Med anledning av motioner om ökat statsbidrag till den gymnasiala yrkesutbildningen m. m.

UbU 1975/76: 5

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76: 5

med anledning av motioner om ökat statsbidrag till den gymnasiala yrkesutbildningen m. m.

Motionerna

1975: 550 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande en ökad samverkan mellan skola och näringsliv i vad avser den gymnasiala yrkesutbildningen,

1975: 827 av herrar Stjernström (c) och Rämgård (c) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag på ny konstruktion av statsbidraget till företagsskolorna,

2. beslutar att statsbidraget till företagsskolorna tills vidare skall utgå med 30 000 kr. per heltidskurs och normalläsår,

1975: 1367 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen sagts beträffande behovet av en förändring av statsbidragsbestämmelserna för organisation av gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje,

1975: 1393 av herrar Nordgren (m) och Olsson i Järvsö (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av lärlingsutbildningen samt förslag om uppjustering av anslaget till lärlingsutbildningen snarast,

1975: 1400 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller att utredningen om skolan, staten och kommunerna får i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag till förbättring av anslaget till inbyggd utbildning,

1975: 1402 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett ökat statligt stöd till vårdyrkesutbildningen och att kurskostnader och studielön till elever som genomgår vårdyrkesutbildning bestrids med statsmedel samt hos regeringen hemställer om skyndsamt framläggande av förslag härom,

1975: 1415 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av yrkesutbildningen.

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 5

UbU 1975/76: 5

2 Nuvarande bestämmelser om statsbidrag till viss yrkesundervisning

1 Inbyggd utbildning

Enligt 13 § kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan utgår för redovisningsår statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning med högst 13 000 kr. i fråga om utbildning för industri och hantverk eller handel samt med högst 10 800 kr. för utbildning för husligt arbete eller vård.

Efter särskilda beslut av Kungl. Maj:t utgår statsbidrag med högst 13 000 kr. även till vissa vårdutbildningar.

2 Företagsskola

Enligt kungörelsen (1971:342) om enskilda yrkesskolor utgår statsbidrag till företagsskola under villkor att undervisningen bedrivs enligt av SÖ utfärdad läroplan. För varje klass av heltidskurs utgår för varje helt läsår statsbidrag med högst 14 500 kr.

Statsbidrag till företagsskola utgår från reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

3 Lärlingsutbildning

3.1 hos hantverksmästare m. m.

Grundbidrag utgår för varje lärling, som tidigare inte erhållit undervisning i yrket vid gymnasieskola under skolöverstyrelsens inseende, i yrken med minst 3 års lärlingstid med 2 000 kr. och i yrken, där lärlingstiden understiger 3 men ej 2 år, med 1 500 kr. För varje lärling, som tidigare erhållit undervisning i yrket vid gymnasieskola, utgår grundbidrag med 1 000 kr., om undervisningen omfattat högst en årskurs och efterföljande lärlingstid i yrket omfattar minst 2 år, och med 500 kr., om undervisningen vid gymnasieskolan omfattat mer än en, dock högst 2 årskurser, och efterföljande lärlingstid i yrket omfattar minst 2 år.

Kurstillägg utgår med 1 200 kr., om företagaren beviljar lärling ledighet under lärotiden med bibehållen lön antingen för att deltaga i kompletterande teoriundervisning under minst 320 timmar vid gymnasieskola eller för att genomgå en mot dylik teoretisk undervisning svarande korrespondenskurs eller annan av skolöverstyrelsen godkänd utbildning, eller med 600 kr., om lärling erhållit undervisning i yrket i minst en årskurs vid gymnasieskola och motsvarande ledighet beretts honom för kompletterande teoriundervisning under minst 160 timmar.

3.2 inom byggnadsindustrin

Grundbidrag utgår för varje lärling med 1 100 kr. För lärling, som erhållit undervisning i gymnasieskola, utgår inte grundbidrag.

Kurstillägg får utgå med 1 200 kr. under i punkt 3.1 nämnda villkor för lärling, som inte erhållit undervisning i yrket vid gymnasieskola.

Utskottet

Yrkanden om förbättrat statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning förs fram i fyra motioner. Därutöver behandlar utskottet i detta betänkande vissa andra motionsyrkanden som avser gymnasieskolans yrkesutbildning.

UbU 1975/76: 5

3 Inbyggd utbildning innebär att en kommunal gymnasieskola är huvudman för utbildningen och själv svarar för utbildningens fackteoridel medan ett eller flera företag svarar för utbildningens arbetsteknikdel. Staten ger bidrag till skolans huvudman för dess del av utbildningen och till företaget för dess del.

Företagsskola svarar för utbildningen i såväl fackteori som arbetsteknik och uppbär hela statsbidraget. Undervisningen skall bedrivas enligt av SÖ utfärdad läroplan.

Lärlingsutbildning innebär yrkesutbildning hos hantverksmästare. Statsbidrag utgår med vissa schablonbelopp per år och lärling. Kurstillägg utgår om hantverksmästare beviljar lärling ledighet under lärotiden med bibehållen lön för att deltaga i kompletterande teoriundervisning.

Enligt motionen 1975: 1400 är den ersättning som utgår till företag m. fl. som tar emot elever i inbyggd utbildning numera så låg att möjligheten att anordna vissa yrkesinriktade studievägar av gymnasieskolan försvåras. Motionärerna anser därför att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag till förbättring av anslaget till inbyggd utbildning. I motionen 1975: 1402 begärs ett ökat statligt stöd bl. a. till inbyggd vårdyrkesutbildning.

I motionen 1975: 827 yrkas att statsbidraget till företagsskola, vilket varit i stort sett oförändrat sedan år 1957, tills vidare skall utgå med högre belopp än för närvarande samt på sikt konstrueras om.

Lärlingsutbildningen har, anförs slutligen i motionen 1975: 1393, särskild betydelse i mindre frekventa yrken där underlag för gymnasieskolutbildning saknas. Bidragen, som varit oförändrade sedan år 1960, bör enligt motionärerna snarast höjas. Samtidigt bör själva formerna för lärlingsutbildningen ses över.

Nuvarande statsbidragssystem avseende inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning tillkom i anslutning till förslag av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga (SOU 1954: 11). Yrkesutbildningsberedningen (YB) föreslog år 1970 bl. a. att för inbyggd utbildning och skolmässig utbildning i företagsskola skulle utgå ett statsbidrag motsvarande halva verkliga kostnaden för företaget/institutionen samt att ersättningarna skulle utgå med värdebeständiga schablonbelopp (SOU 1970: 58). YB:s förslag föranledde i denna del inte några förslag till riksdagen.

SSK har till uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan samt att pröva principerna för ett nytt statsbidragssystem inom skolväsendet. Utredningens slutbetänkande beräknas komma att avges i slutet av år 1977.

Frågan om uppräkning av statsbidragsbeloppet till inbyggd utbildning med hänsyn till kostnadsutvecklingen är av den karaktären att den bör prövas vid regeringens årliga budgetarbete. Utskottet anser emeller -

UbU 1975/76: 5

tid för sin del att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning bör ökas. Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975: 1402 i denna del att riksdagen som sin mening ger denna utskottets uppfattning till känna för regeringen. Förslaget i samma motion om en ökning av det statliga stödet till vårdyrkesutbildningen i övrigt avstyrker utskottet.

Av utskottets ställningstagande följer att utskottet i fråga om vårdyrkesutbildning inte anser något uppdrag till SSK erforderligt, varför utskottet avstyrker motionen 1975: 1400 i denna del. Utskottet avstyrker även i övrigt yrkandet i denna motion.

Behovet av att räkna upp det nuvarande statsbidragsbeloppet till företagsskola med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör kunna bedömas av SÖ i samband med de årliga anslagsframställningarna och prövas vid regeringens årliga budgetarbete. Yrkandet i motionen 1975: 827 bör därför avslås av riksdagen.

Det finns ett antal hantverksyrken, till vilka en kontinuerlig grundutbildning inte tillhandahålls inom ramen för gymnasieskolan. Även beträffande yrken till vilka grundutbildning anordnas på större gymnasieskolorter kan läget på mindre orter vara sådant att bristen på lokala utbildningsmöjligheter i yrkena medför problem. Vilken form och vilket innehåll lärlingsutbildningen bör ha inom de yrken och på de orter där denna utbildningsform behövs är emellertid en svår fråga. Lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande frågor bör därför ses över. Utredningsarbetet, som bör vara förutsättningslöst, bör bedrivas snabbt. Vad utskottet med anledning av motionen 1975: 1393 anfört om en översyn av lärlingsutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1975: 550 erinras om att statens och kommunernas sammanlagda skolkostnader nu är drygt 12 miljarder kr. per år och att kostnaderna per elevplats för de yrkesinriktade studievägarna är väsentligt mycket högre än den genomsnittliga elevplatskostnaden i gymnasieskolan. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på yrkesinriktad utbildning anser motionärerna det angeläget att man tar till vara den yrkesutbildningsresurs som finns i svenskt näringsliv innan andra kostnadskrävande utbyggnadsalternativ för yrkesutbildning aktualiseras. En samverkan mellan skola och näringsliv beträffande yrkesutbildningsresursema bör utvecklas och innebär, menar motionärerna, samhällsekonomiska besparingar samtidigt som eleverna kommer i nära kontakt med den moderna tekniska utvecklingen, vilket dels är värdefullt för utbildningen, dels ökar elevernas studiemotivation. Utredning och förslag beträffande sådan samverkan begärs.

SÖ har den 30 juni 1975, alltså sedan motionen väcktes, utfärdat anvisningar i syfte att öka utbildningsplatserna på vissa yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom den

UbU 1975/76: 5

kommunala vuxenutbildningen. Som en åtgärd för att öka yrkesutbildningskapaciteten upptar SÖ inbyggd utbildning beträffande vilken SÖ i nämnda anvisningar anför följande: ”Samarbete med näringslivet i inbyggd utbildning medför möjlighet att utnyttja utbildningsresurser i företag. Denna utbildningsform har visat sig vara ett värdefullt komplement till utbildning helt i skola. Skolhuvudman som önskar

öka den yrkesinriktade utbildningen bör pröva möjligheten till samarbete med företag i inbyggd utbildning.”

Frågor om ianspråktagande av i dag icke fullt utnyttjade resurser för yrkesutbildning är föremål för ytterligare studier inom SÖ. Med hänvisning till nyssnämnda anvisningar samt pågående överväganden inom SÖ finner utskottet att motionen 1975: 550 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I motionen 1975: 1415 tas upp frågan om yrkesutbildningens innehåll samt konkurrensen när det gäller elevrekrytering mellan å ena sidan gymnasieskolans yrkesutbildning och å andra sidan omskolningsverksamheten. En utredning av yrkesutbildningen begärs.

Som framgått av propositionen 1975: 1 bil. 10 har inom utbildningsdepartementet tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga problem och överväga vilka åtgärder som behöver vidtas i vad gäller utbildning m. m. på det gymnasiala stadiet för gruppen 16—19-åringar. Arbetsgruppen har som en första åtgärd föreslagit att vissa korta, yrkesinriktade kurser skall anordnas. SÖ ser successivt över läroplanerna inom yrkesutbildningssektorn. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1975:1415.

I motionen 1975:1367 begärs en förändring av statsbidragsbestämmelserna för gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje. Motionärernas yrkande avser i första hand det delningstal som skall gälla för den bygg- och anläggningstekniska linjen i gymnasieskolan men får även konsekvenser för övriga yrkesinriktade linjer som har samma eller liknande förutsättningar som nämnda linje.

Kungl. Maj:t prövade den 3 mars 1973 en ansökan från skolstyrelsen i Skellefteå om ändrat delningstal för den bygg- och anläggningstekniska linjen och lämnade därvid ansökan utan åtgärd.

Enligt vad utskottet erfarit har SÖ genom skolbesök och kontakter med bl. a. yrkeskommittéer samt yrkes-/lärlingsnämnder fortlöpande gjort sig underrättad om undervisningen på den bygg- och anläggningstekniska linjen. SÖ har härigenom kunnat bilda sig en uppfattning om de problem som är förknippade med undervisningen på linjen. Enligt Sö:s bedömning av hittills vunna erfarenheter fungerar undervisningen i huvudsak tillfredsställande. För att eliminera vissa olägenheter av organisatorisk natur anordnas bl. a. särskild lärarfortbildning.

UbU 1975/76: 5

6 Allmänt gjorda erfarenheter av utbildningen samt utvecklingen inom branschen har lett till att SÖ i samråd med centrala branschföreträdare beslutat om viss begränsad försöksverksamhet beträffande bygg- och anläggningsteknisk utbildning under läsåret 1975/76. Den planerade försöksverksamheten har flera syften. Ett syfte är att pröva vissa förändringar av den gemensamma utbildningen under årskurs 1. Ett annat syfte är att utpröva nya läromedel.

Den av motionärerna väckta frågan bör ses i samband med SSK:s arbete. Ett friare system för resursutnyttjande, som är målet för arbetet inom SSK, bör öppna möjligheter för att lokalt avgöra lämpliga delningstal inom ramen för tillgängliga resurser.

Med hänvisning till dels den av SÖ initierade försöksverksamheten, dels pågående arbete inom SSK avstyrker utskottet motionen 1975: 1367.

Den i motionen 1975: 1402 begärda särskilda ersättningen m. m. till vårdyrkesstuderande under utbildningstid måste ses i ett större sammanhang med hänsynstagande till samtliga studerandegrupper i vårt land och berör principerna för det studiesociala stödet. Särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om de studiesociala systemen har tillkallats den 25 september 1975. Med erinran härom avstyrker utskottet motionen 1975: 1402 i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd vårdyrkesutbildning med anledning av motionen 1975: 1402 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) beträffande utredning om förhöjt statsbidrag till inbyggd utbildning avslår motionen 1975: 1400,

2. att riksdagen beträffande ökat statligt stöd till annan vårdyrkesutbildning än den inbyggda vårdyrkesutbildningen avslår motionen 1975: 1402 i denna del,

3. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning i företagsskola avslår motionen 1975: 827,

4. att riksdagen beträffande översyn av lärlingsutbildningen med anledning av motionen 1975: 1393 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande samverkan mellan skola och näringsliv avslår motionen 1975: 550,

6. att riksdagen beträffande utredning av yrkesutbildningen avslår motionen 1975: 1415,

UbU 1975/76: 5

7. att riksdagen beträffande bygg- och anläggningsteknisk linje avslår motionen 1975:1367,

8. att riksdagen beträffande kurskostnader m. m. avslår motionen 1975: 1402 i denna del.

Stockholm den 25 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och fru Ekelund (c).

Reservationer

1. beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd utbildning inom vård, industri och hantverk samt handel av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fru Ekelund (c) som anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Frågan om” och på s. 4 slutar ”denna motion” bort ha följande lydelse:

Tidpunkten för verkställandet av beslut med anledning av utredningsförslag av större räckvidd brukar erfarenhetsmässigt infalla några år efter det att utredningsbetänkandet avgivits. Mot bakgrund av att SSK:s förslag alltså kan realiseras först i början av 1980-talet och med hänsyn till att ifrågavarande statsbidragsbelopp nu varit i stort sett oförändrade under mer än 15 år anser utskottet att statens bidrag till inbyggd utbildning bör räknas upp fr. o. m. budgetåret 1976/77 med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975: 1400 och motionen 1975: 1402 i vad den avser inbyggd utbildning att riksdagen hos regeringen begär att förslag beträffande uppräkning av ifrågavarande statsbidrag till inbyggd utbildning föreläggs riksdagen inom sådan tid att förhöjt statsbidrag till inbyggd utbildning kan utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. Förslaget i motionen 1975: 1402 om ökning av det statliga stödet till annan vårdyrkesutbildning än den inbyggda vårdyrkesutbildningen avstyrker utskottet.

UbU 1975/76: 5

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd utbildning med anledning av motionen 1975: 1400 och motionen 1975: 1402 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande nya statsbidragsbestämmelser fr. o. m. budgetåret 1976/77 för inbyggd utbildning,

2. beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning i företagsskola m. m. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fru Ekelund (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Behovet av” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Det förekommer arbetsuppgifter och processer inom arbetslivet av sådan karaktär att det är svårt att anordna en adekvat yrkesutbildning i skollokaler. Sådant är förhållandet inom t. ex. textilindustrin och järnbrukshanteringen. I fall som dessa finns anledning att slå vakt om utbildningsformen företagsskola. Enligt utskottets mening bör ifrågavarande statsbidragsbelopp till företagsskola, vilket varit i stort sett oförändrat sedan år 1957, räknas upp fr. o. m. budgetåret 1976/77 med hänsyn till kostnadsutvecklingen. En sådan uppräkning föregriper inte det arbete som pågår inom SSK. Som villkor för statsbidrag bör liksom hittills gälla att undervisningen bedrivs enligt av SÖ utfärdad läroplan. Vidare bör anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning vara betecknat som förslagsanslag så att statsbidrag till företagsskola kan utgå i de fall de av statsmakterna föreskrivna villkoren härför uppfylls.

Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975: 827 att riksdagen hos regeringen begär att förslag beträffande uppräkning av ifrågavarande statsbidrag till företagsskola föreläggs riksdagen inom sådan tid att förhöjt statsbidrag m. m. till sådan skola kan utgå fr. o. m. läsåret 1976/77.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning i företagsskola med anledning av motionen 1975: 827 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande nya statsbidragsbestämmelser fr. o. m. budgetåret 1976/77 för sådan utbildning m. m.,

NORSTEDT5 TRYCKERI STOCKHOLM 1975 7500S4