna bedömning. Rektorsämbetet påpekar att frågan om kostnader för datamaskintid måste lösas.
Motionen 1975:1362
Av skolöverstyrelsens (SÖ:s) yttrande framgår att ämbetsverket år 1971 fick Kungl. Maj:ts uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bedriva försöksverksamhet med undervisning i datateknik m.m. i grundskolan och gymnasieskolan samt att SÖ redan dessförinnan påbörjat en verksamhet av kartläggande karaktär, vilken finns dokumenterad i rapporterna ”Datorn i skolan, förstudie 1 och 2” samt "Datorn i skolkommunen”. En inom SÖ sedermera tillsatt arbetsgrupp, DIS (Datorn i skolan), har redovisat ett den 5 maj 1975 daterat förslag till kursplan för grundutbildningen i ”datalära”, vilket kommer att ligga till grund för av SÖ beslutad försöksverksamhet inom ungdomsskolan. SÖ. som påpekar att termen ”datalära” innebär undervisning i informationsbehandling snarare än datorteknik, delar således motionärernas inställning till vikten av utbildning i systemtänkande och informationsbehandling. SÖ anför vidare bl.a. följande.
Syftet med den grundutbildning som planeras inom SÖ:s ansvarsområde får anses väl svara mot motionärernas önskemål. SÖ anser liksom motionärerna att alla i vårt samhälle skall kunna erhålla sådana kunskaper att vi kan förstå och påverka system av olika slag, i första hand dem där datorer kommer till användning. Med tanke på de negativa attityder som förekommer i samband med datorer och deras användning är det väsentligt att innehållet i en grundutbildning noga utprovas innan den ges en vidare spridning. Det finns annars risker för att utbildningen skapar ökade konflikter mellan specialister och användare. Inom ungdomsskolan kommer utbildningen att inte -
UbU 1975/76:4
greras i andra ämnen därför att informationsbehandling i detta sammanhang får ses som en hjälpvetenskap.
SÖ kommer också så snart erfarenheter erhållits från den nu beslutade försöksverksamheten inom ungdomsskolan att aktualisera behovet av och formerna för datalära inom vuxenutbildningen. Därvid kommer självfallet behovet av samordning mellan de olika ”datautbildningsprogrammen” att beaktas.
För att erforderliga utbildningsinsatser skall kunna göras måste betydande resurser tillskjutas för lärarfortbildning, för utredning av datakraftfrågor, för anskaffning av utrustning samt för forsknings- och utvecklingsarbete inom området datorn inom utbildningen.
Behov av utbildningar inom dataområdet föreligger på tre nivåer påpekar universitetskanslersämbetet (UKÄ). Den första nivån omfattar enligt UKÄ specialistpersonal för systemutveckling, den andra — användarutbildning — utbildning för användare av datorsystem och den tredje orienteringsutbildning som skall avse dem som i första hand kräver orienteringskunskaper om datorer. UKÄ har inget att erinra mot motionärernas förslag och anför bl.a. följande.
Programmet bör huvudsakligen omfatta en kartläggning av behovet av utbildning av mera orienterande inriktning och av utbildning som ger en förstärkning av användarkompetensen inom landet. Vidare bör övervägas vad utbildningen bör omfatta och var den bör förläggas. Slutligen bör även utredas behovet av utbildning och fortbildning av lärare inom dataområdet. UKÄ anser att förslag till förnyelse av den högre specialistutbildningen huvudsakligen bör initieras av och utarbetas vid institutionerna för informationsbehandling. En god förankring av förnyelsearbetet hos de berörda institutionerna är en förutsättning för en framgångsrik studieplansutveckling.
Utskottet
Dataindustriutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:10) Data och näringspolitik formulerat ett antal övergripande riktlinjer för den svenska datapolitiken. Utredningen anför i betänkandet att för samtliga dessa framträder en höjd kunskapsnivå inom det datatekniska området som ett fundamentalt element. Därvid avses såväl en höjd datamedvetenhet, inklusive höjt datatekniskt tillämpningskunnande hos icke-specialister, som vidgade specialistkunskaper inom de producerande industrierna. Utredningen gör följande preciseringar:
— förstärkta datautbildningsåtgärder är den för närvarande mest betydelsefulla näringspolitiska åtgärden på dataområdet
— utbildningsåtgärderna bör i första hand inriktas åt en förstärkning av användarkompetensen i landet
— utbildningen av specialister får härigenom en vidgad rekryteringsbas för intensifierade åtgärder för utbildning av systemkonstruktörer på olika nivåer.
Beträffande sina förslag på utbildningsområdet har utredningen
UbU 1975/76:4
framhållit att de huvudsakligen är principiella och kvalitativa. Utredningen räknar med att de kommer att vidarebearbetas av ansvariga utbildningsinstanser. Förslagen har i betänkandet sammanfattande redovisats under rubrikerna åtgärder på grundskolenivå respektive på gymnasienivå, på postgymnasial och vuxennivå samt på högskolenivå.
Utskottet har inledningsvis redovisat regeringens anmälan i 1975 års budgetproposition av dataindustriutredningens förslag i fråga om utbildningsområdet liksom ett av universitetskanslersämbetet framlagt förslag om ändring av organisationen av datorverksamheten vid universitet och högskolor och om ändrade former för finansiering av denna.
Av remissyttrandena över motionen 1975:1362 framgår bl.a. att en inom skolöverstyrelsen tillsatt arbetsgrupp numera lagt fram förslag till kursplan för ”grundutbildningen i datalära”, vilket förslag skall ligga till grund för av skolöverstyrelsen beslutad försöksverksamhet i ungdomsskolan.
Enligt utskottets mening har dataindustriutredningen med utgångspunkt i en ur olika synvinklar värdefull kartläggning av utbildningsresurserna inom det datatekniska området redovisat ett datautbildningsprogram som väl bör kunna tjäna som utgångspunkt för vederbörande myndigheters och statsmakternas handlande. Utskottet har inte blivit övertygat om att utvecklingen på utbildningsområdet främjas bäst genom att riksdagen begär att det i motionen 1975:1362 önskade utbildningsprogrammet utarbetas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet detta motionsyrkande. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att dataindustriutredningen betonat ”det fundamentala i att landets datautbildning tillförs sådana resursförstärkningar att en solid grund för såväl användarnas som dataindustrins utveckling skapas”. (SOU 1974:10, s. 256).
Med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975:553 bör först noteras att konsistoriet vid universitetet i Linköping i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 föreslagit en utbyggnad av datorresurserna där, innefattande bl.a. anskaffning av en medelstor dator hösten 1976. Styrelsen för universitetens datamaskincentraler finner i sitt remissyttrande över motionen behovet av en dator vid universitetet i Linköping väl styrkt och har därför inget att erinra mot en snabbehandling av ärendet. Samtidigt gör styrelsen den bedömningen att det inom nuvarande resursram ej finns utrymme för ytterligare en serviceenhet — av föreslagen typ — inom området högre utbildning och forskning. Universitetskanslersämbetet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av att en datacentral för högre utbildning och forskning tillkommer i Linköping. I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 anser universitetskanslersämbetet — under förutsätt -
UbU 1975/76:4
ning att anslaget för datamaskintid väsentligt ökas — ett genomförande av förslaget naturligt mot bakgrund av den nya regionala högskoleorganisationen. I sin anmälan till statskontoret av behov av datamaskinutrustning för budgetåren 1975/76-1980/81 har universitetskanslersämbetet föreslagit att beslut om anskaffning av en dator till Linköping fattas snarast efter det att medelstillgången för datamaskintid budgetåret 1976/77 kan överblickas.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra någon framställning till regeringen med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975:553, varför motionen i denna del avstyrks.
Vad därefter gäller yrkandet 2 i motionen 1975:553 har sedan denna väcktes ytterligare kärnminne installerats vid datacentralen i Lund varigenom enligt styrelsens för universitetens datamaskincentraler remissyttrande kapaciteten för interaktiv databehandling höjts i betydande omfattning. Därtill kommer att fem terminaler levererats till institutionen för informationsbehandling vid universitetet i Lund. Universitetskanslersämbetet delar styrelsens bedömning att universitetet nu har de resurser som erfordras för att det i motionen nämnda programmet skall kunna genomföras läsåret 1975/76. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975:553.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1975:1362,
2. att riksdagen avslår motionen 1975:553 yrkandet 1,
3. att riksdagen avslår motionen 1975:553 yrkandet 2.
Stockholm den 4 november 1975
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendeis slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh (s).