Med anledning av motioner om vissa forskningsfrågor

UbU 1975/76:6

Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:6

med anledning av motioner om vissa forskningsfrågor Motionerna

1975:87 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

1. begäran regeringen vid avlämnandet av budgetpropositionen skall presentera en samlad statlig forskningsbudget, vilken efter sedvanlig utskottsbehandling blir föremål för riksdagens överläggning och beslut,

2. beslutar att statlig anställning och privat uppdragsforskning i princip skall hållas åtskilda så att klar boskillnad mellan statlig och privatfinansierad uppdragsforskning kan upprätthållas,

3. begär en allmän översyn av rättsförhållandena vid de statliga forskningsinstitutionerna med syfte att undanröja maktmissbruk och skapa trygghet för forskarna,

4. beslutar om sådana arbets- och beslutsformer vid de statliga forskningsinstitutionerna att en allmän demokratisering uppnås,

5. beslutar inrätta ett riksdagens organ för information om och uppföljning av forskningspolitiska frågor,

1975: 1430 av herr Wirtén m. fl. (fp) vari hemställs - med hänvisning till den till näringsutskottet remitterade motionen 1975: 1687-att riksdagen begär att innehavare av forskartjänster vid universitet och högskolor ges möjlighet att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i former som främjar spridningen av forskningsresultat m. m.

Utskottet

Under år 1974 aktualiserades en rad forskningsfrågor i riksdagen. Förslag lades sålunda fram bl. a. om den långsiktiga forskningsplaneringen, organisation m. m. av framtidsforskning respektive teknikvärdering, forskningsinformation till riksdagen samt ekonomiskt stöd till forskning för löntagarorganisationer. Förslagen hade förts fram dels av riksdagens revisorer, dels i flera motioner (1974:169, 186, 235, 297, 1055, 1372, 1374 och 1485).

Utskottet framhöll med anledning härav i betänkandet 1974: 37 att revisorernas synpunkter i fråga om en mera aktiv och långsiktig planering av de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete samt förslaget i motionen 1974: 1372 om ett forskningspolitiskt handlingsprogram borde bli föremål för en samlad bedömning i forskningsrådsutredningen eller i annan ordning. Vid denna bedömning borde också prövas revisorernas förslag om att regeringen årligen till riksdagen skall avge särskild berättelse över utvecklingen på forskningsområdet. Utskottet fann vidare vissa skäl

1 Riksdagen 1975/76. 14 sam/. Nr 6

UbU 1975/76:6

tala för att även frågan om framtidsstudier - inklusive teknikvärdering - innefattades i samma utredningsarbete. Enligt utskottet borde också frågan om ekonomiskt stöd till löntagarorganisationerna för forskningsuppdrag ingå i arbetet.

Utskottet förutsatte att forskningsrådsutredningens parlamentariska inslag skulle vidgas om uppdraget lämnades till denna utredning och att arbetet även i annat fall skulle komma att ske under medverkan av parlamentariker.

Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge Kungl. Majit till känna vad utskottet hade anfört. Riksdagen beslutade i enlighet med hemställan (rskr 1974: 337).

I tilläggsdirektiv den 10 april 1975 har forskningsrådsutredningen fått i uppdrag bl. a. att undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig forskningsplanering, att överväga frågor rörande organisatorisk form för framtidsstudier och frågor rörande teknikvärdering samt att behandla frågor rörande riksdagsledamöternas behov av information i forskningsfrågor. I sistnämnda fråga skall utredningen samråda med riksdagens informationsutredning.

Det riksdagsbeslut år 1974 som bl. a. resulterat i nyssnämnda tilläggsdirektiv föranleddes i väsentliga delar av förslag och önskemål som nära anknyter till yrkandena 1 och 5 i motionen 1975: 87. Då forskningsrådsutredningen numera meddelats tilläggsdirektiv anser utskottet att ifrågavarande två yrkanden i motionen 1975:87 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

1 utskottets nyssnämnda betänkande 1974: 37 behandlades även frågan om uppdragsforskning, och ett yrkande om principiellt förbud mot privat uppdragsforskning för forskare i statlig tjänst avslogs av riksdagen. I motionen 1975:87 yrkas nu att riksdagen beslutar att statlig anställning och privat uppdragsforskning i princip skall hållas åtskilda så att klar boskillnad mellan statlig och privatfinansierad uppdragsforskning kan upprätthållas. Utskottet är inte berett tillstyrka detta yrkande. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har med skrivelse den 21 april 1975 - alltså sedan motionen väcktes - till regeringen överlämnat resultatet av en inom ämbetsverket utförd översyn av reglerna för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet och därmed sammanhängande frågor samt avgivit vissa förslag i ämnet (UKÄ-rapport 1975:9). Förslagen prövas för närvarande av regeringen.

Vad därefter gäller yrkandet 3 i samma motion vill utskottet först redovisa att UKÄ i sin nämnda rapport framhåller att deltagande i uppdragsarbete enligt ämbetsverkets mening bör vara frivilligt för dem som är anställda vid läroanstalten i fråga. Vidare bör inte fordras av de studerande att de deltar i uppdragsarbete som obligatoriskt led i studierna.

De ändringar i arbetslagstiftningen som genomförts under senare tid - lagen (1974:12) om anställningsskydd, lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder samt statstjänstemannalagen (1965:274, ändrad senast 1974:1007) - har inneburit en markering av det arbetsgivaransvar som

Ubll 1975/76:6

åvilar de statliga myndigheterna och givetvis då även dem inom universitetsoch högskoleområdet.

Under våren 1975, alltså efter det att ifrågavarande motionsyrkande väcktes, har arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet för beredning av frågor om anställningsskydd inom universitets- och högskoleväsendet efter överläggningar med berörda personalorganisationer föreslagit regler rörande anställningsformer för vissa lärartjänster samt tjänster som assistent, amanuens, studievägledare och utbildningsledare. Arbetsgruppen har även föreslagit turordningsregler för uppsägningen av lärare. Med anledning härav har regeringen den 7 maj 1975 utfärdat dels en förordning (1975:386) om tidsbegränsning av anställning vid universitet, vissa högskolor och vissa forskningsråd, dels en förordning (1975:388) om tjänster som förste assistent vid universitet och vissa högskolor, dels en förordning (1975:387) om turordning vid uppsägning av lärare vid universitet och vissa högskolor, m. m.

Genom att bestämmelserna om anställningsform ändrats har många tjänster inom utbildningsområdet fr. o. m. den 1 juli 1975 övergått till att tillsättas med tillsvidareförordnanden. Enligt bestämmelserna skall den som den 1 juli 1975 innehar tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst meddelas tillsvidareförordnande på tjänsten utan ledigkungörande. Vidare skall den som den 30 juni 1975 är innehavare av sådan tjänst - om tjänsten skall bestå efter denna dag - meddelas tillsvidareförordnande utan ledigkungörande.

Tjänst som docent eller forskare skall även fortsättningsvis tillsättas med tidsbegränsat förordnande. Anställningsskydd för innehavare av dylik tjänst har i stället tillgodosetts genom de särskilda bestämmelserna om tjänst som förste assistent. I den mån behov uppkommer att i särskild ordning inrätta sådan tjänst ankommer det på konsistoriet att besluta om såväl dess placering vid läroanstalten som dess finansiering. Härvid är konsistoriet inte bundet till tjänstemannens aktuella fakultets- eller institutionstillhörighet utan tjänsten bör placeras där den med utgångspunkt i vederbörandes meritering bäst behövs. Även i fråga om finansieringskälla råder stor frihet. Konsistoriet äger sålunda för ändamålet utan begränsning disponera till konsistoriets förfogande stående medel.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet 3 i motionen 1975: 87.

Under 1975 års riksmöte behandlades bl. a. förslag sorn regeringen lade fram i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. (UbU 1975:17, rskr 1975:179). Med erinran om att besluten i anledning av propositionen innebär möjligheter till ökat medinflytande förde anställda och de studerande över den egna arbetsmiljön och arbetssituationen avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975:87.

I motionen 1975: 1430 har - med hänvisning till motionen 1975: 1687 vilken behandlats av näringsutskottet i dess betänkande 1975:14 - hemställts att riksdagen begär att innehavare av forskartjänster vid universitet och högskolor ges möjlighet att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet

UbU 1975/76:6

i former som främjar spridningen av forskningsresultat m. m.

Under senare år har riksdagen vid olika tillfällen behandlat frågan om åtgärder i syfte att underlätta forskningsresultatens spridning och utnyttjande av olika intressenter. Med anledning av yrkandet i motionen 1975: 1430 vill utskottet framhålla att berörda forskare redan i dag inom ramen för sin tjänstgöringsskyldighet bör ha möjlighet att aktivt verka för sina forskningsresultats spridning. Utskottet är ense med motionärerna om angelägenheten av åtgärder som främjar innovationsverksamheten. Utskottet har emellertid inte övertygats om att motionärernas syfte bäst främjas genom en begränsning av undervisningsskyldigheten, varför utskottet avstyrker motionen 1975:1430.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande forskningsplaneringen avslår motionen 1975:87 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande forskningsinformation avslår motionen 1975:87 yrkandet 5,

3. att riksdagen beträffande uppdragsforskning avslår motionen 1975:87 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande rättsförhållandena vid statliga forskningsinstitutioner avslår motionen 1975:87 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande arbets- och beslutsformer vid statliga forskningsinstitutioner avslår motionen 1975:87 yrkandet 4,

6. att riksdagen avslår motionen 1975:1430.

Stockholm den 11 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s). Nordstrandh (m), Elmstedt (c). Gustafsson i Barkarby (s), Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s). Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s). Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh (s).

Reservation

beträffande riksdagens insyn över forskningsmedlens användning m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Det riksdagsbeslut" och på s. 3 slutar "4 i motionen 1975:87" bort ha följande lydelse: Del bör emellertid betonas, att frågan om riksdagens insyn över forsk -

ningsmedlens användning inte i första hand är en utredningsfråga. Det är en fråga om att till riksdagen ge en sådan budgetredovisning att en samlad bild över resursernas uppdelning på specialområden liksom deras allmänna inriktning möjliggörs. Detta omedelbara mål uppnås genom att forskningsanslagen samlas i en särskild, från övrig budgetredovisning utbruten, forskningsbudget. Detta kan ske direkt och erfordrar varken forskningsrådsutredningens medverkan eller är direkt sammankopplad med frågan om dess direktiv eller sammansättning. Hittills vidtagna åtgärder beträffande nämnda utredning är sålunda långt ifrån tillräckliga för att uppnå de syften motion 87 förespråkar, och som enligt utskottets mening är angelägna att fullfölja snarast.

Del privata inflytandet över universitetsforskningen och sammanblandningen av privat och offentligt inom forskning och forskningspolitik har genom samhällsutvecklingen nått sådana proportioner, att genomgripande åtgärder är nödvändiga för att uppnå en förändring. Till de mer direkta åtgärder, som är av nöden, hör utarbetandet av klara bestämmelser, vilka principiellt utesluter privat uppdragsforskning från offentliga forskningsinstitutioner. Varken maktpolitiskt eller rättsligt är den nuvarande ordningen acceptabel. Utskottet förordar sålunda bifall till motion 87 i nämnda del.

Delvis sammanhängande med nyssnämnda fråga är frågan om de allmänna rättsförhållandena vid universiteten. Denna har relevans inte blott i fråga om anställningstryggheten - där allvarliga brister kan konstateras - utan också i fråga om beslutsprocedurer i allmänhet inom högskole- och forskningssektorn. Omfattande indicier för att denna procedur är behäftad med svåra rättsliga brister har de senaste åren bragts i dagen. En allmän översyn av dessa förhållanden samt av gällande regler på området synes utskottet i hög grad befogad.

Demokratiseringen av forskningsinstitutionernas beslutsformer och administration är en angelägen reform. Hierarki och fåtalsvälde har alltför länge varit rådande inom denna del av samhällslivet och statsapparaten. Med tanke på forskningspolitikens grundläggande betydelse i samhällsutvecklingen på längre sikt, ter sig detta maktpolitiskt farligt och stötande. Reformeringen av högskolan har icke löst dessa problem utan till stor del tvärtom bekräftat och befäst de odemokratiska förhållandena. Enligt utskottets mening är det av vikt, att riksdagen snarast fattar principbeslut om en demokratisering av arbets- och beslutsformerna.

Vad avser frågan om riksdagens information i forskningspolitiska frågor åsyftar motionärerna ett riksdagens eget organ, som självständigt och utan att blott lita till information, given av andra delar inom statsapparaten, kan skaffa sig insyn och begära fram underlag rörande forskningspolitiken i allmänhet. Ett sådant riksdagens organ synes utskottet nödvändigt för att garantera den parlamentariska makt över forskningspolitiken, som blivit ett allt starkare krav. Ett organ av nämnda slag ansluter sig också väl till de krav på systematisk budgetredovisning av forskningsanslagen som li -

kaledes krävs i motion 87. Det bör enligt utskottets mening ankomma på riksdagen själv att utforma detta organ. Ehuru en stomme därtill obestridligen finns i RIFO är det givetvis nödvändigt att ge organet en delvis annan och helt officiell prägel.

dels att utskottets hemställan under 1-5 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande forskningsplaneringen med bifall till motionen 1975:87 yrkandet I begär att regeringen vid avlämnandet av den årliga budgetpropositionen skall presentera en samlad statlig forskningsbudget,

2. att riksdagen beträffande forskningsinformation med bifall till motionen 1975:87 yrkandet 5 beslutar inrätta ett riksdagens organ för information och uppföljning av forskningspolitiska frågor,

3. att riksdagen beträffande uppdragsforskning med bifall till motionen 1975:87 yrkandet 2 beslutar att statlig och privat uppdragsforskning i princip skall hållas åtskilda,

4. att riksdagen beträffande rättsförhållandena vid statliga forskningsinstitutioner med bifall till motionen 1975:87 yrkandet 3 begär i motionen föreslagen översyn,

5. att riksdagen beträffande arbets- och beslutsformer vid statliga forskningsinstitutioner med bifall till motionen 1975:87 yrkandet 4 beslutar att de skall vara sådana att en allmän demokratisering uppnås.

I

.