Civilutskottets betänkande med anledning av motioner rörande förköpslagen (1967:868)
Civilutskottets betänkande nr 16
CU 1975:16
Nr 16
Civilutskottets betänkande med anledning av motioner rörande förköpslagen (1967:868)
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:
300 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen
1. anhåller om sådana författningsändringar som syftar till att hyresgäster ges förstahandsrätt vid överlåtelse av fastighet, allt i enlighet med vad i motionen anförts (yrkandet i övrigt har hänvisats till lagutskottet),
301 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen beslutar
a) upphäva förköpslagen (1967:868),
303 av herr Hermansson m. fl. (vpk) - vari såvitt nu är i fråga - hemställs att riksdagen beslutar att
C. gällande förköpslag ändras så att prövning av köpesummans skälighet kan ske och att försäljning eller köp av bolag som äger fastigheter skall betraktas som likvärdigt med direkta fastighetsaffärer,
964 av herr Augustsson (s) och fru Landberg (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning av vägarna att nå rättelse på de i motionen påtalade förhållandena,
967 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn av förköpslagen och expropriationslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
972 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar överlämna förevarande motion till 1973 års fiskevattensutredning för beaktande i dess fortsatta arbete,
973 av herr Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av den kommunala förköpslagen i syfte att ge kommunerna förköpsrätt till fastigheter även i de fall förvärven grundar sig på bostadssociala motiv,
975 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i 4 (i förköpslagen att kommun åläggs att inom viss tid lämna förhandsbesked huruvida den ämnar utöva förköpsrätt,
1 Riksdagen 1975. 19 sand. Nr 16
CU 1975:16
1766 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om lagstadgad förköpsrätt för hyresgäster vid försäljning av saneringsfastigheter i enlighet med motionens riktlinjer.
Utskottet
Förslaget i motionen 301 (m), yrkandet a, att riksdagen beslutar upphäva förköpslagen avstyrks. De värderingar som åberopas som grund för förslaget har tidigare prövats och avvisats av riksdagen vid flera tillfällen.
I motionen 1766 (fp) föreslås riksdagen anhålla om förslag om lagstadgad förköpsrätt för hyresgäster beträffande sanerings/ästigheter i enlighet med motionens riktlinjer. Motionärerna anför att en majoritet om minst 60 % av hyresgästerna i detta hänseende bör få en självständig ställning och i vissa situationer - när planskäl inte talar däremot - en företrädesrätt även före kommunen. Det förutsätts att hyresgästerna skulle överta fastigheten genom en av dem bildad bostadsrättsförening, som dock skulle vara skyldig att till boende som inte önskar delta upplåta lägenheter med hyresrätt till självkostnad. Alternativt skulle kommunen kunna inträda som bostadsrättshavare beträffande dessa lägenheter. Föreningen skulle förbinda sig att svara för en upprustning till lägsta godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen. Motionärerna förutsätter vidare att den statliga långivningen kommer att omfatta även fastighetens ingångsvärde. Förslaget ansluter till motionen 300 (m), yrkandet 1 (delvis), vari förordas en pä avtal med fastighetsägaren grundad företrädesrätt för hyresgäster vid överlåtelse av fastigheter - även andra än saneringsfastigheter. Motionärerna förordade att samhället stimulerar bostadsrättsformen genom stöd till hyresgäster som önskar bilda bostadsrättsförening för att överta det hus de bor i.
Frågor om bostadsrättens roll som boendeform - med anknytning närmast till boendedemokratifrågorna - behandlas av boendeutredningen (CU 1974:36, s. 57) och bör därför inte i detta sammanhang tas till utgångspunkt för överväganden om en vidgad förköpsrätt eller om möjligheten att träffa bindande avtal om framtida hembud vid fastighetsförsäljning. Helt bortsett därifrån avstyrker emellertid utskottet som tidigare (CU 1974:36, s. 27) förslag om en självständig förköps- eller företrädesrätt för hyresgäster. Kommunen kan självfallet, sedan den utnyttjat sin förköpsrätt, överlåta en fastighet till en bostadsrättsförening om detta är förenligt med kommunens intressen. Motionsförslagen avstyrks sålunda.
Förslaget att överlåtelse av aktier eller andelar i fastighetsbolag i förköpshänseende skall betraktas som överlåtelse av fastighet förs fram i motionen 303 (vpk), yrkandet C (delvis). Förslaget motiveras med att bolagsformerna ger möjlighet att kringgå förköpslagens syften.
Även enligt utskottets mening är det i motionen åberopade förhållandet otillfredsställande. Utskottet är emellertid - med hänsyn till de svårigheter som är förenade med ett genomförande av förslaget - inte berett att nu tillstyrka motionen i denna del. Utskottet förutsätter att ytterligare över -
Cl) 1975:16
väganden görs inom justitiedepartementet och att eventuellt lämpliga lösningar föreläggs riksdagen.
En översyn av ändamålsbestämningarna i förköpslagen i syfte att ge kommun förköpsrätt även av bosiadssociala skäl föreslås i motionen 973 (s). Motionärerna anser att lagen nu begränsas av tillämpningsföreskrifter som i stort sett endast anger planskäl som motiv för dess användning.
I propositionen 1974:152 med dess förslag om förköpsrätt även beträffande fastighet som behöver rustas upp anfördes (s. 29) att kommunerna därmed kunde göra gällande förköpsrätt i praktiskt taget alla de situationer då ett köp framstår som önskvärt från mark- och bostadspolitisk synpunkt och att det därmed av riksdagen tidigare (CU 1973:18, s. 5) uppställda målet nås, nämligen att förköpslagen skall bygga på kommunens obetingade förköpsrätt till mark som avses för ny eller förändrad tätbebyggelse. Utskottet fann vid behandling av propositionen (CU 1974:36, s. 26) att vad sålunda uttalats torde innebära att även tidigare motivuttalanden bakom lagrummets oförändrade del något förskjutits och anpassats till utvecklingen på det markpolitiska området i övrigt.
Utskottet har, med hänsyn till att de nya och vidgade ändamålsbestämningarna bör prövas i praktisk tillämpning, inte funnit skäl att nu förorda ett riksdagens initiativ därtill. Frågan får - med beaktande av dess samband med frågan om förköp av aktier m. m. - följas av regeringen som förutsätts ta de initiativ i ämnet som kan visa sig erforderliga.
Utredning om en annan vidgning av ändamålsbestämningarna föreslås i motionen 972 (s) med dess förordande av en möjlighet till kommunalt förköp av fiske.
Enligt utskottets mening ger redan nuvarande lagstiftning i vissa fall möjlighet att förvärva mark med fiskevatten, t. ex. då marken avses för strövområde för närbelägen tätbebyggelse. 1973 års fiskevattensutredning torde vidare ha möjlighet att, om det är önskvärt för att lösa uppdraget, ta in även vad motionärerna förordat i sina bedömningar. Något initiativ från riksdagens sida är inte påkallat.
1 motionerna 303 (vpk), yrkandet C (delvis), 964 (s) och 967 (s) tas upp frågor som knyter an till markpriserna. I motionen 303 föreslås sålunda att en prövning av inlösensummans skälighet skall kunna göras även enligt förköpslagen. Förslaget motiveras närmast med att inte heller expropriation ger garantier för andra priser än de mellan parterna avtalade. Motionen 964 syftar till en utredning om åtgärder mot en prisutveckling som berövar kommunerna praktisk möjlighet att utnyttja förköpslagen. Särskilt betonas prisutvecklingen i fråga om fritids- och jordbruksmark. Slutligen föreslås i motionen 967 en översyn av förköps- och expropriationslagarna i syfte att hindra att förköpslagen kan kringgås. Vidare förordas en samordning mellan förköps- och expropriationslagarna, detta under åberopande av att förköpsrätten då den aktualiseras hindrar kommunerna från att använda expropriationsförfarandet.
CU 1975:16
4 Utskottet har tidigare (CU 1971:6, s. 11, 1971:36, s. 27) intagit den ståndpunkten att en prisprövningsmöjlighet inte bör byggas in i den nuvarande förköpslagen utan att expropriation bör användas i de fall då priset bedöms som högre än en tillämpning av expropriationslagens värderingsregler skulle ge. Förslaget i motionen 303 (vpk) syftar emellertid längre och synes utgå från att även expropriationsreglerna ger ett för högt markpris. Syftet torde sålunda även vara att de föreslagna till förköpslagen knutna värderingsreglerna skulle avvika från expropriationslagens regler, vilka utgår från principen om full ersättning för marknadsvärdet, begränsad i vissa fall av presumtionsregeln. Hittillsvarande erfarenheter av den nya expropriationslagstiftningen är emellertid ännu alltför begränsade för att ge underlag för att bedöma behovet av en ny översyn av värderingsreglerna vid tvångsförvärv.
Utredningsförslaget i motionen 964 (s) riktar sig primärt mot markprisutvecklingen i allmänhet, särskilt i fråga om vissa fritidsfastigheter och jordbruksmark. I det senare hänseendet får här erinras om jordförvärvsutredningens uppdrag, vari bl. a. ingår att undersöka i vad mån det är möjligt att ytterligare motverka denna utveckling genom ändringar i jordförvärvslagstiftningen. Även eljest har under senare år vidtagits en rad åtgärder i syfte att dämpa eller motverka vådorna av markvärdestegringen: skärpta bestämmelser om realisationsvinstskatt, de nya expropriationsreglerna, nya ersättningsregler i byggnads- och naturvårdslagstiftningen, markvillkoret vid bostadslån m. m. Frågorna är med hänsyn till deras vikt föremål för fortsatt uppmärksamhet. Ett ur tillämpningen av förköpslagen härlett utredningsuppdrag enligt motionsförslaget är inte påkallat. Utskottet erinrar också om de i december 1974 beslutade ändringarna i fråga om förköpsändamålen m. m.
Det förslag om en översyn av förköps- och expropriationslagarna som läggs fram i motionen 967 (s) utgår dels från de ovan berörda allmänna frågorna om markvärdestegringen, dels från vissa möjligheter att kringgå lagstiftningen som knyter an till bl. a. förhandsbesked från kommunen. I markprisfrågorna hänvisas till vad ovan anförts. Effekterna av att fastighetsägaren inte är bunden vid ett hembud i form av begäran om förhandsbesked och därmed kan, som i det av motionärerna anförda exemplet, innebära att priset successivt höjs till en nivå där kommunen inte längre har intresse av ett förköp. Följden härav kan bl. a. bli att kommunen vägrar ge ett begärt förhandsbesked. Utskottet har emellertid inte funnit att de anförda förhållandena kan grunda en förnyad översyn av förköpslagen. Härtill anknytande frågor behandlades i en 1974 publicerad departementspromemoria (Ds Ju 1974:6) som låg till grund för förslagen i prop. 1974:152. Utskottet vill i anslutning härtill och till vad i motionen anförts betona att en öppnad förköpsmöjlighet i och för sig inte hindrar ett expropriationsförfarande. En annan fråga är att t. ex. det särskilda skyddet vid expropriation av egnahem kan få motsvarande effekter.
CU 1975:16
5 Slutligen föreslås i detta sammanhang i motionen 975 (m) ändring av 4 ij fdrköpslagen så att kommun skall vara skyldig att inom viss tid lämna förhandsbesked huruvida den ämnar utöva förköpsrätt beträffande viss tillämnad försäljning.
MotionsfÖrslaget knyter an till de i motionen 967 anförda exemplen på hur kommuns accepterande av ett hembud följts av försäljning till högre pris. Enligt utskottets mening skulle obligatoriska förhandsbesked kunna leda till ett auktionsliknande förfarande med följd att markpriserna ytterligare pressades uppåt. Förslaget om obligatoriskt förhandsbesked skulle möjligen kunna övervägas om hembudet skedde i för säljaren bindande former och kommunen kunde acceptera det med rättsverkan eller förkasta det. Motionärerna torde dock ha förutsatt att endast kommunen och inte fastighetsägaren skulle stå bunden. Motionen avstyrks sålunda.
Utskottet hemställer
1. beträffande ett upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen avslår motionen 1975:301, yrkandet a,
2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen avglår motionerna 1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1766,
3. beträffande förköp av aktier i fastighetsaktiebolag, m. m., att riksdagen avslår motionen 1975:303, yrkandet C delvis,
4. beträffande förköpsrätt av bostadssociala skäl att riksdagen avslår motionen 1975:973,
5. beträffande förköp av fastighet för fritidsfiske att riksdagen avslår motionen 1975:972,
6. beträffande prisprövning vid förköp att riksdagen avslår motionen 1975:303, yrkandet C i vad det inte behandlats under 3,
7. beträffande utredningar om åtgärder mot markprisstegring, m. m., att riksdagen avslår motionerna 1975:964 och 967,
8. beträffande skyldighet att lämna förhandsbesked att riksdagen avslår motionen 1975:975.
Stockholm den 15 april 1975 På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s), Håkansson i Trelleborg (s) och fru Diesen (m).
CU 1975:16
6 Reservationer
1.* beträffande ett upphävande av förköpslagen av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med "flera tillfällen” bort ha följande lydelse:
Som nu tidigare utvecklats i motioner från moderata samlingspartiet är även förköpslagen ett uttryck för strävanden att på doktrinära grunder skapa ett kommunalt markmonopol. Vidgningen år 1974 och nya förslag om ytterligare vidgningar av ändamålsbestämningarna är djupt oroande. En utgångspunkt för markpolitiken måste vara att legalt skapade intressen skall kunna påräkna ett legalt skydd och att nödvändiga inskränkningar i enskilds rätt till fast egendom skall kunna göras endast efter domstolsprövning i enlighet med före år 1971 gällande expropriationsregler. Förköpslagen bör därför snarast upphävas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Motionen 1766 (fp) behandlas nedan. Med utskottets ställningstagande blir en ytterligare prövning av övriga här upptagna motioner inte aktuell. dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ett upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen med bifall till motionen 1975:301, yrkandet a,
a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b. avslår motionerna 1975:303, yrkandet C, 964, 967, 972, 973 och 975,
2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster
a. av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Frågor om” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i denna del hävdats i motionen 300, yrkandet 1 (delvis). Utskottet förordar att formerna för att främja de däri framförda önskemålen ytterligare bereds och att förslag därefter föreläggs riksdagen. Därmed tillgodoses i väsentliga delar även syftet med förslagen i motionen 1766. Det måste anses som synnerligen angeläget att ta ytterligare steg mot en boendedemokrati på ägandetsoch bostadsrättens grund.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen med bifall till motionen 1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del, och i anledning av motionen 1975:1766 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
*Vid bifall till reservationen 1 förfaller utskottets hemställan under 3-8 och reservationerna 2 b, 3 och 4.
CU 1975:16
b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Frågor om" och slutar med "avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
I anslutning till den prövning som sker inom boendeutredningen av bostadsrättens roll i boendedemokratin bör enligt utskottets mening prövas även förslagen i motionen 1766. Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att skapa former för en boendedemokrati där en majoritet av hyresgästerna kan uppnå ett direkt inflytande utan att en eventuell minoritets intressen träds för nära. Riksdagen bör därför genom att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört påkalla en sådan utredning som omfattar även de delar av motionsförslaget som eljest inte skulle omfattas av boendeutredningens arbete. Förslaget i motionen 300 (m), yrkandet 1 i denna del, avstyrks.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen med bifall till motionen 1975:1766 och med avslag på motionen 1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande prisprövning vid förköp av herr Claeson (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet har” och slutar med "vid tvångsförvärv” bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna av förköpslagens tillämpning - belysta i motionerna 303 (vpk), 964 (s) och 967 (s) - visar tydligt att förköpslagens avsedda innehåll urholkas genom att markprisutvecklingen inte kan hållas tillbaka. I många fall tvingas kommuner avstå från legal förköpsrätt av dessa skäl. Enligt utskottets mening bör sålunda i förköpsfallen stå till buds en administrativt enkel prisprövningsmöjlighet formellt knuten till förköpslagen eller expropriationslagen. Värderingsgrunderna bör självfallet vara lika vid samtliga tvångsförvärv. Därmed aktualiseras också en härtill anknuten översyn av expropriationslagens värderingsgrunder. Målet måste vara att värdering skall ske på sådant sätt att inträffade höjningar av förväntningsvärdena tillförs samhället, så att en acceptabel prisnivå uppnås. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande prisprövning vid förköp att riksdagen med bifall till motionen 1975:303, yrkandet C i vad det inte behandlats under 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande skyldighet ali lämna förhandsbesked av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att
CU 1975:16
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Motionsförslaget knyter” och slutar med "avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motionen 975 (m) framförda meningen att det är otillfredsställande att kommun kan underlåta att på begäran lämna förhandsbesked enligt 4 5 andra stycket förköpslagen. Detta kan innebära att fastighetsöverlåtelse, som skulle ha lett till ostridigt önskvärda åtgärder, inte kommer till stånd. Lagrummet bör därför ändras så, att kommun åläggs att inom viss tid ge besked om den ämnar utnyttja sin förköpsrätt eller inte. Förslag bör snarast läggas fram för riksdagen.
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande skyldighet att lämna förhandsbesked att riksdagen med bifall till motionen 1975:975 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
beträffande överlåtelse av aktier eller andelar i fastighetsbolag av herr Claeson (vpk) som anför:
Utskottet har förutsatt att ytterligare överväganden görs inom justitiedepartementet i syfte att upphäva möjligheterna att genom bolagsägande kringgå förköpslagens syften. Utskottet har vidare förutsatt att eventuellt lämpliga lösningar föreläggs riksdagen. Ställningstagandet innebär att utskottet endast med hänsyn till att fullständiga administrativa lösningar ännu inte lagts fram avstått från att förorda ett riksdagens beslut om ändring av förköpslagen. Det bör emellertid framhållas att en teknisk lösning enligt syftet bakom motionen 303 (vpk), yrkandet C i denna del, bör kunna presteras utan alltför långt dröjsmål. Utskottets bedömning av frågan torde alltså innebära att förslag bör kunna påräknas till 1975/76 års riksmöte.
GOTAB 75 9334 s Slockholm 1975