Bet. 1975:CU14

Civilutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag till statistiska centralbyrån jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-04-15
Källa: data.riksdagen.se

Civilutskottets betänkande nr 14

CU 1975:14

Nr 14

Propositionen m. m.

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkterna B2-B4 (s. 13-29) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1975/76 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa

1. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett förslagsanslag av 125 584 000 kr.,

2. till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Statistiska centralbyrån: Utrustning ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Enligt datalagen (1973:289) skall före beslut i fråga om inrättande av personregister som beslutas av regeringen eller riksdagen yttrande inhämtas från datainspektionen. Utskottet har därför inhämtat yttrande från inspektionen. Vidare har yttrande i frågan inhämtats från riksdagens konstitutionsutskott. De båda yttrandena fogas som bilagor till detta betänkande.

Motioner

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975:

404 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om åtgärder för att samordna och förstärka den prognosverksamhet på arbetsmarknadens område som bedrivs på olika håll och då främst genom statistiska centralbyråns prognosinstitut med syfte att få fram

1. dels sådana prognoser för behovet av arbetskraft, som ger en totalbild av arbetsmarknadens behov och anger den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper,

2. dels rullande prognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet när läget förändras,

1752 av herr Bohman m. fl. (m) vari - hänvisning till motivering i motionen 1975:1100 - hemställs att riksdagen begär att regeringen ger statistiska centralbyrån i uppdrag att snarast fullfölja utredningen angående den dolda brottsligheten, varvid kostnaderna för utredningen bör täckas genom omdisponering av beviljade anslag,

1788 av herrar Raneskog (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statistiska centralbyrån ges i uppdrag 1 Riksdagen 1975. 19 sam!. Nr 14

CU 1975:14

att utarbeta prognoser för den framtida arbetsmarknaden, vilka kan vara till vägledning vid ungdomens yrkesval på sätt som anförts i motionen.

Datalagen

Inrättande av vissa personregister i datalagens mening

Förslagen i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-30) om anslag till statistiska centralbyrån utgår från översiktligt redovisade medelsberäkningar. Därav och av uppgifter som utskottet inhämtat framgår att medelsanvisningen bl. a. syftar till att möjliggöra inrättandet och förandet av vissa personregister i datalagens (1973:289) mening.

1 datalagen avses med personregister register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och som innehåller personuppgifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Personregister får inte inrättas eller föras utan tillstånd av datainspektionen (Dl). Sådant tillstånd krävs dock ej i fråga om personregister om vars inrättande regeringen eller riksdagen beslutar. Före sådant beslut skall dock yttrande inhämtas från DI.

I samband med att tillstånd lämnas till inrättande och förande av personregister skall Dl meddela föreskrift om dels ändamålet med registret, dels vilka upplysningar om enskild person som får ingå i registret. I den mån det behövs skall inspektionen meddela föreskrift om bl. a. inhämtande av uppgifter för personregistret, utförandet av ADB, underrättelse till berörda personer samt bevarande och gallring av personuppgift.

Dl:s skyldighet att meddela föreskrift som angivits i föregående stycke gäller även register som beslutas av regeringen eller riksdagen i den mån föreskrift i samma hänseende inte meddelats av beslutsfattarna.

Såvitt avser ovan lämnade uppgifter trädde datalagen i kraft 1974-07-01.

Fortsatt drift av personregister som tagits i bruk före 1974-07-01

Om personregister som enligt lagen inte får föras utan tillstånd tagits i drift före 1974-07-01 får det - under förutsättning att ansökan om tillstånd görs före 1975-01-01 - föras utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövats. De slag av personuppgifter som ingår i sådana register och de ändamål för vilka uppgifterna används får ändras eller utvidgas endast efter anmälan till Dl.

1 datakungörelsen (1973:291) anges att ansökan om tillstånd att inrätta eller föra personregister som avses i datalagen görs hos DI. Har regeringen eller riksdagen beslutat inrätta personregister skall den registeransvariga myndigheten snarast anmäla detta till inspektionen. När DI avger yttrande över register som beslutas av regeringen eller riksdagen skall en bedömning av registret ske enligt samma grunder som vid prövning av tillståndsärende. Kungörelsen trädde i kraft 1973-07-01, dock att registeransvarig myndighet hade att senast 1974-01-01 göra anmälan till Dl beträffande personregister

CU 1975:14

om vars inrättande regeringen eller riksdagen beslutat före kungörelsens ikraftträdande.

Underrättelser till registrerade

Enligt datalagen (10 it) skall den registeransvarige så snart ske kan på begäran av registrerad underrätta den registrerade om innehållet i personuppgift som ingår i personregistret och innefattar upplysning om honom. Underrättelse skall lämnas utan kostnad för den registrerade. Dock får DI om särskilda skäl föreligger medge att avgift uttas.

Konsekvenser av datalagen för SCB

SCB har i vad avser budgetåret 1973/74 erhållit 266 000 kr. för att fullgöra de bestämmelser som följer av lagen. De kostnader som uppstått för SCB under 1973/74 har i huvudsak belöpt på dels förberedelsearbete att på begäran underrätta registrerad, dels inventering av SCB:s register för upprättande av tillståndsansökningar för och anmälningar av SCB:s personregister till Dl.

Datalagen beräknas under budgetåret 1975/76 medföra kostnadsökningar på sammantaget 2 244 000 kr. för centralbyrån. Detta belopp kan uppdelas på följande poster. 100 000 kr. avser ökade centrala kostnader för tillståndsansöknings- och anmälningsförfarandet m. m., 130 000 kr. avser motsvarande kostnadsökning för de registeransvariga enheterna inom verket och 80 000 kr. avser avgifter till datainspektionen. Den återstående kostnadsökningen, uppgående till 1 934 000 kr., beräknas uppkomma till följd av att SCB enligt 10 $ datalagen är skyldig att på begäran av registrerad inom en månad underrätta denne om innehållet i personuppgift som ingår i verkets personregister och innefattar upplysning om honom. Verket har f. n. ca 115 register i datalagens mening. Den beräknade kostnaden baserar sig på antagandet att ca 15 000 förfrågningar inkommer under nästa budgetår, vilket innebär en styckekostnad per förfrågan om 129 kr.

De av SCB redovisade kostnadsökningarna till följd av datalagen godtas i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 27).

Tidigare riksdagsbehandling avseende datalagen

I förarbetena till datalagen (prop. 1973:33 s. 98) anförde justitieministern att det enligt hans mening var viktigt att DI:s yttrande alltid inhämtades innan statsmakterna beslutar om inrättande av ADB-register. Statsrådet förutsatte också att statsmakterna kommer att fästa stort avseende vid DI:s mening.

1 specialmotiveringen till 7 5 förslaget till datalag anfördes (prop. 1973:33 s. 130-131) bl. a. följande:

1* Riksdagen 1975. 19 sami Nr 14

CU 1975:14

4 Som jag har anfort i avsnittet 6.3.3 i den allmänna motiveringen föreligger det givetvis inte något hinder för Kungl. Majit resp. riksdagen att i samband med inrättande av ett personregister meddela de föreskrifter som behövs för att förebygga otillbörligt integritetsintrång. Normalt torde det också i ett beslut om inrättande få sägas något om registrets ändamål och vilka slag av personuppgiftersom skall få ingå i registret. Det äremellertid naturligt att, när det gäller meddelandet av föreskrifter av mer detaljerad karaktär, denna uppgift läggs på datainspektionen. Som jag tidigare nämnt bör det också åligga datainspektionen att, på samma sätt som i fråga om andra personregister, öva tillsyn över att ett register som har beslutats av statsmakterna inte används på ett sätt som leder till otillbörligt integritetsintrång.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1973:33 godtog konstitutionsutskottets majoritet (KU 1973:19 s. 12-14) förslaget om att Dl inte skulle pröva tillståndsfrågan beträffande personregister vars inrättande beslutats av regeringen eller riksdagen. Mot detta och till förmån för motioner i ämnet reserverade sig utskottsledamöterna från centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet (s. 16-17). Enligt reservanternas mening borde sådana register som beslutats av regeringen ligga under datainspektionens tillståndsprövning. Riksdagen följde utskottets majoritet.

Motioner om att Dl:s tillståndsprövning skall omfatta också personregister som inrättas av regeringen återkom även vid 1974 års riksdag. Vid behandlingen av dem anförde konstitutionsutskottet (KU 1974:20).

Datainspektionen behandlar frågan utförligt i sitt remissyttrande. Datainspektionen påpekar att skillnaden i handläggningen av ärendena om de på olika sätt inrättade registren är huvudsakligen formell. Enligt datainspektionens uppfattning kan problemet ADB och personlig integritet normalt lösas genom lämplig utformning av personregistren. Endast undantagsvis torde det behöva bli fråga om att ej acceptera inrättandet av ett personregister för ett rimligt ändamål.

Datainspektionen anser att det med gällande konstitutionella grunder för vår förvaltning inte bör ifrågakomma att riksdagen fungerar som särskilt tillståndsorgan. För att uppnå vad motionärerna eftersträvar på ett sätt som är förenligt med datainspektionens ställning som ett under Kungl. Maj:t lydande förvaltningsorgan och det förhållandet att inspektionens beslut kan överklagas hos Kungl. Maj:t pekar inspektionen påen annan lösning. Denna skulle vara att Kungl. Maj:t konsekvent uppdrar åt den blivande registeransvariga myndigheten att utveckla ett genom kommittébetänkande eller på annat sätt väckt förslag om statligt personregister med ADB så långt att myndigheten - och alltså ej Kungl. Maj:t - kan söka principtillstånd hos datainspektionen. Ett sådant utvecklingsarbete som här avses kan enligt datainspektionen ske i samråd med inspektionen. När datainspektionens beslut föreligger får myndigheten - om beslutet är positivt - föra saken vidare till Kungl. Maj:t för ställningstagande till anslagsfrågan för det tilltänkta registret. Skulle datainspektionen avslå myndighetens ansökan om principtillstånd kan myndigheten genom besvär föra frågan under Kungl. Maj:ts prövning. Kungl. Maj:t har då att överväga om det finns skäl för en annan syn på rntegritetsfrågorna än den som kommit till uttryck i datainspektionens beslut. Datainspektionen tillägger att den - utom i vad avser de konstitutionella synpunkterna - anser den här diskuterade frågan som

Cu 1975:14

en praktisk handläggningsfråga. Den av datainspektionen angivna lösningen kan förverkligas inom ramen för gällande bestämmelser i datalagen.

De nuvarande skillnaderna i handläggningsordning mellan personregister som inrättas genom beslut av Kungl. Majit och andra personregister inom den under Kungl. Maj:t lydande förvaltningssektorn är som datainspektionen framhållit huvudsakligen av formell natur. Datainspektionens yttrande ger vid handen att vissa avgränsningssvårigheter föreligger när det gäller att avgöra om ett register tillhör den ena eller den andra kategorin.

Med den av datainspektionen angivna lösningen att Kungl. Maj:t anbefaller myndigheterna förfarandet med att söka principgodkännande från datainspektionen synes de nuvarande gränsdragningssvårigheterna i huvudsak kunna undvikas. På ett sätt som är förenligt med datainspektionens ställning i förvaltningssystemet och Kungl. Majus roll som besvärsinstans synes därmed också kunna tillgodoses motionärernas önskemål att datainspektionen i förväg skall tillståndspröva alla dataregister som inte inrättas genom beslut av riksdagen. Ett konsekvent tillämpande av det av datainspektionen rekommenderade förfarandet bör enligt utskottets mening ha flera fördelar. Såvitt nu kan bedömas synes det vidare inte vara förenat med svårigheter av vare sig principiell eller praktisk art. Utskottet förordar därför att Kungl. Majit närmare utreder frågan på det sätt som kan vara lämpligt och - om utredningens resultat inte talar däremot - verkar för förfarandets genomförande. Det anförda bör ges Kungl. Majit till känna.

Vad utskottet anfört godtogs av riksdagen.

Även till årets riksdag har väckts motioner som behandlar frågan om personregister som inrättas genom beslut av regeringen eller riksdagen (mot. 1975:69, 95 och 1017). Motionerna har hänvisats till konstitutionsutskottet. Med anledning av bl. a. de nämnda motionerna föreslår konstitutionsutskottet (KU 1975:11) att en särskild utredning tillsätts med uppgift att göra en samlad översyn av datalagen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

A rbersmarknaclsprognoser

Prognosinstitutet inom statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av 1968 års utbildningsutredning(U 68) beräkningar avseende att belysa elevströmmarna inom utbildningssystemet och utflödet från detta till arbetsmarknaden, en s. k. utflödeskalkyl. Kalkylen innebär inte en förutsägelse om trolig framtida utveckling utan avsikten med kalkylen är att belysa konsekvenserna av vissa beräkningsantaganden. Utflödeskalkylen har sin motsvarighet i en behovskalkyl. Den senare har sin utgångspunkt i 1970 års långtidsutredning från vilken har hämtats en prognos över den totala arbetskraftens utveckling och dess fördelning på näringsgrenar under 1970- talet. I huvudsak på grundval av 1960 och 1965 års folkräkningar har framskrivning gjorts till år 1980 av antalet förvärvsarbetande med fördelning på yrken. Beräkningar har därefter utförts av det totala nyrekryteringsbehovet inom olika yrken under olika femårsperioder samt av den andel av nyrekryteringsbehovet som beräknas komma från utbildningsväsendet.

CU 1975:14

6 De beräkningar som gjorts för U 68:s räkning kommerav prognosinstitutet att revideras under 1975/76. I samband därmed kommer material från 1970 års folk- och bostadsräkning att utnyttjas. Den till prognosinstitutet knutna prognosberedningen med representanter för bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet,skolöverstyrelsen, institutet försocial forskning samt arbetsmarknadens parter har uttalat sig för att de beräkningar som gjorts för U 68 i fortsättningen borde revideras två gånger per femårsperiod i anslutning till långtidsutredningen och revideringen av denna.

Sysselsättningsutredningen har enligt sina direktiv (kommittéberättelsen 1975 s. 513-530) bl. a. till uppgift att kartlägga de framtida sysselsättningsmöjligheterna. Utredningen arbetar i olika s. k. arbetsgrupper. En av grupperna studerar ungdomens inträde i arbetslivet.

För att belysa de långtidsutbildades problem på arbetsmarknaden men även för att skaffa kunskaper om arbetsmarknaden för de grupper som lämnar gymnasie- och grundskolan föreslår SCB i anslagsframställning för budgetåret 1975/76 att en studie av anpassningsmekanismer på arbetsmarknaden företas. Studien har beräknats kosta 345 000 kr. Medel för studien har inte beräknats i budgetpropositionen.

Statistik på arbetsmarknadens område publiceras såväl av SCB som av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). De av SCB genomförda arbetskraftsundersökningarna (AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen medan AMS-statistiken endast omfattar de personer som på räkningsdagen haft kontakt med arbetsförmedlingen och som då konstaterats vara arbetslösa.

För att förbättra kvaliteten på AKU begär SCB i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 20) medel för bl. a. utökad regional redovisning, kompletterande utbildningsfrågor samt en undersökning om olika gruppers anknytning till arbetsmarknaden. Kostnadsökningen beräknas till ca 2 milj. kr. Finansministern beräknar 1 milj. kr. för regional stratifiering och för utökad redovisning inom de fem minsta s. k. riksområdena.

Civilutskottet har åren 1971-1974 behandlat motioner angående prognosverksamheten på arbetsmarknadens område (CU 1971:6, CU 1972:6, CU 1973:1, CU 1974:11). Vid utskottsbehandlingen år 1974 erinrades om de prognoser SCB gjort för U 68:s räkning. Vidare anfördes att beräkningarna förden framtida efterfrågan på arbetskraft grundades på långtidsutredningens kalkyler över sysselsättningen i olika näringsgrenar. Eftersom de i motionen begärda prognoserna omfattades av gjorda beräkningar avstyrkte utskottet motionen som avslogs av riksdagen.

Undersökning om den dolda brottsligheten m. m.

För budgetåren 1973/74 och 1974/75 har SCB beviljats medel för utvecklingsarbeten med en undersökning angående den dolda brottsligheten. Under våren 1975 genomförs en provundersökning från vilken preliminära resultat

CU 1975:14

väntas föreligga i maj. Planeringen av provundersökningen har enligt SCB skett i nära samverkan med bl. a. justitiedepartementet, brottsförebyggande rådet, rikspolisstyrelsen och kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet. Den planerade huvudundersökningen är avsedd att omfatta ett riksrepresentativt urval av personer i åldrarna 15-75 år på totalt 15 000 individer. Datainsamlingen skall i huvudsak ske som en postenkät. Studiens primära syfte är att belysa relationerna mellan dold och synlig brottslighet för vissa typer av brott, vidare kommer att undersökas hur riskerna att utsättas för brott varierar för olika regioner i landet och inom olika befolkningsgrupper. De totala kostnaderna för huvudundersökningen har av SCB beräknats till 568 000 kr. varav 286 000 faller på budgetåret 1975/76.

I budgetpropositionen’ har medel ej beräknats för undersökningen.

1 budgetpropositionen (bil. 4 s. 21) beräknar justitiministern 2 630 000 kr. till anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. forskning inom det kriminalpolitiska området.

Utskottet

I budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-29) behandlas anslag till statistiska centralbyrån (SCB). I samband härmed föreslås inrättande av personregister enligt datalagen. Före inrättande av register som beslutas av regeringen eller riksdagen skall - enligt datalagen - yttrande inhämtas från datainspektionen (DI). Utskottet har inhämtat sådant yttrande. Dessutom har yttrande inhämtats från riksdagens konstitutionsutskott. De båda yttrandena bifogas detta betänkande.

Dl har utöver budgetpropositionen haft tillgång till SCB:s anslagsframställning för budgetåret 1975/76. DI har gjort en genomgång av materialet. Därvid har enligt inspektionen inget framkommit som tyder på att något av de projekt som förs fram i propositionen skulle vara av den arten att det inte bör få komma till stånd. DI erinrar även om att inspektionen enligt datalagen kan ge föreskrifter för att förhindra otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet. Sålunda finns möjligheter att komplettera ett riksdagens beslut med föreskrifter till integritetens skydd. Enligt konstitutionsutskottets mening kommer de i budgetpropositionen förutsatta personregistren inom SCB att bedömas ytterligare av DI innan de tas i bruk.

Civilutskottet stannar för följande bedömning. Datalagen trädde såvitt nu är i fråga i kraft 1974-07-01. Mot bakgrund av att Dl enligt datalagen har möjlighet att utfärda kompletterande föreskrifter har civilutskottet liksom inspektionen från integritetssynpunkt intet att erinra mot de förslag som föredragande statsrådet godtagit i budgetpropositionen.

Civilutskottet förutsätter att regeringen i fortsättningen kommer att vidta sådana åtgärder att yttrande från DI föreligger så att regeringen har möjlighet att väga in inspektionens synpunkter vid förslag om inrättande av sådana

CU 1975:14

personregister som ställs under riksdagens prövning.

För att göra framställningen i budgetpropositionen såvitt avser anslag till SCB lättillgängligare skulle utskottet finna det värdefullt om de förslag till vilka riksdagen skall ta ställning även kunde åskådliggöras i form av en tabellarisk uppställning eller på annat sätt.

Frågan om arbetsmarknadsprognoser tas upp i motionen 404 (fp), i vilken föreslås åtgärder för att förstärka och samordna prognos verksamheten på arbetsmarknadens områden som bedrivs på olika håll. En förstärkt prognosverksamhet borde enligt motionärerna ge en totalbild av arbetsmarknadens behov samt ange den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper. Vidare bör rullande prognoser upprättas för att ge underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet när läget förändras. Motioner med samma yrkanden har behandlats av riksdagen åren 1970-1973.

De arbetsmarknadsprognoser som SCB utförde på uppdrag av 1968 års utbildningsutredning (U 68) hade som utgångspunkt bl. a. 1970 års långtidsutredning från vilken uppgifter över den totala arbetskraftens utveckling och dess fördelning på näringsgrenar under 1970-talet erhållits. De beräkningar som gjorts på uppdrag av U 68 och som sträcker sig fram till år 1980 kommer av prognosinstitutet vid SCB att revideras under 1975/76. I samband härmed kommer material från 1970 års folk- och bostadsräkning att utnyttjas.

Då de i motionen 404 upptagna frågorna på olika sätt uppmärksammas av SCB avstyrker utskottet bifall till motionen.

I motionen 1788 (c) hemställs att prognoser utarbetas vilka kan vara till vägledning vid ungdomens yrkesval. Motionärerna anföra» ungdomarna främst genom skolans studie- och yrkesorientering (SYO) skall fl rådgivning om yrkesval samt att svårigheter föreligger att förutse situationen på arbetsmarknaden. För att eleverna skall få relevant information måste enligt motionärerna statistik och arbetsmarknadsprognoser utvecklas och bli mer tillförlitliga.

De beräkningar som SCB:s prognosinstitut gjorde för U 68:s räkning har även kommit till användning i SYO-sammanhang. Sålunda har institutet under åren 1973 och 1974 medverkat i kurser för SYO-funktionärer. Vidare ger prognosinstitutet vartannat år ut en sammanställning - Trender och prognoser - avsedd främst för icke experter. 1974 års upplaga har enligt vad utskottet erfarit genom arbetsmarknadsstyrelsens, skolöverstyrelsens och universitetskanslersämbetets försorg tillställts den personal som svarar för SYO-verksamheten. Vidare kommer sysselsättningsutredningen att behandla frågan om ungdomarnas inträde i arbetslivet med förtur enligt ett nyligen fattat riksdagsbeslut (InU 1975:3).

Mot bakgrund av den verksamhet som pågår avstyrker utskottet bifall även till motionen 1788.

I motionen 1752 (m) hemställs med hänvisning till motionen 1100 att

CU 1975:14

riksdagen begär att regeringen ger SCB i uppdrag att snarast fullfölja utredningen angående den dolda brottsligheten. Enligt motionärerna bör kostnaderna för utredningen täckas genom omdisponering av beviljade anslag.

I motionen tas upp ett förslag som förts fram av SCB i anslagsframställning för budgetåret 1975/76. Enligt SCB har huvudundersökningen beräknats till 568 000 kr. varav 286 000 kr. faller på budgetåret 1975/76. Finansministern har i budgetpropositionen ej beräknat medel för undersökningen.

Inte heller civilutskottet är berett att föreslå riksdagen att huvudundersökningen kommer till utförande under nästa budgetår. Till skillnad från motionärerna vill utskottet inte förorda en omdisponering av anslagsförslaget för SCB för budgetåret 1975/76. Motionärerna har inte föreslagit hur kostnaderna för den av dem begärda utredningen skall täckas och vad som enligt deras mening bör utgå ur SCB:s program. I sammanhanget vill utskottet erinra om att justitieministern till brottsförebyggande rådet i budgetpropositionen (bil. 4 s. 21) beräknar 2 630 000 kr. för bl. a. forskning inom det kriminalpolitiska området. Riksdagen har beslutat i enlighet med justitieministerns förslag (JuU 1975:10).

Anslagsberäkningen i övrigt föranleder ingen utskottets erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet har i betänkandet CU 1975:1 behandlat anslag till folk- och bostadsräkning 1975 m. m.

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadsprognoser att riksdagen avslår motionerna 1975:404 och 1788,

2. beträffande utredning om den dolda brottsligheten att riksdagen avslår motionen 1975:1752,

3. att riksdagen på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1975/76

a. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser a n - visar ett förslagsanslag av 125 584 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Statistiska centralbyrån: Utrustning anvisar ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Stockholm den 15 april 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c). Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c). Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s), Håkansson i Trelleborg (s) och fru Diesen (m).

CU 1975:14

10 Reservation

av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Inte heller” och slutar med ”(JuU 1975:10)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1100 är statistiken över brottsutvecklingen ofullständig, eftersom i den inte redovisas uppgifter över den dolda brottsligheten. Enligt vad utskottet erfarit pågår en provundersökning. Denna beräknas vara avslutad under våren 1975. Det är enligt utskottets mening lämpligt att huvudundersökningen kommer till utförande i direkt anslutning till provundersökningen. Utskottet finner alltså i likhet med motionärerna och SCB att huvudundersökningen bör göras under budgetåret 1975/76. Medel för undersökningen får täckas genom omdisponering inom anslaget. Hur denna omdisponering skall göras beslutas av regeringen efter förslag från SCB. Vad utskottet ovan anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om den dolda brottsligheten att riksdagen med bifall till motionen 1975:1752 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:14

11 Bilaga I

Nr 1 y.

Konstitutionsutskottets yttrande angående vissa frågor om inrättande av personregister i ärende om anslag till statistiska centralbyrån.

Till civilutskottet

Genom beslut den 18 mars 1975 har civilutskottet hemställt om yttrande från konstitutionsutskottet angående vissa personregister som förutsätts inrättade genom riksdagens ställningstagande till budgetpropositionen (1975:1, bilaga 9 s. 13-30). Konstitutionsutskottet som begränsar sitt yttrande till den formella handläggningen får med anledning härav anföra följande.

I budgetpropositionen i den aktuella delen behandlas anslag till statistiska centralbyrån (SCB). I samband därmed berörs även frågan om inrättande av ett antal personregister enligt datalagen (1973:289). Enligt 2 $ datalagen får personregister inte inrättas utan tillstånd av datainspektionen. Detta gäller inte i fråga om personregister vars inrättande beslutas av regeringen eller riksdagen. Före sådant beslut krävs dock att yttrande inhämtas från datainspektionen. Civilutskottet har genom remiss den 4 februari 1975 begärt datainspektionens yttrande över förslagen till de i budgetpropositionen förutsatta personregistren.

Datainspektionen, som erhållit visst kompletterande material från SCB, anför i sitt yttrande att inspektionen på grundval av föreliggande material inte kan ta ställning till integritetsskyddsfrågorna på sätt som avses i 2 § datalagen och i 4 § datakungörelsen. Enligt sistnämnda bestämmelse skall datainspektionen vid yttrande över icke tillståndspliktigt register bedöma detta enligt samma grunder som vid bedömningen av tillståndsärende. Enligt datainspektionen har dock vid den genomgång som gjorts av materialet inte framkommit något som tyder på att SCB-projekten i budgetpropositionen skulle vara av den arten att de inte bör få komma till stånd. Inspektionen framhåller vidare, att datalagen bygger på den principen att i regel tillstånd kan ges att inrätta och föra personregister. Otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet kan i allmänhet förhindras genom olika föreskrifter. Sådana föreskrifter kan ges av datainspektionen i den mån regeringen eller riksdagen ej givit sådana.

Datainspektionen har alltså enligt datalagen att behandla personregister som inrättas genom beslut av regeringen eller riksdagen i flera omgångar. Förutom att före beslutet avge yttrande enligt 2 8 datalagen har inspektionen enligt 7 ij samma lag även skyldighet att bevaka och förebygga risker för otillbörligt intrång i personlig integritet också i fråga om dessa register. Detta sker genom att inspektionen skall meddela föreskrifter i olika avseenden

CU 1975:14

gällande t. ex. de personuppgifter som får ingå i registret samt olika frågor rörande användningen av registret. Sådana föreskrifter får som framgått meddelas i den mån regeringen eller riksdagen inte har meddelat föreskrifter i samma hänseende. De i budgetpropositionen förutsatta personregistren inom SCB kommer alltså att bedömas ytterligare av datainspektionen innan de tas i bruk.

Stockholm den 4 april 1975

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Mossberg (s), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom (c) och Lindahl i Hamburgsund (fp).

CU 1975:14

13 Bilaga 2

Datainspektionen

Civilutskottet har genom remiss den 4 februari 1975 begärt datainspektionens yttrande över i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-30) upptagna förslag om inrättande hos statistiska centralbyrån (SCB) av personregister enligt datalagen (1973:289).

Datainspektionen anför följande.

Erforderligt underlag för datainspektionens yttrande

Enligt 2 § 2 st datalagen skall före beslut av regeringen eller riksdagen om inrättande av personregister datainspektionens yttrande inhämtas.

Av departementschefens specialmotivering till 2 § datalagen (prop. 1973:33 s. 120) och av 4 § datakungörelsen (1973:291) framgår att datainspektionen när sådant yttrande avges skall bedöma registret enligt samma grunder som vid prövning av tillståndsärende.

För en sådan bedömning krävs att datainspektionen som underlag åtminstone har en någotsånär fullständig beskrivning av ändamålet med och innehållet i personregistret.

Olika register hos SCB

Av budgetpropositionen framgår endast i grova drag - ibland endast genom samlingsrubriker - vilka register inom olika samhällsområden som förs eller skall inrättas hos SCB. För de flesta saknas ändamåls- och innehållsbeskrivning.

Dessa register kan med hänsyn till datalagens bestämmelser indelas i följande grupper.

I Register som ej är personregister enligt datalagen.

II Personregister i datalagens mening:

1. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat och som skall föras i oförändrat skick.

2. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat och vars innehåll eller ändamål skall ändras genom beslut av regeringen eller riksdagen.

3. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat och vars innehåll eller ändamål skall ändras enligt beslut av SCB.

4. Register om vars inrättande SCB tidigare har beslutat och som skall föras i oförändrat skick.

5. Nya register som SCB beslutat inrätta.

6. Nya register beträffande vilka regeringen eller riksdagen skall besluta om inrättandet.

7. Som en sjunde grupp kan nämnas de register som SCB inrättar i samband med uppdragsverksamheten. Eftersom denna verksamhet skall själv -

CU 1975:14

finansieras kan det aldrig bli tal om något inrättande av dessa register av statsmakterna, i vart fall inte i budgetsammanhang.

Problem med gränsdragning mellan olika registertyper

Att avgöra om ett register inrättats av regeringen eller riksdagen eller av SCB har visat sig svårt i praktiken. I de preliminära föreskrifter och anvisningar för ansökan om tillstånd/anmälan av personregister som meddelades av datainspektionen den 7 november 1973 drogs gränsen på följande sätt.

”Kungl. Maj:ts eller riksdagens beslut anses föreligga om:

-registret inrättats genom lag eller annan författning; exempel: inskrivningsregistret -2$ lagen (1973:98) om inskrivningsregister

- författningsmässig skyldighet föreligger att föra ett register och det i förarbetena till författningen har klart utsagts att detta skall föras med ADB eller registrets inrättande förutsatts i lag eller annan författning; exempel: kriminalregistret som enligt 1, 2 och 15 §§ kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem förutsatts inrättas och föras med ADB

- registret inrättats genom beslut av riksdagen eller genom konseljbeslut i annat fall än genom utfärdande av författning, exempelvis genom regleringsbrev eller annat beslut om medelsanvisning. En förutsättning måste dock vara att i beslutet klart anges för vilket ändamål databehandlingen skall ske.

Förenklat uttryckt föreligger skyldighet för myndighet att ansöka om tillstånd för de personregister beträffande vilka myndigheten självständigt kan besluta att de ej längre skall föras eller att de skall föras med annan teknik än ADB-teknik.”

Vid behandlingen av personregistret levnadsförhållandena i samhället (datainspektionens dnr 1187-74) som anmälts till datainspektionen av SCB fann datainspektionen på följande skäl att registret inte hade inrättats genom beslut av statsmakterna och därför skulle behandlas som ett tillståndsärende.

”1 SCB:s anslagsframställning nämns endast att den tilltänkta verksamheten berörs av datalagen samt att SCB ej haft kontakt med datainspektionen i denna fråga. I statsverkspropositionen, utskottsbetänkande! eller riksdagsbeslutet förekommer inte något uttalande som att den tillämnade statistiska undersökningen skall ske med automatisk databehandling. Samtliga uppgifter som skall ingå i personregistret torde vid tiden för statsmakternas behandling av ärendet ej ha varit definitivt fastställda, och lämpligheten från integritetssynpunkt att databehandla dem synes ej ha diskuterats.”

Sedan SCB och JK besvärat sig över datainspektionens beslut i ärendet, fann Kungl. Maj:t att registret bort tas upp som ett anmälningsärende av datainspektionen. Som skäl härför anfördes i Kungl. Maj:ts beslut att det med hänsyn till undersökningens omfattning och det beräknade medelsbehovet torde ha förutsatts av statsmakterna att undersökningen skulle genomföras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) även om några särskilda uttalanden ej gjorts om att sådant hjälpmedel skulle användas.

CU 1975:14

15 Budgetpropositionen sorn underlag för yttrande

Som framgår av vad ovan anförts utgör budgetpropositionens innehåll ett ofullständigt underlag för datainspektionen att yttra sig över. Det är svårt att ens urskilja vilka personregister som över huvud taget berörs av propositionen, och i den mån detta är möjligt är det svårt att, med hänsyn till gränsdragningsproblemen mellan olika registertyper som beskrivits ovan, urskilja de register över vilka datainspektionen skall yttra sig. De register som i och för sig kan komma i fråga är de som kan hänföras till grupperna

112 och II6 ovan.

Övrigt källmaterial

Datainspektionen har från SCB rekvirerat verkets anslagsframställning för budgetåret 1975/76 för att däri försöka finna ett fylligare material dels som hjälp att lösa gränsdragningsproblemen dels för att lättare kunna bedöma integritetsfrågorna.

Det bör även nämnas att till datainspektionen för handläggning inkommit

113 personregister från SCB dels som tillståndsärenden dels som anmälningsärenden.

Nya register

Av anslagsframställningen framgår att ca 20 register är nya produkter. Merparten torde vara personregister men detta går ej att med säkerhet läsa ut av materialet. Av produktbeskrivningen framgår dock i allmänhet ändamålet med registren och att materialet skall databehandlas. Information om vilka uppgifter som skall ingå i registren saknas dock i de flesta fall. Tillräckligt underlag för bedömningen av integritetsskyddsfrågan finns således ej heller med detta material. Det är över huvud taget svårt att avgöra i vilka fall och i vilken utsträckning riksdagen - i samband med anslagsbeslut i bl. a. statistiksammanhang - har haft tillräckligt underlag för integritetsbedömningar, när registerändamålet är mera allmänt eller översiktligt beskrivet och när registerinnehåll och eventuella sambearbetningsplaner inte är närmare angivna.

Övriga register

Vad gäller övriga register över vilka datainspektionen skall yttra sig är det frågan om register som redan inrättats och som skall fortlöpande föras, ehuru med vissa ändringar som skall beslutas av riksdagen. Dessa personregister torde finnas bland de från SCB till datainspektionen inkomna ärendena. Ändringar berör även några av de stora och känsliga systemen hos SCB, som av datainspektionen kommer att granskas särskilt noga; främst avses då kriminal- och socialvårdsstatistiken. Även beträffande ändringarna

CU 1975:14

är det på föreliggande material av samma skäl som beträffande de nya registren svårt att göra någon slutgiltig bedömning av integritetsfrågorna. I flertalet fall har f. ö. ej ens grundregistren behandlats hos datainspektionen vilket ofta torde vara en förutsättning för ställningstagande beträffande utvidgningar och ändringar.

Utvecklingsarbete och försöksverksamhet hos SCB Databasteknik

Som framgår av budgetpropositionen sid. 17 n har SCB fortsatt utvecklingsarbetet med det arkivstatistiska systemet (ARKSY) med sikte mot en databasorienterad statistikproduktion. SCB har under år 1973 inrättat en miniatyrdatabas. Datainspektionen kommer att följa utvecklingen av detta system mycket noga med tanke på de integritetsfrågor som kan uppkomma om ett omfattande databassystem kommer att finnas hos SCB.

K o ordina tsa 11 a personregister

SCB har även påbörjat en försöksverksamhet med koordinatmetoderna och Folk- och Bostadsräkningen (FoB 70). Datainspektionen har vid behandling av det hos centralnämnden för fastighetsdata (CFD) förda registret funnit att en utbyggnad av personband med koordinater kan inrymma betydande integritetsrisker. Genom koordinaterna kan omfattande personinformation lägesbestämmas med stor exakthet. Datainspektionen kommer att noga följa även denna försöksverksamhet.

Sammanfattning och slutsatser

Som framgått av det anförda har datainspektionen ofta svårigheter att avgöra om ett ärende är ett anmälningsärende eller ett tillståndsärende. Samma problem framträder vid försök att avgränsa vad som i föreliggande material är att betrakta som personregister om vars inrättande riksdagen skall besluta. Härmed sammanhänger att ändamål med och innehåll i registren ej klart angivits på detta stadium.

Vad som nu anförts visar att speciella svårigheter i förevarande sammanhang föreligger till följd bl. a. av den ordning som innebär att SCB redan lång tid i förväg i sin anslagsframställning har att behandla och föreslå statistikframställning, som förutsätter inrättande av en mängd register vilka skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Hur dessa problem kan lösas torde böra övervägas i samband med statsmakternas ställningstagande till det förslag som framlades av datainspektionen i remissvar till riksdagens konstitutionsutskott den 7 mars 1974 (se närmare KU:s betänkande nr 20 år 1974 s. 27-30). Förslaget går ut på att regeringen uppdrar åt den blivande registeransvariga myndigheten att utveckla personregistret

CU 1975:14

så långt att myndigheten kan söka principtillstånd hos datainspektionen. Härigenom får datainspektionen alltid ett tillräckligt underlag för att bedöma integritetsfrågorna och onödiga och tidsödande gränsdragningsproblem undviks.

Frågan har f. ö. upptagits ånyo i motionerna nr 69, 95 och 1017 till årets riksdag, över vilka datainspektionen den 26 februari 1975 yttrat sig till konstitutionsutskottet.

På föreliggande material kan alltså datainspektionen ej avge sådant yttrande över integritetsskyddsfrågorna som avses i 2 § datalagen och 4 § datakungörelsen. Ytterligare kompletteringar hos SCB och genomgång av det samlade materialet - vilket inbegriper relevant material i olika ansökningar och anmälningar som redan finns hos datainspektionen - kan uppenbarligen inte ske inom den tid sorn givits för remissens besvarande eller som återstår tills utskottet måste behandla budgetpropositionen.

Vid den genomgång som gjorts av ovan redovisat material har dock ej något framkommit som tyder på att något av de SCB-projekt som föredragande statsrådet för sin del godtagit i budgetpropositionen skulle vara av den arten att det inte bör få komma till stånd. Datalagen bygger f. ö. på den principen att i regel tillstånd kan ges att inrätta och föra personregister genom att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet i allmänhet kan förhindras genom olika föreskrifter. Sådana föreskrifter kan ges av datainspektionen i den mån regeringen eller riksdagen ej givit sådana. Av förarbetena till datalagen framgår också att viss känslig information som normalt inte skall tillåtas i ADB-personregister kan godtas i personregister som skall användas för statistiska ändamål.

Datainspektionen vill slutligen erinra om bestämmelserna i 7 § datalagen. Om underlaget för riksdagens - och/eller regeringens - beslut angående ett register medför att beslutet blir allmänt hållet, ankommer det enligt nämnda lagbestämmelse på datainspektionen att komplettera beslutet med erforderliga föreskrifter till integritetens skydd. Inspektionens prövning blir därvid lika grundlig som i tillståndsärende, men inspektionen har självfallet i en sådan situation att utgå från statsmakternas ställningstagande att registret skall inrättas och föras med hjälp av ADB.

Detta yttrande har beslutats av datainspektionens styrelse. I styrelsens beslut deltog generaldirektören Källner, ordförande, ledamöterna Hugosson, Pernelid, Pettersson, Polstam, Redvall, Vinge, Westerholm, Wijkman samt ersättaren Eriksson och byråchefen Osvald och kammarrättsfiskalen Siversen, föredragande.