Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om giltighetstiden för bestämmelserna i 24 § lagen (1950:596) om rätt till fiske

Civilutskottets betänkande nr 17

CU 1975:17

Nr 17

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om giltighetstiden för bestämmelserna i 24 § lagen (1950:596) om rätt till fiske

Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

1754 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp, m) vari hemställs att riksdagen beslutar att bestämmelserna i 24 § lagen om rätt till fiske skall gälla i sin äldre lydelse längst intill utgången av år 1981,

1798 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs att riksdagen måtte uppdra åt regeringen att vidta sådan ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter att fiskevårdsföreningar inom vilkas verksamhetsområde ingår samfällt fiske får, i avvaktan på resultatet av 1973 års fiskevattensutrednings arbete, bestå jämväl efter den 1 januari 1979, om dess medlemmar inte beslutar om annat.

Gällande ordning

1973 års riksdag (prop. 1973:160, CU 33) antog framlagda förslag till bl. a. anläggningslag och lag om förvaltning av samfälligheter. Vidare antogs lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske, varigenom bl. a. bestämmelserna i 24 S ändrades. Ändringen innebär att fiskevårdsföreningar som upplåter föreningsmedlemmars fiskerätt i samfällda fiskerätter genom exempelvis försäljning av fiskekort måste ombildas till samfällighetsföreningar före 1978 års utgång. En annan möjlighet till fortsatt fiskekortsförsäljning är att bilda fiskevårdsområde enligt lagen om fiskevårdsområden.

I specialmotiveringen till det sistnämnda lagförslaget (s. 477) anfördes följande:

Ytterligare en övergångsfråga tas upp av lantbruksstyrelsen. Flertalet fisken i landet är samfällda. För att upplåtelse av fiskerätt i sådana fisken genom försäljning av fiskekort skall kunna ske har i stor utsträckning fiskevårdsföreningar bildats. Av praktiska skäl består dessa i allmänhet inte av samtliga delägare i fisket men däremot av en klar majoritet. Föreningarnas fiskekortsförsäljning sker sålunda med de flesta delägarnas samtycke, varigenom fiskerättsupplåtelserna får sakrättslig verkan i enlighet med den nuvarande bestämmelsen i 24 $ andra stycket första punkten. Slopas det i nämnda lagrum gjorda undantag från huvudregeln i 7 kap. 9 $ JB, som innebär att avtal om upplåtelse av särskild rätt till fastighets andel i samfällighet inte har sakrättslig verkan, bortfaller fiskevårdsföreningarnas möjlighet att tillgodose fritidsfiskets intressen genom försäljning av fiskekort. 1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 17

CU 1975:17

2 För att denna verksamhet skall kunna fortsätta krävs att fiskevårdsföreningarna ombildas till samfällighetsföreningar. Bildande av samfällighetsforening är emellertid tidsödande med hänsyn till att omfattande arbete med efterforskande av det ofta stora antalet delägare är nödvändigt. Av hänsyn till fritidsfisket föreslår lantbruksstyrelsen att fiskevårdsföreningarna får fortsätta sin nuvarande verksamhet under en övergångstid tills samfällighetsföreningar som kan överta verksamheten hunnit bildas.

För egen del finner jag lantbruksstyrelsens förslag i hög grad beaktansvärt. Skulle möjligheten till fiskekortsförsäljning upphöra under en tid, kommer fritidsfisket att bli lidande i en utsträckning som bör förhindras. Promemorieförslaget bör av denna anledning kompletteras på ifrågavarande punkt. Jag föreslår sålunda en övergångsbestämmelse av innebörd att den nuvarande undantagsregeln i 24 § andra stycket får tillämpas i varje särskilt fall till dess samfällighetsforening har bildats för förvaltningen av det samfällda fisket. Föreningsbildningen bör dock i möjligaste mån påskyndas. Därför föreslås att undantagsregelns tillämplighet inte sträcks ut längre än till utgången av år 1978.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna.

Lantbruksstyrelsen och fskeristy reisen framhåller som motionärerna att rätten till fisket i de vattenområden som skall omfattas av respektive sammanslutning måste utredas innan ett fiskevårdsområde eller en samfällighetsförening bildas. Utredning kan i vissa fall behövas också vid delägarförvaltning. Utredningarna är ofta tidsödande och kan vara mycket kostnadskrävande. Statsbidrag kan utgå vid bildande av fiskevårdsområde. Bidraget kan utgå med upp till 50 % eller i särskilda fall högst 80 % av förrättningskostnaderna. Vissa kommuner lämnar också bidrag. Den utmätta övergångstiden inom vilken de över 2 000 fiskevårdsföreningarna måste ombildas för att kunna fortsättningsvis sälja fiskekort är alltför knapp. Motionsförslagen tillstyrks.

1973 ars fiskevattenutredning åberopar att den hos statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet hemställt att övergångstiden förlängs intill utgången av år 1983. En sådan förlängning skulle skapa de bästa förutsättningarna för ett säkerställande av i första hand befintliga och lämpliga kortfiskeupplåtelser. I och för sig positiva föreningar skulle utan tidspress kunna ombildas till fiskevårdsområden varigenom lantmäteripersonal och förrättningsmän också skulle få en jämnare arbetsbelastning. Dessutom skulle eventuella utredningsförslag kunna behandlas av riksdagen före övergångstidens slut. Utredningen anför att det finns över 2 000 fiskevårdsföreningar. Vid 1974 års utgång hade fastställts 119 fiskevårdsområden varjämte pågick ett 50-tal förrättningar.

Statens lantmäteriverk delar motionärernas uppfattning att tidsfristen bör

CU 1975:17 3

förlängas men föreslår att övergångsbestämmelserna ändras så att äldre lydelse av 24 S andra stycket lagen om rätt till fiske blir tillämplig på fungerande förvaltningsorganisationer under viss ytterligare övergångstid - t. ex. fem år - under förutsättning att förordnande för någon att hålla sammanträde för att bilda samfällighetsförening begärts före utgången av år 1978. Enbart en förlängning av övergångstiden torde knappast leda till initiativ i behövlig omfattning och takt. Enligt verkets uppfattning bör också ett före 1978 års utgång meddelat förordnande av förrättningsman för bildande av fiskevårdsområde tilläggas samma verkan. Verket påpekar att redovisningen i fastighetsregistren och närmast då jordregistret endast i begränsad utsträckning omfattar fastigheternas fiskerätt. Reformarbetet på detta område kommer på sikt att ge tillgång till en officiell och lättillgänglig dokumentation av fiskerättsförhållandena. Även med en ökad prioritering av resurserna härför kan sannolikt upprustningen vara genomförd bara till en del inom den övergångstid som nu står till buds.

Lantmäteriverket för i detta sammanhang även fram ytterligare förslag beträffande översyn av härmed sammanhängande lagstiftning.

Utskottet

Av utredningen framgår enligt civilutskottets mening klart att fiskevårdsföreningarna bör ges möjlighet till förlängd verksamhetstid. Som lantmäteriverket anfört kan det dock ifrågasättas om enbart en förlängning av övergångstiden leder till ombildning av föreningarna i behövlig omfattning och takt. Utskottet förordar att en ytterligare översyn av härmed sammanhängande frågor görs och att förslag till ändrade övergångsregler föreläggs riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1754 och 1798 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 april 1975

På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s). Lindkvist (s), Åkerfeldt (c). Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp). Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s) och Håkansson i Trelleborg (s).

■

-